Microsoft PowerPoint - F\\366rel\\344sning lexikon semantik.ppt

January 14, 2018 | Author: Anonymous | Category: Arts & Humanities, Skrivkonst, Grammatik
Share Embed Donate


Short Description

Download Microsoft PowerPoint - F\366rel\344sning lexikon semantik.ppt...

Description

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv

Lexikon: semantik Solveig Malmsten

Att strukturera lexikon semantiskt • Relation mellan form och betydelse – homonymi och polysemi

• Relation mellan olika ords betydelse – synonymi, hyponymi och antonymi – semantiska fält • nukleära ord • differentiering

• Stilvärde och associationer

Homonymi • Formen är lika i tal (homofoner) eller skrift (homografer) eller både och (fullständiga homonymer) • Två typer: 1. Betydelsen är helt olika, har inget nu urskiljbart eller historiskt samband – Likheten i form är en historisk slump

Damm ’smuts’

Damm ’fördämning’

2. Betydelsen är besläktad, men orden tillhör olika ordklasser – Likheten i form beror på att båda orden är bildade till samma rot

Lära verb

• Utgör ingen större svårighet för L2-inlärare – homonymer av typ 1 förekommer i helt olika kontext och feltolkning är nästan omöjlig – homonymer av typ 2 kan skiljas åt genom böjningsformer och syntaktisk funktion

Lära substantiv

Polysemi •

Ett ords betydelse har delats i flera underbetydelser medan formen fortfarande är samma



Släktskapet mellan betydelserna går att urskilja; det handlar oftast om metaforiska tolkningar av ordet



De olika tolkningarna är idag så etablerade (lexikaliserade) och skilda att det måste poängteras t.ex. i en ordbok



Metaforerna följer kända mönster, men alla möjligheter realiseras i regel inte – Vilka metaforiska användningar av ett visst ord som ”råkat” lexikaliseras skiljer sig mycket åt mellan språk – Polysemi är därför svår att förutse och svår att behärska

Fatta är polysemt, har en konkret och en metaforisk betydelse

’gripa med handen’

Gripa har inte samma polysemi – för den metaforiska betydelsen används ordet begripa

’gripa med förståndet’

I engelska är get polysemt på samma sätt som fatta

Fatta

Betydelsekomponenter • Ett ords betydelse är sammansatt av flera mindre delbetydelser • Dessa betydelsekomponenter återkommer i flera begrepp, i olika kombinationer • Genom att kartlägga delbetydelserna kan man förklara relationen mellan närliggande uttryck – – – –

vad som är kärnbetydelsen i ett semantiskt fält vad som skiljer närsynonymer åt överordning, underordning och sidoordning motsatsord

Komponentanalys, exempel Tamdjur med klövar

Tamdjur av oxsläktet

Vuxen

Hona

Boskap

+

0

0

0

Nötkreatur

+

+

0

0

Ko

+

+

+

+

Tjur

+

+

+

-

Kalv

+

+

-

0

Intensionsdjup • Extension = ”ordets bredd” – Alla de referenter som ordet korrekt kan användas om – Ju större extension, desto färre betydelsekomponenter

• Intension = ”ordets djup” – Villkor som en referent måste uppfylla för att kunna betecknas med ordet – Ju större intension, desto fler betydelsekomponenter

Ju större intension desto mindre extension och vice versa Extension Intension

djur däggdjur kattdjur perserkatt Missan

Eller som abstraktionsnivåer: • • • • •

Däggdjur Kattdjur Katt Perserkatt Missan

Hög abstraktionsnivå

Basnivå

Låg abstraktionsnivå

• Typiskt: – Det finns flera abstraktionsnivåer både över och under basnivån – Basnivån uttrycks med ett enkelt morfem – Mera respektive mindre abstrakta begrepp uttrycks med sammansatta ord – Ord på basnivån lärs in tidigast av både L1- och L2-inlärare

Relationer mellan begrepp på olika abstraktionsnivå • Hyperonymi/hyponymi

A: Djur

B: Hund – Överordnat/underordnat begrepp C: Katt – Om A är hyperonym till B så är B hyponym till A – D.v.s. alla B kan även definieras som A, men inte vice versa – A och B tillhör samma ordklass

• Ko-hyponymer (Stroud: samhyponymer) – Både B och C är hyponymer till A, men B är inte hyponym till C eller vice versa. B och C ligger på samma abstraktionsnivå.

Relationer mellan begrepp på samma abstraktionsnivå •

Gemensam förutsättning: orden är av samma ordklass

• Synonymer existerar knappast! (Däremot det finns gott om närsynonymer) • Antonymer – Verkliga antonymer • Graderbara längs en skala • Ett standardvärde finns • Ena antonymen fungerar ofta som det neutrala uttrycket lång

tämligen lång

ganska kort

kort

– Komplementära motsatsord (”antingen eller”) död

levande

– Konversa motsatsord (både och beroende på perspektiv) om A säljer något till B, så köper B något av A

Semantiska fält • En grupp ord av samma ordklass som betecknar begrepp med liknande betydelse: både synonymer, hyperonymer, hyponymer, co-hyponymer, antonymer – Exempel substantiv: Person människa, man, kvinna, dam, blondin – Exempel verb: Perception se, titta, verka, visa – Exempel adjektiv: Spatial dimension stor, liten, minimal, hög, låg – Exempel adverb: Temporal placering nu, då, snart, idag, imorgon

• Grupperar sig kring ett nukleärt ord (eller ev. några enstaka sådana) – i regel något/några av de 20 mest frekventa orden i den aktuella ordklassen

Kärnuttryck = nukleära ord • Gemensamma drag hos kärnuttryck: – oftast universellt omarkerade; samma begrepp finns alltså i de flesta språk • jfr Viberg 1990

– har få betydelsekomponenter; är alltså tämligen ospecifika • se

vs

betrakta, glo, blänga

– anger en betydelsekomponent som ingår i många andra medlemmar av det semantiska fältet • titta ’medvetet försöka se’, visa ’få någon att se’

– har många sekundära, d.v.s. mer eller mindre metaforiska, betydelser • se till, se ut, se positivt på något (’tolka’), se att företaget är på fallrepet (’inse’), se en människa (’vara mycket uppmärksam på’) etc

– är oftast enkla ord, inte avledning eller sammansättning • se vs betrakta, anse

– har ofta oregelbunden böjning (eftersom de är gamla!) • se, såg, sett

vs

titta, tittade, tittat

Semantiska fält tvärspråkligt • Universellt omarkerade nukleära verb – ’gå’, ’ge’, ’ta’, ’säga’, ’se’ m.fl.

• Europeiskt specifika – ’vara’, modala verb

Jfr armeniska ’hon fin’

• Subarealt specifikt – ’ha’

Jfr finska minulla on ’hos mig är’

• Särspråkligt specifikt – ’finnas’

Jfr tyska Es gibt, franska Il y a

Relevans för L2-inlärare • Använder tidigast kärnuttryck, t.ex. nukleära verb • Överanvänder kärnuttryck utanför deras betydelse • Lär sig senare att differentiera allt mer inom det semantiska fältet • De semantiska fälten är ofta samma i många språk – men indelningen inom dem skiljer sig alltid åt! – Både svenska och engelska har nedanstående fält, men hur är relationen mellan de specifika orden? – KOGNITION FÖRFLYTTNING think, believe put, place tänka, tycka, tro sätta, ställa, lägga

• Differentieringar som är språkspecifika lärs sent – gå överandvänds, åka underanvänds länge – jfr Viberg, Åke, 2004: Lexikal utveckling i ett andraspråk. I: Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund.

Olika nivåer av betydelse • Distinktiv/kognitiv/denotativ betydelse Den för hela språksamhället gemensamma kopplingen mellan begrepp och ord, kärnbetydelsen

• Stilistiskt värde De texttyper och sociala sammanhang där ordet normalt används

• Associativ betydelse Mer eller mindre personliga associationer till ordet, bibetydelser – utomspråkliga (konnotativ betydelse) – känslomässiga (emotiv betydelse) – inomspråkliga

Samma distinktiva betydelse… • … olika stilvärde: – flicka, tjej, tös, jänta – konversera, samtala, prata, snacka

• … olika konnotativ betydelse: – lagbrytare, brottsling, förbrytare – dryfta, diskutera, överlägga

• … olika emotiv betydelse: – äldre herre, farbror, gubbjävel

• Påpekas sällan i L2-undervisning trots att icke-distinktiva betydelser tar lång tid att upptäcka och kan vålla allvarliga missförstånd!

• Övning: Vilka typer av lexikal kunskap saknar min tyska kompis? – Jag tänker också inte att det är mycket svårt att vänja sig på skarpa örter ’jag tycker heller inte att det är särskilt svårt att vänja sig vid starka kryddor’

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF