Lektion 8: På flykt undan kriget

L E K T I O N 8 : På flykt undan kriget

Att fly undan krig vänder upp och ner på en människas liv. Man tvingas lämna sitt hem, sitt hemland, sitt uppehälle, sin skola och en stor del av sin egendom. Ofta blir familj och släktingar kvar.

Lektion 8:

PÅ FLYKT UNDAN KRIGET

60

Även krig har regler.

L E K T I O N 8 : På flykt undan kriget

MÅL • Eleverna förstår hur flykt undan krig påverkar en människas liv. • Eleverna går igenom sådana svåra situationer och beslut som människor på flykt undan krig ställs inför.

LÄROMATERIAL FÖR HÖGSTADIER OCH GYMNASIER

• Eleverna förstår att flyktingar efter att ha undkommit de omedelbara hot som ett krig innebär ofta tvingas hantera nya utmaningar i en främmande miljö.

Civila i krig Inverkan av krig på civilpersoners liv är betydligt större idag än de var förr. När världens stater i mitten av 1800-talet började skriva avtal om krigets lagar var målet att förbättra situationen för de sårade på slagfälten. Först efter andra världskriget förhandlade man fram det första avtalet som helt fokuserade på skydd av civila (Fjärde Genèvekonventionen, 1949). Det skyddet ville man stärka, vilket resulterade i två tilläggsprotokoll år 1977. Krig driver människor ur sina hem och orsakar stor humanitär nöd. Ofta är civilbefolkningens lidande en följs av att de stridande parterna inte har respekterat krigets lagar: avsikten med reglerna är att begränsa krigföringen på så sätt att civila och deras egendom helt lämnas utanför fientligheterna och effekterna av striderna. Problemet är alltså inte en brist på regler, utan hur de verkställs. Det är uppenbart att människor i en sådan situation är mycket sårbara. De måste få tak över huvudet, näring och någon slags inkomstkälla så att de kan trygga sina egna och sin familjs behov. Det första målet är att komma i trygghet undan det direkta hot som kriget utgör och att hålla familjen samman. Många tvingas bosätta sig på ett nytt, främmande ställe där nya utmaningar väntar.

Skydd av människor på flykt undan krig De människor som flyr undan krig skyddas av flera regler inom internationell rätt. Krigets lagar skyddar interna flyktingar och evakuerade personer (eng. internally displaced persons). De människor som flyr från ett krigshärjat område till ett annat land omfattas i sin tur av den så kallade flyktingkonventionen. Tillsammans strävar de här internationella bestämmelserna efter att lindra de problem som människor på flykt undan krig möter i sitt vardagliga liv.

Flyktingkonventionen från år 1951 och dess tilläggsprotokoll från år 1967 definierar flyktingarnas rättigheter. Flyktingskap som fenomen är inte enbart förknippat med krig, men krig är en betydande orsak till flyktingskap. Flyktingar har samma grundläggande och mänskliga rättigheter som alla andra utlänningar som lagligt är bosatta i ett land. Enligt flyktingkonventionen kan flyktingar inte återsändas till ett land där deras liv eller frihet är hotade eller de inte får tillräckligt skydd. För att en människa ska definieras som flykting måste han eller hon enligt flyktingkonventionen ha flyktingstatus. Flyktingstatus beviljas i allmänhet av nationella myndigheter på basis av en asylansökan och intervju. Alla personer som söker skydd i ett främmande land beviljas inte flyktingstatus, men om förhållandena i deras eget hemland är alltför otrygga eller om de i sitt hemland kan hotas av omänsklig behandlig kan de beviljas uppehållstillstånd. Endast en bråkdel av asylsökande beviljas flyktingstatus i enlighet med flyktingkonventionen. Till Finland kommer betydligt färre asylsökande än till andra länder, till exempel Sverige. När det gäller så kallade kvotflyktingar beviljas flyktingstatus av FN:s flyktingorgan UNHCR. Kvotflyktingar väljs i allmänhet ut på flyktingläger. På flykt undan krig kommer många ifrån sina familjemedlemmar. Enligt krigets lagar bör varje part i konflikten så snart omständigheterna medgiver och senast vid upphörandet av de aktiva fientligheterna efterforska de personer som av en motpart rapporterats vara saknade. Parterna är skyldiga att vidta alla lämpliga åtgärder för att återförena familjer som tillfälligt blivit åtskilda. Parterna i ett krig är också skyldiga att underlätta biståndsorganisationers arbete till förmån för civilbefolkningen. (Mer information och uppgifter om biståndsarbete och återförening av familjer i Lektion 9.)

Krigsflyktingar i Finland och i världen Enligt FN fanns det år 2007 mer än 26 miljoner interna flyktingar som flytt undan väpnade konflikter på olika håll i världen. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees) fanns det år 2006 ungefär 11 miljoner människor på flykt undan krig eller förföljelse som klassificerades som egentliga flyktingar. Största delen av flyktingarna rör sig från ett land till ett annat i världens fattigaste länder och det är inte många av dem som kommer till ett västland. Armenien, Demokratiska republiken Kongo, Serbien-Montenegro, Djibouti och Zambia är länder som har tagit emot mest flyktingar i världen i relation till sin egen folkmängd. Flyktingar kan tvingas tillbringa flera år i flyktingläger och där är förhållandena i allmänhet ytterst bristfälliga. I ett främmande land måste en flykting lära sig det nya landets seder och språk. Anpassningen kan vara långsam och utgöra en stor utmaning, i synnerhet om en del av familjen eller släkten har hamnat någon annanstans. Finland tog emot de första flyktingarna på 1970-talet. Fram till år 2007 hade sammanlagt 29 550 flyktingar anlänt till Finland. Flest flyktingar har Finland tagit emot från Iran, Irak, Somalia och det före detta Jugoslavien. En flykting som bor i Finland kan om han eller hon så önskar få sina närmaste anhöriga till Finland enligt principen om familjeåterförening. (Mer information om Röda Korsets familjeåterföreningsarbete i Lektion 9.)

Även krig har regler.

61