om pro futura-forskarna

Pro Futura Scientia IX Fellows angela breitenbach Angela Breitenbach, nominerad av University of Cambridge, blev Dr.Phil. i filosofi vid Humboldt-Universität zu Berlin 2008. Hennes avhandling behandlar analogin mellan förnuft och natur i Kants filosofi. Den gavs priset som årets bästa avhandling över alla discipliner vid Humboldt-universitetet och har getts ut i bokform på de Gruyters förlag. Angela Breitenbach var under 2009-2012 lektor i filosofi vid University of East Anglia. Sedan 2012 är hon universitetslektor i filosofi vid University of Cambridge där hon också är Fellow vid King’s College. Angela Breitenbach har publicerat en rad artiklar i engelsk- och tyskspråkiga vetenskapliga tidskrifter och samlingsvolymer och har skapat sig en ställning som en väl ansedd Kantforskare. Hennes föreslagna forskning under tiden i programmet Pro Futura Scientia gäller idealet om vetenskapernas enhet och hur ett sådant ideal kan förstås och underbyggas. Hennes forskning syftar till att lyfta fram och granska nya samband mellan kunskapsteori, historia och vetenskapsfilosofi. Den är tänkt att leda fram till en monografi med den preliminära titlen The Ideal of Unity för utgivning på ett ledande universitetsförlag, till en internationell konferens och till en serie artiklar i internationella tidskrifter. elise dermineur Elise Dermineur, föreslagen av Umeå universitet, avlade doktorsexamen vid Purdue University 2011 på en avhandling med titeln “Women in Rural Society: Peasants, Patriarchy and the Local Economy in Northeast France, 1650-1789”. En omarbetad version av avhandlingen kommer att ges ut av Cambridge University Press. Elise Dermineur har efter sin doktorsexamen bl.a. innehaft en postdoktoral tjänst vid European University Institute i Florens men också vid Umeå universitet. F.n. är hon verksam som forskare vid den historiska institutionen vid Lunds universitet där hon arbetar inom ett EU-finansierat internationellt projekt om giftermålskulturer. Resultaten från avhandlingen och uppföljande arbeten har hon presenterat i ett antal uppsatser på engelska och franska i vetenskapliga tidskrifter och samlingsverk. Under dessa år har hon framträtt som en lovande forskare som vunnit anseende på ett forskningsfält som vetter åt ekonomisk och social historia i det förindustriella Europa och alldeles särskilt fransk jordbruks- och kvinnohistoria under denna period. Elise Dermineurs projekt som Pro Futura-forskare anknyter till denna tidigare forskning men innebär också en väsentlig utvidgning. Projektet är inriktat mot skuldsättningens och krediternas historia under förindustriell tid. Det uppmärksammar särskilt kvinnors deltagande, men har också en särskild del som analyserar känslors roll i kreditgivnings- och skuldsättningsprocesser. Det empiriska materialet kommer att samlas in genom arkivstudier i fem arkiv i Frankrike. Forskningen har förutsättningar att bli nydanande både empiriskt och begreppsmässigt. meelis friedenthal Meelis Friedenthal avlade doktorsexamen i teologi vid universitetet i Tartu 2008. Han är föreslagen av samma universitet där han undervisar dels i teologi, dels i historia. F.n. är han forskare vid institutet för avancerade studier, Lichtenberg­-Kolleg, vid universitetet i Göttingen. Meelis Friedenthals forskning har i första hand varit inriktad på den tidigmodema epoken i Nordeuropa men han har även forskat om medeltida handskrifter och är utbildad i latin vid universitetet i Heidelberg. Hans projekt som Pro Futura-forskare avser ett ingående studium av den idehistoriska, filosofiska och teologiska utvecklingen vid de protestantiska universiteten i Östersjöregionen under 1600-talet. Jämförande forskning har tidigare framför allt avsett universitet i Central- och Västeuropa. I Friedenthals projekt blir det möjligt att undersöka det nära samspelet mellan luthersk teologi och statsmakt i det svenska riket under stormaktstiden. En viktig jämförande dimension i projektet gäller i vad mån de nya universiteten i Tartu (Dorpat) 1632, Åbo 1640 och Lund 1666 var mer öppna än regionens äldre universitet för de nya filosofiska föreställningar som växte fram under 1600-talet och som utgjorde en viktig bakgrund för den tidigmoderna vetenskapens utveckling. Undervisningen vid universiteten präglades länge av den skolastiska och aristoteliska traditionen men under 1600-talets lopp kom den att efter hand förändras. Meelis Friedenthal kommer att analysera dessa förändringar utifrån en genomgång av de avhandlingar, nu ofta samlade i digitala databaser, som lades fram vid universiteten i det svenska riket i vid mening (Uppsala, Tartu [Dorpat], Åbo, Lund och Greifswald) men också vid universiteten i Köpenhamn, Kiel och Rostock. Projektet, som --> -->

kommer att innefatta samarbete med andra forskare i Östersjöregionen, har förutsättningar att ge en samlad och detaljerad överblick över den filosofiska utvecklingen och öppenheten för nya ideer i det svenska rikets universitet under en av de mest dynamiska perioderna av djupgående förändring i norra Europa. Det kan nämnas att Meelis Friedenthal också är skönlitterär författare. Hans senaste, prisbelönade bok behandlar Tartu (Dorpat) under den svenska stormaktstiden på 1600-talet. stephanie wynne-jones Stephanie Wynne-Jones är nominerad av Uppsala universitet. Hon disputerade i arkeologi vid University of Cambridge 2005. Hon är f.n. lektor i arkeologi vid University of York i Storbritannien. Hennes avhandling handlar om urbanisering i Kilwa på Tanzanias kust under perioden 800-1500 e.Kr. Stephanie Wynne-Jones har i en rad andra arbeten vidareutvecklat sin forskning om kultur och kulturförbindelser på den swahili-talande delen av Afrikas östkust under den period som traditionellt benämns medeltiden och som i globalhistoria ibland kallas “the middle millennium”, dvs. en period med ökade globala handels­och kulturförbindelser, inte minst i områdena kring den Indiska oceanen. Hon har förutom ett stort antal uppsatser i vetenskapliga tidskrifter och samlingsverk även skrivit en monografi om detta tema som är under utgivning på Oxford University Press. Hennes forskning har fått stöd från bl.a. det brittiska humanistiska forskningsrådet, det danska forskningsrådet och från British Academy. Stephanie Wynne-Jones har sedan tidigare ett samarbete med svenska arkeologer och i första hand den vetenskapliga miljö i Uppsala där man studerat stadskulturers uppkomst och karakteristika - med boken Urban Mind som ett viktigt samlingsverk - och i ökad utsträckning även intresserat sig för transregionala och globala förbindelser under förmodern tid. Inom ramen för tjänsten som Pro Futura-forskare kommer hennes forskning att kunna fördjupas. Den kommer att innefatta både arkeologiskt fältarbete och arbete med bokprojekt. Detta innebär samarbete med den arkeologiska och historiska forskningsmiljön inte bara i Uppsala utan också vid andra svenska universitet och högskolor.