likabehandlingsplan

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Sociologi, Discrimination
Share Embed Donate


Short Description

Download likabehandlingsplan...

Description

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING EMANUELSKOLAN 2012 Emanuelskolan grundskola F-9 och fritidshem

Upprättad: 2012-01-16 Gäller till: 2012-12-31 Fastställd av: Rektor Emanuelskolan

Förord 2

Emanuelskolans rektorsområde är beläget i centrala Sjöbo och är en F-9 skola med 360 barn. På skolan finns tre arbetslag; arbetslag Öst (F-5) med ca 120 elever, arbetslag Väst (F-5) med ca 120 elever och arbetslag Nord (skolår 6-9) med ca 120 elever. Fritidshem för barn i åldrarna 6-12 år är integrerad i F-5 verksamheten och bedrivs i samma lokaler och med samma personal som under skoldagen. Skolan och fritidshemmet skall vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Emanuelskolans likabehandlingsplan omfattar lagen om förbud mot diskriminering (2008:567) och skollagen (2010:800, 6 kap). Nedan kallad Likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen har en vision som alla som jobbar i rektorsområdet skall arbeta för. Varje arbetslag sätter upp mål utifrån de kartläggningar som görs i arbetslagen. Det betyder att det kan vara olika mål för olika arbetslag. Dessa får dock aldrig strida mot rektorsområdets vision. Den första delen av likabehandlingsplanen beskriver de delar som är gemensamma för rektorsområdet, t ex vision, definitioner, gemensamt förebyggande arbete och gemensamma kartläggningar. Sedan beskriver vart och ett av arbetslagen sitt arbete.

"En droppe droppad i livets älv har ingen kraft till att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe: Hjälp till att hålla de andra oppe!" Tage Danielsson

3

Till dig som elev Det förväntas av dig att du  Alltid visar andra barn och vuxna respekt  Aldrig utsätter något barn eller vuxen för obehag eller fara  Berättar för vuxna om du eller någon annan inte har det bra i skolan  Följer de regler som finns på skolan  Använder ett vårdat språk  Tar ansvar för miljön, ute och inne

Till dig som personal Det förväntas av dig att du är en god förebild och  Är ärlig och uppriktig mot andra på ett respektfullt sätt  Alltid visar elever och vuxna respekt  Ser alla elever utifrån sina förutsättningar/behov  Omedelbart ingriper mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling  Att du följer skolans likabehandlingsplan  Att du vid misstänkt kränkning utreder omständigheterna och informerar rektor/elevstödssamordnare

Till dig som vårdnadshavare Det förväntas av dig att du  Meddelar skolan om du märker att ditt barn eller något annat barn råkat illa ut  Meddelar skolan om du märker att ditt barn gjort någon annan illa  Har en positiv inställning till ditt barns skola och fritidshem

4

Innehållsförteckning 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Vision Vad säger lagarna? Definitioner Likabehandlingsgrupp Samverkan med elever Skolans förebyggande arbete a. Nuläge b. Nulägesanalys c. Åtgärder förebyggande arbete d. Övergripande kartläggning och nulägesanalyser e. Kompetensutveckling för personal 7. Rutiner vid akuta situationer a. Utredning av diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling, barn/elev – barn/elev b. Pedagog kränker barn/elev c. Åtgärder vid diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling d. Dokumentation 8. Lag Öst a. Uppföljning och utvärdering 2010/2011 b. Genomförda kartläggningar c. Nulägesanalys 2010/2011 d. Mål och åtgärder 2012 för skolan e. Kartläggningsmetoder f. Uppföljning och utvärdering för fritidshemmet g. Genomförda kartläggningar fritidshemmet h. Nulägesanalys fritidshemmet i. Mål och åtgärder för fritidshemmet j. Kartläggningsmetoder 9. Lag Väst a. Uppföljning och utvärdering för skolan och fritidshemmet b. Genomförda kartläggningar c. Nulägesanalys d. Mål och åtgärder 2012 för skolan e. Kartläggningsmetoder f. Uppföljning och utvärdering för fritidshemmet g. Genomförda kartläggningar h. Nulägesanalys i. Mål och åtgärder 2012 för fritidshemmet j. Kartläggningsmetoder 10. Lag Nord a. Uppföljning och utvärdering 2010/2011 b. Genomförda kartläggningar c. Nulägesanalys d. Mål och åtgärder 2012 för skolan e. Kartläggningsmetoder

7 7 7 8 8 9 9 9 9 10 10 11 11 11 11 11 12 12 12 12 13 13 13 13 13 13 14 14 14 14 15 15 15 15 15 16 16 16 16 17 17

5

11. Revision 12. Tillsyn över lagen

18 21

Bilaga 1-3

20

6

1.Vision och övergripande mål Vision Alla barn och elever i vår verksamhet skall bemötas med förståelse och respekt för människors lika värde. Övergripande mål: Andelen elever som upplever sig kränkta skall minska. Mäts i den årliga KRAFT-enkäten

2. Vad säger lagarna?  Enligt lagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och enligt skollagen (2010:800) 6 kap. får inte något barn eller någon elev som deltar i verksamheten diskrimineras eller utsättas för kränkande behandling. Lagarna kräver att:  alla skolor arbetar med att förebygga diskriminering och kränkande behandling av elever,  alla skolor upprättar en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling som varje år följs upp och ses över  även elever deltar i arbetet med att ta fram, se över och följa upp planerna

3. Definitioner Elev: den som deltar i utbildning enligt skollagen Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt skollagen Vårdnadshavare: den eller de personer som har det juridiska ansvaret för barnet Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och ålder. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Det finns direkt och indirekt diskriminering. 

Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av en elev på grund av dennes kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller ålder. En skola får exempelvis inte neka till att ta emot en elev på grund av dennes sexuella läggning.



Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Att exempelvis ha en regel/bestämmelse som verkar neutral, men som utifrån den sju diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt i praktiken. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 7

Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker ett elevs värdighet. Kränkningar kan vara ett uttryck för makt och förtryck, som t ex att retas, frysa ut någon, knuffas eller dra i håret. Kränkande behandling kan vara enstaka eller upprepade händelser. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Det är den enskilda elevens upplevelser som är vägvisande och måste tas på allvar. Mobbning är när någon utsätts systematiskt och över tid för negativa kränkande handlingar. Mobbning kan vara skadegörelse, utfrysning och e-mobbning.

4. Likabehandlingsgrupp På skolan finns en likabehandlingsgrupp bestående av en nyckelperson från varje arbetslag, koordinator på området, rektor och elevstödssamordnare  Gruppen träffas en gång per månad för att hålla samman frågor gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.  Nyckelpersonerna leder pedagogiska samtalsgrupper i sitt arbetslag en gång i månaden  Varje månad tas anmälningar om kränkande behandling från varje arbetslag upp Ansvarig och sammankallande: rektor Likabehandlingsgruppen består av: Eva Månsson Rektor 0416-27256 [email protected] Malin Jönsson Elevstödsamordnare 0416-27254 [email protected] Malin Evnell Lärare skolår F-5 [email protected] Stefan Mattisson Fritidspedagog skolår F-5 [email protected] Henrik Jeppsson Lärare skolår 6-9 [email protected] För arbetet med antimobbningsprogrammet Olweus förstärks gruppen med KRAFTs koordinator, Michael Corelius Lärare skolår F-5 [email protected].

5. Samverkan med elever Elevråden är viktiga instanser i arbetet med likabehandling. I januari varje år är elevråden remissinstans för det förslag som utarbetats inför kommande år. Likabehandling, trygghet och trivsel är stående punkter på elevrådets dagordning Ansvarig och sammankallande: elevstödssamordnare Skolans elevskyddsombud deltar i områdets egenkontrollronder där man tar upp bland annat arbetsmiljöfrågor. Ansvarig och sammankallande: rektor Likabehandlingsplanen tas upp på skolråd där skolans alla föräldrar ges möjlighet att delta. Föräldrar får därmed möjlighet att komma med frågeställningar och synpunkter angående likabehandlingsplanen.. Ansvarig och sammankallande: rektor 8

6. Skolans förebyggande arbete 6a. Nuläge Under förra året sjönk den giltiga och ogiltiga frånvaron betydligt på skolan. Ingen elev har i nuläget ogiltig frånvaro och elever med hög giltig frånvaro har sjunkit från 15 st till 9 st. För de eleverna som har specialkost finns det inga alternativ och de får som de ser det inte likvärdig kost i matsalen. KRAFT-enkäten som genomfördes på området i höstas visar att mobbingen sjunkit. Vi har inte tillräckligt med underlag för att sätta upp mål och åtgärder för att arbeta förebyggande enligt diskrimineringsgrunderna. Genom intervju med arbetslaget har det kommit fram att då elever är på praktik får inte arbetsgivaren ta del av och information om Emanuelskolans likabehandlingsplan. 6b. Nulägesanalys: Antal elever som är mobbade har sjunkit vilket är positivt. Skolan ska fortsätta arbeta förebyggande enligt likabehandlingsplanen och KRAFT. Frånvaron har sjunkit vilket vi ser som en indikation på att eleverna trivs och vi fortsätter att arbeta enligt våra rutiner gällande giltig och ogiltig frånvaro. Skolan behöver mer underlag för att kunna arbeta med diskrimineringsgrunderna. Rutinerna vid praktik behöver uppdateras och implementeras hos pedagogerna. Utbudet i matsalen för de elever som har specialkost behöver förbättras. 6c. Åtgärder för förebyggande arbete:  Arbete enligt KRAFT – dokumenteras varje vecka Ansvarig: Mentorer/ugruppsansvarig  Samtal med vård- och omsorg kring lbp med särskilt fokus på diskrimineringsgrunderna Ansvariga: Eva Månsson (rektor) och Malin Jönsson (elevstödsamordnare)  Ett kartläggningsmaterial skall utarbetas under vårterminen av likabehandlingsgruppen. Ansvarig: Eva Månsson (rektor)  Likabehandling, trygghet och trivsel tas upp på elevråden Ansvarig: Malin Jönsson (elevstödsamordnare)  Trivselregler (bilaga 1) Ansvarig: Eva Månsson (rektor)  Punkt på utvecklingssamtal Ansvarig: Mentor  Rapportera frånvaro till arbetslag och förvaltning + rutiner (bilaga 2) Ansvarig: Malin Jönsson (elevstödsamordnare)  Introduktion för personal och elever (bilaga 3) Ansvarig: Angelica Willyson (skolsekreterare)  Vid schemaläggning skall hänsyn tas till elevers särskilda behov. Ansvarig: Arbetslagen  Planering i tre delar – ett systematiskt planeringsverktyg som ”tvingar” skolan att arbeta med läroplanens kapitel Skolans värdegrund och uppdrag Ansvarig: undervisande pedagog 6d. Övergripande kartläggningar och nulägesanalyser  Fast punkt i elevrådens dagordning kring trivsel och trygghet Ansvarig; Malin Jönsson – enligt årscykeln  KRAFT-enkäten Ansvarig: Familjeförvaltningen – KRAFT nyckelpersoner, genomförs oktober 2012 9



Frånvarostatistik Ansvarig: Malin Jönsson – juni 2012 och december 2012  Statistik kränkande behandling Ansvarig: Malin Jönsson – juni 2012 och december 2012  Likabehandlingsgrupp – samtal om nuläge m.m. Ansvarig: Eva Månsson – varje gång gruppen har möte  Kartläggning diskriminering – Ansvarig: Likabehandlingsgruppen – tidpunkt fastställs utifrån materialet  Samtal kring stämningen på skolan förs i områdets skolråd. Ansvarig: Eva Månsson -- en gång per termin (feb och okt)

6e. Kompetensutveckling för personal  Apt den 6/2- 12 kring kommunens Plan för lika rättigheter och möjligheter.  Apt Lärares yrkesetik den 18/4-12  Pedagogiska samtalsgrupper i arbetslagen en gång per månad – dokumenteras inför Olweus revision.  Värdegrund och likabehandling MAH under 2012 för likabehandlingsgruppen  KRAFTs nyckelpersoner träffas en gång per termin med kommunens Olweusinstruktörer som sammankallande

7. Rutiner vid akuta situationer 7a Utredning av diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling Elev kränker elev Då skolpersonal misstänker, ser eller får kännedom om att en elev utsatts för diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling får eleven en direkt tillsägelse om att sluta. En utredning om händelsen görs skyndsamt, dvs inom 24 h. Som stöd i utredningen används blankett Utredning om kränkande behandling (finns på Emanuelskolans intranät). 1. Anmälan om kränkande behandling görs skyndsamt till rektor som ser till att en utredning omgående inleds. Dokumentera på blanketten ”Utredning om kränkande behandling” . Mentor informeras. Ansvarig: Den som sett/fått till sig händelsen 2. Den som fått utredningsansvaret samtalar med de inblandade personerna och gör en faktainsamling. Gör en analys. Är det här diskriminering, kränkning, trakasserier, mobbning eller något annat? Arbetslaget är ett stöd i analysarbetet. Dokumentation förs enligt rutin för utredning om kränkande behandling. Ansvarig: Utredningsansvarig 3. Besluta om åtgärder enligt rutiner. Arbetslaget, rektor och elevstödssamordnare är ett stöd i detta. Ansvarig: Utredningsansvarig 4. Kontakta muntligen alla inblandades vårdnadshavare skyndsamt, dvs inom 24 h. Informera om vad som hänt och hur skolan kommer att agera. Ansvarig: Utredningsansvarig eller enligt överenskommelse 5. Vid misstanke om mobbning, följ Olweus åtgärder mot mobbning, se nedan punkt 7c. Ansvarig: Utredningsansvarig

10

7b. Pedagog kränker elev Då skolpersonal får kännedom om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad och/eller kränkt av en vuxen som arbetar på skolan skall en utredning skyndsamt, dvs inom 24 h, göras. 1. Elevstödsamordnare kallar elev som känner sig utsatt till samtal om det inträffade. 2. Elevstödsamrodnare dokumenterar på blanketten ”utredning om kränkande behandling”. 3. Rektor kallar till samtal med berörd personal och beslutar om åtgärder. 4. Rektor återkopplar muntligt till elev och dess vårdnadshavare. 7c. Åtgärder vid diskriminering, trakasserier, och/eller kränkande behandling Om det efter utredning visar sig att det är diskriminering, trakasserier, och/eller kränkande behandling, följs Olweus åtgärder mot mobbning. 1. Samtal med de inblandade 2. Samtal med vårdnadshavare, till alla inblandade parter 3. Uppföljning med det utsatta barnet enligt överenskommelse mellan skolan och eleven och dess vårdnadshavare 4. Uppföljning med mobbaren enligt överenskommelse mellan skolan och eleven och dess vårdnadshavare 5. Det kan vid allvarliga händelser och upprepad mobbning i skolan bli aktuellt att flytta mobbaren. Om mobbningen inte upphör kan en polisanmälan göras. 7d. Dokumentation 1. Vid utredning av misstänkta trakasserier, kränkande behandling eller mobbning skall blanketten Utredning om kränkande behandling användas. 2. Vid utredning skall samtal med de inblandade dokumenteras. 3. Åtgärder vid mobbning kan dokumenteras i blanketten Konfronterande mobbingsamtal. 4. När ärendet är avslutat lämnas all dokumentation till elevhälsosamordnare. Dokumentationen förvaras i elevakten.

8. Lag Öst F-5 (120 elever) 8a. Uppföljning och utvärdering för skolan 2011 Vi har haft en extra vuxen i omklädningsrummet både innan och efter idrottslektionen. Vi har haft extra personal ute som rört sig i de områden som eleverna anser vara mer utsatta än andra. Samtliga pedagoger markerar alltid tydligt vid olämpligt språkbruk. Språkbruket är fortfarande ganska tufft, men eleverna tycker att de vuxna bryr sig och säger till. Åtgärden med gemensam del av rast med Väst hade vi endast en termin, detta blev för rörigt och mer konfliktframkallande så därför valde vi att avsluta denna åtgärd. De förebyggande och planerande mentorssamtalen med målen som fokus är gjorda och uppföljning vid kränkande behandling görs av samtliga pedagoger. Vi har nått upp till målet med trygghet i omklädningsrummen medans vårdats språk gentemot varandra är ett svårmätt mål som vi fortfarande inte känner oss tillfredsställda med. Personalen upplever fortfarande ett hårt språk mellan eleverna och ibland även förekommande mellan elever-pedagog.

8b. Genomförda kartläggningar: * KRAFT-enkät * Lag Östs egen trivselenkät, två gånger per termin 11

* Statistik kränkande behandling * Sociogram i alla undervisningsgrupper * Observationer * Samtal i mentorsgrupper 8c. Nulägesanalys: Enkäterna visar att tryggheten i omklädningsrummen har ökat medan större delen av eleverna hör fula ord dagligen och flera gånger varje dag. Genom våra enkäter och observationer har det framkommit att språkbruk fortfarande upplevs som ett bekymmer samt respekt för varandra och våra saker. Därmed har vi inte nått upp till målet med språkbruket, hård attityd med fula ord förekommer fortfarande. Vi ser via bland annat observationer att mycket handlar om attitydproblem. Attityden och respekten mot/för varandra upplevs i många avseenden dålig. Vi väljer därför att lägga fokus på elevernas attityder då vi tror att vi kan komma åt bland annat språkbruket gentemot varandra men även andra områden. Genom sociogram som gjorts på alla barnen i Öst har det framkommit att det finns ett eller flera barn i varje u-grupp som inte ”har” kompisar. Vi väljer därför att lägga stor vikt vid kompisar och relationer, vi vill att fler barn ska känna att man har en kompis på skolan.

8d. Mål och åtgärder 2012 för skolan: 1. Attityden mot varandra skall förbättras Åtgärder:  Uppföljning i undervisningsgruppen minst en gång i veckan av ”bra” raster  Minst en gång varje vecka ha gruppstärkande övningar, med fokus på lika/olika, i undervisningsgruppen 2. Alla elever skall ha kompis/ar på skolan Åtgärder: * Organisera lekdagar två gånger per termin då lekar introduceras * Uppföljning i undervisningsgruppen minst en gång i veckan av ”bra” raster * Minst en gång varje vecka ha gruppstärkande övningar, med fokus på lika/olika, i undervisningsgruppen

8e. Kartläggningsmetoder: * KRAFT-enkät, en gång per år (ansvarig: Michael Corelius) * Lag Östs egen trivselenkät, två gånger per termin (ansvarig: Stefan Mattisson, feb och maj) * Statistik kränkande behandling (Malin Jönsson) * Sociogram i alla undervisningsgrupper, två gånger per termin (Stefan Mattisson feb och maj) * Observationer, med attitydsbarometer (Stefan; feb och uppföljning juni) * Samtal i mentorsgrupper/undervisningsgrupper (undervisande pedagog, fortlöpande) 8f. Uppföljning och utvärdering för fritidshemmet 2011 Samtliga pedagoger har tydligt markerat att olämpligt språkbruk inte accepteras. Vi har inte gjort observationer för att se barnens sätt att samspråka, en anledning är tid och stort personalskifte. Målet att alla barn ska använda sig av ett vårdat språkbruk är även inom skolbarnomsorgen inte uppnått i den mån som vi önskat. Detta ser vi genom personliga observationer samt genom samtal med barnen. 12

8g. Genomförda kartläggningar fritidshem: * KRAFT-enkät * Lag Östs egen trivselenkät, två gånger per termin * Statistik kränkande behandling * Sociogram i alla undervisningsgrupper * Observationer * Samtal i mentorsgrupper 8h. Nulägesanalys fritidshem: Genom kartläggningarna kunde vi se att vi inte nått upp till målet om språkbruket och väljer att inom skolan lägga fokus på attityd och respekt. Vi väljer att fokusera på målet om att alla ska ha kompis även i skolbarnomsorgen. Vi vill även att alla elever ska känna att dem har något att göra i form av olika aktiviteter när dem är på fritids. I slutet av höstterminen 11 gjordes observationer för att kartlägga vad barnen leker med och inte leker, vad dem gör och inte gör. Det visar att vi har många barn på fritids som inte vet vad dem ska göra och med vem. Man kunde även se att en del barn hade större förmåga att leka medan en del behöver tränas i detta. Med dessa mål tros vi nå barnen och dem blir sysselsatta och det som uppfattas som problematiskt tidigare som exempel språk gentemot varandra samt lösdriveri kommer eventuellt att avta.

8i. Mål och åtgärder 2012 för fritidshemmet: 1. Alla elever skall ha kompis/ar på fritidshemmet Åtgärder:  Introducera leklådor – Stefan Mattisson  Fritidsråd en gång per vecka – Stefan Mattisson 2. Fritidshemmet skall erbjuda aktiviteter så att alla elever känner att de har något att göra. Åtgärder:  Fritidsråd en gång per vecka – Stefan Mattisson

8j. Kartläggningsmetoder fritidshemmet: * KRAFT-enkät, en gång per år (ansvarig: Michael Corelius) * Lekobservationer (ansvarig; Stefan Mattisson, jan, mars och maj) * Samtal med mentor (alla mentorer fortlöpande) * Granska Planering i tre delar(Stefan Mattisson) 9. Lag Väst F-5 (120 elever) 9a. Uppföljning och utvärdering för skolan och fritidshemmet 2011: Vi har nått målet ”Antalet elever som upplever att de blir eller har blivit mobbade skall minska.” Under året har vi gjort tre utredningar om kränkande behandling, vilket är en minskning från i fjol då vi gjorde sju stycken. Enligt statistiken av utredning om kränkande behandling visar att alla var tre mobbning som skett i klassrummet och ute på skolgården. Det var verbalt, utanförskap och fysiskt våld. Arbetet med ”NEJ – STOPP – SLUTA” fungerar inte tillfredställande. Borde vara mer kontinuitet. 13

Punktinsatser av elever som är utsatta eller utsätter andra för kränkande behandling har fungerat mycket bra. På vårt rastvaktsschema är det två pedagoger som är färgkodade och har ansvar för punktinsatserna varje rast. Detta innebär att de övriga fem rastvakterna kan ägna sig åt övriga elever. 9b. Genomförda kartläggningar:  KRAFT-enkät  Lag Västs egen trivselenkät, två gånger per termin  Statistik kränkande behandling  Intervjuer och sociogram utifrån mobbningsringen i alla undervisningsgrupper  Observationer  Samtal i mentorsgrupper  Mentorssamtal individuellt 9c. Nulägesanalys: I dagsläget ser vi att KRAFT-enkäten tyder på att språkbruket har blivit bättre hos våra elever men eleverna är mer medvetna och reagerar när de blivit kallade ”fel” saker. Lögner och falska rykten har ökat och det har även det fysiska våldet gjort.

9d. Mål och åtgärder 2012 för skolan 1. Alla elever skall känna sig trygga och inte utsättas för sparkar och slag Åtgärder:  Punktinsatser kring elever som känner sig utsatta eller utsätter andra för kränkande behandling. Insatserna ska vara i perioder. Ansvarig: Malin Evnell gör ett schema  Individuella samtal utifrån mobbningsringen Ansvarig: Mentor och undervisande lärare  Dokumentera kränkande behandling och utreda enligt gällande rutin. Ansvarig: Den som ser en kränkning  Omarbeta ”mobbningsringen” och intervjufrågorna Ansvarig: Malin Evnell 2. Öka medvetenhet hos elever kring ryktesspridning och vad de kan leda till Åtgärder:  Samtal på gruppnivå i alla grupper eleverna deltar Ansvarig: Mentor och undervisande lärare  Arbete kring/med social medier Ansvarig: Undervisande lärare  Omarbeta ”mobbningsringen” och intervjufrågorna Ansvarig Malin Evnell 9e. Kartläggningsmetoder:   

KRAFT-enkät, ht 2012 Malin Evnell Lag Västs egen trivselenkät, vt och ht 2012 Nette Carlsson o Christina Sjöstedt Olsson Statistik kränkande behandling Malin Evnell

14

   

Intervjuer och sociogram utifrån mobbningsringen i alla undervisningsgrupper Mentor och u-gruppsansvarig Observationer, diskuteras varje vecka Malin Evnell Samtal i mentorsgrupper, en gång i månaden Mentor Mentorssamtal individuellt, vt och ht 2012 Mentor

9f. Uppföljning och utvärdering för fritidshemmet 2011 ”Att för pedagoger synliggöra barns upplevelse av trivsel i skolbarnsomsorgen i samtliga åldrar” är ett annat mål vi arbetat mot under 2011. Vår trivselenkät visar att de yngre barnen trivs ypperligt på vårt fritidshem medan de äldre tycker att det är lite att göra och att de inte har några kompisar där. 9g. Genomförda kartläggningar:  KRAFT-enkät  Lag Västs egen trivselenkät, två gånger per termin  Statistik kränkande behandling  Intervjuer och sociogram utifrån mobbningsringen i alla undervisningsgrupper  Observationer  Samtal i mentorsgrupper  Mentorssamtal individuellt  Fritidsenkät 9h. Nulägesanalys: Utifrån nulägesanalysen gällande skolan insåg vi att det är samma saker som rör fritidshemmet, därav samma mål som gäller skolan. 9i. Mål och åtgärder 2012 för fritidshemmet: 1. Alla elever skall känna sig trygga och inte utsättas för sparkar och slag Åtgärder:  Individuella samtal utifrån mobbningsringen Ansvarig: fritidspersonal  Dokumentera kränkande behandling och utreda enligt gällande rutin. Ansvarig: Den som ser en kränkning  Omarbeta ”mobbningsringen” och intervjufrågorna Ansvarig: Malin Evnell

2. Öka medvetenhet hos elever kring ryktesspridning och vad de kan leda till Åtgärder:  Samtal på gruppnivå i alla grupper eleverna deltar Ansvarig: Fritidspersonal  Omarbeta ”mobbningsringen” och intervjufrågorna Ansvarig Malin Evnell 9j. Kartläggningsmetoder: 

KRAFT-enkät, ht 2012 Malin Evnell

15

     

Lag Västs egen trivselenkät, vt och ht 2012 Nette Carlsson och Christina Sjöstedt Olsson Statistik kränkande behandling Malin Evnell Intervjuer och sociogram utifrån mobbningsringen i alla undervisningsgrupper Mentor och ugruppsansvarig Observationer, diskuteras varje vecka Malin Evnell Fritidsråd, en gång i månaden Nette Carlsson och Christina Sjöstedt Olsson Mentorssamtal individuellt, vt och ht 2012 Mentor

10. Lag Nord år 6-9 (120 elever) 10a. Uppföljning och utvärdering för skolan 2011 Vi har under året fokuserat på språkbruket. Det har inte enbart varit mentors uppgift utan alla undervisande lärare har haft ett gemensamt ansvar för att språkbruket ska bli bättre. Vi har inte enbart jobbat med detta område på KRAFTråden och mentorstiden utan under alla lektioner eller skolsituationer. Vi har haft tjejgrupper med blandade resultat, ibland kan det dock vara bättre med blandade grupper för att få bredare fokus på problemen. Vi har haft belöningssystem men här är vi tveksamma i vårt arbete. För att komma åt elevernas problematik måste vi ha barnen med i arbetet. Eleverna måste se en vinning av det de gör, gemensamma lösningar och arbeta med deras färdigheter (hänvisar till boken Vilse i skolan). Ett belöningssystem motiverar oftast bara de som redan vet hur man uppför sig. Teambildning och samarbete har vi arbetat med på idrotten men hela arbetslaget behöver bli delaktiga i detta arbete. Det ska inte vara enskilda lärares ansvar utan det ska genomsyra hela vår verksamhet. Våra mätningar visar att språkbruket har blir mycket bättre. I många elevgrupper märks det tydligt att språkbruket blivit bättre. Eleverna har blivit mer uppmärksammade på när de säger något dumt eller kränkande till någon annan. I vissa mentorsgrupper finns problemet dock fortfarande kvar. Vi är tillfreds med resultatet och därför kommer vi fokusera på annat mål kommande år. Antalet elever som upplever att blir mobbade har också sjunkit.

10b. Genomförda kartläggningar: * KRAFT-enkät * Lag Västs egen trivselenkät, två gånger per termin * Statistik kränkande behandling * Intervjuer och sociogram utifrån mobbningsringen i alla undervisningsgrupper * Observationer * Samtal i mentorsgrupper * Mentorssamtal individuellt 10c. Nulägesanalys: Vi kan glädja oss med att siffrorna för mobbning har sjunkit och att språkbruket har blivit bättre. Det som oroar oss mer är hur man agerar, hur man uttrycker sig och hur man med sitt kroppsspråk visar vad man tycker om gruppsammansättningen eller lagindelningen. 16

Ett problem är de sociala medierna, vi upplever att eleverna kan säga/skriva saker om varandra utan att förstå egentligen vad man säger. Förståelsen för andra och hur andra känner sig infinner sig inte för många elever. Därför kommer vi fokusera på detta problem 2012, att alla elever ska utvecklas utifrån där de befinner sig idag, att man har en större förståelse och respekt för andra människor. Det har skett många positiva saker i kraft-enkätenbland våra elever i Lag Nord. Enligt enkäten så har antalet elever som upplever att de blir mobbade sjunkit . Elever som upplever fysiskt våld eller hot har minskat bland eleverna. Det är ett positivt klimat i 6-9, eleverna upplever att personalen gör allt för att stoppa, mobbning, kränkningar och/eller trakasserier. 10d. Mål och åtgärder 2012 för skolan: Alla elever skall kunna leva sig in i och förstå andras situationer och människors egenvärde (visa respekt för varandra). 1. Under 2012 skall förmågan att kunna leva sig in i och förstå andra människors egenvärde öka Åtgärder: a. Individuella och gruppsamtal kring aktuella situationer b. All personal ”mobiliserar” sig vid behov för att bryta den negativa situationen c. Fokus på ovanstående läroplansmål i all planering d. All personal markerar direkt vid t ex suckar, kommentarer eller kränkande handlingar Ansvariga: All personal som undervisar i 6-9 10e. Kartläggningsmetoder:  Matris med självbedömning, upprättad av pedagoger i arbetslaget, för eleven Ansvarig; Henrik Jeppsson (genomförs i februari och juni)

17

11. Revision Emanuelskolans likabehandlingsplan revideras årligen i samband med att den lokala arbetsplanen ses över. Detta sker vid årsskiftet. Ansvarig för revisionen är rektor. Arbetet genomförs med stöd av nedanstående årscykel i alla arbetslag från förskoleklass till årskurs 9.

November Uppföljning och utvärdering Statistik EHS Egenkontroll

Januari Nya mål och åtgärder Remiss till elevråden

Februari Fastställande plan

Oktober Trivselenkät KRAFT-enkät

Mars Information skolråd och personalmöte

September

Augusti Kartläggning/ samtal & intervjuer med barn och elever

Juni Uppföljning Statistik EHS

18

12. Tillsyn över lagen Barn- och elevombudet (BEO) övervakar 6 kapitlet i skollagen och ska tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbeta för att motverka kränkningar, diskriminering och trakasserier av barn och elever. Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda enskild i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, 103 59 Stockholm. Besöksadress Torsgatan 11 Tel 08-120 20 700 Texttel 08-120 20 820 Fax 08-120 20 800 Webbplats www.do.se Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om 6 kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus. Barn- och elevombudet Tel 08-586 080 00 Fax 08-586 080 10 Webbplats www.skolinspektionen.se/beo

19

Bilaga 1 2011-12-28

Trivselregler med kommentarer (inkl konsekvenser) Emanuelskolan (gäller även skolskjuts) Nedanstående regler är övergripande trivselregler. Dessa diskuteras sedan i resp. barn/elevgrupp. Konkreta regler skickas hem till vårdnadshavare för underskrift.

Värdegrund och förhållningssätt På Emanuelskolan är alla människor lika värdefulla. Ingen skall bli utsatt för kränkande behandling såsom våld, mobbning och diskriminering. Vi respekterar varandra och visar hänsyn och tolerans. Varje vecka diskuteras förhållningssätt och regler i de olika barn/elevgrupperna, där samtliga barn/elever deltar. Oro och stök Hela skolans område är en arbetsplats. Där befinner vi oss under skoltid och omsorgstid om inget annat överenskommits med skolpersonal. Arbetsplatsen är givetvis rök- och snusfri. Skolan är en arbetsplats för många barn/elever och vuxna dagligen befinner sig. Inom området är det förbjudet att åka moped. Cykelåkning är tillåten före och efter skoltid, dvs. före 8.00 och efter 15.30. Parkering sker på anvisade platser. Alla har ansvar för att det är lugnt och tryggt i alla lärmiljöer. De gemensamma reglerna som upprättats skall följas. Slagsmål och bråk Skolans personal har ansvar för att ingripa vid slagsmål och bråk. Barn/elev förs till lämplig lokal där mentor eller annan personal samtalar med barn/elev för att förhindra fortsatt slagsmål eller bråk. Skolk och sena ankomster Tiderna för undervisningen skall hållas. Vårdnadshavare har enligt skollag ansvar för att barnet/eleven fullgör sin skolplikt. Ogiltig frånvaro rapporteras två gånger per år till familjenämnden. Särskilda rutiner gäller vid barn/elevs frånvaro. Till all undervisning skall rätt utrustning medtas. Kan man säga och tycka vad man vill? Skolan och skolans personal är skyldiga att agera när åsikter uttrycks som är nedlåtande mot andra, t ex hets mot folkgrupp, trakasserier och annan kränkande behandling Störande och farliga föremål Om ett barn/elev inte följer trivselreglerna kan lärare (grundskollärare, förskollärare och fritidspedagog) och/eller rektor beslagta störande och/eller farliga föremål under resten av dagen. Innehav av föremål som strider mot gällande lagar, t ex kniv, beslagtas omgående och lämnas endast ut till vårdnadshavare. En mobiltelefon kan vara ett störande föremål.

20

Bilaga 1

Konsekvenser om inte trivselreglerna följs 1. Tillsägelse av vuxen person där man uppmanas att ändra sitt beteende om inte detta sker så 2. visas barn/elev ut från undervisningen där en mentor eller annan vuxen tar hand om barnet/eleven och för att få denne att ändra sitt beteende om inte detta sker så 3. kontaktas vårdnadshavare för att delta i de åtgärder som behöver vidtas för att barnet/eleven skall ändra sitt beteende om inte detta sker så 4. sker ett möte där barn/elev, vårdnadshavare och mentor samtalar om mål och medel för att få barnet/eleven att ändra sitt beteende. Kan dokumenteras i såväl IUP som åtgärdsprogram om inte detta sker så 5. kallar rektor till elevvårdskonferens

21

Bilaga 2

Rutiner gällande elever med icke godtagbar frånvaro 1. Eleven har icke godtagbar frånvaro. Mentor skall tillsammans med eleven och vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal med syfte att diskutera situationen och fatta beslut om lämpliga åtgärder. Skall dokumenteras. Mentor/arbetslag/vårdnadshavare ansvarar för genomförande samt att beslutade åtgärd följs upp och utvärderas. Visar det sig vid uppföljning och utvärdering att insatsen inte gett önskat resultat gäller

2. Mentor diskuterar elevens situation med arbetslaget för att ompröva och vidareutveckla metoder och arbetssätt. Ett åtgärdsprogram upprättas mellan mentor, barn/elev (beroende av ålder) och vårdnadshavare. Mentor/vårdnadshavare tillsammans med arbetslaget, ansvarar för genomförande samt att beslutad åtgärd följs upp och utvärderas. Skall dokumenteras. Visar det sig vid uppföljning och utvärdering att insatsen inte gett önskat resultat gäller

3. Mentor och arbetslag tar, efter kontakt med vårdnadshavare och barn/elev, hjälp av skolans lokala elevhälsoteam/elevhälsoansvarig för konsultation, handledning eller vidare utredning och rektor kallar till elevvårdskonferens. Åtgärderna beskrivs i ett åtgärdsprogram. Visar det sig vid uppföljning och utvärdering att insatsen inte gett önskat resultat eller att elevens behov inte kan tillgodoses av skolans kompetenser och resurser gäller 4. Ansökan om vitesföreläggande och anmälan enligt 3 kap 16§ skollagen

och 14 kap. §1 Socialtjänstlagen (anmälningsskyldighet om missförhållande). Skolplikt (Skollagen 3 kap 15§) ”Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin skolplikt.”

22

Bilaga 2 Rutiner vid sjukfrånvaro/beviljad ledighet Emanuelskolan, reviderade december 2011 Aktivitet Vid sjukfrånvaro skall sjukanmälan lämnas varje dag

Ansvarig Mentor följer upp att sjukanmälan är gjord.

Om barnet/eleven är sjuk mer än tre dagar i följd kontaktas vårdnadshavare.

Mentor

Om barnet/eleven har hög sjukfrånvaro alternativt beviljad ledighet (mer än 10% per termin eller vid 4 tillfällen under de senaste två månaderna) hålls mentorssamtal där beslut om lämpliga åtgärder fattas. Samtalet skall dokumenteras.

Mentor

Om arbetslaget i samråd med specialped/elevhälsopedagog gör bedömningen att eleven når målen och anledningen till frånvaron är tillfällig och känd eller att det inte finns någon oro kan samtalet uteslutas. Om inte åtgärderna gett önskat resultat efter 4 veckor hålls ett nytt samtal. Åtgärdsprogram upprättas och följs upp.

Mentor

Visar det sig vid uppföljning och utvärdering att insatsen inte gett önskat resultat kopplas arbetslagets specialpedagog /elevhälsopedagog och områdets elevhälsosamordnare in för konsultation, handledning eller vidare utredning och rektor kallar till elevvårdskonferens där berörda parter bjuds in.

Mentor/arbetslagsledare

23

Bilaga 3 Introduktion nyanställda Emanuelskolan (reviderad 2012-01-31) Emanuelskolan

När beslut tagits om anställning tar rektor kontakt med den person som skall erbjudas tjänst. Skolsekreterare gör färdigt ett anställningsbevis som rektor skriver på och kontaktar den nyanställde för att informera om att anställningsbeviset är färdigt att undertecknas. Vid detta tillfälle skall examensbevis och utdrag ur belastningsregistret lämnas, sekretessförsäkran skrivas under och lapp om personuppgifter och personligt schema fyllas i. Då får också den nyanställde Sjöbo kommuns personalpolitiska program och broschyren Sjöbo - en plats för tillväxt. Den nyanställde ska även kvittera ut nycklar hos skolsekreteraren.

Informera

Planering

Arbetsplats

Välkomna Presentera

Rundvandring

Före startdag Information till arbetslaget om nyanställning. Arbetslaget utser en mentor. Denne tar kontakt med den nyanställde om var och vid vilken tid man skall ses första dagen Planera upplägget av introduktionen (gå igenom hela introduktionen). Beställa IT-behörighet (Fronter, Självservice, Intranät m.m.) Bestämma tid för introduktion. Ställ ordning arbetsplats i arbetsrummet. Gör ordning ett välkomstpaket innehållande:  loggbok/kalender  IT-behörighet (Fronter, Självservice, Intranät m.m.)  aktuell fotokatalog  telefonlista personal  utrymningsplan och rutiner  kopieringskoder  introduktionsplan  rutiner vid sjukdom och vab Första dagen Ta emot den nyanställde på överenskommet sätt Presentera rektor, skolsekreterare, intendent och elevstödsamordnare Presentera arbetslaget Personalingångar/ytterkläder Inneskor

Vem ansvarar/när Rektor Arbetslaget Mentor

Arbetslaget

Skolsekreterare Skolsekreterare (med hjälp av samordnare) Mentor Mentor (med hjälp av skolsekreterare)

Mentor Mentor

Mentor 24

Information

Materialskåp Kopiator Fritidslokaler Elevcafé Utemiljö Lekförråd Första veckan Organisation Emanuelskolan  F-5 och 6-9  Mentorskap  Undervisningsgrupper  Stab  Arbetslagsmöte och nyckelpersoner  Skolsköterska  Kurator  Fackliga ombud ( Lärarförbundet

Skolsekreterare

och Lärarnas Riksförbund)

 

Välkomstpaket

Fronter Lokal arbetsplan Självservice Arbetsuppgifter

Centrumråd och elevråd Hemsida, intranät och Fronter (information, blanketter m.m.)  Trivselpengar Informera övergripande  välkomstpaketets innehåll  introduktionsplan  kafferutiner  lunchregler  rökfri arbetstid  trafiksäkerhetspolicy  larmregler  arbetstidschema  tidrapportering (arbetslagets egen)  friskvård, friskvårdshäftet  fackliga ombud  säkerhetsrutiner slöjd  säkerhetsrutiner no-ämnen Logga in på Fronter och visa upplägget. Logga in på Fronter och visa den lokala arbetsplanen. Gå igenom regler och rutiner i Självservice. Arbetsuppgifterna beskrivs närmare  mentorskap  ansvarsområde  schema

Skolsekreterare

Skolsekreterare Skolsekreterare Skolsekreterare Mentor eller annan pedagog i arbetslaget

25

   

Information

Lokal arbetsplan

KRAFT

Tid

Arbetsmiljö

Uppföljning

Uppföljning Introduktion

semestertjänst/ferietjänst föräldrakontakter bemötande ”särskilda barn” barn med sjukdomar eller liknande hinder Fronter Skriftliga omdömen och IUP Kartläggningar/åtgärdsprogram Rutiner utvecklingssamtal Listor på barnen med tillhörighet i mentors- och undervisningsgrupp Barnens loggbok ”En vecka i arbetslaget”  fritidshem med rutiner  veckoinformation från ALL till arbetslaget  arbetslagsmöte/APT  rastschema och rastvagn  planeringstider och upplägg rutiner vid barnens frånvaro Ge tid för den nyanställde att gå genom den och tid för reflektion. Logga in på Fronter och gå tillsammans igenom den lokala arbetsplanen. Lämna ut försäkran arbetstagare som skall fyllas i och lämnas till rektor. OBS! Gäller även försäkran gällande krisplanen. Visa var pärmen finns. Bestäm tid med koordinator som introducerar i KRAFT/Olweus. Tid ges till reflektion i slutet av första veckan Första månaden Presentera skyddsombud Hantering avvikelserapporter och tillbudsrapport barn/elever resp personal Uppföljningssamtal kring första månaden Tredje månaden Uppföljningssamtal efter 2-3 månader Introduktionsdag för nyanställda övergripande för Sjöbo kommun

Mentor eller annan pedagog i arbetslaget

Samordnare Mentor eller annan pedagog i arbetslaget

Mentor eller annan pedagog i arbetslaget Samordnare

Mentor eller annan pedagog i arbetslaget

Mentor

Mentor Personalavdelningen

26

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF