Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Statsvetenskap, International Relations
Share Embed Donate


Short Description

Download Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik...

Description

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna är en prioriterad fråga inom svensk utrikespolitik. Engagemanget för de mänskliga rättigheterna speglar förhoppningar om en värld där människor kan leva fria och trygga utan fruktan och nöd. Den svenska regeringens ambition är att föra en konsekvent och resultatorienterad politik för de mänskliga rättigheterna. Arbetet för mänskliga rättigheter ska påverka alla delar av utrikespolitiken, såväl säkerhetspolitiken och utvecklingssamarbetet som migrationspolitiken och handelspolitiken. Vad är mänskliga rättigheter? ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.” Så inleds FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. De rättigheter som inryms i den allmänna förklaringen innehåller, enkelt uttryckt

ram finns ytterligare fyra viktiga konventioner som behandlar rasdiskriminering (1965), diskriminering av kvinnor (1979), tortyr (1984) samt barnets rättigheter (1989). 2007 öppnades två nya MR-konventioner för undertecknande: FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om skydd mot påtvingade försvinnanden. Den centrala överenskommelsen för de länder som är medlemmar i Europarådet är Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) från 1950. Behovet av internationella regler för mänskliga rättigheter är idag i stort sett fyllt. Utmaningen ligger i att göra verklighet av konventionernas mål och principer.

Principerna för politiken 1993 samlades världens länder i Wien för att delta • de grundläggande friheterna, såsom rätten att hysa i Världskonferensen om de mänskliga rättigheterna. eller uttrycka åsikter, att utöva en religion, att I den deklaration som antogs vid konferensen slogs bilda eller gå med i en organisation eller att ordna en rad grundläggande principer fast för det inter möten nationella arbetet för de mänskliga rättigheterna. • rätten till skydd mot övergrepp, till exempel Dessa viktiga principer utgör grunden för arbetet rätten att inte bli godtyckligt arresterad eller med mänskliga rättigheter i Sveriges utrikespolitik. utsättas för tortyr Principerna är: • rättigheter för att tillgodose de grundläggande behoven, till exempel rätten till en tillfreds• De mänskliga rättigheterna är universella – de ställande levnadsstandard, till bästa möjliga hälsa gäller alla människor, utan åtskillnad, över och till utbildning. hela världen, oavsett land, kultur eller specifik situation. Under de sextio år som gått sedan den allmänna • Det är legitimt att reagera – Sverige kan och ska förklaringen antogs har rättigheterna slagits fast i ett påverka andra länder att respektera de mänskliga antal internationella konventioner. Stater kan rati- rättigheterna. ficera dessa konventioner, vilket innebär att de för• Rättigheterna gäller individer och är regeringars binder sig att respektera konventionernas regler. De centrala konventionerna är FN:s internationella ansvar. konvention om medborgerliga och politiska rättigheter • De mänskliga rättigheterna är odelbara – alla och FN:s internationella konvention om ekonomiska, rättigheter är lika viktiga och de är ömsesidigt sociala och kulturella rättigheter från 1966. Inom FN:s samverkande och förstärkande.

Politikens inriktning: Det övergripande målet för arbetet med de mänskliga rättigheterna i svensk utrikespolitik är att bidra till att människor också i andra länder får del av de rättigheter som slagits fast inom ramen för FN och i andra internationella sammanhang. Regeringen priorieterar åtta områden i sitt arbete med mänskliga rättigheter i utrikespolitiken • att bygga demokrati • att stärka yttrandefriheten • att verka för dödsstraffets avskaffande • att bekämpa tortyr • att bekämpa summariska avrättningar och godtyckliga frihetsberövanden • att värna rättsstatens principer • att värna de mänskliga rättigheterna och interna tionell humanitär rätt • att bekämpa diskriminering Sverige använder flera kanaler och olika verktyg i utrikespolitiken för att på olika sätt bidra till skyddet för de mänskliga rättigheterna. Arbetet består inte bara av det politiska arbete som direkt syftar till att påverka andra länders regeringar att respektera de mänskliga rättigheterna. Det bedrivs även i form av samordning mellan en rad olika politikområden, inte minst inom utvecklingssamarbetet.

Att Utrikesdepartementet offentliggör årliga rapporter om läget för de mänskliga rättigheterna i världens länder är ett led i det arbetet. Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter (www.manskligarattigheter.se) är ett viktigt hjälpmedel i regeringens strävanden att sprida information och kunskap om mänskliga rättigheter.

En sammanhållen politik för mänskliga rättigheter För att Sveriges samlade politik för att främja de mänskliga rättigheterna ska bli konsekvent och ge resultat arbetar Sveriges regering med att integrera mänskliga rättigheter i en rad olika politikområden, till exempel det konfliktförebyggande arbetet, asyloch migrationsfrågorna, kampen mot terrorism, utvecklingssamarbetet och handelspolitiken. En viktig fråga som blivit alltmer accepterad är kopplingen mellan mänskliga rättigheter, säkerhet och utveckling. Sverige betonar i internationella sammanhang dels vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna för att konflikter ska kunna förebyggas, dels vikten av snabba insatser för att stärka de mänskliga rättigheterna i det fredsbyggande arbetet efter en konflikt. Sverige arbetar också för att stärka skyddet för individer i konfliktsituationer. Det sker bland annat genom att systematiskt påtala staters ansvar att ge humanitära aktörer säkert tillträde till nödlidande civilbefolkning. Sverige stödjer också den Internationella brottmålsdomstolens (ICC) arbete och Arbetet sker bland annat genom att Sverige verkar för att fler stater ska ansluta sig till domstolens • inom ramen för FN och andra internationella stadga (Romstadgan). organisationer medverkar till att utveckla organisa Utvecklingssamarbetet handlar i stor utsträckning tionernas och det internationella samfundets om att förverkliga alla mänskliga rättigheter – med möjligheter att slå vakt om de mänskliga rättig- borgerliga och politiska såväl som ekonomiska, soci heterna ala och kulturella. Det finns ofta ett tydligt samband • bidrar aktivt till EU:s arbete för de mänskliga rättig- mellan bristande respekt för mänskliga rättigheter och heterna fattigdom. Sverige arbetar för att mänskliga rättig• uppmärksammar situationen för de mänskliga heter och demokrati ska genomsyra det svenska ut rättigheterna i enskilda länder i offentliga ut- vecklingssamarbetet, liksom det utvecklingssamarbete som bedrivs inom FN-systemet, Världsbanken talanden eller tal i internationella sammanhang och av EU-kommissionen. • för de mänskliga rättigheterna på tal i kontakter Sveriges politik för global utveckling präglas av med andra länder och, när det behövs, uppvaktar de fattigas perspektiv på utveckling och ett rättig landets myndigheter för att påtala kränkningar av hetsperspektiv. Rättighetsperspektivet innebär att de mänskliga rättigheterna de värderingar och principer som uttrycks i FN:s • genom utvecklingssamarbetet bidrar till att stärka allmänna förklaring, och i senare konventioner om ländernas egen kapacitet att efterleva och förverk de mänskliga rättigheterna, ska prägla allt arbete för liga mänskliga rättigheter. fattigdomsminskning, utveckling och uppnåendet av FN:s åtta millienniemål. Främjandet av mänskliga Det handlar sällan om att välja ett handlings- rättigheter, demokrati och jämställdhet utgör priorialternativ utan snarare om att framföra samma bud- terade sakområden för det svenska utvecklingssamskap genom lämpliga kanaler och vid olika tillfällen. arbetet. Avsikten är att använda den kombination av insatser När människor inte har möjlighet att få skydd mot som krävs för att förbättra respekten för de mänskliga förföljelse inom sitt eget land söker de skydd i andra rättigheterna i olika länder. länder. Konventionen angående flyktingars rättsliga En allt större mängd aktörer, inklusive frivillig- ställning från 1951, med 1967 års tilläggsprotokoll, organisationer och företag, verkar idag för att på olika utgör ett grundläggande skyddsnät för dessa männisätt påtala och främja de mänskliga rättigheterna. skor. I det internationella samarbetet om asyl- och Det ställer större krav på samarbete och öppenhet. migrationsfrågor lyfter Sverige fram internationella

överenskommelser om mänskliga rättigheter och fortsätter att arbeta för att de regeringar som ännu inte anslutit sig till flyktingkonventionen gör det. En aktuell fråga är mänskliga rättigheter och terrorism. Sverige stöder det internationella arbetet mot terrorism som särskilt sedan den 11 september 2001 sker genom ett allt närmare internationellt samarbete. Samtidigt framhåller Sverige vikten av att arbetet mot terrorism bedrivs med full respekt för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten. Arbetet mot terrorism får inte bli en förevändning för ingripanden, till exempel mot en inhemsk opposition eller minoriteter, som strider mot de mänskliga rättigheterna. På det handelspolitiska området handlar arbetet huvudsakligen om relationen mellan handelspolitiken och förverkligandet av internationella arbetsorganisationen ILO:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Sverige arbetar för en mer regelbunden dialog mellan olika internationella organisationer om sambanden mellan mänskliga rättigheter och handel. Den svenska regeringen arbetar också med frågor om mänskliga rättigheter och företag genom Globalt Ansvar vid UD:s enhet för internationell handelspolitik. Människors möjlighet att ta del av de mänskliga rättigheterna Sverige arbetar för att alla människor ska kunna ta del av de mänskliga rättigheterna. Principen om ickediskriminering förblir en grundpelare i det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna. För att kunna garantera lika förutsättningar för alla måste hänsyn tas särskilt till barnets rättigheter, kvinnors rättigheter och rättigheter för personer som tillhör urbefolkningar och nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter. Att bekämpa diskriminering på grund av kön, etniskt ursprung, religion, funktionshinder eller sexuell läggning är en av de största utmaningarna i arbetet för mänskliga rättigheter. Svåra kränkningar av människors rättigheter Såväl nationellt som genom EU förespråkar Sverige i olika sammanhang att dödsstraffet ska avskaffas över hela världen. Sverige är också aktivt när det gäller att påtala och på olika sätt arbeta för att förebygga alla former av tortyr. Tortyr eller annan grym eller förnedrande behandling får aldrig accepteras. Ett allvarligt och växande problem som i dag förekommer över hela världen är handel med människor. Sveriges engagemang för att bekämpa människohandel har vuxit snabbt de senaste åren både vad gäller problemet i Sverige, inom EU och i omvärlden i övrigt. Ett fungerande rättssystem med rättsliga garantier Det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna lyfter alltmer fram den centrala roll som rättsstatens principer spelar i skyddet för individen. Det handlar bland annat om garantier mot makt-

missbruk av staten eller dess representanter och att det ska finnas ett fungerande och rättssäkert rättsväsende. Denna fråga är viktig för Sverige och genom utvecklingssamarbetet hjälper Sverige till att stärka rättsstaten i de länder där det behövs. Sverige arbetar också för att motverka att stater underlåter att bestraffa personer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna. Rättigheter som främjar demokratin Respekt för mänskliga rättigheter bidrar till och är i högsta grad en förutsättning för demokrati. Demokratin är i sig själv en mänsklig rättighet, bland annat uttryckt i allas rätt att delta i det egna landets styre genom rösträtt i fria val. Demokrati är också omvänt en förutsättning för respekt av samtliga mänskliga rättigheter. Det inbegriper bland annat människors möjlighet att delta i den demokratiska utvecklingen genom yttrandefrihet, mediefrihet, öppenhet, tillgång till information och föreningsfrihet. Sverige påtalar kränkningar och begränsningar i dessa friheter varhelst de förekommer. Genom utvecklingssamarbetet stödjer Sverige också utvecklingen av fria medier och stärkandet av civila aktörer. Sverige bidrar också till EU:s, FN:s och OSSE:s valstöds- eller observatörsinsatser. Förverkligande av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Dessa rättigheter omfattar bland annat rätten till social trygghet, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, rätten till utbildning, rätten till hälsa och rätten till arbete. Konventionerna slår fast att stater är skyldiga att utnyttja alla tillgängliga resurser maximalt för att gradvis förverkliga rättigheterna. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ses på sina håll mer som politiska ambitioner än som verkliga rättigheter. Det finns emellertid ingen saklig grund för att behandla dessa rättigheter som mindre viktiga än de medborgerliga och politiska rättigheterna eftersom de mänskliga rättigheterna är odelbara, och ömsesidigt samverkande. Sverige betonar de ekonomiska och sociala rättigheterna i sitt arbete inom de globala och regionala organisationerna och arbetar för att skyddet för dessa rättigheter och deras förverkligande ska få ökad vikt. En viktig princip i detta arbete är att betona alla människors lika rätt – utan diskriminering – till ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Internationellt samarbete Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken har EU snabbt gått mot en alltmer konsekvent och integrerad politik för de mänskliga rättigheterna. Gemensamma uttalanden, tal och uppvaktningar i frågor som rör de mänskliga rättigheterna är en självklar del i EU:s arbete. EU är en viktig och kraftfull aktör inom FN och andra internationella forum där mänskliga rättigheter diskuteras.

Sverige har bidragit till denna utveckling genom att inom EU konsekvent betona vikten av det gemensamma arbetet för de mänskliga rättigheterna, liksom vikten av att integrera frågor om de mänskliga rättigheterna i EU:s övriga arbete. Förutsättningarna för en stark EU-politik har ytterligare förstärkts genom lissabonfördragets ikraftträdande i december 2009, bland annat genom fördragets inrättande av en gemensam representant för utrikesfrågor som samtidigt är vice-ordförande i EU-kommissionen. Tillsammans med övriga EU och andra likasinnade länder bidrar Sverige inom FN till processer som ska stärka FN:s förmåga att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Sverige spelade en aktiv roll i tillskapandet av FN:s nya råd för de mänskliga rättigheterna. Förhoppningen är att det nya rådet på sikt ska medföra att FN:s och det internationella samfundets arbete för de mänskliga rättigheterna stärks.

Sverige deltar också aktivt i arbetet med mänskliga rättigheter inom Organisationen för samarbete och säkerhet (OSSE) och inom Europarådet. En viktig målsättning för Sverige är också att bidra till att det internationella arbetet med mänskliga rättigheter, inte minst när det gäller övervakningen, blir effektivare. Det är ofta svårt att mäta resultatet av arbete ägnat åt att främja de mänskliga rättigheterna. Genom att i samtal med andra länder och i andra internationella sammanhang konsekvent påtala kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan Sverige bidra till att sporra länder till stegvisa förbättringar i skyddet av de mänskliga rättigheterna. Sverige kommer att fortsätta att arbeta för att göra verktygen för de mänskliga rättigheterna mer effektiva och resultatinriktade och för att dessa verktyg ska användas för en integrerad politik för fred och säkerhet, demokrati och utveckling.

Detta faktablad är en uppdaterad sammanfattning av huvuddragen i skrivelsen Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik (2007/08:109) som regeringen överlämnade till riksdagen den 13 mars 2008. Skrivelsen finns att ladda ned och beställa på UD:s webbplats, www.ud.se. Skrivelsen går också att beställa från Riksdagens tryckeriexpedition, telefon 08-786 58 10. Läs mer om mänskliga rättigheter på www.manskligarattigheter.se



Produktion: Press-, informations- och kommunikationsenheten Tryck: Davidsons Tryckeri, Växjö, november 2010 Tel: 08-405 10 00, e-post: [email protected] Webbplats: www.ud.se Artikelnr: UD10.084 Faktabladet ges ut även i engelsk version

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF