Nils Oscarson

Nationella riktlinjer för vuxentandvård Beteendemedicinsk prevention & behandling

Nils Oscarson Med Dr, projektledare

www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

Karies (bild från Dan.E.)

Tandvården bör • uppmuntra personer som kommer till tandvården att borsta tänder två gånger dagligen med tandkräm som innehåller natriumfluorid, natriummonofluorfosfat eller aminfluorid (1 000–1 500 ppm fluor) (prioritet 3). • stödja personer med en bedömd risk för karies och ett samtidigt högt sockerintag att ändra ogynnsamma matvanor (prioritet 3).

Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat Kronisk

Aggressiv

Periimplantit

parodontit

parodontit

prioritering 1–10

prioritering 1–10

stödja personer att nå en god munhygien

3

2

Mekanisk icke-kirurgisk infektionsbehandling

3

2

Lambåkirurgi för åtkomlighet

4

2

4

Stödbehandling/återfallsprevention

3

2

3

10

10

prioritering 1–10

Tandvården bör erbjuda

3

Tandvården bör undvika att erbjuda Systemisk antibiotika som tilläggsbehandling

10

Antiseptika (daglig sköljning)

10

Tandvården bör

• erbjuda personer med käkfunktionsstörning utan närmare specifikation beteendepåverkande behandling (prioritet 4), rörelseträning (prioritet 4), behandling med stabiliseringsskena (prioritet 4) eller läkemedelsbehandling med NSAID (prioritet 5).

Patientens delaktighet • För flera sjukdomstillstånd i riktlinjerna är patientens delaktighet avgörande för behandling och framtida prognos.

• För att bli framgångsrik behöver tandvården också ta upp frågor som kan upplevas som att de inkräktar på personens integritet och autonomi, till exempel frågor om munhygienbeteende, kostvanor (främst socker) och tobaksbruk (rökning och snus). • Av 3 § TL och 6 kap. 6 § PSL framgår tandvårdens skyldighet att upplysa patienten om hälsotillståndet och de behandlingsmetoder som står till buds.

• En motfråga blir hur patientens integritet och autonomi påverkas om tandvården inte agerar och följden av detta innebär en ökad ohälsa på sikt?? • Legitimerad personal (tandläkare och tandhygienist) ska enligt 6 kap. 1 § PSL utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. • Riktlinjerna ger vetenskapliga argument för betydelsen av att arbeta preventivt, både före och efter det att tecken på sjukdom observeras. Ger därmed stöd för ett «sjunde» riktlinjeområde

397 rekommendationer för sju riktlinjeområden • • • • •

• •

Metoder för beteendepåverkan Karies Sjukdomar i vävnader kring tänder och tandimplantat Sjukdomar i tandpulpan och de periradikulära vävnaderna Smärta och funktionsstörningar i mun, ansikte och käkar Bett- och tandpositionsavvikelser Total och partiell tandlöshet

www.socialstyrelsen.se/tandvardsriktlinjer

Två huvudåtgärder • Frisk person med eller utan riskfaktorer – med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling uppmuntra ett «friskbeteende»

• Personer med munrelaterad sjukdom – åtgärder med syfte att förändra ogynnsamma beteenden

Metoder för beteendepåverkan Rad

Tillstånd

A 1.1

God oral hälsa

A 2.1

Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor

A 2.2 A 2.3

A 2.4

A 3.1 A 3.2 A 3.3

Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där rådande matvanor är en riskfaktor

A 3.4

A 4.1 A 4.2 A 4.3

Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där tobaksbruk är en riskfaktor

Åtgärd

Rekommendation

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggan de återkoppling Standardiserad rådgivning Rådgivande samtal Rådgivande samtal med särskild uppföljning Beteendemedicinsk prevention och behandling Standardiserad rådgivning Rådgivande samtal Rådgivande samtal med särskild uppföljning Beteendemedicinsk prevention och behandling Standardiserad rådgivning Rådgivande samtal Beteendemedicinsk prevention och behandling

3

10 8 4

3

10 10 FoU

6

7 5 3

Biomedicinskt perspektiv • «Bara behandlaren reparerar eller tar bort det som orsakar problemet» så bidrar detta med automatik till en förbättrad hälsa. • Kommunikationen mellan behandlare och patient sker utifrån behandlarens perspektiv och det finns stor risk för att patienten blir en passiv mottagare av ett råd som kanske inte ens efterfrågas. Detta kan leda till att patienten skuldbeläggs.

• Att erbjuda standardiserad information och råd (förvisso i all välmening) kan – upplevas kränkande för den enskilde patienten – leda till övertalning – och ge tandläkaren eller tandhygienisten tolkningsföreträde om vad som anses viktigt för patienten i fråga.

I tandläkarens och tandhygienistens yrkesansvar ligger att den information som ges patienten ska vara – individuellt anpassad (6 kap. 6 § PSL). – utformas och genomföras i samråd med patienten (6 kap. 1 § PSL). – innebär att tandläkare och tandhygienister, på ett bra sätt, ska kunna sätta sig in i olika patienters situation och perspektiv.

Kraven på ökat inflytande från patienten ställer krav på att tandvården har bra metoder för att samtala med patienten.

Nya mål i sikte...........

Biopsykosocialt perspektiv - patienten aktiv deltagare! • hänsyn till den påverkan som psykologiska och sociala faktorer har på hälsa. – Psykologiska faktorer avser det som påverkar individens kognition (upplevelse, tolkning, lärande med mera), känslor och motivation att göra en aktivitet. – Sociala faktorer avser hur individen påverkas av sin familj, vänner och omgivning.

Ger utrymme för ett mer patientcentrerat förhållningssätt • I hälso- och sjukvården och även tandvården finns tecken på ett paradigmskifte – Från Biomedicin mot ett Biopsykosocialt perspektiv

Socialstyrelsen bedömer att tre delar är nödvändiga för att utföra åtgärden. Tdl & Thyg bör ha kunskap och färdighet i: • Den sjukdom som en beteendeförändring syftar till att påverka. • Den metod som är lämplig för att på ett effektivt sätt kommunicera med patienten. • De teorier och metoder som ligger till grund för att påverka människors beteenden.

• Beteendemedicinsk prevention och behandling har rangordnats högt i tandvårdsriktlinjerna • Metoden ger tandvården ökade möjligheter att på sikt bidra till att utveckla och förbättra en individuellt anpassad undervisning