Olika terapiformer för olika personer

Olika terapiformer för olika personer Individer som gått i psykodynamisk eller i kognitiv beteendeterapi skiljer sig tydligt åt när det gäller synen på förändring och vad som hjälpt dem under terapiarbetet. Olika terapiformer passar olika individer olika bra. Därför måste mångfald uppmuntras.

D

en slutsatsen drar Thomas Nilsson och Martin Svensson i en psykologexamensuppsats vid Institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet. De har intervjuat 31 klienter, varav 14 genomgått kognitiv beteendeterapi (KBT) och 17 psykodynamisk terapi (PDT). Syftet med intervjuerna har varit att jämföra upplevelsen av förändring mellan de två terapiformerna. – Den kvantitativa psykoterapiforskningen har inte kunnat skilja mellan effekten av olika psykoterapiformer, trots att det finns stora skillnader i teori och metod. I KBT finns till exempel ett större fokus på konkreta beteendeförändringar jämfört med PDT. Vår hypotes var därför att det borde finnas kvalitativa skillnader när det gäller själva förändringsupplevelsen, säger Martin Svensson. De som intervjuades var i genomsnitt 43 år och hade genomgått psykoterapi inom öppenvården i Örebro. Utifrån den bedömning som gjordes på den aktuella mottagningen hade klienterna tilldelats antingen KBT eller PDT. De problem man sökte för handlade om allt från fobier till psykoser. Klienterna fick beskriva den eventuella hjälp de fått genom psykoterapi och de fick också reflektera kring frågor om hur denna förändring gått till och vad som hjälpt dem. De fick också beskriva eventuella negativa upplevelser av psykoterapin. – Syftet har inte varit att rangordna terapiformerna sinsemellan. Vi har enbart utgått ifrån klienternas perspektiv och erfarenheter och försökt att ha så lite påverkan av teoretisk förståelse som möjligt, säger Thomas Nilsson. visar att det finns stora skillnader mellan hur klienterna tänker kring psykoterapeutisk förändring och vad de upplevt som hjäl-

HUVUDRESULTATET AV STUDIEN

18

– Vi har utgått från klienternas perspektiv, förklarar Martin Svensson och Thomas Nilsson.

pande. Det fanns dock vissa gemensamma erfarenheter i synen på vad som hade förändrats. Såväl KBT- som PDT-klienter ansåg att de hade uppnått en bättre känslomässig balans med minskad ångest. De upplevde också att deras känslor blivit mer begripliga och därmed också lättare att hantera. Gemensamt var också att klienterna uppskattade att de fått nya verktyg för att hantera exempelvis ångest, stress och tvång. Många upplevde också att de genom förändringen får ett annat bemötande från sin omgivning och att de därmed givits nya möjligheter. KBT-klienten beskriver emellertid en mer specifik förändring än PDT-klienten gör. Framförallt är det exponering – att möta sina rädslor och sin ångest – som hjälpt dem. – Vår hypotes är att man i KBT arbetar mer fokuserat på att avgränsa ett eller ett

mindre antal problem. I PDT arbetar man ofta under längre perioder, men också med fler och kanske vidare problemområden, säger Martin Svensson. Den nöjda KBT-klienten uppskattar terapeutens roll som expert och vägledare, och att det finns klara strukturer och mål för hur behandlingen ska gå till. Något som stämmer överens med klientens syn på vad som krävs för att bli hjälpt. Efter terapin känner klienten att hon inte längre behöver tänka aktivt på att göra saker annorlunda, utan att det sker mer automatiskt. För den nöjda PDT-klienten handlar förändringen om att hon fått en bättre förståelse för sig själv och hur hon fungerar i vardagen, men också hur tidigare upplevelser påverkar henne i dag. Hon har också blivit bättre på att sätta gränser och värna om sina egna behov. För PDTklienten är terapeuten hjälpande genom att vara subtil i sin påverkan och delaktig

Psykologtidningen 6/04

och medkännande i det som klienten berättar. Terapin ses som en process som kräver både tid och tålamod. – RESULTATET AV PDT-TERAPIN är inte lika tydlig för klienten eftersom hon först en tid efteråt märker en del av sina framsteg. KBT-klienten däremot är mer klar över sina framsteg redan under terapin. Det visade sig också att den nöjda PDT-klienten är mer ambivalent till sin terapi än den nöjda KBT-klienten, som är näst intill helt nöjd, säger Thomas Nilsson. När det gäller missnöje med terapierna, anser såväl KBT- som PDT-klienterna att de haft vissa svårigheter med relationen till terapeuten och det terapeutiska arbetet. KBT-klienten tycker att terapeuten varit för styrande och begränsande, medan missnöjet hos PDT-klienten mer handlar om frånvaron av mål och struktur. KBT-klienten efterlyser mer av dialog och reflektion, medan PDT-klienten tänker sig en mer handlingsorienterad terapi med en mer aktiv terapeut. Martin Svensson och Thomas Nilsson menar att ett framgångsrikt terapiarbete inte bara handlar om personkemi mellan terapeut och klient eller att en viss terapiform skulle vara överlägsen en annan. En viktig faktor är också hur den specifika terapiformen passar den enskilda individen. – Det finns fortfarande en förhållandevis begränsad kunskap om vilka personkarakteristika som är avgörande för hur den enskilde individen tillgodogör sig en viss terapiform. En angelägen forskningsuppgift vore därför att utveckla bättre instrument för att öka passformen mellan terapiform och den enskilda individen, säger Thomas Nilsson.

eva nordin frilansjournalist Fotnot: Studien heter ”Skillnader mellan kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi” och är skriven av Thomas Nilsson och Martin Svensson vid Institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.

Psykologtidningen 6/04

19