lärande för hållbar utveckling

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Psykologi, School Psychology
Share Embed Donate


Short Description

Download lärande för hållbar utveckling...

Description

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING en metodhandledning utifrån projektet S-VINDEL på Bergkvara skola av Christian Johansson

Kontaktinformation: Christian Johansson E-post: [email protected] Charlotte Gustafsson, projektledare Kumulus E-post: [email protected] Utvecklingsenheten Kalmar kommun, Box 611, 39126 Kalmar

Sammanfattning I denna metodhandledning har vi försökt att belysa och ge ett konkret exempel på, hur man kan arbeta med hållbar utveckling i skolan. Arbetsmetoden som beskrivs utgår från projektet S-VINDEL på Bergkvara skola, och är tänkt att fungera som inspirationskälla för andra skolor genom att ge konkreta råd, tips och metoder. Arbetsmetoden bygger på att se unga som en resurs i samhället genom att låta unga skildra sin omvärld. Metoden har flera vinster på olika nivåer, då den främjar: • • •

Utvecklingen av ett mer hållbart samhälle. Utvecklingen av nya utbildnings- och undervisningsmetoder i skolan. Utvecklingen av nya kunskaper och erfarenheter samt en uppmuntran till ökad delaktighet och ökat inflytande för den enskilde individen.

”Hållbar utveckling” är ett tämligen nytt begrepp inom skolan och är en vidareutveckling av den traditionella miljöundervisningen. Med hållbar utveckling menas en helhetssyn i all undervisning genom att integrera sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner, vilket i grund och botten handlar om demokrati i lärandeprocessen. Eleven får i detta sammanhang en aktiv roll i undervisningen och stort ansvar och inflytande över dess innehåll, vilken utmanar vår traditionella elev- och lärarroll. Själva arbetsprocessen (från idé till resultat) i projektet S-VINDEL kan i korthet summeras i följande fem faser: 1.

Inledande fasen – vilken handlar om att ta fram olika uppslag till idéer inom projektet (idéskiss) och att precisera dessa genom utvecklande av problemformulering och projekt- beskrivning.

2.

Upplevelsefasen – vilken handlar om att eleverna prövar sina tankar och funderingar mot den verklighet som de befinner sig i, d v s att gå ut i närmiljön och studera sitt tema. Införande av loggbok som ett redskap för dokumentation genom projektets alla faser.

3.

Fördjupningsfasen – vilken handlar om att välja ut de frågor och idéer som man vill jobba vidare med och fördjupa sig i. Att börja arbeta mer strukturerat i klassrummet, vilket innebär utvecklande av projektplan och framtagande av huvudrubriker och arbetsmall till Vindkraftsboken.

4.

Kunskap genom nya möten – vilket handlar om att eleverna söker efter ny och kompletterande kunskap till sitt projekt genom att organisera, genomföra och utvärdera olika studiebesök och seminarier.

5.

Resultat och redovisningsform – vilket handlar om Vindkraftsboken – av barn för barn av klass Solen 4-6, men även det dokumentationsmaterial som klass Solen F-3 tagit fram om vindkraft.

3

Förord

Psykologen Carl Rogers (1902-1989) har uttryckt följande ord ifråga om lärande i skolan; ”När man låter barn tänka sig fram till nya upptäckter, så kommer de begrepp de förvärvar, att få större djup, innebörd och varaktighet” (Rogers, 1976, sid. 127). Enligt Rogers har skolan följaktligen väldigt mycket att vinna på ett lärande som utgår ifrån att eleverna själva får utforska sin omvärld, och inte bara en inhämtning av kunskap genom läroböcker. Rogers går även ett steg längre i sin teori och säger att det egentligen aldrig går att lära någon annan något, utan människor lär sig själva. Han understryker därmed det personliga växandet i varje elev och dennes inneboende vilja och förmåga att utveckla sitt eget lärande. Denna positiva och humanistiska människosyn genomsyrar innehållet i denna skrift, och sätter samtidigt upp villkoren för att arbeta med hållbar utveckling i skolan.

4

Innehållsförteckning











INLEDNING

6

BAKGRUND Barn skriver för barn om vindkraft; S-VINDEL Begreppet ”hållbar utveckling” i skolan Vikten av att välja ett tema som betyder något för eleven

6 6 7 8

FRÅN IDÉ TILL RESULTAT

9

1. INLEDANDE FASEN AV PROJEKTET Arbetet med att ge sin idé liv och struktur Checklista

10 10 11

2. UPPLEVELSEFASEN AV PROJEKTET Nya intryck ger dokumentation på plats Checklista

12 12 13

3. FÖRDJUPNINGSFASEN AV PROJEKTET Nya frågor leder till ökad struktur i arbetet… Arbetet i klassrummet Checklista

14 14 16 19

4. KUNSKAP GENOM NYA MÖTEN Organiserade möten ger kontakt med olika yrkesgrupper På studiebesök På seminarier Checklista

20 20 21 22 22

5. RESULTAT OCH REDOVISNINGSFORM Dokumentation av klass Solen F-3 Vindkraftsboken av klass Solen 4-6 Checklista Betydelsen av uppföljning Problem att övervinna och möjligheter till vinster

23 23 23 24 24 25

AVSLUTNING

26

REFERENSER

27

BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5

28 29 30 31 32

5

Inledning

Den skrift som du nu håller i din hand är tänkt att fungera som inspirationskälla för dig som är lärare, rektor eller annan personal som jobbar eller vill börja jobba, med hållbar utveckling i skolan. På just er skola arbetar ni kanske redan aktivt med ett nytt spännande miljö- eller jämställdhetsprojekt, eller har svårt att ta första steget till att komma igång. Oavsett var på resan ni befinner er, kan denna metodhandledning ge konkreta råd, tips och metoder för hur man kan arbeta med hållbar utveckling i skolan. Arbetsmetoden som belyses kommer från projektet S-VINDEL med barnkraft, som skolklass Solen (åk 4-6) genomförde 2005-2006 på Bergkvara skola i Torsås kommun. Syftet med metodhandledningen är att lyfta fram de vinster (för såväl samhälle, skola och individ) som projektet har, med förhoppning om att den kan utgöra ett gott exempel som sprider ringar på vattnet. Även om metodhandledningen utgår från projektet S-VINDEL, har vi försökt att hålla själva innehållet i ett ”allmänt format” (och inte bara en beskrivning av projektet). Detta mot bakgrund av att skolor på så vis lättare ska kunna ta till sig metoden, hitta inspiration och använda den i sina egna projekt och temaarbeten. I detta syfte bifogas även en checklista längst bak i arbetet med de olika momenten i arbetsprocessen (se bilaga 1). Arbetsmodellen som beskrivs i metodhandledningen har hittat inspiration och allmänna råd och tips från läroboken ”ABC i projektarbete – elevhandbok” (Albertsson, 2002). Målgruppen för metodhandledningen är generell, d v s den kan användas i både förskolan, grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Projektet S-VINDEL resulterade i den publicerade Vindkraftsboken, och kan i detta sammanhang ses som en metod för hållbar utveckling i praktiken.

Bakgrund

Den här metodhandledningen har vuxit fram genom ett samarbete mellan Kumulus och Carina Gyllerfelt och Kristina Fransén som är lärare på Bergkvara skola och tillika projektledare för projektet S-VINDEL. Kumulus är en av sex ungdomspolitiska stödjepunkter i landet, och arbetar med att utveckla den lokala och regionala ungdomspolitiken med en tydlig internationell inriktning. Ett mycket viktigt och grundläggande synsätt inom Kumulus är att se unga som en resurs i samhället, vilket projektet S-VINDEL är ett strålande exempel på. Att skildra och tillgodose barn och ungdomars unika tankar och perspektiv på sin omvärld, är på flera sätt nyckeln till ett långsiktigt hållbart samhälle. Mot bakgrund av detta och för att de värdefulla kunskaperna och erfarenheterna av projektet ska kunnas spridas till andra skolor, har denna metodhandledning tagits fram.

Barn skriver för barn om vindkraft; S-VINDEL

På Bergkvara skola kom år 2000 en elev till sin skolklass Solen F-3 med tidningsartikeln ”Vindkraften är på antågande”. I klassen blev både elever och lärare intresserade av artikeln, och bestämde sig för att under ett år följa vindkraftsutbyggnaden vid hamnen i Bergkvara. Lärarna såg genast möjligheterna att på nära håll kunna göra barnen involverade och delaktiga i arbetet och föra in de olika momenten och aspekterna i vindkraftsutvecklingen i själva undervisningen. Barnens intresse och entusiasm växte allt eftersom projektet pågick. Eleverna bjöd t ex in olika experter inom området till klassen, förberedde frågor och intervjuade, tog foton, ritade teckningar och dokumenterade arbetet. Resultatet av barnens arbete ställdes sedan ut och visades på vindkraftexpo i Bergkvara, där också barnens förslag om att etablera en tillverkningsfabrik för vindkraft i Bergkvara presenterades. 6

Vindkraftexpo är en utställningshall och möteslokal för företag och myndigheter som arbetar med vindkraft, dit även allmänheten kan vända sig för att få information om vindkraftsutbyggnaden i Kalmarsund. Utställningen på vindkraftexpo väckte stort intresse från omgivningen för hur barnen och lärarna hade arbetat med vindkraft som tema i skolan, och att detta var något som man vid ett senare tillfälle kunde bygga vidare på. Med initiativ från Regionförbundet i Kalmar län och tillsammans med 18 barn från klasserna 4-6 på Bergkvara skola, genomförde man därför projektet S-VINDEL under läsåret 2005-2006. S-VINDEL står för Solen, Vind och El och projektet resulterade i Vindkraftsboken – av barn för barn. Boken är utgiven med stöd av Regionförbundet i Kalmar län, Energimyndigheten, Vindkraft i Kalmarsund och Torsås kommun. Projektet S-VINDEL bygger på temaarbete där man avsatt en timme och 20 minuter per vecka parallellt med övrig undervisning, samt en hel avslutande vecka för att färdigställa boken. Vindkraftsboken är gjord av barnen och är framför allt tänkt att fungera som kunskaps- och inspirationskälla för andra barn i åldern 6-9 år (barn skriver för barn), men är på samma gång en ”bok för alla”. Den vill också visa på en utveckling av arbetsmetodik inom ämnen i skolan för en hållbarare utveckling i samhället.

Begreppet ”hållbar utveckling” i skolan

Utbildning för hållbar utveckling kan sägas vara en vidareutveckling av den långa tradition av faktabaserad och normerande miljöundervisning som har bedrivits i den svenska skolan. Med fakta- eller kunskapsbaserad undervisning menas att miljöproblemen görs till vetenskapliga och teknologiska problem med målet att göra eleven välinformerad om dessa. Med normerande miljöundervisning blir miljöproblematiken till ett livsstilsproblem, vilket bygger på en tro på att det inte bara räcker med kunskap för att förändra människors beteenden. Syftet är istället att utveckla miljövänliga normer och värderingar hos eleven med målet att denne ska stödja samhällets miljöanpassning (Öhman m.fl., 2004). Med begreppet ”hållbar utveckling” i skolan menas en helhetssyn i all undervisning mellan de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna, och en strävan efter att integrera dessa. Hållbar utveckling bör därför inte ses som ett nytt ämne, utan snarare som ett ”integrerat perspektiv som läggs på ett redan befintligt ämnesinnehåll i skolans alla ämnen” (ibid., sid. 17). I mångt och mycket handlar detta om demokrati i undervisningen genom att: • • • •

Eleven får en aktiv roll i undervisningen och stort ansvar och inflytande över dess innehåll. Elevens åsikter och erfarenheter värderas högt. Arbetet sker ämnesöverskridande, blandas med teori och praktik och där saker sätts i sitt sammanhang (där olika delar och nivåer kopplas samman). Eleven får ta del av olika perspektiv och uppfattningar och kritiskt ta ställning och överväga olika alternativ och konsekvenser. Inga ”givna sanningar” presenteras.

På detta sätt blir eleven en aktiv medskapare i sin utbildning, d v s en utbildning i vindkraft, snarare än utbildning om vindkraft för att ta projektet S-VINDEL som ett gott exempel. 7

Att gå från vanlig miljöundervisning till utbildning i hållbar utveckling kräver därför till viss del en ny elev- och lärarroll, liksom en utvidgning av problematiken av både tid, rum och innehåll. Beträffande den tidsmässiga aspekten är det nödvändigt att man inte bara uppmärksammar dagens problem, utan att våra handlingar även har konsekvenser för framtida generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den rumsmässiga aspekten handlar om att vi måste vidga vårt synsätt till att inte bara se problematiken på lokal nivå, utan även globalt. Innehållsmässigt måste problematiken inte bara inrymma ett ekologiskt perspektiv, såsom hur vi ska skapa ett varaktigt sätt att använda naturens resurser, utan även se de sociala och ekonomiska effekterna av vårt handlande. Hållbar utveckling handlar således om hela vår livsmiljö och de förutsättningar vi skapar för framtiden för att leva ett gott liv med god livskvalitet och hälsa (ibid.).

Vikten av att välja ett tema som betyder något för eleven

En viktig utgångspunkt vid val av ämne för sitt projektarbete inom hållbar utveckling, är att bestämma sig för ett tema som är kopplat till elevernas närmiljö och som samtidigt, i största möjliga utsträckning, är påverkbart. Genom att eleverna får arbeta med ett verkligt problem, som betyder någonting för deras egna liv och den verklighet och det samhälle som de lever i, skapas goda möjligheter att få igång intresse och engagemang för uppgiften och få ett gynnsamt slutresultat av projektet. Både närmiljön och lokalsamhället är viktiga inspirationskällor, liksom elevernas livsmiljö i form av arbetsmiljö och frågor som rör vår hälsa (Öhman m.fl., 2004). I projektet S-VINDEL arbetade barnen med vindkraft som tema, vilket är ett högst aktuellt och påtagligt studieobjekt i närmiljön genom utbyggnaden av vindkraftverken i Kalmarsund. På detta sätt kunde barnen själva på nära håll följa, delta och vara aktiva medskapare i projektet. Eftersom det finns stora vinster i att engagera barn och ungdomar i hållbarhetsarbetet, skapades dessutom stora möjligheter att få med kommunen och olika företag och myndigheter i projektet, vilka kunde bidra med ekonomiskt stöd och vara en hjälpande hand under arbetsprocessen. Det kan vara lättare att få igång ett projekt om det finns något konkret att studera i närmiljön, som t ex vindkraft, samtidigt som man kan hitta oändligt många fler uppslag på ämnen och infallsvinklar på dessa. Några kan t ex handla om: 1. 2.

Frågor som rör delaktighet och inflytande i skolan. Hur ser t ex jag som barn och ungdom på min situation i skolan och på framtiden? Vad har jag som elev för roll på skolan, och hur ser jag på omvärlden runt omkring mig? Har tjejer och killar i min ålder i andra länder samma uppfatt- ningar och värderingar som jag har? Frågor som rör jämställdhet och mänskliga rättigheter. Hur är det att vara tonåring idag i en allt mer globaliserad och mediefokuserad värld, och hur upplever jag alla de olika ideal som läggs på mig som kille och tjej? Vad har jag som flicka eller pojke på förskolan för tankar om det andra könet?

Ett tips när ni söker efter uppslag till projektidéer är att utgå ifrån elevernas tankar, funderingar och erfarenheter. Använd elevernas nyfikenhet och ställ frågor till dem. Finn inspiration från tidningar, television, faktaböcker och Internet. Varje enskild skola har av praktiska skäl många gånger satt upp regler för vad som ska gälla för projektarbete, utifrån sina specifika kursplaner och programmål. Som lärare och elev kan man därmed känna sig begränsad av vad man får göra, och känna sig mer eller mindre tvingad att välja en av skolans ”godkända” projekt. Ingenting brukar dock vara omöjligt om man verkligen brinner för sin idé, och själva huvudtanken med projektarbete är ju att eleven på egen hand ska söka sig fram till ett passande projekt. Så stå på dig du lärare och elev som har en idé som inte finns med på listan över ”godkända” projekt! (Albertsson, 2002) 8

Från idé till resultat Denna del syftar till att beskriva hela arbetsprocessen avseende hur man har arbetat med vindkraft som tema på Bergkvara skola – d v s från att första idén kläcktes i klassrummet av klass Solen F-3 till den färdiga Vindkraftsboken av klass Solen 4-6. Även om de båda projekten genomfördes vid olika tidpunkter och ser något annorlunda ut i innehåll vad gäller t ex mål, syfte och resultat, följer de samma huvudupplägg i arbetsprocessen varpå de kan beskrivas parallellt i texten. Detta har ett värde i sig genom att du som läsare på så vis får ta del av ”hela resan” och det förarbete som vindkraftsboken bygger på, samtidigt som den visar på två alternativa slutprodukter. Själva arbetsprocessen kan delas in i följande 5 faser: 1. Inledande fasen 2. Upplevelsefasen 3. Fördjupningsfasen 4. Kunskap genom nya möten 5. Resultat och redovisningsform Under respektive fas beskrivs först mycket kort i vilket tidsmässigt stadium projektet befinner sig i. Efter denna inledande text skildras sedan mer ingående de olika momenten i arbetsprocessen. I slutet av varje fas summeras kronologiskt de viktigaste nyckelorden under rubriken ”checklista”. På en del ställen i den löpande texten har vi lagt till något som vi kallar ”Lärartankar”, vilket har till syfte att ge dig som läsare några korta tänkvärda ord på färden. 9

1. Inledande fasen av projektet I den här fasen av projektet har arbetet inte riktigt kommit igång, utan vilar på lärarens och elevernas förmåga att kunna skapa och odla ett första intresse för uppgiften. Det finns redan en idé i klassrummet om ett tänkbart tema att arbeta med, vilken kan ha kommit från skolans rektor, lärare eller från någon elev i klassen. Frågan är nu hur man kan göra för att komma vidare och arbeta med sin idé i klassrummet.

Arbetet med att ge sin idé liv och struktur

För att kunna få igång det första intresset och engagemanget hos eleverna för ett visst ämne, är det viktigt att skapa ett öppet klimat i klassrummet. Detta kännetecknas bl.a. av att varje elev känner att just hon eller han kan yttra sig och göra sin röst hörd, att det inte finns någon ”bestämd sanning” av tankar och åsikter och att vi alla är lika goda experter inom det ämnet som vi diskuterar i klassrummet. För att kunna skapa dessa ”värderingsfria” förutsättningar krävs att läraren är öppen för den mångfald av perspektiv som presenteras och att denne lyssnar på och uppmuntrar eleverna. I den här situationen behöver läraren på förhand inte veta så mycket om det studerade ämnet, utan tanken är snarare att denne lär sig tillsammans med eleverna under processens gång. Får man en fråga från sin elev är det alltså inte fel att som lärare svara: Toppen! Jag vet inte svaret, men låt oss hjälpas åt och ta reda på det tillsammans. Att arbeta med hållbar utveckling i skolan kräver således på många sätt en ny elev- och lärarroll, där lärarens ursprungliga roll av att ”lära ut och leverera kunskap” snarare blir till att agera handledare för eleverna. På motsvarande sätt kommer elevernas roll som ”mottagare av information” att förändras, genom att de nu själva måste skapa sig en relation till undervisningens innehåll. Eleverna får på så vis en utforskande och reflekterande roll, vilken främjar samarbetet mellan eleverna. En mycket enkel och användbar metod för att kunna börja odla en idé i klassrummet, är att som lärare ställa öppna frågor till sina elever. Dessa frågor ger liv och spänning åt sin idé och ger samtidigt så småningom projektet en inriktning om vad det ska handla om. I vindkraftsprojektet kom t ex följande två inledande frågor upp till diskussion: 1. 2.

Vad är vindkraft? Vad vet ni om vindkraft?

Genom att ställa dessa frågor växte nyfikenheten hos barnen och en mångfald av perspektiv och förslag på ämnet kunde presenteras. Lärarna dokumenterade och skrev ner exakt det som barnen hade tagit upp till diskussion, vilket gjorde att man kunde arbeta fram en s.k. idéskiss. Idéskissen är en grov beskrivning av projektet och ställer frågorna: Vad ska vi arbeta med? Vad har vi för uppslag till innehåll för projektet? I detta läge är det viktigt att inte idéskissen stressas fram utan att man tar tid till reflektion och eftertanke, då denna lägger grunden till ett bra projekt. Om man har en uppdragsgivare för projektet, t ex ett företag eller en myndighet, är det naturligt att denne också deltar i arbetet med att ta fram idéskissen. Alla barnen i arbetsgruppen upplevde att vindkraft var en idé som man kunde tänka sig att jobba vidare med och som var spännande, intressant och meningsfull. Utifrån idéskissen började man därför att mer ingående fundera över vad man ville uppnå med sitt projekt, d v s vilka mål man har för sitt arbete. På så sätt kunde man formulera problem och så småningom även ta fram en projektbeskrivning. 10

Projektbeskrivningen har till syfte att tydliggöra det mål som projektet ska sträva mot och tvingar oss att tänka efter hur projektet ska se ut, d v s ger en kick-off för planeringen av projektet. Förutom målbeskrivning ska denna bl.a. innehålla en redogörelse för arbetssätt, resurser, omfattning och redovisningsform (se bilaga 2). I detta tidiga stadium av projektet kan det kännas konstigt att behöva börja fundera på tidsramen, samtidigt som en mycket preliminär deadline kan vara en god hjälp för att se omfattningen av sitt projekt och för att kunna komma vidare med sitt arbete. För klass Solen F-3 innebar projektbeskrivningen i huvudsak att man skulle börja jobba med vindkraft som tema under ett år och ämnesövergripande. På samma sätt formulerade några år senare klass Solen 4-6, sin specifika projektbeskrivning för att ta fram en vindkraftsbok - av barn för barn. Ett namn på projektet togs fram av barnen och vilka deltagare (namn och eventuell klass/program) som skulle utgöra själva projektgruppen. Man bestämde också att de två lärarna i klassen skulle bli projektledare för temaarbetet med vindkraft, samtidigt som dessa även skulle agera handledare. Som projektledare har man det yttersta ansvaret för projektets alla faser och att dessa genomförs, medan en handledare framför allt har till uppgift att ”coacha” sina elever genom att vägleda, stötta och inspirera. En handledare kan också vara en person utanför skolan, som t ex en uppdragsgivare. I projektet S-VINDEL fick man stor hjälp och inspiration av en s.k. vindkraftssamordnare från Regionförbundet i Kalmar län. Efter att idéskissen formulerats och preciserats i klassrummet frågade lärarna sina elever: 1.

Hur ska vi gå vidare med våra idéer, hur ska vi göra nu?

- - -

Vi går ner till hamnen!, säger någon i klassrummet. Vi kan ringa någon!, säger en annan. Vi kan väl bjuda in någon till klassrummet!, säger den tredje.

Genom att ställa följdfrågor till barnen kunde de tillsammans komma vidare med sin projektidé, samtidigt som barnen blev stärkta och fyllda av självförtroende genom att det var de själva som formade och styrde projektets innehåll, snarare än lärarna. Detta handlar i grund och botten om ett mänskligt förhållningssätt i undervisningen, genom att eleverna känner sig sedda, behövda och att de själva upplever att de åstadkommer något.

Lärartankar

Checklista

Att låta barnen få styra innehållet i klassrummet kan vara svårt som lärare, då man tappar en del av kontrollen och att det i stort sätt blir omöjligt att veta hur det hela ska sluta. Men genom att våga släppa taget skapas en enorm kreativitet hos barnen, och man inser att de redan vet och kan så väldigt mycket!

Öppna frågor 1. Idéskiss 2. ing Problemformuler 3. line Preliminär dead 4. Projektnamn 5. Projektgrupp 6. Projektledare 7. Handledare 8. Uppdragsgivare 9. eskrivning Färdig projektb 10.

11

2. Upplevelsefasen av projektet Nu har barnens idéer uppmärksammats och odlats i klassrummet, och eleverna har en önskan om att vilja ta reda på mer inom ämnet. Nyfikenheten och viljan är stor hos barnen och många frågor behöver prövas mot den verklighet som de befinner sig i. Genom att få komma ut från klassrummet och direkt få uppleva det studerade fenomenet, skapas en ny viktig dimension i arbetet. På så sätt ökar nämligen elevernas möligheter av att kunna skaffa sig en egen uppfattning av ämnet, och att bilda en känslomässig relation till det man studerar.

Nya intryck ger dokumentation på plats

En viktig och naturlig del i processen med projektet är att så småningom lämna klassrummet för att gå ut och uppleva det studerade ämnet, i syfte att öka elevernas kunskaper, få nya infallsvinklar och vidga deras perspektiv. Syftet kan också vara att bekräfta saker som eleverna redan har kunskap om. I detta moment bestäms inte på förhand vilka kunskaper som barnen ska tillägna sig, vilket genererar ett ökat handlingsutrymme för eleverna. Syftet är snarare att samla på sig så mycket intryck och erfarenheter som det bara är möjligt, och låta barnen få dokumentera sina upplevelser på plats. På detta sätt blir barnen aktiva och ansvariga skapare av sina egna erfarenheter. I projektet S-VINDEL uppmanades barnen att: 1. 2. 3.

Teckna sina synliga upplevelser av närmiljön, d v s utbyggnaden av vindkraften. Intervjua och prata med personer som är involverade i vindkraftsutbyggnaden. Dessa intervjuer förbereddes inte, utan frågorna fick komma spontant på plats. Fotografera.

Tillbaka i klassrummet satte sig sedan barnen och lärarna ner för att tillsammans dra sig till minnes och prata om alla sina nya iakttagelser från utflykterna. En viktig metod i detta arbete, vilken användes som ett instrument för återkoppling i projektets alla faser, var att allt material samlades ihop och synliggjordes för alla inom projektgruppen. Barnens teckningar, fotografier och allmänna intryck hängdes upp och visades på väggarna i klassrummet, vilket gjorde att eleverna kunde ta del av varandras erfarenheter och lättare få en ”helhetsbild” av arbetsprocessen. Varje barn ombads att kontinuerligt börja föra loggbok över sina upplevelser med tankar, funderingar och olika slags faktauppgifter. På så sätt blev det också lättare för varje elev att hänga med och bli delaktig i projektet. Genom att barnen själva får dokumentera sina upplevelser under alla projektets faser och ta del av verkligheten så som den ser ut för dem, kan de börja sätta saker i sitt sammanhang och därmed lättare förstå hur saker och ting hänger ihop. Detta bidrar också till en känsla av delaktighet för den enskilde eleven, både i själva arbetsprocessen och i samhällsförändringen. Lärarens roll i projektets alla faser är att skapa sådana gynnsamma situationer för eleverna, men också att tydliggöra syftet och ställa frågor till barnen så att de kan komma vidare i lärprocessen. Som lärare är det också viktigt att uppmuntra eleverna till att våga pröva, stötta och inspirera, ge utmaningar, se möjligheter, tipsa om var man kan leta efter fakta och ställa upp hypoteser. Övergripande handlar detta om att se lärandet som något som vi utvecklar tillsammans med barnen och att elevernas egna slutsatser tilldelas samma värde som lärarens. 12

Upplevelsefasen kan kännas mindre tydlig om man inte har något konkret att gå ut till och studera i närmiljön, som t ex vindkraft. En upplevelse kan dock bestå i att eleverna får nya tankar och infallsvinklar genom att t ex ringa någon som har en koppling till det studerade ämnet, genom olika samtal och gruppövningar elever emellan, att en film visas eller att en saga eller berättelse läses upp och diskuteras. Det viktigaste med den här fasen är att eleverna själva blir aktiva och att de genom sina olika sinnen får ta intryck av något som väcker nya tankesätt. Arbetet i upplevelsefasen kan fungera som ”kick-off ” för projektet, vilken är ett viktigt moment i arbetsprocessen genom att det ger en tydlig signal till eleverna att projektet ”är på riktigt”, ”att det hela börjar nu” och att det är betydelsefullt. En ”kick-off ” markerar att något särskilt ska hända och att eleverna har något extra att se fram emot. Redan i detta tidiga stadium av projektet kan det vara gynnsamt att börja fundera på flera tänkbara mål med ”guldkant”, som t ex en särskild utflykt, vilka strategiskt portioneras ut under arbetsprocessen och som kan ge kraft och näring åt projektet.

Lärartankar

Checklista

1. 2. 3. 4. 5.

Teckna Intervjua Fotografera alet Samla ihop och synliggöra materi av förs en Införande av Loggbok, vilk uvarje elev som ett verktyg för dok faser. mentation genom projektets alla

13

Det är väldigt viktigt att ge eleverna positiv feedback under hela arbetsprocessen. Om man som lärare säger; ”Du är toppen! Det där gjorde du bra! Det är fint!” så lyfter man fram människan i eleven och skapar stora möjligheter till utveckling på alla plan. Detta handlar i hög grad om att skapa förutsättningar för eleven att utveckla sin självständighet och tillit till den egna förmågan.

3. Fördjupningsfasen av projektet I denna del av arbetet återvänder eleverna till klassrummet för att summera alla sina nya intryck och upplevelser som de har fått ute på fältet. Syftet är nu att bearbeta all information och bestämma vilka delar som man vill gå vidare med och fördjupa sig i, d v s man gör ett urval i materialet utifrån barnens intressen och önskemål. Lärarna utformar sedan olika övningar och uppgifter för barnen att lösa, vilka på ett eller annat sätt berör de olika traditionella ämnena i skolan. Nya frågor leder till ökad struktur i arbetet Efter att eleverna har varit ute på fältet och skaffat sig nya kunskaper har nya frågor väckts, vilka nu ska summeras, belysas och fördjupas i klassrummet. Att göra ett urval utifrån materialet är ett viktigt moment i arbetsprocessen för att stimulera elevernas lust och motivation till vidare kunskapssökning, och för att få struktur i det fortsatta arbetet i klassrummet. I projektet S-VINDEL ställde lärarna följande frågor till barnen: 1. 2. 3.

Vad vet vi nu? Vad ska vi gå vidare och arbeta med? Vad behöver vi nu för kunskap för att komma vidare?

Ett viktigt moment under hela arbetsprocessen är att emellanåt stanna upp och fråga sig; Vad vet vi nu? På så sätt blir det lättare för arbetsgruppen att veta var man står just nu och vilken riktning som projektet kan tänkas ta. I den fördjupande fasen gör man också en återkoppling till tidsplanen med ett bestämmande av slutdatum, vilket ger en överblick och som samtidigt kan fungera som pådrivare. För att besluta om vad man ska jobba vidare med och i vilken ordning, arbetade man fram en projektplan. Denna innehåller en veckovis planering över de olika momenten i projektet, d v s en mer detaljerad bild av hur man ska arbeta (själva arbetsmetoden). I projektet S-VINDEL sammanställdes t ex de olika inplanerade studiebesöken och seminarierna, arbetet med projektgruppen (med barnen) och planeringstid för projektledarna (se bilaga 3). Ett tips när ni utformar projektplanen är att utgå ifrån projektbeskrivningen och att låta alla delta i planeringen! En projektplan kan ha lite olika utseenden och vara mer eller mindre detaljerad, även om syftet med den alltid är densamma. Ett alternativt upplägg är att mer ingående beskriva arbetsuppgifterna för varje elev vecka för vecka, där man tydligt ser vem som ansvarar för vad i projektets alla faser (se bilaga 4). En viktig del i projektplanen är att kontinuerligt lägga in tid för utvärdering av de olika momenten i projektet. Tanken med utvärdering är att den ska ge tid för eftertanke och förhoppningsvis kunna generera i nya kunskaper och erfarenheter, vilka kan vara till hjälp och nytta i det fortsatta arbetet. Ett tips är att använda loggboken som ett verktyg för utvärdering, där varje elev skriver ner sina tankar efter olika genomförda aktiviteter och att man sedan för en gemensam diskussion i klassrummet. I de flesta fall får skolprojekt nöja sig med de ekonomiska resurser som redan finns på skolan. Vid framtagandet av t ex en ”hållbarhetsbok” kan man dock behöva mer pengar (sponsring) till faktagranskning, tryckning och andra utgifter längs vägen såsom studiebesök och seminarier. Det kan då vara en god idé att göra upp en plan för pengarna, d v s en projektbudget (se bilaga 5), vilken håller koll på utgifterna och att inkomsterna flyter in. I projektplanen framkommer vilka extra ekonomiska resurser som behövs. 14

I projektet S-VINDEL kunde man hitta finansiella resurser genom att vindkraften är en högst påtaglig och angelägen fråga i närmiljön. Torsås kommun, Regionförbudet i Kalmar län, Vindkraft i Kalmarsund och Energimyndigheten kunde dessutom se stora och långsiktiga möjligheter och vinster i att barnen involveras i hållbarhetsarbetet. I projektet ansökte man också om s.k. Klimpbidrag (Klimp= Klimatinvesteringsprogram) från Naturvårdsverket. Fonden finns till för att stimulera kommuner, företag och andra aktörer att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen, och samtidigt uppmuntra lokalt engagemang och lokala initiativ. En god idé om man vill starta upp ett bokprojekt är därför att ringa till sin hemkommun eller till olika företag och organisationer, vilka kan ha en koppling till det studerade ämnet och som själva kan ha ett intresse av att få vara delaktiga. Använd Vindkraftsboken som ett gott exempel när ni ringer och framhäv vinsterna för alla parter i ett sådant projekt! I den fördjupande fasen kan det vara läge att kontakta media, vilka kan ge god publicitet till projektet och skapa positiva känslor hos eleverna genom att deras arbete på så vis lyfts fram och uppmärksammas. Mediebevakningen ökar dessutom möjligheterna att kunna knyta nya kontakter till projektet som t ex olika företag och organisationer. Ett tips är att ta kontakt med den lokala tidningen och låta dem följa och bevaka hela arbetsprocessen med projektet. I kontakten med media kan det vara roligt för eleverna att symboliskt kunna visa upp sitt projekt och förmedla en känsla av delaktighet och tillhörighet. Ett tips är därför att låta eleverna fritt få skissa över och tillsammans komma överens om att ta fram, en gemensam logotyp för sitt projekt. Varför inte sedan trycka upp denna på varsin T-shirt till eleverna, vilket på ett enkelt sätt och för en billig penning skapar stolthet till projektet och stärker gemenskapen inom arbetsgruppen?

15

Arbetet i klassrummet

Elevernas arbete blev nu att mer ingående få svar på olika frågetecken inom det studerade ämnet. Detta kunde t ex handla om att: • • • • • •

Bevaka nyheter. Söka på Internet. Förstå teknik. Fördjupa bilder. Bearbeta texter. Fundera över hur vi ska nå ut till mottagare.

En mycket viktig fråga att ställa sig i den här fasen av projektet är; Hur ska vi nå ut med vårt arbete? Är t ex målet med projektet att ta fram dokumentationsmaterial som ska ställas ut på vindkraftexpo dit olika företag och allmänheten vänder sig? Är syftet med hela projektet att ta fram en Vindkraftsbok för andra barn i åldern 6-9 år? Om inte innehållet anpassas efter val av mottagare riskerar man att resultatet kommer att förlora i värde och att det inte får den spridning som man först kanske hade tänkt sig. Målet med Vindkraftsboken av klass Solen 4-6 (skildrat i projektbeskrivningen) var att ta fram ett läromedel om vindkraft för barn 6-9 år, och att en timme och 20 minuter skulle avsättas varje vecka pararellt med övrig undervisning under 1 år. I slutet av projektet avsattes dessutom en hel vecka åt att färdigställa boken, vilket barnen upplevde som väldigt positivt då de fick extra tid till att kunna koncentrera sig på sina övningar och uppgifter.

16

Det allra första steget i arbetet med Vindkraftsboken var att lärarna tog fram huvudrubriker till bokens innehåll, vilka utformades utifrån barnens tankar och funderingar om vindkraft under de två inledande faserna av arbetsprocessen. I detta arbete var även uppdragsgivaren, d v s Regionförbundet i Kalmar län, delaktig. Genom att skapa huvudrubriker bestämdes vilka områden som eleverna skulle fördjupa sig i inom sitt tema. Några av dessa kunde t ex handla om: • • • • •

Varför blåser det? Funktion. Förmågan hos ett vindkraftverk. Tillverkning. Miljöfrågor.

Arbetet i klassrummet organiserades vanligtvis i grupper om fyra eller fem personer, vilket stimulerade barnens samarbetsförmåga och känslan av att detta är något som vi gör tillsammans. Man bestämde att varje grupp skulle ansvara för att ta fram nio sidor text och bild till boken. På så sätt hjälptes man åt för att bygga helheten och där var och en av eleverna kunde bidra utifrån sin nivå. För att skapa struktur i arbetet med att ta fram text och bild till boken, arbetade lärarna fram en arbetsmall med olika övningar och uppgifter till barnen. Denna arbetsmall hade följande utformning: • • • • • • •

Gör en fråga till er text. Vilken är det? Bearbeta texten så att den är anpassad till målgruppen, innehållet är detsamma. Väv in era egna upplevelser i texten, skriver ni t ex om båten Svea, berätta om hur det var när ni åkte med den. Vilken rolig uppgift kan ni komma på till er text? Skriver ni om hur höga vindkraftverken är, kan ni använda flaggstängers höjd. Kom på någon sådan uppgift till just ert avsnitt i boken. Leta efter de digitala bilder som ni ska ha med till er text. Gör egna bilder till texten, bilderna ska förstärka och förtydliga det som står i texten, det kan vara akvarell, collage, teckningar, m.m. Allt detta tillsammans gör att vi kan ge ut en bok, som är rolig, med faktaavsnitt blandad med egna upplevelser och med härliga bilder. Lycka till!

I slutprocessen av Vindkraftsboken faktagranskade en grupp med experter själva innehållet. Dessutom inhyrdes en särskild grafisk formgivare för att se till bokens layout, och på samma sätt kontaktades en redaktör/journalist i arbetet med den textmässiga bearbetningen. I arbetet med bokens layout blev barnen delaktiga och ställde frågor, vilket ökade deras kunskaper inom området. Arbetet med Vindkraftsboken gjorde att eleverna kunde få ökade kunskaper inom de olika traditionella ämnena i skolan. I både klass Solen F-3 och 4-6 konstruerade lärarna olika övningar och uppgifter inom respektive ämne.

17

Exempel på olika övningar och uppgifter: Geografi • Var ligger Östersjön och Kalmarsund? • Det ska byggas vindkraftverk vid Utgrunden. Var ligger det? • De som jobbar på pråmen kommer från Tyskland, England, Skottland och Kap Verdeöarna. Ta reda på var länderna ligger? Vad heter huvudstäderna? Vilka språk talar man där? Vilka är ländernas största religion? Svenska • Hitta på och skriv intervjufrågor och ställ dem muntligt till dem som jobbar med bygget i hamnen. Bjud även in viktiga personer till klassrummet. Renskriv frågor och svar i skolan. • Gör dikteringar efter besöken. • Ta reda på fakta och forska. • Läs upp texterna för klassen. • Skriv till bilder, foton m.m. Matematik • Det behövs 3 vingar till varje vindkraftverk. Hur många vingar behövs det till de 7 vindkraftverk som ska byggas på Utgrunden? • Tornet är 2 m i diameter i toppen. Vad menas med en diameter? Rita. • När man bygger ett vindkraftverk till havs slår man ner bottenpålen 19 m i havsbotten. Hammaren slår ner pålen 20 cm för varje slag. Hur många slag får den göra för att pålen ska komma ner 19 m? • Ett vindkraftverk på Utgrunden är 105 m högt med vingarna. Hur många flaggstänger behövs ovanpå varandra för att de ska bli lika höga som ett vindkraftverk om flaggstången är 12 m hög? Samhällskunskap • Vi bjöd in vårt kommunalråd och ställde frågor om lagar, regler och tillstånd för att bygga en vindkraftsfabrik. Historia • Från väderkvarnar till vindkraftverk i framtiden. • Vem byggde det första vindkraftverket? • Var byggdes det och när? Biologi • Hur påverkas miljön runt vindkraftverken? • Vilka djur och växter finns där över och under vattnet? • Störs fåglarna av vindkraftverken i Kalmarsund? Idrott • •

Promenader till och från hamnen. Klättring på Utblicken.

Bild och media • Lärare och elever tar foton för dokumentation. Även bandspelare tas med. • Papper och penna tas alltid med för att göra skisser och teckningar. • Olika tekniker används, såsom collage och individuella bilder och gruppbilder. • Uppgiften att rita en planlösning på en vindkraftsfabrik, för att sedan bygga en modell av den. 18

En viktig fördel med temaarbete i skolan är att eleverna får tid till att befästa sina kunskaper genom att man hela tiden gör återkopplingar och lägger till en bit i taget. Att få arbeta ämnesöverskridande med en arbetsuppgift i närmiljön, där eleven får ett utforskande och reflekterande roll, gör också att det blir lättare för barnet att förstå sin omvärld och vilken betydelse den erhållna kunskapen har för dennes liv. Detta skapar en ”känsla av sammanhang” för eleven och är inte bara viktig för att skapa motivation och engagemang i projektet, utan även för elevens personliga utveckling och välbefinnande.

Checklista

Lärartankar

Öppna frågor 1. Slutlig deadline 2. r Inplanerade aktivitete 3. uppen tgr jek pro Arbetet med 4. tledarna jek pro för tid gs Planerin 5. ering ärd Tid för kontinuerlig utv 6. Färdig projektplan 7. ivare Sponsring/uppdragsg 8. et dg Projektbu 9. Mediebevakning 10. Egen logotyp 11. Mottagare 12. Huvudrubriker 13. Arbetsmall 14. arbete Ämnesöverskridande 15.

När man arbetar i projekt ges möjligheten för varje elev att arbeta på sin unika nivå och att man kompletterar varandra. Det var och en presterar är lika viktigt för att bygga helheten. Det är viktigt att skapa och förmedla en äkta känsla i gruppen av att ”just jag duger”, att vi behöver varandra i projektet och att vi alla har ett behov av att få känna oss accepterade och behövda. Detta ger eleverna möjlighet att vara och växa!

19

4. Kunskap genom nya möten Under det fördjupande arbetet i klassrummet upptäcker eleverna att de måste ta hjälp av olika nyckelpersoner för att få svar på nya frågor som väckts. Det är i dessa möten som mycket av lärandet sker, då eleverna själva måste skapa en relation till undervisningens innehåll och göra kopplingar mellan sina tidigare erfarenheter och den nya kunskapen. Denna arbetsprocess är också viktig genom att eleverna lär sig att lyssna på, respektera och visa hänsyn till andra människors uppfattningar.

Organiserade möten ger kontakt med olika yrkesgrupper

Två exempel på tillvägagångssätt för att kunna öka kunskaperna inom det studerade ämnet är att åka på studiebesök och anordna seminarier, där eleverna ges stort ansvar för planering, genomförande och utvärdering. I projektet S-VINDEL använde man sig av båda arbetssätten, och lät samtidigt barnen få dokumentera alla sina intryck från dessa möten. Barnen tog foton, bandade och videofilmade dessutom allt som sades. Detta har sedan fungerat som bra hjälpmedel för att komma ihåg alla de fakta som presenterades inom ämnet. Många gånger behövde även barnen ringa tillbaka till de inbjudna experterna, eftersom de nyvunna kunskaperna skapade nya frågor av typen ”Är det såhär det funkar”? Tack vare dessa möten fick barnen kontakt med olika yrkesgrupper, såsom diverse forskare, kulturgeograf, ornitolog, lektor i datavetenskap, marinbiolog, sjökapten, metereolog, konstnär, entreprenör, läromedelsförfattare och redaktör. Träffarna stimulerade barnens nyfikenhet, skapade nya uppslag och infallsvinklar på det studerade ämnet, och genererade värdefulla insikter om hur samhället ser ut och fungerar. Studiebesöken och seminarierna svarade alltså på barnens fråga om: Vad är det vi inte har kunskap om som vi behöver för att slutföra vårt projekt? Den här kunskapen kunde t ex handla om följande ämnen: • • • • • • •

Miljön. Tekniken. Historia. Hur blir det vindar? Energi – vad är det? Högskolan och forskning. Framtiden.

20

På studiebesök I projektet S-VINDEL kunde arbetet kring studiebesöken delas in i följande 5 faser: 1.

Upptakt – studiebesöket presenteras och i samspråk med lärarna diskuterar och strukturerar eleverna sina tankar och funderingar om själva besöket. Vem kommer vi att träffa? Vad kommer hon eller han att prata om? Vad för kunskap behöver vi för att komma vidare med vårt projekt?

2.

Förarbete – besöket förbereds genom att eleverna ringer till personen som ska komma och föreläsa, bestämmer tid för träff och presenterar sitt projekt och vad man gärna vill veta inom det studerade ämnet. Barnen söker information och en del av eleverna utarbetar frågor till besöket.

3.

Studiebesök – besöket dokumenteras genom att eleverna fotograferar, videofilmar och bandar allt det som sägs. Man lyssnar och ställer både förberedda och spontana frågor till gästföreläsaren.

4.

Efterarbete – eleverna lyssnar av sitt bandade material från besöket och ställer sig frågor av typen: Har vi förstått rätt av det som sades? Vilken kunskap har vi fått nu? Många gånger innebar detta att barnen fick ringa tillbaka till föreläsaren, för att få klarhet i vissa faktakunskaper och för att ställa nya frågor.

5.

Redovisning – elevernas nyvunna kunskaper från besöken presenteras på ett eller annat sätt integrerat i själva slutresultatet.

21

På seminarier Inom projektet S-VINDEL arrangerade eleverna två olika sorters seminarier på temat vindkraft. I det första seminariet bjöd eleverna in samtliga klasser i årskurs 4-6 på Bergkvara skola för att lyssna på och ställa frågor till, olika inbjuda experter på området. Detta seminarium hade samma förberedelser som studiebesöken. I det andra seminariet bjöd eleverna in sina föräldrar till vindkraftexpon i Bergkvara, för att berätta om vad de hade lärt sig om vindkraft och dela med sig av alla sina erfarenheter. Barnen fick också vara med på en vindkraftskonferens på expon i Bergkvara, där de två och två fick berätta om vindkraft och där besökare fick ställa frågor till dem. I detta arbete hade barnen förberett sig med olika lappar med rubriker, såsom ”byggnad”, ”miljö” och ”studiebesök”. I projektet S-VINDEL fungerade därmed seminarierna och konferensen även som redovisningstillfällen för projektet, även om Vindkraftsboken ännu inte var helt och hållet färdigställd. Att barnen fick hålla föredrag och svara på frågor gjorde att de själva fick agera experter och få möjlighet att lära någon annan något. Detta är betydelsefullt av flera skäl, genom att det stärker barnens självförtroende och tron på den egna förmågan, skapar lust och motivation och främjar delaktighet och inflytande. Erfarenheterna från studiebesöken och seminarierna ledde till att eleverna kunde bekräfta sina tidigare kunskaper, men att en del av dessa även behövde omvärderas. Denna omvärdering är a och o för hela arbetsprocessen, då den hela tiden leder både arbetets och elevernas utveckling av kunskap framåt.

Lärartankar

Checklista

Som lärare är det väldigt viktigt att uppmuntra och sporra eleverna i att våga ringa det där telefonsamtalet som de har gått och dragit sig för. Självförtroende skapar glädje och kreativitet, och motarbetar samtidigt den destruktiva rädslan av att misslyckas som vi alla mer eller mindre går runt och bär på. Det är naturligt att vissa moment i projektet blir mindre lyckade, vilket också är en viktig lärdom att ta med sig i det fortsatta arbetet.

1. Upptakt 2. Förarbete k 3. Studiebesö r 4. Seminarie ng ri fe 5. Fotogra ing n 6. Videofilm r avlyssning 7. Bandning fö 8. Efterarbete

22

5. Resultat och redovisningsform Resultatet av vindkraftsprojektet på Bergkvara skola kan dels ses som det dokumentationsmaterial som skolklass Solen F-3 gjorde, samt Vindkraftsboken av klass Solen 4-6. Utan de yngre barnens arbete hade det troligtvis inte blivit någon bok överhuvudtaget.

Dokumentation av klass Solen F-3

De yngre barnens arbete resulterade i tre dokumentationshäften med namnen ”Projekt Solen Vindkraft” - bok 1 och 2, samt ”Forskningsstation”. I var och en av dessa häften har barnen klistrat in digitala bilder, text med frågor och svar från olika studiebesök, olika nyhetsartiklar, egenhändigt ritade bilder på vindkraftsutbyggnaden och uppgiften att bygga en vindkraftsfabrik. Barnens arbete ställdes sedan ut på vindkraftexpo i Bergkvara. På detta sätt fick barnens arbete både stor uppmärksamhet och spridning, och intresset var stort för hur man hade arbetat med vindkraft som tema på skolan.

Vindkraftsboken av klass Solen 4-6

Projektet S-VINDEL resulterade i den publicerade Vindkraftsboken – en bok av barn för barn. Boken kan användas som kunskapskälla för andra barn, samtidigt som den är lika intressant och lärorik att läsa som vuxen. Boken har därmed stora möjligheter av att få stor spridning och kunna nå ut till många olika mottagare.

Vindkraftsboken har följande huvudinnehåll: 1.

Faktatexter – bestående av faktakunskaper om vindkraften och med skildringar från de olika studiebesöken.

2.

Sagor/berättelser – invävda i faktatexterna för att ”lätta upp” läsningen och ger uttryck för barnens fantasi och kreativitet inom det studerade ämnet.

3.

Elvins o Elviras ruta – bestående av olika tankenötter om vindkraften med de rätta svaren längst bak i boken.

4.

Digitala bilder – bilddokumentation från studiebesöken.

5.

Målade/ritade bilder – inspirerade av alla synliga intryck under projektet och kompletterar och ”målar upp” faktatexterna så att man förstår dem bättre. 23

Arbetet med Vindkraftsboken har också med hjälp av en it-tekniker, lagts ut på Internet under adressen www.s-vindel.se. Här kan man bl.a. ta del av projektets loggbok, projektplan, digitala bilder, studiebesök, seminarier och intressanta länkar. Genom att använda Internet som en informationskanal utåt till allmänheten, får materialet automatiskt en väldigt stor spridning och kan läsas av många olika mottagare. Den färdiga Vindkraftsboken uppmärksammades slutligen på Vindkraftens dag i Bergkvara, genom vernissage på arbetsgruppens teckningar (som de gjorde till boken). Vindkraftsboken släpptes över hela Sverige och författarna fick signera sina böcker och svara på frågor från de närmare 300 besökarna. Vernisagen blev ett viktigt avslut på projektet, där eleverna fick visa upp sitt konkreta resultat och känna sig stolta över vad man hade åstadkommit. Vindkraftsboken kan beställas kostnadsfritt (endast frakt och hanteringskostnader debiteras) genom Regionförbundet i Kalmar län. Läs mer på hemsidan www.kalmar.regionforbund.se.

ista l k ec Ch at esult tr g rojek 1. P dovisnin e R 2.

Betydelsen av uppföljning

Det är inte ovanligt att skolor upplever svårigheter att komma vidare med sitt projekt när den slutliga redovisningen eller den färdiga produkten har presenterats. Nu har man ju mer eller mindre levererat vad man ska och målet är uppfyllt! Det är dock viktigt att försöka ta tillvara på kunskaperna av projektet, och att dessa sprids till fler årskurser och elever. Många gånger utförs kanske projektet av elever i sista årskurs och som snart kommer att lämna skolan och på så vis även ta med sig kunskaperna. Det kan därför många gånger vara en god idé att låta t ex en 7:e eller 8:e klass få genomföra projektet, istället för en 9:a. På Bergkvara skola har man upplevt vissa problem med att följa upp sitt projekt efter att vindkraftsboken färdigställts. Skolan har nu dock en idé om att införa mentorskap som ett verktyg för uppföljning av vindkraftsprojektet. Tanken är att de äldre barnen på skolan ska informera och sprida kunskaperna om vindkraft till de yngre barnen, vilket främjar samarbetsförmågan mellan eleverna och skapar nya möjligheter att arbeta vidare med unga som resurs. En annan tanke är att låta barnen få möjlighet att komma ut till äldre människor inom t ex äldrevården, för att prata om sitt projekt och för att få ett utbyte av kunskap och erfarenheter. Arbetet med S-VINDEL har också inspirerat och lett till nya uppslag och infallsvinklar inom miljötemat, vilka man eventuellt skulle kunna jobba vidare med på Bergkvara skola. Några av dessa kan t ex handla om: • Energi i framtiden. • Miljöproblemen i Östersjön. • Fyrar och forskning. • Väderkvarnar och dess historia. • Energi i kroppen. • Väder och vindar. 24

Problem att övervinna och möjligheter till vinster

Ett återkommande problem när man vill starta upp ett nytt projekt i skolan är bristen på tid och resurser. Läroplanen är redan fullspäckad med mål och riktlinjer, och det är svårt att se att det skulle finnas utrymme för något mer. Att arbeta med hållbar utveckling i skolan ska dock inte ses som ett nytt ämne som läggs på redan befintliga, utan snarare som en integrerad del i all undervisning. Detta är på flera sätt en ledningsfråga och kräver att vi omprövar vårt sätt att se på lärande och på hur vi kan nå våra mål i läroplanen. Även om det många gånger kan kännas som om tiden inte räcker till för ett nytt projekt på skolan så måste vissa saker få ta sin tid. Ingen tjänar på att pressa fram kunskap, allra minst eleverna själva. Många gånger finns det någon eller några eldsjälar på skolan som kämpar för temaarbete, men som inte alltid får med sig resten av personalen. Många gånger finns det också ett brinnande intresse i början av projektet, men att detta så småningom dör ut eftersom det krävs motivation, engagemang och en vilja från lärare och rektorer att fullfölja sitt projekt. Det blir därmed viktigt att understryka vinsterna med att se unga som en resurs i samhället, och visa upp S-VINDEL som ett gott exempel och vara en inspirationskälla för hur man kan arbeta med hållbar utveckling i skolan. Några av dessa vinster har vi berört i denna metodhandledning och kan t ex vara: • • • • • • •

Att barnen får möjlighet att utveckla sin medvetenhet om att kunna påverka samhällsutvecklingen. Att få känna sig delaktig i att lära andra. Att ha möjlighet att fördjupa sig i något. Att våra kunskaper har många mottagare. Att andra lyssnar på oss. Att samarbeta med andra utanför skolan och få kontakt med olika yrkesgrupper. Att lära sig arbetsprocessen med projektarbete.

Mer övergripande kan man se att projektet har vinster för såväl: • • •

Samhället – genom utvecklingen av vindkraft för ett mer hållbart samhälle. Skolan – genom utvecklingen av nya utbildnings- och undervisningsmetoder för hållbar utveckling. Individen – genom utvecklingen av nya kunskaper och erfarenheter, samt en uppmuntran till ökad delaktighet och ökat inflytande.

25

Avslutning Den här metodhandledningen har försökt att uppmärksamma vinsterna med att arbeta med hållbar utveckling i skolan, utifrån ett konkret exempel. Arbetsmetoden bottnar i ett humanistiskt och demokratiskt förhållningssätt till undervisning och lärande, och vill slå ett slag för varje människas inre möjligheter och potential. Den ställer sig således negativ till kravet på perfektion och ifrågasätter effektiviteten i ett lärande där huvudsyftet blir att täcka upp och rätta till de brister som varje elev har. Detta ska inte förväxlas med ett slappt och kravlöst förhållningssätt till undervisning, utan snarare tvärtom. Att arbeta med hållbar utveckling innebär att varje elev får en utforskande, reflekterande och ansvarsfull roll, och att denne får möjlighet att växa utifrån sin unika förmåga. Vare sig vi går på förskolan eller på gymnasiet har vi samma mänskliga behov av att bli sedda, respekterade och emellanåt få uppskattningar för något vi har gjort. Om vi inte får dessa behov tillfredsställda, hur ska vi då kunna växa upp, bli reflekterande och ansvarskännande medborgare och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle? Vår förhoppning med vindkraftsprojektet på Bergkvara skola, är att det ska kunna inspirera fler skolor att börja arbeta med hållbar utveckling. På just Er skola blir kanske målet att ta fram en ”hållbarhetsbok”, för andra blir kanske målet att lägga ut sitt arbete på nätet. Det finns ingen given ram för hur arbetet ska se ut, och val av innehåll, layout och redovisningsform kommer att variera beroende på t ex vilken årskurs ni jobbar med i skolan och vem mottagaren bestäms att bli. I arbetet med Vindkraftsboken involverades en särskild arbetsgrupp som faktagranskade materialet, vilket troligen inte blir aktuellt om man arbetar med ett jämställdhetsprojekt inom förskolan osv. Vill man främja lärandeprocessen och öka chanserna till ett bra slutresultat av sitt projekt, är det dock viktigt att låta arbetsprocessen få ta viss tid. Hur ska vi kunna bygga ett hållbart samhälle om vi inte tänker långsiktigt? På samma gång som det måste finnas en klar och tydlig struktur i projektarbetet med mål, syfte och tidsplan, måste det också finnas en flexibilitet mellan lärare och elever under projektets alla faser. Samtliga elever behöver kanske inte alltid vara samlade vid alla tidpunkter, utan att det viktigaste snarare är att alla blir delaktiga på ett eller annat sätt. Projektet kan liknas vid en berg och dalbana, där allt känns fantastiskt, härligt och givande vid en tidpunkt, för att i nästa kännas trögt och oinspirerande. Som lärare är det därför väldigt viktigt att försöka hålla ihop projektet och underlätta och skapa situationer för eleverna, så att de kan komma vidare i arbetsprocessen. I S-VINDEL lyckades man att skapa struktur och motivation i arbetet genom att hela tiden ställa nya frågor till barnen för återkoppling, och att samtidigt låta barnen få dokumentera sina tankar och upplevelser längs hela arbetsprocessen. Genom att etappvis i projektet sätta upp strategiska mål med ”guldkant”, d v s aktiviteter utöver det vanliga som t ex spännande utflykter, fick projektet dessutom extra kraft och näring. Sist men inte minst lät man projektet förbli ELEVERNAS PROJEKT, från idé till resultat.

26

Referenser Litteratur Albertsson, S ”ABC i projektarbete – elevhandbok” (2002), Bonnier Utbildning Rogers, C, ”Frihet att lära” (1976) W & W, Helsingborg Tidskrifter Öhman, J m.fl., ”Hållbar utveckling i praktiken” (2004), Myndigheten för Skolutveckling Länkar www.kumulus.se www.kalmar.regionforbund.se www.s-vindel.se Boktips! Buscaglia, L, ”Leva, Älska, Lära”, (1982), Litteraturhuset

27

BILAGA 1

Projekt - checklista 1. Inledande fasen o Öppna frågor o Idéskiss o Problemformulering o Preliminär deadline o Projektnamn o Projektgrupp o Projektledare o Handledare o Uppdragsgivare o Färdig projektbeskrivning 2. Upplevelsefasen o Teckna o Intervjua o Fotografera o Samla ihop och synliggöra materialet o Införande av Loggbok, vilken förs av varje elev som ett verktyg för dokumentation genom projektets alla faser. 3. Fördjupningsfasen o Öppna frågor o Slutlig deadline o Inplanerade aktiviteter o Arbetet med projektgruppen o Planeringstid för projektledarna o Tid för kontinuerlig utvärdering o Färdig projektplan o Sponsring/uppdragsgivare o Projektbudget o Mediebevakning o Egen logotyp o Mottagare o Huvudrubriker o Arbetsmall o Ämnesöverskridande arbete 4. Kunskap genom nya möten o Upptakt o Förarbete o Studiebesök o Seminarier o Fotografering o Videofilmning o Bandning för avlyssning o Efterarbete 5. Resultat och redovisningsform o Projektresultat o Redovisning 28

BILAGA 2

Mall för projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING Namn Projektgrupp Handledare Uppdragsgivare Mål Arbetssätt Deadline Redovisning Resurser Ekonomi Övrigt

















__________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ Godkänt av handledare ___________________________________________________

Namn





Datum

__________________________________________________

Källa: Albertsson, S ”ABC i projektarbete – elevhandbok” (2002), Bonnier Utbildning 29

BILAGA 3

Projektplan S-VINDEL (första 11 veckorna)

30

BILAGA 4

Exempel på alternativ projektplan

Källa: Albertsson, S ”ABC i projektarbete – elevhandbok” (2002), Bonnier Utbildning

31

BILAGA 5

Exempel på enkel utformning av projektbudget

Inkomster Inträden 3000 Försäljning 500 __________________ Summa 3500 Utgifter Hyra 800 Reklam 1500 Material 600 Oförutsätt 500 __________________ Summa 3400 Överskott

100

Källa: Albertsson, S ”ABC i projektarbete – elevhandbok” (2002), Bonnier Utbildning

32

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF