Likabehandlingsplan för förskolan på Åkerbo, avdelningarna

Likabehandlingsplan för förskolan på Åkerbo, avdelningarna, Kråkbacken, Sandhorvan och Solvändan

Planen beslutad: 2015-03-15 Planen gäller till: 2016-03-12

Förskolechefen har ordet: Som förskolechef har jag ett övergripande ansvar för enhetens likabehandling av alla barn och personal samt för att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat. För att uppnå detta deltar jag aktivt i antimobbningsteamets arbete. Vi utbildar oss tillsammans, vi reviderar vår likabehandlingsplan varje år. Att motverka kränkningar och trakasserier och stötta personalen i detta arbete är en av mina viktigaste uppgifter. Min vision är att alla på förskolan på Åkerbo ska behandla varandra med respekt i ord och handling.

Jan-Erik Carlsson

Syfte Planen syftar till att förebygga och förhindra alla former av kränkande behandling och diskriminering samt att främja barns lika rättigheter. Förklaringar och förkortningar. Normkritiskt förhållningssätt: En medvetenhet om vilka normer (oskrivna regler) som finns i vår verksamhet BRUK, är en förkortning av (bedömning, reflektion, utveckling, kvalitet) och är ett kvalitetssäkrande arbetsmaterial från skolverket. SPSM, är en förkortning av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Utvärdering av likabehandlingsplan 2013-14   

Personal har utvärderat målen i förra årets likabehandlingsplan. Resultatet av utvärderingen är följande: Alla barn har fått ta del av mun gympa, språkspel och gruppträning för att öka förmågan till bra uttal. Målet uppnått. Personalen har ett förhållningssätt och bemötande som syftar till att inte könsbestämma beteende. Målet delvis uppnått. Att barn ges förutsättningar att medvetandegöra ett positivt gruppklimat genom undervisning i etik, moral, normkritiskt förhållningssätt, kamratskap och moraliska dilemman. Målet är inte uppnått.

Främjande insatser Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet inriktas mot alla och pågår kontinuerligt. Exempel på främjande insatser från vår verksamhet: Främjande insatser utifrån diskrimineringsgrunderna Främja likabehandling av pojkar och flickor: Vi ser att det är viktigt att förskolan skapar förutsättningar för att barnen ska utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön. Vi ser att ett kompetensutvecklingsbehov finns hos personalen och därför har vi påbörjat ett medvetet arbete med detta, där vi exempelvis uppmärksammar vårt bemötande. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet: Vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning: Vår förskolemiljö är tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar både synliga och osynliga. Ett medvetet arbete pågår kontinuerligt med att anpassa miljön och verksamheten utifrån barns olika förutsättningar. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning: Vi ser över om verksamheten präglas av heteronormen det vill säga att utgångspunkten är att alla människor är heterosexuella. Främja likabehandling oavsett ålder: Vi arbetar främjande genom att skapa olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där barn i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. Det kan vara t ex Grande finale och skoljoggen. (Se Må-bra planen.) Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning: Samtal om olika religioner ges på ett sakligt, allsidigt och likvärdigt sätt i förskolan.

1

Främja tillgängligheten för funktionsnedsättningar. Bristande tillgänglighet blir en form av diskriminering Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag. Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vi kommer under våren jobba med SPSM värderingsverktyg för tillgänglig utbildning i förskolan. Detta är ett sätt att upptäcka eventuella brister i tillgängligheten.

Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar: Vi har en Må-bra profil på skolan och förskolan som presenteras på skolans hemsida. Må-bra veckor/dagar. Ansvarig: Må-bra grupp, personal. Regler arbetas fram tillsammans med barn och pedagoger på förskolan. Ansvarig: Pedagoger i förskolan. Vi har samlingar där barnen får lära sig att tala, inför en grupp.

Kartläggning .     

Kartläggning görs för att upptäcka otrygga platser på förskolan både inomhus och utomhus. Denna kartläggning genomförs i september. Ansvarig: Alla pedagoger i förskolan. Alla pedagoger genomför trivselsamtal. Vid utvecklingssamtalen varje år samtalar ansvarig pedagog, barn och vårdnadshavare om barnets trivsel i förskolan. Ansvarig: Ansvarig pedagog. Samtal där barn och personal utvärderar regler och likabehandlingsplan? Personalen är delaktiga i processen med utarbeta en ny likabehandlingsplan varje år. Ansvarig: Förskolechefen, Arbetslagen och arbetslagsledaren. Vi använder observation som en metod i syfte att upptäcka kränkningar och trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna. Ansvarig: Alla pedagoger i förskolan.

Resultat av kartläggningen Som karläggningsmetoder har vi arbetat med observationer, BRUK, samtal och riskområden. Arbetslagen sammanställer all tillgänglig kartläggning och en nulägesanalys görs. Analysen ligger till grund för framtagandet av mål till den nya likabehandlingsplanen. Utifrån de aktuella kartläggningarna framkommer det att: Sandhorvan:  Otrygga platser: Bakom kullen där personal inte alltid kan ha uppsikt.  Observationer: Gruppklimatet är inte helt tolerant. Det förekommer hårda ordval mellan barnen. Solvändan:  Otrygga platser: Bakom kullarna där personal inte alltid kan ha uppsikt.  Observationer: Gruppklimatet är inte helt tolerant.  Kråkbacken:  Otrygga platser: Näst intill obefintliga då det finns stora ytor som ger ett bättre klimat. Inspektionsfönster är en del av framgången.  Observationer: Endast små problem med språkutveckling. På alla avdelningar framkommer att: Vi talar och benämner saker, djur och händelser ibland med ett könsbestämt utryck.

2

Analys  

Kartläggningen visar att tråkningar förekommer på förskolan mellan barn, mot barn som är skiljer sig från normen. Vi talar och benämner saker, djur och händelser med könsbestämt utryck: Orsaken till detta kan bero på att vi inte fokuserat på frågan ur ett normkritiskt perspektiv.

Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering eller kränkande behandling och omfattar sådant som vi har identifierat i en kartläggning av verksamheten som risker. Utifrån identifierade behov genomför vi följande förebyggande insatser:

Mål för läsåret 2015 Periodens mål ligger till grund för likabehandlingsarbetet och hur processen går vidare mot vår vision. 



Arbeta medvetet med ett tolerant gruppklimat. Att inte könsbestämma beteenden.

Åtgärder Arbeta medvetet med ett tolerant gruppklimat.  Att personal har ett normkritiskt förhållningssätt. Ansvarig: All personal.  Kunskap om den nya lagen om tillgänglighet. Ansvarig: All personal, arbetslagsledare och förskolechef.  Kontinuerligt värdegrundsarbete i det dagliga arbetet. I diskussioner betonas alla människors grundläggande behov. Tid: Hela 2015. Ansvarig: All personal.

Att inte könsbestämma beteenden:  Diskussioner i arbetslag gällande bemötande av pojkar och flickor. På vilket sätt vi könsbetämmer saker och i vilket sammanhang Tid: Hela 2015. Ansvarig: Arbetslagsledare, Arbetslaget.  Personal observerar och ger respons till varandra angående bemötandet och på det sätt vi använder språket, könsneutralt eller inte. Detta sker under ht 2015. Ansvarig: All personal på förskolan.  Yngre barn möter äldre elever i olika sammanhang och konstellationer såsom samarbetsövningar och problemlösningsuppgifter. Detta ska ske enligt Måbra -planen. Tid: Enligt Måbra-planen. Ansvarig: All personal på förskolan.  Vi är uppmärksamma på de otrygga platser som förekommer enligt vår kartläggning. All personal på förskolan.

Utvärdering    

Personal genomför förnyade observationer kontinuerligt och gör anteckningar angående bemötandet. Ansvarig: Arbetslagledaren, förskolechefen och personal på förskolan. Kartläggning av otrygga platser på förskolan både i inomhus och utomhus. Denna kartläggning omfattar alla avdelningar och genomförs i september. Ansvarig: Personal på förskolan. Likabehandlingsplanen ska utvärderas av personal under månaderna november och januari. Ansvarig: Arbetslagsledaren och förskolechef. En analys av den utvärdering som gjorts ligger till grund för nya mål i nästkommande likabehandlingsplan. Ansvarig: arbetslagen, arbetslagledaren och förskolechefen.

Alla vårdnadshavare kan hjälpa till! Barn, pedagoger och annan personal på Åkerboenheten kan göra mycket, men det är nödvändigt att hemmen hjälper till. Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att kränkningar förekommer. Om förskola och hem

3

klart tar avstånd från kränkningar får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om kränkningar. Är någon utsatt? Är någon ensam och utfryst?

Ta kontakt med förskolan om ditt barn berättar om kränkningar! Barn berättar inte alltid om kränkningar de känner till därför att de tror att det är skvaller eller är rädda för hämnd. Att berätta om kränkningar är inte skvaller. Det är att hjälpa den som har det svårt. Förskolans personal berättar aldrig var de fått sin information ifrån. Ingen skall kunna utpekas eller drabbas.

Tillsammans kan vi skapa en förskola där alla trivs och mår bra.

Förskolans likabehandlingsplan på Åkerboenheten är framtagen och fastställd av personal och föräldrar på Åkerboenheten. Löttorp 2015-03-15 Jan-Erik Carlsson Förskolechef

4

Bilaga 1

Processcirkel likabehandlingsarbete Processcirkeln som arbetsmodell ligger till grund för likabehandlingsarbetet på Åkerboenheten.

5

Bilaga 2

Vad säger våra styrdokument? Diskrimineringslag (2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skollagen (1kap 2 §) Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar i skolan 1: främja jämställdhet mellan könen samt 2: aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Läroplan för förskolan Lpfö reviderad 2010 Grundläggande värden Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Förståelse och medmänsklighet

Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.

6

Bilaga 3

Begrepp För att veta vad vi menar med olika begrepp i vår plan är det viktigt att dessa definieras: Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av såväl elever som personal. Kränkningar kan vara:  fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker  verbala i form av hot, elaka ord, spridning av rykte  psykiska i form av utfrysning, miner, suckar, fniss och skratt  text och bild i form av klotter, obehagliga mail, sms och lappar  uppträdande som – utan att vara trakasserier – kränker en elevs värdighet, t.ex. mobbning. Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med:  Kön  Etnisk tillhörighet  Religion eller annan trosuppfattning  Funktionshinder  Sexuell läggning  Ålder  Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskriminering Diskriminering I skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Det kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just det programmet. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering kan ske om alla behandlas lika. Skolans regler och rutiner kan verka vara neutrala, men i praktiken kanske de missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Exempelvis om alla elever serveras samma mat kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av allergi behöver annan mat.

7

Bilaga 4

Ansvarsfördelning Alla på Åkerboskolan har skyldighet och ett kollektivt ansvar för att likabehandlingsplanen följs och förankras hos elever, personal och vårdnadshavare. Förskolechefen ansvarar för: Att alla i personalen får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll. Personal ansvarar för: Att alla föräldrar har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att planen efterlevs. Föräldrars ansvar: Är att hålla sig uppdaterade och insatta i likabehandlingsplanen.

8

9