Kvalitetsredovisning för skolförvaltning sydväst

Verksamhetsplan 2012/2013 Sörbyängsskolan inkl. fritidshem Skolnämnd Sydost

Sso 244/2012

Innehållsförteckning

1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål – Normer och värden 4. Läroplansmål – Kunskaper 5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande 6. Läroplansmål – Skola och hem 7. Läroplansmål – Övergång och samverkan 8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden 9. Läroplansmål – Bedömning och betyg 10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”

2

1. Inledning Skolans huvuduppdrag kan sammanfattas med att se till att alla elever ges en god grund och goda förutsättningar för att klara framtida studier och/eller yrken. Skolan ska även se till att alla elever får förutsättningar att aktivt kunna delta i vårt demokratiska samhälle med allt vad det innebär.

Tillsammans lyckas vi! Ängens för- och grundskolor ligger centralt på söder i Örebro. De är små kommunala enheter med en väl utvecklad pedagogik som erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet. Öppenhet, mångfald, delaktighet och trygghet präglar verksamheten. Ängens pedagoger är välutbildade vilket leder till att våra barn och elever når goda resultat. Förväntningarna är höga på eleverna, pedagogerna och vårdnadshavarna. Inom Ängens skolområde har vi valt att fokusera på tre nyckelord för att beskriva vår verksamhet: Nyfikenhet En förutsättning för att lära sig nya saker är nyfikenhet och lust att lära. Att hålla nyfikenheten vid liv och att väcka den är en utmaning som vi tar på stort allvar. Genom delaktighet och inflytande ökar motivationen. Kreativitet Kreativitet är utvecklande för lärandet. Barn och elever ska få möjlighet att skapa, uttrycka sig och bearbeta frågor på många olika sätt. Dessutom vill vi att de ska samarbeta och att lära sig saker på ett innovativt och inspirerande sätt. Kontinuitet I Ängens skolområde kan eleven och föräldrar förvänta sig ett gott bemötande och en gemensam kunskapssyn i skolarbetet från 1-16 år.

3

2. Förutsättningar På Sörbyängsskolan har vi en hög måluppfyllelse. Detta har vi fått genom att vi ser varje enskild elev och dennes förutsättningar och behov och utifrån det planerar vi den enskilde elevens skolgång. Tillsammans arbetar vi med att få till stånd en skapande, kreativ och innovativ miljö som stimulerar eleverna. Sörbyängsskolan är uppdelad i ”Yngrebarn” och ”Äldrebarn”. ”Yngrebarnen” är i sin tur uppdelade i tre arbetslag, Eken, Kastanjen och Linden. På detta sätt försöker vi skapa trygghet och kontinuitet för eleverna och varvar teori och praktik på ett naturligt sätt. Eleverna har möjlighet att vara med och påverka sitt skolarbete och har följaktligen också ett stort ansvar för detta. Klasserna är åldersintegrerade från förskoleklassen till och med årskurs 3. På detta sätt har eleverna möjlighet att samarbeta och hjälpa varandra under skoldagen. En dag i veckan har vi utedag, då vi är ute i skog och mark. Vi ägnar oss åt naturstudier, friluftsliv och olika idrottsaktiviteter, vilket vi tycker är viktigt för elevernas utveckling och välbefinnande. ”Äldrebarnen” består av fem klasser, två fyror, två femmor och en sexa. Ansvarig för dessa klasser är klasslärare, samt lärare i praktiska/estetiska ämnen. Vi vill att eleverna ska ta ett stort ansvar för lärandet och ger eleverna möjlighet att planera och styra över sin skoldag. Eleverna får i korta perioder utifrån givna ramar, planera sitt arbete. Här finns det ett stort utrymme för individuella val och egna initiativ. Vi tycker att blandningen mellan teori och praktik är viktig. Vi vill också tillgodose elevernas behov av rörelse under skoldagen med praktiska övningar av olika slag. Utevistelse och friluftsliv månar vi också om och därför blandas detta in i den övriga undervisningen. På Sörbyängsskolan går det 184 elever. Totalt arbetar ca 20 pedagoger på skolan. Dessa är fördelade på totalt 17 heltidstjänster. Den totala budgeten för Sörbyängsskolan ligger kring 8 miljoner kronor. Sörbyängsskolans starka sidor är fokus på den åldersintegrerade undervisningen där samarbete, erfarenhet och delaktighet är ledord. Vi arbetar även mycket med ett hälsofrämjande arbete, genom exempelvis friluftsliv. Vi är övertygade om att detta är en förutsättning för att eleverna ska lyckas bra i deras kunskapsutveckling. Till sist lägger vi en stor tonvikt på att vara en skapande skola, där eleverna varvar teori och praktik där kreativitet är en färdighet som uppmuntras och utvecklas i både klassrum som i våra verkstäder. Vi har under de senaste åren arbetat med fokus på pedagogernas behörighet och fördelat undervisningstid efter pedagogisk kompetens. Välkomna att ta del av mer http://www.orebro.se/sorbyangsskolan

information

kring

vår

skola

på

4

3. Läroplansmål – Normer och värden Programnämndsmål: Barn och unga, flickor och pojkar, måste få vara trygga och fria från kränkande behandling. Alla elever ska kunna känna sig trygga och uppskattade. Alla skolor ska ha fungerande trygghetsplaner för att uppmärksamma och hantera kränkande behandling bland elever och personal. Driftnämndsmål: Högsta prioritet är trygghet och att alla enheter har en väl fungerande trygghetsplan.

Mål: Under året upplever varje elev en hög grad av trygghet Detta mål är uppnått när: … andel elever som upplever arbetsro i undervisningen är hög … andel elever som upplever ett positivt bemötande från personal är hög … antalet ärenden om diskriminering och kränkande behandling har minskat i strävan mot nolltolerans … tryggheten är mycket god för eleven under hela skoldagen … trygghetsplanen är implementerad i verksamheten.

Processen Fritidshem, F-6 Arbetsro: I början av terminen definierar varje grupp vad arbetsro betyder för dem. Detta följs upp konturenligt under terminen genom nya diskussioner med eleverna. Vi arbetar för att få en lugn start på dagen genom tydliga rutiner (samling, tyst läsning eller högläsning). Positivt bemötande från personal: Vi betraktar alla elever på Sörbyängsskolan som "våra" elever. Vi arbetar för att vara lyhörda och närvarande vuxna. Personalen jobbar för att vara konsekventa och eniga. Kränkning/diskriminerande behandling: Vi arbetar aktivt med "livskunskap" och samtal/övningar kring etik och moral. Vi arbetar för att uppmärksamma varje elev varje dag genom att vara närvarande vuxna/rastvärdar/matvärdar. Vi gör eleverna medvetna om skolans trygghetsarbete. Vi gör regelbundna trygghetsenkäter som sedan följs upp tillsammans med eleverna. Ett tätt samarbete inom arbetslagen gör att eleverna känner sig trygga med flera pedagoger och elever på skolan. Trygghetsplanen: Vi informerar klasserna om trygghetsplanen.

5

Vi arbetar för att ge eleverna ett bra avslut på skoldagen och en bra start till fritids genom att fritidspersonal närvarar vid slutsamling och att pedagogerna har möjlighet att överföra nödvändig information. Vi gör mindre grupper på fritids. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Gemensamt på skolan gör vi en trygghetsenkät i oktober med alla elever. Enkäten sammanställs under v.44. Under v. 15-17 görs en ny trygghetsenkät som sammanställs och analyseras v.19.

6

4. Läroplansmål - Kunskaper Programnämndsmål: Läsförmåga är en nyckel i skolarbetet. Varje grundskoleelev ska kunna läsa när de lämnar skolår 1. Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att klara minst godkända resultat i skolan. Särskilt ska pojkars möjlighet att nå målen beaktas då behörigheten för pojkar jämfört med flickor var sju procentenheter lägre till gymnasieutbildningarna 2011. Varje skola har ansvar för att behoven av läxhjälp tillgodoses, i egen regi eller i samverkan med andra aktörer. Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever. Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. Alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen och ha en skoldag präglad av trygghet.

Mål: Under året har alla elever fått goda förutsättningar att nå minst godkända resultat. Detta mål är uppnått när: … elevernas resultat är förbättrat … varje elev känner till kunskapskraven … varje elev upplever att de får det stöd de behöver … varje elev vet på vilken kunskapsnivå den presterar samt hur de skall nå nästa nivå/steg i sin kunskapsutveckling … skolan/pedagogerna ger förutsättningar till elevens metakognitiva utveckling … varje elev kan läsa när de lämnar skolår 1 … läxhjälp/studiehjälp erbjuds för eleverna om behov finns

Processen F-6: Vi arbetar aktivt med pedagogiska planeringar och Individuella utvecklingsplaner (IUP). Detta för att förväntningar, kunskapskrav och innehåll blir tydliga för eleverna. Vi anpassar undervisningen så att alla elever kan tillgodogöra sig den. Vi använder elevernas egna arbeten för att de ska reflektera kring sin egen utveckling och därmed se sitt utvecklingsbehov. För att varje elev ska känna att den får det stöd den behöver delar vi in eleverna i mindre grupper när tillfälle finns. Genom att titta på elevernas kunskapsutveckling och samtala om den tillsammans ges eleverna förutsättningar att bli medvetna om nästa steg i sin kunskapsutveckling. Vi tar hjälp av speciallärare vid behov. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Fortlöpande avstämning under terminerna och rapportering i PODB. Dessutom kommer vi mäta många av de delmål ovan i vår elevenkät under våren för att kartlägga hur det ser ut bland eleverna och utifrån detta resultat vidta passande åtgärder.

7

Under året arbetar specialpedagogen, specialläraren och rektor fram en kvalitetsprocess där framgångsfaktorer och hinder beskrivs.

8

5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande Programnämndsmål: Barn och ungdomar ska ges reell delaktighet och inflytande över sin egen skolgång, i stigande grad beroende på ålder. Driftnämndsmål: En förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan är att den enskilda skola är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer.

Mål: Under året upplever eleverna att de har inflytande över sin utbildning och tar ansvar över sitt eget lärande. Detta mål är uppnått när: … varje elev kan påverka sin lärandemiljö i form och innehåll i relation till stigande ålder och mognad … varje elev är nöjd med sitt inflytande under året … varje elev har fått möjlighet att ta ansvar för sitt lärande och sin lärandemiljö

Processen Fritidshem, F-6: Vid samtal kan eleverna berätta hur de upplever sin undervisning, vad de saknar, behöver eller vill ha mer av. Vid elevens val eller projektarbete kan eleverna välja sitt intresseområde och arbetssätt. Under klass- och elevråd har eleverna möjlighet att påverka sin skolsituation. Varje elev håller i sitt eget utvecklingssamtal i växande grad i förhållande till sin förmåga. Fritidsråd genomförs, där eleverna kan få vara med och påverka innehållet på fritids. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys För att påvisa de resultat vi når har vi utarbetat en avstämningsplan där avstämningar görs under V.2 och V. 19. Denna avstämningsplan innehåller bland annat elevenkäter, föräldraenkät, gruppdiskussioner samt medarbetarenkät.

9

6. Läroplansmål – Skola och hem Programnämndsmål: Samarbetet mellan hemmet och skolan är viktigt för barns utveckling. Föräldrar ska få ökad möjlighet till bättre insyn över vad barnen för tillfället arbetar med i skolan och det egna barnets kunskapsutveckling. Detta för att föräldrarna på ett enklare sätt ska kunna stötta sitt barn i kunskapsutvecklingen. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål

Mål: Under året har föräldrarna insyn i elevernas skolarbete och kunskapsutveckling Detta mål är uppnått när:  föräldrarna är nöjda med innehållet på föräldramötena.  föräldrarna är nöjda med innehållet på utvecklingssamtalet  föräldrarna är nöjda med den fortlöpande informationen om det dagliga arbetet genom veckobrev och pedagogisk planering  familjewebben används som verktyg för att följa elevens kunskapsutveckling  föräldrarna upplever att de har tillgång till den information de behöver

Processen F-6: Utifrån föregående års föräldraenkät fick vi en tydlig bekräftelse på att vårt arbete med att ha ett gott och välfungerande samarbete mellan skola och hem. Det som utmärkte sig specifikt var föräldrarnas positiva syn på deras möjlighet att utöva en delaktighet i deras barns skolgång. Vårt sätt att kommunicera med föräldrarna tycks också ha fungerat mycket väl då mer eller mindre allaföräldrar menade att de hade tillgång till den information de behövde gällande deras barns skolgång. Ett utvecklingsarbete kring samarbetet mellan vår skola och hemmen är att använda hemsidan i större utsträckning som kommunikationskanal mellan skolan och hemmet. Fritidshem: Del av föräldramöten är särskilt inriktade på fritidsfrågor där fritidspersonal beskriver verksamheten och rutiner för fritidshemmet. Vid lämning och hämtning bekräftar vi barn och föräldrar för att länka samman hem och skola. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Avstämning sker i den årliga föräldraenkäten som sker under våren.

10

7. Läroplansmål – Övergång och samverkan Programnämndsmål: Samarbetet mellan olika grund- och gymnasieskolor stimuleras för att skapa möten mellan elever och personal. Studie- och yrkesvägledningen ska stärka elever i de val de gör i skolan gällande program och utbildningar. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål. Mål: Under året har samarbetet utvecklats mellan förskola, grundskolor och gymnasieskolor så att barnens utveckling och lärande stöds i ett helhetsperspektiv Detta mål är uppnått när: …nätverk har skapats och fungerar väl för att stimulera och ta lärdom om barns utveckling och lärande … när studie- och yrkesvägledning har informerat och varit delaktiga i eleven framtida programval …specialpedagogerna ser till att övergången mellan olika verksamheter (exempelvis förskola till förskoleklass, mellan olika arbetslag och mellan olika skolformer) säkerställs

Processen Förskola-skola I Ängens skolområde har vi en gemensam plan för att säkerställa övergången mellan förskola och skola. Denna revideras och arbetet utvärderas varje år i september av rektor, specialpedagog och pedagoger. Skola-skola: Specialpedagogerna i samarbete med rektor arbetar under året fram en rutin för att förbättra överlämningen, övergången till annan skola såväl kommunal som fristående skolform. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Olika gruppsammansättningar med rektorer, förskolechefer, kuratorer och specialpedagoger träffas fortlöpande under året i enlighet med vår gemensamma plan för att säkerställa en kvalitativ övergång mellan våra olika verksamheter.

11

8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden Programnämndsmål: Örebros barn och ungdomar ska vara rustade för det kunskapssamhälle vi alla lever i. Barn och ungas kreativitet ska främjas liksom deras entreprenöriella tänkande. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål Under året har eleverna tillägnat sig en god grund för det kreativa och entreprenöriella lärandet Detta mål är uppnått när … eleverna får möjlighet att skapa och uttrycka sig på olika sätt … eleverna ges förutsättningar till samarbete … eleverna inspireras till att använda olika metoder för att bli rustade för kunskapssamhället Processen Fritidshem, F-5: Vi bejakar elevens kreativitet och skaparglädje. Vi försöker använda så många olika sinnen som möjligt i undervisningen Olika former av redovisningar såsom photostory, powerpoint, collage etc. uppmuntras. Elevernas arbete varierar mellan enskilt och grupparbete. Eleverna får möjlighet att välja aktiviteter genom fritidsråd, initiativ uppmuntras. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys I början av vårterminen sätter sig arbetslagen ner och diskuterar och delar med sig av sina erfarenheter kring hur de jobbar för att se till att eleverna får möjlighet att jobba enligt delmålen ovan.

12

9. Läroplansmål – Bedömning och betyg Driftnämnduppdrag: Det webbaserade verktyget InfoMentor (PODB) ska användas i alla skolor. InfoMentor stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas kunskapsutveckling. Under året har arbetet med ”familjewebben” implementerats. Detta mål är uppnått när:  personalen har utbildats i verktyget, är väl förtrogna med det samt använder det kontinuerligt  föräldrarna är informerade och använder verktyget  varje elev, i takt med stigande ålder, använder verktyget

Processen Användarstödjaren kompetensutvecklar pedagogerna fortlöpande under året utifrån de centrala riktlinjer som erbjuds från Örebro kommun. Familjewebben ”kopplas på”. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Under läsårets slut gör vi en avstämning kring hur arbetet med ”familjewebben” har implementerats i verksamheten. Dock är detta arbete styrt av centrala förvaltningen.

13

10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse” Under året arbetar vi fortlöpande med nedanstående tre processer som vi menar leder till en ökad måluppfyllelse. … Informations och kommunikationsteknik (IKT) … Bedömning för lärande (BFL) … Systematisk kunskap- och resultatuppföljning

Processen Informations och kommunikationsteknik Under pedagogiska konferenser delar vi smartboardanvändning, iPads etc.

med oss av våra kunskaper inom

Bedömning för lärande Under pedagogiska konferenser diskuterar vi ”Kunskapsbedömning i skolan”, skriven av skolverket.

bedömning

utifrån

en

skrift,

Systematiskt kunskap och resultatuppföljning Vi arbetar aktivt med pedagogiska planeringar samt bedömningsverktyget PODB där elevernas resultat dokumenteras fortlöpande. Kompetensutveckling för pedagogerna angående upprättandet av åtgärdsprogram. Under året arbetar specialpedagogen, specialläraren och rektor fram en kvalitetsprocess där framgångsfaktorer och hinder beskrivs.

14