LPPBlogg - Tyst i klassen

Aspuddens skola Utbildningsförvaltningen 2017-07-14

LPP- geografi, tema: Handel & Transport, år 8

Var kommer maten ifrån? Att det finns mat från alla världens hörn på våra matbord är idag inga konstigheter, ej heller att vi köper allt billigare teknikvaror och kläder, tillverkade i länder på långt avstånd ifrån Sverige. Men hur kommer det sig att det kan vara billigare att t.ex, köpa fisk från Vietnam istället för svensk? Hur påverkas vår miljö med alla transporter av varor från världens hörn? Är den globala världshandeln rättvis för alla? Vad menas med export och import? Hur har människors försörjning och handelsvägar förändrats över tiden? Det är några frågor som vi ska besvara under den här kursen i geografi.

Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara. Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att;    

analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Telefon 08-508 45 900. Fax 08-508 45 913

Undervisning Kursen pågår vecka. 47 – 50. Läxor till måndagar. Vi kommer att se olika filmer i ämnet samt använda oss av lärobok: Geografi 7-9, SOL 3000.

Vecka 47 Introduktion. Basnäringar. ”Varifrån kommer maten” Vi jobbar med olika geografiska begrepp med hjälp av sidorna 228-240 + frågor (46-51 + frågor i stencil sid. 25-28) i läroboken på tema: Basnäringar. 

Läxa till måndag 26/11: Varifrån kommer maten i kylskåpet? Stencil + frågor.

Vecka 48 Skogsbruk, gruvor och metall. Svensk exportindustri, hur har den förändrats? Nya marknader och nya konkurrenter. Vi jobbar med sidorna 249 – 269 + frågor (56-67 + frågor i stencil sid. 31-35) i läroboken och lär oss olika begrepp. 

Läxa till måndag 2/12: Lämna in sammanfattning enligt nedan.

Läs sidorna och sammanfatta texten utifrån följande rubriker och frågeställningar: 1. 2. 3. 4. 5. 6.

Förklara hur skogen kan ses som ett kretslopp. Vilka 4 skogsregioner har vi i Sverige och vad kännetecknar dem? Ge exempel på produkter som utvecklas i skogsindustrin. Vilka metaller kan man utvinna ur malm? Vad menas med att en metall ej är återvinningsbar? Vad menas med att stålet är ett halvfabrikat?

Vecka 49 Tillverkning, handel och transport. Beskriv en produkts väg från tillverkningslandet till hemmet. Vi arbetar med sidorna 269 – 298 + frågor (68-79 + frågor i stencil sid. 36-39). Lär dig att förklara följande begrepp: råvara, investeringar, arbetskraft, marknad, multinationellt företag, global, export, import, kommunikation, europaväg, tull, frihandel, EU. 

Läxa till 9/12: Beskriv en produkts väg från tillverkningslandet till hemmet. Stencil med frågor.

Vecka 50 Arbete tema, en produkts ursprung till hemmet. Bedömning Redovisning av läxor (individuellt arbete), inlämning av sammanfattning av text, redovisning av ett större arbete på tema en produkts ursprung till hemmet.

Kunskapskrav Förmåga

Kunskapskrav E

Kunskapskrav C

Kunskapskrav A

utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,

Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring detta.

Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring detta.

Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring detta.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

Hur kan du handla miljövänligt? Begrepp

analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,

Varför handlar vi mat från andra länder?

värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

Vilket land importerar vi mest mat ifrån, fördelar/nackdelar med det, typ av transportväg och hur påverkar det miljön.

Förklara varför det ena transportssättet är bättre än annat, sett ur ett miljö- och ekonomiskt perspektiv.

Lycka till! Marie-Therése

Introduktion basnäringar Förklaring: en basnäring är en sysselsättning som tillhör grunden i ett samhälle. Sverige: I Sverige pratar vi om att: fiske, skogsbruk, jordbruk,industri (t.ex. malm), tjänster (service, kommunikation (IT mm.), vård och omsorg) är basnäringar. Sveriges utveckling under 1900-talet har gått från jordbrukssamhälle mot tjänste- och industrisamhälle. Idag är 7% av vår yta jordbruksmark. En stor del av tidigare jordbruksmark har idag blivit vägar, städer mm. Mer än hälften av vårt lands yta täcks av skog: Det finns fyra stora skogsregioner: Fjällregionen: längs med bergskedjan Skanderna. Kännetecknas av glesa och kortväxta trän och kalfjäll. Den norra barsskogsregionen: Norrland ner till till Dalarna och Värmland. Kännetecknas främst av gran och tall. Den södra barrskogsregionen:Stockholmsområdet upp till Gävle och ner mot Skåne. Här växer sig främst gran och tall snabbt och blir stora. Lövskogsregionen: Här växer lövträd som: björk, ek, bok, alm och lind Sverige brukas delas upp i tre stora områden: Norrland – från norr om Dalälven i Gävle upp till Riksgränsen i norr. Svealand – Mälarregionen med Stockholm ner mot Skåne. Götaland- Skåne. Sverige har en lång erfarenhet av skogsbruk och det är en av våra främsta exportvaror - vi säljer till utlandet. Fiske En näring som tidigare betydde mycket för Sverige. I och med att Östersjön blivit allt mer förgiftat så har dock fisket minskat betydligt. Fiskeområden: Idag bedrivs fiske mest längs Västkusten ute på Kattegatt och Skagerak (Atlanten). Fisket bedrivs mest inom svenskt terrotorial vatten (svensk gräns på havet) som är 22 km från kustlinjen eller yttersta skärgårdsö. Men också på internationellt vatten – där är det tillåtet för alla nationer att fiska. Industri Sverige har sedan mitten av 1900-talet varit en framgångsrik industrination. Produkter inom järn, elektronik, bilar, textil, telecom, finmekanik har länge tillverkats i Sverige och gjort många svenska företag stora ute i världen. Stora industriområden:

Bergslagen, Västerås, Sundsvall, Luleå, Göteborg, Från hamnar i våra kuststäder lastas varje dag ett flertal skepp med industriprodukter. Tjänstesektorn Inom den här branschen handlar det inte så mycket om att sälja en fysisk produkt utan mer om att ge service och förmedla kontakter, tänk mäklare, IT-teknik. De som jobbar inom den här branschen är oftast högskoleutbildade. Områden: I de större tätbefolkade städerna sker det i huvudsak produktion inom tjänste- och finanssektorn (bank, kommunikation, service mm). Uppgift: 1. 2. a) b) c) d)

Läs sidorna 228 – 240. Svara på frågor: 1-3 sidan 233. 1. Sidan 235 1. Sidan 236. 2-3, sidan 240.

Handel och transport – uppgift vecka 49 LÄXA till måndag vecka 50 – 9/12.  

Jobba med sidorna 269 – 298 i boken. Du väljer själv vilken nivå du vill visa dina kunskaper på.



För att få A ska du svara på minst 3/5 A-frågor samt 3 C-frågor och alla E-frågor.



För att få C ska du svara på 5/7 C-frågor samt alla E-frågor.



För att få E ska du svara på alla E-frågor.

1. Förklara kort följande begrepp: råvara, investering, arbetskraft, marknad, näringsliv, global, tull, frihandel, multinationell. Nivå: E (Alla) 2. Föreslå en lämplig plats (lokalisering) och motivera varför du valt en sådan plats för (sid 269-270): a) En kemisk fabrik med olja som råvara b) Ett specialstålverk med stor export c) Ett bryggeri d) En monteringsfabrik för mobiltelefoner. Nivå: C 3. Ge tre orsaker till varför företag har dotterbolag i andra länder? (sid. 271) Nivå: E (Alla) 4. Vilken nytta har ett låglöneland/u-land och invånarna där av att utländska företag har verksamhet i landet? (sid 271) Nivå: C - A 5. Sverige har tidigare haft tillverkning av två bilmärken: Saab och Volvo. Saab är numera nerlagt och Volvo ägs av kineser. Hur tror du att Sverige skulle kunna behålla biltillverkning i landet? (sid 271) Nivå: A 6. Vad får arbetslöshet för följder för enskilda människor, samhället i stort och hur kan man motverka arbetslöshet? Nivå: C-A 7. a) b) c) d)

Vilken bransch tillhör en (sid 274): Chokladfabrik Cykelfabrik Möbelfabrik Volvo Nivå: E (Alla)

8. Hur många svenskar jobbar inom industri- och byggnadsverksamhet? (sid 275) Nivå: E (Alla) 9. Vad tillverkar den svenska verkstadsindustrin. Ange företag och produkt.(sid 275) Nivå: E (Alla) 10. Ange med hjälp av geografiska tabeller uppgifter om produktion och export av typiska industriprodukter från de nordiska länderna? Hur klarar sig Norden i ”världsligan”? (sid 280 – 283 samt kartbok) Nivå: C - A 11. Ge exempel på fördelar respektive nackdelar att handla varor genom Internet. (sid 286) Nivå: E - C 12. Ge exempel på vilka tjänster din mobiltelefon kan göra? (sid.286) Nivå: E (Alla) 13. Vilket transportmedel skulle du välja för en last av pappersmassa från Finland till Tyskland? Förklara varför? (sid 288) Nivå: C 14. Vad heter de stora nordiska flygplatserna?: skriv namn, stad och land (sid. 293) Nivå: E 15. Ge exempel på hur man kan skydda ett lands näringsliv från konkurrens utifrån? Vad finns det för fördelar och nackdelar med sådana åtgärder? (sid 297) Nivå: C - A

Basnäringar – uppgift vecka 48. Var kommer maten ifrån?

So-läxa till måndag 25/11

Uppgift: Ta fram 5 produkter ur kylskåpet eller frysen hemma. Beskriv produkten enligt nedan tabell.

PRODUKT URSPRUNGSLAND (var produkten tillverkad)

TRANSPORTVÄG

HUR HAR DEN TRANSPORTEN är (hur tror du PÅVERKAT produkten har MILJÖN? kommit till affären?)

1.

2.

3.

4.

5.

OBS! Frågor på baksidan.

Dessutom ska du besvara följande frågor till måndag 25/11.

GE FÖRSLAG PÅ ÄNDRAT HANDLINGSMÖNSTER HOS KUNDER FÖR ATT FÖRHINDRA DÅLIG MILJÖ

Du ser att frågorna är indelade i E, C och A-nivå. För betyget E måste samtliga E-frågor vara besvarade.

1. Varför importerar vi så mycket mat, om det finns liknande produkter i Sverige? (E) 2. Varifrån importerar vi de flesta frukterna? På vilket sätt transporteras dessa till Sverige och hur påverkar det miljön? (E) 3. Varför kan det vara billigare att köpa varor från utlandet än svenska varor? Utveckla ditt svar. (E) 4. Förklara varför den ena transportssättet är bättre än annat sätt, ur ett miljö- och ekonomiskt perspektiv. (C) 5. Hur kan du handla miljövänligt. Ge flera exempel (C-fråga) 6. Beskriv hur lång tid och på vilket sätt det tar att leverera fisk från Vietnam? (C) 7. Vilket land importerar vi mest mat ifrån vc, fördelar/nackdelar med det, typ av transportväg och hur påverkar det miljön. (A) 8. Ta reda på om ”dina” 5 produkter är milövänligt producerade. Om inte, varför? Ge förslag på hur man ska göra så att det blir fler miljövänliga produkter i butikerna. (A)

UTVÄRDERING HANDEL & TRANSPORT 1. Vad tycker du har varit mest intressant att läsa om under den här kursen? …………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………... 2. Vad tycker du om den lärobok vi har använt; den blå geografiboken? …………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………….… 3. Under den här kursen har du själv haft klara möjligheter att påverka vilka frågor, hur många och vilken kunskapsnivå de ligger på vid 2 läxor. Har det underlättat dina möjligher att nå ett bra resultat? Om inte, förklara på vilket sätt, eller varför det arbetssättet inte förändrar dina möjligheter att nå ett bättre resultat. ………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………… 4. Till sist. Vad tycker du skulle kunna ha gjorts annorlunda under kursen? ………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………

/Marie-Therése