Minnet - Weebly

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Psykologi, Kognitiv psykologi
Share Embed Donate


Short Description

Download Minnet - Weebly...

Description

Minnet Att vi kan minnas saker som vi lär oss och händelser och erfarenheter som vi upplever är viktigt. Bl.a. eftersom det ger oss förutsättningar för hur vi kommer att reagera i framtiden, men också för att det är viktigt att veta hur vissa saker fungerar och hur vi sak hantera dem. Vi människor har tre minnessystem: procedurminnet, det episodiska minnet och det semantiska minnet. Procedurminnet Färdigheter som vi har lärt oss – kanske har det tagit ganska lång tid, men som vi när vi har lärt oss dem nästan hanterar automatiskt. Exempel? - Vi minns hur vi går, cyklar, simmar, åker skridskor, kör bil, använder musen till datorn… Vi behöver alltså inte fundera över hur vi rent mekaniskt ska röra oss när vi går för att komma framåt, eller hur vi måste vara i precisa lägen på bilens pedaler för att vi ska kunna få bilen att rulla. Detta sker efter lite träning utan ansträngning eller medveten koncentration från vår sida. Det semantiska minnet I det semantiska minnet hittar vi de generella kunskaper som vi ”sparar” och minns. Som t.ex. vad Italiens huvudstad heter, eller under vilka år andra världskriget pågick. Det kan också handla om att vi vet att öga heter eye på engelska, eller att explicit är en synonym till tydligt. Här ingår även något som vi kallar för script – vi kan förklara det ungefär som invanda rutiner. Det handlar om hur vi bör bete oss i en situation, men också om hur vi förväntar oss att andra kommer att bete sig. Exempel – biobesök, restaurangbesök, tandläkare, läkare… Det semantiska minnet har en hög organisation. Detta minne innehåller alla våra kunskaper om världen som vi kan sätta ord på. Det episodiska minnet Vi minns specifika händelser i tid och rum. Detta minne hjälper oss att minnas vad vi gjorde för bara några minuter sedan, eller för många år sedan. Vidare kan det episodiska minnet delat i långtids- och korttidsminnet, vi kommer att gå in mer på det om en stund. Det episodiska minnet karaktäriseras av återhämtning, vi plockar fram något igen. Exempel? - Bröllopsdag, studenten, uppkörning… Det behöver inte var stort och viktigt, det kan vara något annorlunda som händer, det kan vara både positivt och negativt. Flushbulb-memory – är en del av det episodiska minnet. Detta minne är väldigt detaljerat och man har ofta en specifik bild av stunden som man befann sig i när man upplevde minnet. Många har ett sådant minne från 9/11 – alltså när World Trade Center blev invaderat. De som är lite äldre än oss minns när de fick reda på att Olof Palme hade blivit skjuten. Ofta är dessa minnen sammankopplade med en chock och man tänker sig att de i stort sett kommer att vara för evigt. Episodiskt, korttids- och långtidsminne. Som nämndes tidigare kan det episodiska minnet delas upp långtids- och korttidsminnet, vi har också något som kallas för sensoriskt minne. Det sensoriska minnet tar hand om all den information som når våra sinnen och lagrar den. Denna lagring håller dock inte längre än någon tiondels sekund. Det mesta sållar vi bort, men det som vi upplever som viktigt kommer att bearbetas vidare i korttidsminnet och möjligen långtidsminnet.

Man kan säga att vi egentligen inte har tillgång till eller kan påverka vårt sensoriska minne. När informationen har tagit sig till korttidsminnet har vi dock tillgång till den under några sekunder eller minuter. Det är oftast viktigt för oss i vardagen att minnas under en kortare tid. För att veta vad vi ska göra måste vi komma ihåg vad vi precis har gjort. När vi t.ex. läser måste vi t.ex. kunna komma ihåg vad vi precis har läst för att kunna förstå det vi kommer att läsa. Detsamma gäller om man vill förstå en film. Precis som i det sensoriska minnet så rensas information snabbt bot från korttidsminnet. För att behålla information i korttidsminnet så måste det upprepas på ett eller annat sätt. När vi t.ex. kollar upp ett nummer så upprepar vi det gärna några gånger så att vi minns hela när vi ska använda det. Är det upptaget när vi ringer första gången så måste vi kanske kolla upp numret igen för att vi inte har kunnat behålla hela numret i minnet. Upprepning är alltså viktigt för att behålla numret i korttidsminnet, har numret fortsatt till långtidsminnet kan vi självklart återkalla det när som helst. Det sägs att korttidsminnet är ett tillfälligt lagringsutrymme för information som är på väg mot långtidsminnet. Frågan är då hur mycket man kan ha i korttidsminnet på en gång. Forskningen menar att vi kan ta hand om sju enheter (+/-2) på samma gång. En enhet kan klassas som t.ex. en bokstav, ett ord eller ett tal. Är det långa tal och ord minskar antalet enheter som vi kan bevara i korttidsminnet på samma gång. För att kunna minnas mer brukar vi omkoda de där enheterna så att de blir större, s.k. chunking. Ni vet telefonnummer grupperar vi gärna på ett eller annat sätt. Får man en lista med nummer kan det vara skönt att koppla dem till något – något historisk som hände ett visst år, eller att någon fyller år en viss dag. Det kan vara lättare att minnas något som vi har kopplat till något som vi redan känner till, som vi har i långtidsminnet. Om vi då kommer in på långtidsminnet så är det ett minne där vi bevarar information och erfarenheter ganska så permanent. Vi är beroende av vårt långtidsminne för att kunna leva. Att komma ihåg vad vänner eller kollegor heter, att minnas vägen hem, att kunna cykla är exempel på information som hämtas från långtidsminnet. Hur sparas då information i långtidsminnet? Som redan nämnts är repetition alltid ett bra knep. Det kan också handla om att man uppfattar något, det kopplar för en. Man kan tycka att något en kompis har gjort är intressant, eller något som en lärare berättar under en lektion. Det kan också handla om att man får en aha-upplevelse – det är så det går till, eller det är så det var… Inte ens de här gångerna tar man vara på allt, utan det handlar om att man sparar det viktigaste, kärnan. Med uppmärksamhet, intresse och uppfattningsförmåga kan vi med minimal ansträngning lagra information i vårt långtidsminne. Minnesstörningar Människor i medelåldern säger ofta att de får sämre minne. Vanligtvis handlar det egentligen om att de har för mycket som ska hållas i minnet och att de inte riktigt klarar av det, och därför upplever man det som att minnet inte är vad det en gång varit. Åldrandet i sig påverkar inte minnet så mycket, utan först i hög ålder kan man märka en skillnad i hur minnet fungerar. Det episodiska minnet blir ofta sämre när man åldras. Man minns inte händelser lika klart som tidigare. Det kan också bli svårare både att lagra och att plocka fram information ur långtidsminnet. Framför allt tar det längre tid. Det kan vara viktigt att stimulera minnet för att kunna behålla sin kapacitet. Vårt minne påverkas av hur vi mår psykiskt. Är vi rädda, känner ångest eller nedstämdhet så fungerar inte minnet så effektivt som det kan. Människor som har blivit utsatta för traumatiska upplevelser har ofta svårt att minnas händelseförlopp eller information kopplat till upplevelsen. Minnet påverkas också av stress. Är vi lite stressade kan det hjälpa minnet

positivt, kapaciteten ökar. Är vi mycket stressade fungerar minnet sämre, och kan till och med blockeras. Elever och studenter kan bli så stressade under ett prov eller en tenta att de inte kan svara på frågorna, fast de egentligen sitter på informationen till svaren. Vår övergripande sinnestämning kan också spela roll för hur och vad vi minns. Är vi glada har vi oftast fler positiva minnen, men är vi nedstämda har vi oftare fler negativa minnen. Personer som är deprimerade upplever ofta att de har minnesproblem, de kan till och med förvränga sina minnen så de blir allt mer negativa. Det kan vara så att vi glömmer sådant som vi tänkt att vi aldrig skulle glömma, och vi kan komma ihåg sådant som vi egentligen inte tycker är relevant. Våra minnen kan dock väckas till liv om vi får rätt ledtrådar från en liknande situation eller får sinnesintryck som stämmer med minnesbilden vi inte visste att vi hade. Det som finns i långtidsminnet är inte oföränderligt. Minnen kan blekna, förvrängas och blandas med annat. Minnet är inte alla gånger helt pålitligt. Vad innebär det då att glömma något? Information som en gång lagrats har gått förlorad. Alla minnen lämnar spår i hjärnan, men en del av dessa spår försvinner med tiden. En del minnen har inte varit så viktiga och därför har de endast lämnat svaga spår, vilket gör att de lättare kan glömmas. En annan orsak till glömska är att minnen är så smärtsamma att de förträngs – enligt Freud ”motiverad glömska”. Vi minns det vi orkar minnas. Minnet jobbar som ett automatiskt skydd för psyket. Det finns något som kallas för total minnesförlust, amnesi. Den psykiska formen av minnesförlust kan drabba människor som varit med om traumatiska upplevelser som olyckor av olika slag, chockartade dödsfall, katastrofer och våldsbrott. Antingen glömmer man själva händelsen, eller det som hände innan händelsen. Vanligen finns känslan från situationen kvar, men inte själva minnet av vad som hände. Förmågan att bilda minnen efter detta påverkas inte, inte heller personlighet påverkas. Bearbetas en traumatisk upplevelse som man inte minns, kommer ofta minnet tillbaka så småningom. Det finns också en organisk form av minnesförlust som uppstår när hjärnan påverkas av skallskador, blödningar, demens, alkohol och droger. Personer med Alzheimers sjukdom har många brister i minnesfunktionen. Svårt att lagra information i korttidsminnet, därför är det svårt att lagra det man precis har gjort. De kan inte heller plocka fram minnesbilder, vilket gör att de inte känner igen ansikten, platser och föremål. Personer med utvecklingsstörningar har också ofta ett begränsat korttidsminne, vilket försvårar t.ex. inlärning.

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF