Om samverkan

SJÄLSSKADA blir SJÄLVSKADA Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin

Ambassadörer

Behandlare

Anhöriga

Social sekreterare Boendestödjare Projektledning ÖSTSAM

UTVÄRDERING Nulägesbeskrivning och bakgrund

Intervjuer med ambassadörer

Kartläggning

Uppföljningsenkät

Återkoppling till projektledning

Rapportskrivning

Varför samverka? Hur många handlar det om?

Finns samarbete och samverkan redan?

Vad gör socialtjänsten?

Vad säger forskningen?

Vad gör psykiatrin? Vilka erfarenheter finns?

Vad säger brukarna/anhöriga ?

MÅL Att

rutiner för samverkan mellan SDF som ingår i projektet och PMNoS (sedermera PMG) är upprättade. Att

huvudmännen tar ett gemensamt ansvar för målgruppen och upprättar gemensamma vårdplaner Att

ha skapat en bättre dialog mellan huvudmännen

SYFTE Utarbeta samverkansrutiner Implementera samverkansmetoder Nå samsyn genom ökad kunskap Nå samsyn genom förståelse för varandras kompetens

Utarbeta organisatoriska möjligheter för samverkan

Tydliggöra gränser mellan olika kompetenser

MÅL?

FRÅGESTÄLLNINGAR

Vad

och hur gör man inom respektive organisation och i samverkan? Finns

det luckor i nuvarande arbetssätt i förhållande till tydlig samverkan?

Förväntningar • Mer kunskap om självskadebeteende och om orsakerna bakom • Gemensamma utbildningstillfällen • Bli duktigare på att möta behoven som personer med självskadebeteende har och kunna vara ett stöd till anhöriga och andra i personens sociala nätverk • Att brukarnas situation blir bättre • Att personal ska känna sig tryggare • Att personal ska kunna arbeta mer effektivt • Bättre samverkan mellan socialtjänst och psykiatri • Få en samsyn i förhållande till målgrupp och arbetssätt • Att alla ska veta vad ens ansvar börjar och slutar • Kunna utnyttja varandras kompetenser • Ökad förståelse om överföringsprocesser och utspel • Att man blir mindre ensam i arbetet • Delat ansvar och avlastning • Smidigare informationsutbyte

Nyckelbegrepp

BEHANDLING/ INSATSER

BRUKAREN

SAMVERKAN

BOENDESTÖD

Vad är självskadebeteende?

Modell efter Christian Ståhl

Kulturellt

Stereotypt

Grovt

Patologiskt

Tvångsmässigt

Episodiskt

Impulsivt

Repetitivt

Kartläggning av brukarna Personer som socialtjänsten har uppgett

Personer som psyk har uppgett

18

6

5

Män

6

0

0

Under 25 år

9

5

4

Kontakt på båda ställen

6

2

5

Gemensam vårdplan

0

1

1

Kvinnor

Personer som båda har uppgett

Varför utvecklas beteendet? Biologisk skörhet Bestående känslor av ensamhet, värdelöshet, hopplöshet, låg självkänsla, depressivitet, få nära relationer, svårighet att uttrycka känslor, svag problemlösningsförmåga

Upplevelsen av långvarig vanvård

Upplevelsen av sexuella och fysiska trauman under uppväxten

Eller

Kronisk ångest och oro,

Psykologisk sårbarhet och benägenhet att ta till drastiska metoder som ett sätt att kommunicera om sin situation och sina svårigheter och/eller suicidförsök

Akuta stressfyllda händelser

Självskadande beteende

Konsekvenser i form av omedelbar positiv förstärkning

Stark upplevelse av ångestlindring

I händelse av fortsatt förstärkning av beteendet och utebliven hjälp med bakomliggande beteende – ökat självskadande beteende.

Motverkar att patienten lär sig andra färdigheter för att hantera sina problem – ökning av problemen. Risk för självmord

Fortsättning… Kriterier för Borderline personlighetsstörning, DSM-IV (fem av nio) 1.Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade separationer. Observera: Självmordseller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här. 2.Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering. 3.Uppvisar identitetsstörning: påtaglig och varaktig instabilitet i självbild och identitetskänsla. 4.Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här. 5.Uppvisar upprepat självmordsbeteende med gester, hot eller självstympande handlingar 6.Affektiv instabilitet som kommer av en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv, episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar några timmar och endast i enstaka fall längre än några dagar). 7.Kronisk tomhetskänsla. 8.Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller svårighet att kontrollera ilska (t ex ofta förekommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål). 9.Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga disassociativa symptom.

Fortsättning… Föreställningar om brukarna • • • • • • • • • • •

Unga kvinnor 20-30 år Från alla samhällsklasser En del betonar att det är välfungerande tjejer Socialtjänsten möter dem i verksamheter som hanterar boende, sysselsättning, försörjningsstöd och stöd till missbrukare. Utöver psykiatrisk öppenvårdsmottagning så möter akutsjukvård och psykiatrisk slutenvård dessa personer Väcker mycket obehag, frustration hos personal, Ofta kombination med missbruk eller ätstörningar Ångestreducering, Ingen egen diagnos, ofta psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Har varit på BUP tidigare Rädsla för självmord

Fortsättning… Brukarröster om: • Ätstörningar

• Missbruk • Självmord • Skärandet • Annat skadande • Relationer • Att vara anhörig • Upplevelser från psykiatrin • Diagnos eller inte

Behandlingsmetoder/insatser • Terapiform? DBT, KBT, psykodynamisk terapi, stödsamtal etc….. • Insatser i form av boendestöd, skyddat boende, behandlingshem, sjukhusvård? • Hur ser smittorisken ut? • Vad ger gemensam handledning för professionella från båda organisationerna?

ARBETSMODELL Planerad Förändring/utveckling

Avsedd slutprestation

Utveckla metoder för att upprätta gemensamma vårdplaner. Genomföra kompetensutveckling och handledning. Implementera samverkansmodellen

Fungerande samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten I arbetet med människor med självskadebeteende.

Avsett omedelbart utfall

Berörd utgår från gemensamma rutiner och vårdplaner. Boendestödjare genomgår kompetensutveckling och erbjuds handledning

Avsett mellanliggande utfall

Boendestödjare och personal från psykiatrin arbetar tillsammans och i samverkan kring brukare i deras boende.

Kausalhypotes

Om implementering av nämnda rutiner, metoder kompetenshöjning och arbetssätt fungerar leder det till fungerande SAMVERKAN.

Avsett yttersta utfall

Fungerande samverkan och hemmaplanslösningar leder till Färre placeringar i dygnet-runt-vård och brukarna får en bättre livssituation.

INNEHÅLL • Gemensamma rutiner • Gemensam vårdplan • Gemensamt arbete kring brukare i hans/hennes hem/boende • Kompetenshöjning och handledning riktat till boendestödjare.

Samverkans gynnande faktorer • Verksamheterna är organiserade i samma geografiska områden. • Huvudmannaskaps- och funktionsgränser har bestämts. • Verksamheterna är samlokaliserade. • Den administrativa och politiska ledningen och finansieringen av verksamheten är samordnade. • Att samarbetet innefattar alla nivåer i de organisationer som skall samverka. • Att man lyckas åstadkomma ett lagarbete. • Att gemensamma utvecklingsprojekt bedrivs. • Att gemensam fortbildning bedrivs för all personal. • Att ekonomiska stimulanser erhålls eller att en tvingande lagstiftning föreligger.

Samverkans hämmande faktorer • • • • • • • •

Vagt formulerade mål. Olika kunskapstraditioner och professionella mål. Olika ekonomiska intressen. Skilda organisatoriska strukturer. Oklar ansvarsfördelning. Asymmetrisk relation mellan de samverkande. Skild etisk praxis. Dålig samordning.

• Hög personalomsättning samt stor arbetsbelastning.

Om samverkan • är en förutsättning för att nå resultat • att ta hjälp av varandra. • en process där den ena tar över när den andres uppdrag upphör/tar slut. • är att bära något tillsammans • kan innebära kontroll av varandra • kan innebära en mer jämlik maktfördelning • kan innebära integritetsbrott för brukaren • innebär att man lär sig av andra och därmed når en högre grad av kunskap • kan innebära att man utökar makten över brukaren

Hindras av: • • • • • • • • • • • • •

Olika utbildningar Sekretessen Olika människotyper på olika ställen För stort geografiskt område Att inte sitta bredvid varandra Att få kontakt/tillträde När det börja handla om pengar Prestige Fördomar Kommunen är i underläge Kan för lite om varandras arbete Dålig tilltro till varandra Vill ej släppa ifrån sig ansvar

Reflektioner - om brukarna • Personer med självskadebeteende upplevt utsatthet i någon form • Bär på psykisk smärta som finner lindring genom att skada sig själva • Börjar i tidiga tonåren • Som vuxen ett beroendeliknande tillstånd • Bär från början på en psykisk skörhet eller benägenhet till psykisk sjukdom som kan vara ärftligt betingad • Kan vara symptom på Bordeline personlighetsstörning (psykiatrin) Diagnostisering kan vara en alltför enkel förklaring • Genom samverkan önskar man utveckla en samsyn kring målgruppen • Oavsett orsaken begår många självmord • Stort mörketal. Beteendet ökat. Framför allt hos unga kvinnor. Känslor av maktlöshet och utsatthet i samhället?

Reflektioner - Samverkan • • • • • • • • • • •

Målen Olika professioner Olika struktur i organisationerna Asymmetriska relationer Gränser för huvudmannaskap och funktion Gemensam fortbildning Kontinuerliga möten Skilda geografiska områden Samlokalisering Projektet omfattar flera nivåer i resp. organisation Lagarbete

Reflektioner - Beroende av varandra • Socialtjänsten behöver psykiatrin mer än tvärtom? • Båda måste vinna för att samverkan ska fungera. Hur kontrollerar och gör man avkall på egna handlingsfriheten. • Samverkan föregås av någon slags förhandling. Hur ser förhandlingen ut? • Finns det givare och tagare i samverkan?

Reflektioner - Omgivningens roll • Massmedias roll? • Andra professionellas roll? (polis, akutsjukvården, missbruksvården etc.) • Anhörigas roll? • Politikens roll?

Slutsatser Ambassadörerna: • har lärt känna fler personer i den andra organisationen, utvecklat en personkännedom. • är kända med rutindokumenten och att det ska skrivas gemensamma genomförandeplaner. • har fått mer kunskap om målgruppen • har spridit information om projektet inom sin egen organisation • Projektet har inte bidragit till utveckling av samlokalisering eller att arbeta tillsammans i brukarens hem.

Att mötas, lära av varandra och föra gemensamma samtal kan skapa grund för nya ställningstaganden för framtida samverkan.