Likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN

för Ballongen Dalstugan Krusboda skola Dalskolan Utarbetad i samverkan i rektorsenheten under nov 08-feb 09

Likabehandlingsplan 1 Inledning Den 1 april 2006 infördes en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskola och skola (2006:67). Syftet med den nya lagen samt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan (2006:1083) är att förtydliga förskolans och skolans ansvar för barnets/elevens trygghet. Trygghetsuppdraget betonas även i läroplanerna för förskola (Lpfö98) och grundskola (Lpo94). Lagen innebär att barn och elever har ett lagligt skydd mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder samt mot annan kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte förskolan/skolan kan visa att den fullgjort sitt uppdrag. Likabehandlingsplanen ska alltid vara aktuell och beskriva hur enheten arbetar för att främja alla elevers rättigheter, samt förebygga diskriminering och kränkande behandling såväl mellan barn som mellan barn och vuxen. Barn och elever ska efter mognad och förmåga delta i arbetet med likabehandlingsplanen. Andra styrdokument som inverkar på upprättandet av en likabehandlingsplan är FN:s konvention om barnets rättigheter (BK) och skollagen (1985:1100). I och med att Sverige har ratificerat BK ska barnets bästa vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Skollagen framhåller bl.a. skolans uppdrag att arbeta för jämställdhet mellan könen och motverkande av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden (1:2 SkolL).

2 Definitioner och begrepp

Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka inte får välja ett visst ämne eller en grupp för att det redan finns så många flickor i den gruppen. Med indirekt diskriminering menas att någon diskrimineras genom att man behandlar alla lika. Det sker när skolan bestämmer något som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar vissa grupper av elever. Om en skola exempelvis serverar samma mat till alla, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av sin religion behöver annan mat.

Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker elevers värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Det kan vara en vuxen på skolan eller en annan elev som står för trakasserierna. Om en elev till exempel får nedsättande kommentarer om sin hudfärg, är det trakasserier på grund av etnisk härkomst.

Diskriminieringsgrunder De skyddade diskrimineringsgrunderna, som lagen tar upp är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Ingen ska alltså behöva bli diskriminerad eller trakasserad av dessa orsaker, och förskolan eller skolan ska aktivt arbeta för att främja allas rättigheter att vara olika.

Annan kränkande behandling Utöver de trakasserier som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna, tar lagen upp att ingen ska utsättas för annan kränkande behandling. Lagen skyddar alltså även mot kränkningar av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. En sådan kränkande behandling kan vara det vi brukar kalla mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Exempel på det som lagen kallar annan kränkande behandling kan vara att en elev blir kallad för elaka saker direkt eller på Internet.

Mobbning Mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier från en eller flera personer upprepade gånger under en viss tid. Enstaka trakasserier är inte mobbning. (Definition: Dan Olweus)

3 Kommunens vision: Trygga trivsamma Tyresö – allas vårt ansvar

4 Långsiktiga mål för Resultatenhet 8:

1 Att alla barn, elever och all personal ska kunna gå till sin arbetsplats utan att känna rädsla för att bli utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller mobbning. 2 Att alla barn, elever och all personal arbetar aktivt med förebyggande verksamhet för att hindra uppkomsten av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling. 3 Att alla ska ges möjlighet till utveckling och behandlas med respekt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

5 Enhetens arbete för att förebygga kränkningar och främja likabehandling

Förskolan Ballongen Insats – vad gör vi?

Tid – när gör vi det?

Ansvar – vem ser till att det sker? En gång i månaden Biträdande rektor samt en Barnhälsoteamsmöte pedagog från varje avdelning Barnobservationer Dagligen Alla pedagoger på avdelningen Utvecklingssamtal Minst en gång/år Arbetslagen Barnintervjuer 1-2 gånger/år Arbetslagen Kompistema-Kloke&Charlie Kontinuerligt,extra vid behov Arbetslagen Rak och öppen dialog med Dagligen vid lämning samt Alla pedagoger på föräldrar och vårdnadshavare hämtning. avdelningen Åtgärdsprogram/handlingspla Upprättas vid behov Biträdande rektor, pedagog i ner samverkan med föräld/vårdn. Handledning av kommunens Vid behov Rektor samt biträdande rektor specialpedagog, logoped samt psykolog R8-möte samt R8-möte 1gång/månad samt Rektor, biträdande rektor lagledarkonferens lagledarkonferens var tredje samt lagledarna på enheten vecka Jämställdhetsarbete Kontinuerligt All personal

Förskolan Dalstugan Insats – vad gör vi?

Tid – när gör vi det?

Ansvar – vem ser till att det sker? Barnhälsoteamsmöte En gång i månaden Biträdande rektor samt pedagog från varje avdelning Barnobservationer Dagligen All personal Utvecklingssamtal/IUP Minst en gång per år Arbetslagen Barnintervjuer 1-2 gånger per år Arbetslagen Kompistema I början av terminen samt vid Arbetslagen behov Jämställdhetsarbete Kontinuerligt All personal med stöd av jämställdhetsansvariga Rak och öppen dialog med Dagligen vid lämning och All personal på avdelningen föräldrar och vårdnadshavare hämtning Åtgärdsprogram/handlingspla Upprättas vid behov Biträdande rektor och n förskollärare i samverkan med föräldrar/vårdnadshavare Handledning av kommunens Vid behov Rektor specialpedagog, logoped samt psykolog

Pedagogisk dokumentation

Dagligen

Alla pedagoger

Insats – vad gör vi?

Tid – när gör vi det?

Trivselenkät Kompisövningar (drama, kompissamtal, Charlie, Livsviktigt) Värdegrundsarbete

En gång per termin Kontinuerligt samt extra vid behov

Ansvar – vem ser till att det sker? Antimobbningsgruppen Klassföreståndare år 4-5 Fritidspersonal F-3

Jämställdhetsarbete Antimobbningsarbete Klassråd, elevråd

Kontinuerligt Var 3:e vecka, vid behov Klassråd regelbundet Elevråd 1 gång per månad Upprättas vid behov

Krusboda skola F-5

Åtgärdsprogram

Utvecklingssamtal/IUP Välkomstsamtal Konfliktlösningsmetod ”Krusbodamodellen

Kontinuerligt

En gång per termin På hösten Vid behov

Klassföreståndare, fritidspersonal All personal Antimobbningsgruppen Klassföreståndare samt elevrådsansvarig Klasslärareoch spec.pedagog i samverkan med elev och föräldrar/vårdnadshavare Klassföreståndare Förskoleklassens personal Antimobbningsgruppen

Dalskolan 6-9 Insats – vad gör vi?

Tid – när gör vi det?

Utvecklingssamtal Handledarsamtal Trivselenkät Enkät om sexuella trakasserier

En gång per termin 2h/klass och vecka En gång per år En gång per år

Besök av RFSL Konfliktlösningsmetod tumlarmodellen Värdegrundsarbete - Tillsammans Jämställdhetsarbete

En gång per år 8 Vid konflikter mellan elever Kontinuerligt Kontinuerligt

Antimobbningsarbete Kamratstödjare Klassråd, lagråd, elevråd

Besök av representanter från RFSL samt efterföljande

Ansvar – vem ser till att det sker? Handledaren och eleven Handledaren Antimobbningsgruppen+ klf Elevrådet i samverkan med antimobbningsgruppen+klf Arbetslagen Inblandad pedagog

Klassföreståndarna All personal med stöd av jämställdhetsansvarige Vid behov Antimobbningsgruppen Kontinuerligt Friendsgruppen En gång i veckan till Klassföreståndare samt varannan månad beroende elevrådsansvarig på vilket möte det handlar om En gång per år Arbetslagen

diskussion

Anpassade lokaler för funktionshindrade - hiss, rullstolsramp, hörselslingor i vissa klassrum Livskunskap år 6 och 7

Två gånger i veckan under Dramapedagog, SYV, en åttaveckorsperiod skolsköterska, kurator samt pedagoger ART och social färdighetsträning Regelbundet vid behov ART-utbildad personal Åtgärdsprogram Upprättas vid behov Handledare och rektor i samverkan med elev och föräldrar/vårdnadshavare Utvecklingssamtal/IUP En gång per termin. Handledaren Drama år 6 (samarbets-, 12 tillfällen Dramapedagog trygghets- och värderingsövningar)

6 Nulägesanalys

Kartläggningsmetoder I förskolan Ballongen/ Dalstugan: Diskussioner i samling, observation, föräldrakontakt, barnintervjuer, diskussioner i alla arbetslag, barnhälsoteam samt Pilenenkäten. I Krusboda skola: Pedagogsamtal med eleverna, samtal med föräldrar (år 3), trivselenkäter 2 ggr per år, diskussioner i arbetslag, antimobbningteamets möten, rastvärdarnas tillsyn, elevhälsomöten. I Dalskolan: Handledarsamtal, föräldra-/elevenkäter, diskussioner i arbetslag, ESG, rasttillsyn, friendsmöten, observationer.

Aktuella problem i verksamheten kan vara:          

Fysiska (knuffar, slag, bett och liknande) Verbala (att bli retad eller hotad Psyskosociala (att bli utfryst, ryktesspridning, blickar etc.) Text- och bildburna Mobbning Intolerans (homofobi, främlingsfientlighet) Barn kränker barn Barn kränker vuxen Vuxen kränker barn Vuxen kränker vuxen

7 Handlingsplan

Problem/utvecklingsområde

Enstaka fysiska, verbala, psykosociala eller text- och bildburna kränkningar.

Insats

Konfliktsamtal med barnen. Informera hemmet. Vid grovt våld polisanmälan. Noggrann dokumentation.

Tidsplan

Omgående.

Ansvar

Observerande personal och läraren/handledaren

Uppföljning

Nästföljande dag (Dalskolan). Samtal med elev och föräldrar samma dag (Krusboda). Samtal tillsammans med barn och föräldrar samma dag (Ballongen/Dalstugan).

Problem/utvecklingsområde

Mobbning (upprepade fysiska, verbala, psykosociala eller text- och bildburna kränkningar).

Insats

Dalskolan följer Handlingsplan mot mobbning (se bilaga). Krusboda följer Handlingsplan mot mobbning (se bilaga). Dalstugan för dialog med föräldrar, biträdande rektor samt barnhälsoteamet. Letar efter orsaker och kartlägger känsliga situationer. Noggrann dokumentation.

Tidsplan

Se bilaga (Dalskolan). Se bilaga (Krusboda).

Ansvar

Se bilaga (Dalskolan). Se bilaga (Krusboda). Alla pedagoger (Dalstugan).

Uppföljning

Se bilaga (Dalskolan). Se bilaga (Krusboda). Avdelningspersonal gör kontinuerligt en uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder (Ballongen/Dalstugan).

Problem/utvecklingsområde

Vuxen kränker barn.

Insats

Informerar rektor/bitr. rektor.

Tidsplan

Omgående.

Ansvar

Den som tagit del av händelsen/problemet informerar rektor/bitr. rektor. Dessa har de yttersta ansvaret. Samtal genomförs med elev och den vuxne omgående.

Uppföljning

Efter en vecka.

Problem/utvecklingsområde

Vuxen kränker vuxen.

Insats

Informerar rektor/bitr. rektor.

Tidsplan

Omgående.

Ansvar

Den som tagit del av händelsen/problemet informerar rektor/bitr. rektor. Dessa har de yttersta ansvaret. Skolledningen samtalar med båda parter.

Uppföljning

Samtal på nytt efter en vecka

Problem/utvecklingsområde

Intolerans

Insats

Vi följer handlingsplanen som gäller vid intrång eller besök av främlingsfientliga grupper.

Tidsplan

Omgående

Ansvar

Alla

Uppföljning

Vi följer upp på APT då intrång har skett

8 Arbetet med likabehandlingsplanen Målarbete

Dokumentation

Kartläggning

Analys

Handlingsplaner

Förankringsarbete Årlig uppföljning och uppdatering

Hur gör vi? Personalen diskuterar fram enhetens och de specifika gruppernas mål Arbetet mot målen

Enkäter, observationer och diskussioner i arbetsgrupper. Genomgång av utvärderingar och enkätresultat.

När gör vi det? Vid APT, planeringsdagar, konferrenser och möten.

Ansvarig Rektor

I våra Arbetslagsledaren målkonferenser i håller i mötet arbetslagen. Kontinuerligt under Berörda pedagoger läsåret samt under trivselenkätperioden.

I arbetslagen och i Ytterst skolledning elevhälsoteamet Kru/ESG Dalskolan och i barnteamen på förskolorna Varje ansvarsgrupp Gruppansvariga. diskuterar och eventuellt uppdaterar handlingsplanerna som sedan går på remiss till personalgruppen. Därefter tas beslut på APT Värdegrundsarbete Alltid Samtlig personal Varje ansvarsgrupp Utvärderingsdagar diskuterar och eventuellt Uppstartsdagar uppdaterar handlingsplanerna som sedan går på remiss till

Gruppansvariga

Koppling till kvalitetsredovisningen

personalgruppen. Därefter tas beslut på APT. Utvärdering i Utvärderingsdagen arbetslagen av vt värdegrundsarbetet /likabehandlingsar betet

Samtliga pedagoger, sammanställning lämnas till rektor innan 16 juni

9 Bilagor Bilaga 1: Lagtexter kring likabehandling. Bilaga 2: Kontaktlista till stödgrupper i skolan Bilaga 3: Kontaktlista till övriga hjälporganisationer (BRIS etc.) Bilaga 4: Skolans ordningsregler? Bilaga 5: Handlingsplan mot mobbning (Dalskolan) Bilaga 6: Handlingsplan för det pedagogiska jämställdhetsarbetet (Dalskolan och Krusboda skola) Bilaga 7: Handlingsplan mot intrång eller besök av främlingsfientliga grupper.

Bilaga 1

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (hela lagtexten finns bl.a. på www.riksdagen.se ) 1 § Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100).

3 § Huvudmannen för sådan verksamhet som avses i 1 § andra stycket ansvarar för att anställda och uppdragstagare i denna verksamhet följer de skyldigheter som anges i denna lag när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. 4 § Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt denna lag är utan verkan. 5 § Huvudmannen för verksamheten skall se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som anges i 1 § första stycket. Särskilda föreskrifter om detta finns i 6-8 §§. 6 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över. 7 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. 8 § Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Skadestånd 15 § Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal åsidosätter

sina skyldigheter enligt 6-14 §§, skall huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för kränkning, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid diskriminering eller repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Bevisbörda 18 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit diskriminerad enligt 9-12 §§, utsatt för annan kränkande behandling enligt 13 § eller utsatt för repressalier enligt 14 § visar omständigheter som ger anledning att anta att hon eller han blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande behandling eller utsatt för repressalier, är det huvudmannen för verksamheten som skall visa att diskriminering, annan kränkande behandling eller repressalier inte förekommit. 19 § Om ett barn eller en elev visar att han eller hon har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett annat barn eller en annan elev i samband med att verksamheten genomförs, skall huvudmannen för att undgå skadeståndsansvar visa att alla skäliga åtgärder för att förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits.

Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter – Barnkonventionen (Barnkonventionen finns i sin helhet på www.bo.se ) Artikel 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.

Artikel 3 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Artikel 29 1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att (b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga; (c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; (d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar;

Skollag (1985:1100) (nedanstående är utdrag ur lagtexten – fulltext finns bl.a. på www.skolverket.se ) 1 kap. 2 § Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886).

Utdrag ur 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) ”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”

Utdrag ur 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) ”Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors

situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskrimnreing på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skiollnader i människors uppfattningar och levnadssätt”.