Åldrande hos personer med handikapp och utvecklingsstörning

Åldrande hos personer med handikapp och utvecklingsstörning

Gotland Våren 2008 Kent Thuresson SU/Mölndal [email protected]

Innehåll •

Normalt åldrande

•

Nedsatt uppmärksamhet och koncentration

•

Dysexekutivt syndrom

•

Demens

•

Prematurt åldrande

•

Behandling av demens

• Normalt åldrande

Åldrar • •

Biologisk ålder

Psykologisk ålder Anger en persons förmåga att anpassa sig till sin miljö och förändringar till denna. Den psykologiska åldern mäter i sin tur intelligens, minne, inlärningsförmåga och personlighet

Utgör ett mått på hur en individ fungerar fysiologiskt

•

Sociala åldern Är en människas kontakter med andra människor och dennes positioner i samhället som helhet och i grupp.

Typer av åldrande • Primärt åldrande -svårt påverka • Sekundärt åldrande -påverkbart

Vad är normalt åldrande • Beteendet förlångsammas

• Minnesstörningar • Svårare att hitta ord

• Reaktionstiden ökar • Glömska • Svårare hitta namn

• Minskad respons eller minskad vakenhet

Vad är normalt åldrande • Personlighetsförändrin gar • Minskad drift

• Övrigt

• Minskat intresse för nyheter

• Sämre sinnesfunktioner

• Rutiner blir viktiga

• Infektionsrisken ökar

• Bunden vid en struktur

• Inkontinens • Minskad sömn

Åldrande och motorik störningar • • • •

Svårare att titta uppåt Svagare muskelkraft Ataxi Gångstörningar, postural flexion • Balansproblem

Tremor Ökat muskulär tonus spec. i benen Orofacial dyskinesi Minskad spontan motorik Arm svängning Dysartri

Åldrande effekter • Fysiska – Dålig hud pga av nedsatt rörlighet – Ökad risk för skador pga glömska – Ändrat näringsintag pga dåligt matintag • Funktionell – Nedsatt mobilitet – Svårighet att klara sig själv • Emotionell – Utbrott av ilska eller skrikande – Bestående ångest

• Beteende – Kissa offentligt – Promenera osäkert – Upprepande skrikande – • Socialt – Olämplig sexuell aktivitet – Försämrade familjs relationer • Omgivnings faktorer – Svårighet att hitta – Springa på tex dörrkarmar pga av perceptions störningar • Annat – Svårighet att sköta sin ekonomi

Orsaker till minnesstörning • Normal glömska

• Förvirringstillstånd

• Lindrig minnesstörning

• Demenssjukdom

• Stress, oro, sömnstörning, utbrändhet • Annan sjukdom i hjärnan (infektion, tumör)

• Alzheimers sjukdom • Vaskulär demens • Depression

Meningsfullt åldrande • Relationer

• Fysisk förmåga

• Engagemang

• Psykisk förmåga

• Meningsfullhet i vardagen

• Emotionellt

Ålders utvecklingen

——————————————————

• Nedsatt uppmärksamhet och koncentration

Nedsatt uppmärksamhet och koncentration • Förekommer vid • Depression • Påverkar • Mani • Att klara skolan • Ångest • Att klara arbetet • Schizofreni • DAMP

• Att klara den sociala vardagen

• Utvecklingsstörning

• Ta in information

Depression som del i demens • Kan leda till • Stress • Kognitiv svikt • Fysiologiska • effekter • Förstärkning av symtom

•

Hypoteser

• Kan vara ett förtecken till demens • Depressionen synliggör demens symtomen • Depression leder till skada av hippocampus pga glucocorticoid kaskaden

Nedsatt uppmärksamhet och koncentration • Förekommer vid

• Medför

• Skalltrauma

• Påverkan på sociala färdigheter

• Cerebralpares • Epilepsi

• Prefrontala syndrom • Dysexekutiva • Dishinhibeted • Apathetic

Dysexecutive Type • Etiologi

• Karaktäriseras av

• Skada i dorsala konvexiteten (den lilla knölen i Brodmans area nr 9)

• Nedsatt flexibilitet • Nedsatt planeringsförmåga • Nedsatt förmåga till ta saker i ordning

Dysexekutivt syndrom •

Orsak

•

Symtom

•

Skador av frontal loberna

•

Förändringar av

•

Kan förekomma i dagliga livet

• • • • • • • • • • •

Emotioner Planering Organisering, sekvensering Initiera och vara självgående Monitorering Adaptiv förmåga Motivation Personlighet Beteende Kognitivt flexibilitet Bristande socialisering

Dysexekutivt syndrom hos ungdomar och unga vuxna med ryggmärgsbråck och shunt kvarstår i vuxen ålder enligt Sven Mattsson, med dr, överläkare, barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Symtom

•

Effekter

• Dåligt minne

•

Uteblir från kontroller

• Svårt att se konsekvenser

•

Glömmer ta medicinen

•

Glömmer katetrisera

•

Ringer samma dag som katetrar eller medicinen är slut

• Svag initiativförmåga

Orsaken •

Är inte helt känd

Dys-exekutivt syndrom enligt Sven Mattsson

• Genes: • Nedsatt blodcirkulation frontala cortex o limbiska systemet   • Sämre blodcirkulation generellt i hjärnan?   • –     Iddon et al. 1997 • –     Barf et al. 2001 • –     Gölge et al. 2001

• Dysexekutivt syndrom - kognitiv störning Specifik • beteendestörning frontallobssyndrom   • Uppmärksamhet • Förnuft • Aning och förväntan • Planering • Se konsekvenser • Minne • Målsättning • ”Cocktail-partysyndromet”

Orbitofrontal disinhibited syndrome • Etiologi

• Karakteriseras av

• Skada i orbifronala områden

• Dålig impulskontroll • Explosiva aggressiva utbrott • Oanständigt tal • Munterhet • Hämningslös

• Den ventrala ytliga delen av frontal loben där denna har kontakt med ”bentaket” till orbitan

Mesial frontal apathetic syndrome • Etiologi

• Karakteriseras av

• Skada uppstår i mediala delar av frontalloben och i det anteriora slutet av cingulate gyri

• • • •

Apati Slöhet Brist på initiativ Emotionell avflackning • Minskad motorik

Dysexekutivt syndrom vid hydrocefalus • •

•

Beskrivits av

•

Iddon och medarbetare (1997) som dysexekutivt syndrom

Symtom

•

Beteende störningar av social och kognitiv karaktär Inlärningssvårigheter

•

Förekommer hos

•

Barn/ungdomar med hydrocefalus

•

Hos vuxna individer med låg tycks hydrocefalus

DYSTROPHIA MYOTONICA EXEKUTIVA SVÅRIGHETER • Typer

• Symtom

• Myotonic dystrophy types 1 (DM1) och 2 (DM2)

• Muskelsvaghet • Muskelatrofi • Svårt slappna av muskulaturen • Cataract • Kariomyopati • Multipelt organ engagemang

• Ärftlighet

DYSTROPHIA MYOTONICA EXEKUTIVA SVÅRIGHETER •

•

Förändringar i personligheten

•

Förändrad känslomässig kontroll (hög • grad av anhedoni (oförmåga att känna lust) och låg grad av uttrycksfullhet • (eng. expressiveness)) och Bristande social förmåga (undvikande,• rigiditet och svårigheter att uttrycka • varma känslor)

•

•

Nedsatt initiativförmåga

• •

Kan inte planera Kan inte sätta igång även enklare dagliga verksamheter (upplevs lata)

Svårt att hejda sina impulser Kan inte styra sitt beteende Inte kan avgöra vilka skämt som passar i sammanhanget Uppträder kränkande mot omgivningen Katarina Frank Leg.psykolog & specialist i neuropsykologi

 Post

traumatisk encephalopati

• Orsak

• Symtom • Dåligt korttidsminne

• Traumatisk hjärnskada

• Fatigue och ökad stresskänslighet • Dålig • koncentration • Svårt • starta upp • Kognitiv • långsamhet

PCS - Postcommotionellt syndrom • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Huvudvärk Yrsel Ljus- och ljudkänslighet Öronsus Sömnproblem Irritabilitet Koncentrationssvårigheter Minnessvårigheter Onormal trötthet och uttröttbarhet Depressivitet Förlorad libido (könsdrift, sexlust) Förlorad förmåga att njuta av sex Förvirringstillstånd Emotionell labilitet Ängslan, oro Humörsvängningar Svårigheter med nya eller abstrakta uppgifter Försämrat logiskt tänkande Försämrad simultankapacitet

• • • • • • • • • • • • • • • • •

Glömska Personlighetsförändringar Alkoholintolerans Raseriutbrott Flashbacks (återupplevande av traumat) Mardrömmar Annan värk än huvudvärk Kan inte längre göra upp eller genomföra planer Försämrad intellektuell kapacitet Svårt att hitta ord Felsägningar Svårigheter att följa en konversation Sömnstörningar, aldrig utsövd, ökat sömnbehov, etc Fysisk och psykisk stressintolerans Rastlöshet/nervositet Ångestattacker Svimningsattacker

Post traumatisk encephalopati • Svårt upptäcka pga

• Behandling

• Förvillande faktorer

• Allmänt omhändertagande

• Svårt att tolka • Physiostigming • Dålig information • Donezepin • Svårt att konstatera

• The big four

• Hjärt sjukdom • Cancer • Diabetes • Alzheimer’s sjukdom

• Demens

Frekvens demens hos förståndshandikappade • 2-3 % hos äldre än 40 år hos samtliga förståndshandikappade • Av dessa utgör ca 60 % personer med Downs syndrom som visar tecken på Alzheimers symtomatologi

Demens specifika kriterier

• Försämrad allmänfunktion jämfört med tidigare • Varaktighet 6 månader

• Minnesförsämring (Större än vid normalt åldrande) • Närminnet • Långtidsminne • Kognitiv försämring • Försämrat omdöme och tänkande • Minskad uppmärksamhet på omgivningen • Skilj ut konfusion

• • • •

Beteendestörningar Sömnstörningar Irritabilitet, aggressivitet Förlust av intressen och initiativtagande • Ändrade rutiner • Rädsla • Labilitet • Minskad emotionell kontroll • Labilitet • Irritabilitet • Apati

Demens specifika kriterier • Minskad motivation • Sitter stilla • Inte intresserad • Aphasi • Hittar inte ord. • Förstår inte ord • Språkförsämring • Sluddrighet

• Försämrad social funktion • Försnävade sociala aktiviteter • Apraxia • Kan inte ta på sig kläder, borsta tänder • Agnosi • Förstår inte innebörden av att använda föremål, gester, tal

Kognitiv försämring leder till problem inom • Minne • Uppmärksamhet • Exekutiva funktioner • Övrigt

• Minnesproblem

Minnesförändringar

• Man kan lägga märke till om personen t.ex. • Inte kommer ihåg att hon skulle träffa en person • Inte kommer ihåg vad han lägger saker

• Inte vet vad anhöriga är • Glömmer sociala aktiviteter • Inte vet var anhöriga är

• Inte kan beskriva sin dag • Glömmer namn • Inte hittar i kända omgivningar • Behöver påminnas för att få saker gjort

• Uppmärksamhet

Uppmärksamheten • Förmågan att upptäcka en stimuli • Behålla uppmärksamheten under en lång tid • Förmågan att växla uppmärksamheten på olika stimuli

• Behålla fokus på ett relevant stimuli och inte fångas av irrelevanta distraherande stimuli

• Exekutiva funktioner

Exekutiva funktioner • De exekutiva funktionerna anses vara lokaliserade i hjärnans frontala delar och • Svårt lösa problem som kräver inkluderar högre kognitiva tidigare erfarenhet processer som t.ex. • Svårighet att lösa problem där impulskontroll, planering, samt olika lösningen inte är uppenbar minnesfunktioner. •

Att kunna komma ihåg det viktigaste

•

Planeringsförmågan nedsatt

•

Att minnas det man planerar

•

Initiativförmåga

•

Lust och vilja

•

Reglera uppmärksamheten

• Övriga symtom

Övriga symtom • Tanke störningar

• ADL problem

• Personlighets förändringar

• Motoriska problem

• Beteende störningar • Psykiatriska problem • Spatial desorientering

• Fysiska problem

• Tankestörning

Tankestörningar leder till • Dålig selektiv uppmärksamhet • Bristande sammanhang i tankarna • Dålig verklighetsanknytning • Bisarrt innehåll i tankarna • Förändrat ordflöde (t.ex. ord associationer)

• Oförmåga att följa ett resonemang på ett sätt som är begripligt för andra

• Personlighetsförändring

Personlighetsförändring • Aggressivitet

• Bristande insikt

• Omdömeslöshet

• Trötthet

• Misstänksamhet

• Förlångsamning

• Känslomässig avflackning • Oföretagsam, apati, inaktivitet • Nedsatt vitalitet • Bristande energi

• Beteende symtom

Beteendesymtom • Behov av mer stöd • Förlångsammad motorik • • ”Hoare” • Misstänksamhet • Ätstörningar • Ökade stereotypa beteenden • Vandrande • Försöker lämna hemmet

• Psykiska symtom

Psykiska symtom • Depression Minskade affekter Förlångsammad motorik Övergående gråtattacker

• Illusioner • Misstänksamhet • Fantasier • Emotionell labilitet

• Ångest • Konfusion • Hallucinationer • Pseudohallucination (t.ex. titta sig i spegeln) • Paranoida symtom

• Desorientering

• Spatsial desorientering

Spatsial desorientering • Kan inte skilja på dag och natt • Hittar inte till rummet • Svårt skilja höger vänster • Svårare sätta ihop saker

• ADL problem

ADL problem • Laga mat • Sköta hygienen • Klä sig • Ringa • Socialt

• Motoriska fysikaliska symtom

Motoriska fysikaliska symtom • Vid måttlig demens • Sen effekter • Palmomental reflex • Superficiala reflexer t.ex. snout och glabella reflex • Ändrad muskeltonus tonus och bradykines • Mer utvecklad demens • Ökad muskeltonus spec. i arm flexorer • Myoklonier • Svårighet med att titta uppåt

• Sugreflexer och gripreflexer tillkommer • Palmomental reflexen försvinner • Urininkoninens • Hemiparesis • Hemianopsi

• Fysiska symtom

Fysiska symtom • Epilepsi

• Förstoppning

• Gångstörningar

• Viktnedgång

• Minskad muskulatur

• Urinvägar

• Hud • Hyperreflexibilitet

• Prematurt åldrande

Prematurt åldrande • Genetiska syndrom • Downs syndrom • Cockaynes syndrom

• Cutis laxa (Ehlers-Danlos syndrome)

• Ärftlighet

• Progeria hos barn (Hutchinson-Gilfords syndrom) • Progeria hos vuxna (Werners syndrom)

Medicinska orsaker associerade med prematurt åldrande • Diabetes mellitus

• Tetraplegi • Gravt förståndshandikapp

• Ateroskleros • Hypertension • Dyspne/apnea

• Epilepsi • Skallskada

• Downs syndrom

Demens hos personer med Downs syndrom • Frekvens vid Downs syndrom

• Frekvens i normalpopulation

• 35-49 år

6-8 %

• 50-59 år

50-55 %

• • • • •

• 60 år

70 %

65-69 år 1% 70-74 år 3% 75-79 år 6% 80-84 år 11% 85-89 år 21%

•

LANGDON DOWN AND DOWN'S SYNDROME (1828 - 1896)

Debut symtom vid Down demens • Diffusa symtom som irritabilitet • Minnesstörning • Språkfunktionsförsäm ring, svårt hitta ord 

• Talrubbningar • Emotionella störningar • Spatiala störningar

Störd nattsömn

Nästa fas vid Down demens • Förlust av orientering • Amnesia, minnessvaghet

• Agnosi, oförmåga känna igen med känseln, synen, hörseln

• Talrubbning

• Aphasi

• Dyspraxi, svårighet utföra koordinerade rörelser

• Ökad muskeltonus

Slut fas vid Down demens • Apraxi, oförmåga att trots behållen rörlighet rätt utföra vissa rörelser eller använda saker

• Epilepsi • Infektionsrisk

• Aggressivitet

• Förlorar basala funktioner, inkontinens

• Kommunikationen försämras

• Minskad muskelmassa • Cerebrala katastrofer • Liggsår

Vad utmärker demens utvecklingen hos personer med Downs syndrom • De har tidigare debut • De patologiska förändringarna i hjärnvävnaden kommer tidigare än symtomen • Sjukdomsprocessen kanske, lite kortare än normalt • Man lägger ofta inte märke till minnesproblemen utan det är förändringar i de dagliga aktiviteterna man ser • Kan observeras tack vare epilepsi debut • Visuspatsiala problem uppstår • Försämrat språk • Ökad förekomst av stereotypier • Inaktivt och apati • Personlighetsförändring • Livliga reflexer

Omvårdnads behovet Klarar sig mycket själv

Behöver tillsyn och stöttning

Måste ha helhetsvård

• FXTAS

The fragil X-associated tremor/ataxia syndrome (FXTAS) • Hos • Män och kvinnor över 50 år • Genetik. • Permutation som lett till fragil X • Ökad FMR1 transcript har föreslagits som molekylär bas • Diagnos

FXTAS • MR visa hyperintensivitet vid T” viktad undersökning i cerebellar vit substans och middle cerebellar peduncels • Post mortem visar ubiguitin incklusioner intra nucleärt och astrozyter i cortex och hjärnstam. Minskning av purkinjeceller och tillhörande glios

FXTAS • Symtom • • • • • •

Fronto subcortical Intentions tremor Ataxi Parkinsonism Neuropati Autonom dysfunktion

FXTAS • Övriga symtom • • • • •

Agitation/aggression Irritabilitet Depression Apati Ohämmade

• Landau-Kleffners syndrom

Landau-Kleffners syndrom • Alternativa namn Förvärvad epileptisk språkstörning • Debut Oftast i tidig förskoleålder Sällan i skolåldern

• Förekomst Sällsynt < 10 per år Fler pojkar än flickor tycks drabbas. • Orsak Avvikande elektrofysiologisk aktivitet i hjärnan Oförmåga att uppfatta talat språk på rätt sätt

Landau-Kleffners syndrom • Symtom • Barnet förlorar plötsligt eller gradvis, under relativt kort tid, sitt talspråk samt förmågan att förstå talat språk (ordförståelse). • Debut av epileptogen eller annan patologisk (sjuklig) EEGaktivitet (ofta tydligast märkbar under sömn), med eller utan klinisk epilepsi. • Kan komma som plötslig och periodvis, oförmåga att förstå vad omgivningen säger • Vid det första insjuknandet men även upp till månader därefter, förvirringstillstånd eller autism liknande symtom.

Landau-Kleffners syndrom • Differentialdiagnoser • Hörselskada (hörseltesterna är normala) • Autism (dessa symtom går över) • Progressiv hjärnsjukdom

Landau-Kleffners syndrom • Behandling/åtgärder

• Prognos

• Medicinskt

• Vissa blir friska eller bättre

• Epilepsi medicin tveksam effekt • Kortison • Speciell kirurgi

• 50 % kanske får kvarstående symtom

• Övrig • Logoped • Teckenspråk • Information

• • •

Dysphasi Inlärningsproblem Beteende problem

• Sällan epilepsi i vuxenålder

• Livsstil relaterat

Livsstil relaterat till prematurt åldrande • Alkolism • Fysisk inaktivitet

• • • • •

Rökning orsakar Cancer Hjärtsjukdom Impotens Sänkt IQ

• Bristfällig kost • En studie i Skottland • Såg hos personer som testades vid 11 års ålder och sedan vid 64 år att rökare var sämre i 5 test än icke rökare • Dr Lawrence Whalley University of Aberdeen

Aggressivitet

Olämpliga beteende vid demens • Emotionella utbrott • Vandrande • Beteendestörningar • Agitation

• Emotionella utbrott

Emotionella utbrott •

•

Vid demens sjukdomen kan den emotionella förmågan försämras och leda till försämrade möjligheter att handskas med sin vardag

•

Som medför lyhördhet inför andras känslor och behov, förmåga att växla perspektiv, att kunna läsa komplicerade situationer med känslomässigt innehåll och inse olika människors olika sätt att känna och förstå.

Självkännedom Förmåga att observera sig själv, att kunna känna igen och tydligt urskilja de olika och motsägelsefulla känslor fyller en för ögonblicket

•

Förmågan att handskas med sina känslor Innebär att kunna förstå orsaken till sina känslor och kunna hantera sin rädsla, ilska och sorg på ett adekvat sätt

•

Förmågan att motivera sig själv Att kunna kanalisera sina känslor så att de gagnar ens syften, vara förmögen att styra sina impulser och vänta med egen behovstillfredsställelse

Empati

•

Relationskompetens Förmågan att handskas med andras känslomässiga reaktioner och kunna samspela med andra människor på ett konstruktivt

• Vandrande

Vandrande • Går fram och tillbaka och flyttar saker från en plats till en annan. Letar efter saker som kommit bort. Gör paket och därefter gömma dessa. • Ångestfylld och rädd för att vara ensam, kan hon (även på natten) söka trygghet hos grannar genom att ringa på dörren eller telefonera till anhöriga, vill ständigt gå ut.

•Kan leda till depression. Kriser och aggressivitet gentemot personal, medboende och anhöriga.

• Beteendestörningar vid demenssjukdom

Beteendestörningar vid demenssjukdom • Socialt oacceptabelt beteende

• Svärande • Skrikbeteende

• Rastlöshet • Samlande

• Bristande sexuell hämning

Orsaker till beteendestörning pga demens •

Den demenssjukas verklighet kan se annorlunda ut än omgivningens.

•

Den sjuka kan ha svårighet att tolka syn- hörsel- och känslointryck.

•

Plötsliga och oväntade förändringar i rutiner och vårdmiljö.

•

Otillräcklig eller inadekvat hjälp.

•

Ett rörelsebehov som inte tillfredsställs.

•

Läkemedelsbiverkning.

•

Smärtupplevelse som hon saknar förmåga att beskriva.

• Aggressivitet

Orsaker till aggressivitet pga förståndshandikappet •

• • • • • • •

Det föreligger ett stort antal riskfaktorer pga av förståndshandikappet

• Moralisk utveckling

• Förstår inte orsak och Kommunikations och konsekvens minnesproblem • Kan svara att de är ja/nej Svarar för att tillfredställa utan att förstå vad det Säger vad han eller hon tror att innebär man skall säga Svårigheter att beskriva vad som • Förstår inte sina rättigheter hänt Förstår inte tillsägelse Dåligt minne Dåligt omdöme

Orsaker till aggressivitet pga förståndshandikappet •

• • • • • • •

Det föreligger ett stort antal riskfaktorer pga av förståndshandikappet

• Moralisk utveckling

• Förstår inte orsak och Kommunikations och konsekvens minnesproblem • Kan svara att de är ja/nej Svarar för att tillfredställa utan att förstå vad det Säger vad han eller hon tror att innebär man skall säga Svårigheter att beskriva vad som • Förstår inte sina rättigheter hänt Förstår inte tillsägelse Dåligt minne Dåligt omdöme

Orsaker till aggressivitet pga förståndshandikappet •

• • • • •

Impulsivitet och uppmärksamhet Förstår inte vad en handling leder till Uppträder upprört när de blir kvarhållna Agerar i stället för att reflektera Klarar stress dåligt Svårt tolka omgivningen

•

Intellektuellt

• •

Svårare med inlärning Svårare med förståelse

•

Kognitiv funktion

• •

Tankeprocess Aktiv intellektuellbearbetning av information Begripa Meningsfullt användande av information

• •

Orsaker till aggressivitet pga förståndshandikappet •

Nedsatt förmåga

• • • • • •

Personerna överskattar sin förmåga • Brist på basala fakta • Vet mindre Har sämre utbildning • Har mindre drivkraft

• • •

Motivation

•

•

•

Man litar på individer som har auktoritet Blir överväldigade av auktoriteters närvaro

Ökad sårbarhet Detta leder till att man reagerar kraftigare Vill inte att handikappet synliggörs Emotionellt Reagera annorlunda känslomässigt

Orsaker till aggressivitet pga omhändertagandet • Dåligt omhändertagande

• Bristande stimuli

• Pedagogiskt

• Bristande kommunikation

• ADL mässigt

• Bristande kontinuitet

• Socialt

• Psykologiskt

Orsaker till aggressivitet pga psykiatriska och sociala orsaker • Psykiatriska orsaker • Konfusion • Psykos • Depression

• Sociala orsaker • Stress

Orsaker till aggressivitet pga medicinska orsaker • Medicinska orsaker • Epilepsi

• Smärta

• Sköldkörtel dysfunktion

• Sinnes dysfunktion

• Förstoppning

• Infektioner tex Borelia • Mediciner

Att bemöta aggressivitet • Kunskap, tydliga mål, och klara handlingsplaner

• Låt personen bestämma det den kan

• Regelbunden bemanning med möjlighet till avlösning

• Respektera självbestämmandet • Lyssna till vad personen säger, försök förstå vad hon menar • Säg inte emot!

Att bemöta aggressivitet • Visa tolerans. Tag konflikten men undvik att låta dig provoceras. Tala lugnt i dämpat röstläge • Argumentera inte. Håll med om det hon eller han uttrycker, för det är förmodligen så hon känner. Möt personen i ilskan innan du försöker avleda. "Ja, visst blir man arg, men...”

• Försök att erbjuda valbara alternativ • Ibland måste man sätta gränser. Var då bestämd • Inte låta sig provoceras • Undvik höga ljud från radio och TV

Behandling vid aggressivitet

• Öka vällbefinnandet

• Behandla medicinskt sekundära problem

• Habilitering • Sällan botande • Ej rehabilitering

-Neurologiska -Somatiska -Psykiska

Eftermiddags oro (sundown syndrom) Orsak Understimulering

• Överstimulering

Att sitta ensam i ett tyst rum och höra ett obegripligt sorl utanför

• Bli utsatt för saker som man inte kan förstå, t.ex. TV:n står på, ljud och bilder flödar

• Behandling och utredning

Varför är det viktigt att ställa en demens diagnos

• Utreda differential diagnoser

• Erbjuda rätt vårdmiljö/boende

• Behandla tilläggsdiagnoser

• Hitta rätt nivå för patienten

• Ge en förståelse för den aktuella problematiken

• Försöka förebygga riskfaktorer

• Erbjuda rätt behandling

• Erbjuda en förståelse för problematiken

Vad är speciellt vid utvecklingsstörning och demens • • • • •

Heterogen grupp Personen kan inte själv rapportera Symtomen är inte så tydliga Måste ofta bedömas efter ADL symtom Gravt förståndshandikappade är svåra att bedöma • Det finns inga bra skattningsinstrument • Medverkar dåligt • Har ofta avvikande beteende frånbörjan

Utredning • Sjukhistoria • Medicinsk och psykiatrisk bedömning • Arbetsterapeut bedömning • • • •

Neuropsykologiska test Skattnings formulär Frågeformulär Psykometriska test

• Fysikaliska undersökningar • Blod och liquorprover • Globala bedömningar

Differentialdiagnoser vid demens • Hypotyreos och hyoparatyroidism • Sinnesdefekter (syn, hörsel) • Folatbrist och B-12 brist • Mediciner • Sockerrubbningar • Depression • Konfusion

• Apnea • Infektioner (borelia, HIV, lues) • Vaskulära orsaker • Hjärtproblem • Understimulering, social depravation • Mag tarm problem • Urinvägsproblem

Behandling av demens

Hur behandla

Omvårdnad • Försök upprätthålla basalfunktioner t.ex. att äta, klä sig, duscha • Undvik förändringar i miljön • Förenkla rutiner så att frustration inte uppstår

• Ha tålamod • Vägled • Enkelt språk • Var observant

Behandling enligt The Arc • Försök bevara de färdigheter som ger personen värdighet t.ex. att kunna äta själv, sköta hygienen och inte lära in nya färdigheter • Undvik förändringar i de dagliga rutinerna • Underlätta att eventuella förändringar i vardagen inte blir till hinder

• Förenkla rutinerna så man undviker ångest och frustration • Använda tålamod och vägledning, ha enkla krav, var allmänt hjälpande • Återförsäkra och lugna patienten varje dag

Behandling enligt The Arc • Visa att man bryr sig genom att använda en låg röst och att genom beröring skapa trygghet • Tillhandahåll en familjär och trygg omgivning och ge en tätare kontakt till personen för att undvika konfusion och desorientering

• Anpassa de dagliga aktiviterna efter personens ADL-förmåga • Undvik toalettolyckor genom ha toalett rutiner • Ge personen tillräckligt att dricka och äta

Behandling enligt The Arc • Behåll orienteringsförmågan genom att upprepa datum, ha ett dags schema, namnge personerna som är kring patienten. • Pressa inte personen för hårt för att få denne tillbaka till ”verkligheten”, men undvik samtidigt att förstärka inbillning.

• Försök behålla den nuvarande självständigheten genom att öka personalinsatsen, ledningen, tillgängligheten och närheten. • Undvik onödig medicinering

Medicinsk behandling Kolinesteras hämmare Exelon (Rivastigmin) Reminyl Aricept (Donepezil) (Galantamin)

Medicinsk behandling NMDA-antagonist • Ebixa (Memantin) NMDA receptorn är viktig för exciterande transmission, bindning av glutamate och glycine aktiverar

Medicinsk behandling Framtida

• Sjukdomsbromsande

• Regenerativa nervcells återskapande

• Propentofylin sägs skydda nervceller i hjärnan från att skadas och minskar hastigheten • Tillväxtfaktorer på sjukdomsförloppet. Det påverkar gliaceller i hjärnan • Profylaktisk behandling som man tror är inblandade i bildningen av det skadliga plack • Antioxidanter (vitamin E och C, selen) som bildas vid Alzheimers sjukdom. • Anti amyloid läkemedel • Anti inflammatoriska ämnen efter vaccination med antikroppar • Födoämnen har hos råttor uppvisats lägre halter amyloidi hjärnan och bättre minnesförmåga

Behandla tilläggs diagnoser • Psykiatrisk sjukdom

• Somatisk sjukdom

• Depressioner • Psykoser • Ångest

• Epilepsi • Diabetes • Högt blodtryck

Uppföljning Mycket viktigt

• Vård i livets slutskede

Vård i livets slutskede Boende Omvårdnad Sjukvård Anhöriga

Vård i livets slutskede • Socialt Närhet Trygghet Omsorgsanda

• Somatiskt Kunskap Närhet 



• Psykiatriskt Kunskap Närhet

Omvårdnad

Boende Anpassat



Sjukvård Tillgänglig

Demens information på nätet • www.vardalinstitutet.net • • • • •

gå in på ”Tematiska rum” klicka vidare till ”Leva med demens” vidare till ”Vad är demens” vidare till ”Olika demens sjukdomar” så är man framme vid ”Förståndshandikapp och demens”.

• Tack från • Kent Thuresson