Område söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö

Kulturhistorisk utredning

Område söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö Underlag inför planprogram

Fastigheterna Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6 i Malmö stad Skåne län

Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:021

Johanna Larsson, Carola Lund och Olga Schlyter

Kulturhistorisk utredning

Område söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö Underlag inför planprogram

Fastigheterna Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6 i Malmö stad Skåne län

Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo

Kulturhistorisk utredning

Område söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö – Kulturhistoriskt underlag inför planprogram Fastigheterna Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6 i Malmö stad. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:021 Författare: Johanna Larsson, Carola Lund och Olga Schlyter Foto: Johanna Larsson och Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Olga Schlyter Omslagsbild: Magasinsbyggnader på fastigheten Tygelsjö 20:5 . I bakgerunden silon på fastigheten Fodret 19. ISSN: 1653-493X © Malmö Kulturmiljö 2007

Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter

4

Inledning

5

Tygelsjö

5

Bytomt och enskifte Järnvägen Villabebyggelse

Beskrivning av utredningsområdet Fodret 19 Tygelsjö 20:5 Tygelsjö 20:6

5 6 7

9 9 9 9

Kulturhistoriska värden

10

Antikvariska synpunkter på nyproduktion i området

11

Referenser

12

Årets rapporter

13

Bilagor Bilaga 1 Karta Laga skifte 1763 Bilaga 2 Karta Enskifte 1805 Bilaga 3 Generalstabskartan 1854 Bilaga 4 Häradskartan 1912 Bilaga 5 Byggnadsinventering Bilaga 6 Exempel på omvandlade silobyggnader

Tekniska och administrativa uppgifter Län: ............................................................................................................................................................................. Skåne Kommun:................................................................................................................................................................ Malmö Ort: ......................................................................................................................................................................... Tygelsjö Fastighet: ........................................................................................................... Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6 Ägare: ...................................Svenska Lantmännen (Fodret 19), Erik Kronqvist (Tygelsjö 20:5 och 20:6) Arbetet utfört:........................................................................................................................................ Oktober 2007

Figur 1. Utredningsområdet markerat på karta över Tygelsjö.

4

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021

Inledning Föreliggande utredning är producerad i samband med framtagandet av ett planprogram för området söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö, Pp 6013. I områdets sydöstra del finns fastigheterna Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6 som idag nyttjas för industri- och handelsändamål. Önskan finns att här möjliggöra byggandet av bostäder. Utredningsområdet och dess byggnader har dokumenterats och historiken har utforskats som grund för en bedömning av de kulturhistoriska värdena på platsen. Arbetena är utförda av praktikant Johanna Larsson samt byggnadsantikvarierna Carola Lund och Olga Schlyter vid Malmö Kulturmiljö under oktober månad 2007. Uppdragsgivare är Malmö Stadsbyggnadskontor genom Stellan Westerberg.

Tygelsjö Tygelsjö ligger på slätten söder om Malmö. Området har varit bebott och marken brukad under flera tusen år, vilket bronsåldershögar visar liksom den arkeologiska upptäckten av spår av en förhistorisk väg öster om Tygelsjö som under järnåldern förband Trelleborg med Lund/Uppåkra.

Medeltida bytomt och enskifte I likhet med de övriga kustnära byarna söder om Malmö ligger Tygelsjö tydligt indraget från kusten med byns marker i en långsträckt form från väster till öster. Karaktäristiskt för den äldre bebyggelsen i kustlandet söder om Malmö är att de bestod av byar belägna en 6–7 kilometer inåt land, vilket gjorde att kuststräckan var obetydligt bebyggd fram till enskiftet. Tygelsjös medeltida bytomt är belägen cirka fem kilometer från kusten. På de äldsta kartorna från 1700-talet (se bilaga 1) omgärdas en centralt placerad äng av gårdar och gatehus. Två parallella gator löpte i öst-västlig riktning längs ängen där också byns två vanningar, det vill säga dammar, var placerade. Byns kyrka var belägen på en höjd i norr.

Figur 2. Tygelsjö by med den nya kyrkan, som uppfördes 1903-04.

Enskiftet i Tygelsjö by skedde 1805 (se bilaga 2). Endast prästgården, majorsbostället och ytterligare 5 gårdar kom att ligga kvar på sina ursprungliga platser. Övriga gårdar flyttades ut till byns marker i väster. Detta gör att den bebyggelse som idag ligger närmre kusten är en följd dels av enskiftets utflyttningar dels av nyare tätbebyggelse, frånsett Pile som har sitt ursprung i en medeltida sätesgård. Under 1800-talet skedde viss förtätning av den medeltida bytomten genom tillkomst av gatehus (se bilaga 3). Den medeltida bykänslan fanns dock bevarad in på

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021

5

1900-talet och än idag finns den äldre gatustrukturen kvar liksom delar av ängen och prästvanningen. Tygelsjös medeltida kyrka revs vid sekelskiftet 1900 och en ny kyrka i nygotisk stil uppfördes på samma plats.

Järnvägen År 1886 invigdes järnvägslinjen mellan Malmö och Trelleborg där Tygelsjö var en av stationerna. Linjen lades ner 1971 och banan revs. Ännu idag finns stationsbyggnaden kvar, om än med ny funktion. Även ett flertal byggnader som växte fram kring järnvägen såsom handelsmagasin och affärer med anknytning till godstrafiken finns bevarade. Från Tygelsjö utgick även en fem kilometer lång bibana till Klagshamn som öppnades 1898. Syftet med den banan var att frakta gods från kalkbrottet vid Klagshamn men här gick även persontrafik. Banan lades formellt ner 1963 då ingen regelbunden trafik gått på linjen sedan 1927 och spåren var mycket förfallna. Järnvägen gav upphov till att byns struktur förändrades under 1900-talet (se bilaga 4). Nya arbetstillfällen uppstod och byn var inte längre enbart beroende av jordbruket som arbetsform vilket påverkade bebyggelsemönstret. Förtätning av byn skedde genom byggandet av bostadshus, skola, brandstation, butiker och byggnader kopplade till järnvägen. Av dessa finns ett flertal kvar än idag.

Figur 3. Tygelsjö station vid sekelskiftet 1900.

Figur 4. Utsikt från kyrktornet i början av 1950-talet. I förgrunden till höger syns skolan, och bakom den Lantmännens silo.

6

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021

Lantmännen och mejerinäringen En effekt av att järnvägen drogs genom Tygelsjö var att byn utvecklades till centralort för det omgivande jordbrukslandskapet. Invid järnvägen etablerades jordbruksrelaterade verksamheter som Lantmännens lokalförening och andelsmejeri. Uppfinningen av separatorn 1878 lade grunden för en industrimässig mejerihantering. Under 1890-talet influerades de skånska bönderna av andelsmejerirörelsen i Danmark och 1893 uppfördes ett mejeri i Tygelsjö öster om järnvägen, Tygelsjö andelsmejeri. Till mejeriet som framförallt producerade smör knöts 244 mjölkbönder. Ett bostadshus för mejeriets disponent uppfördes omedelbart väster om mejeribyggnaden. Rationaliseringarna inom mejerinäringen under 1930-talet innebar att många lokala mejerier lades ner eller slogs samman till större enheter. Mejeriet i Tygelsjö lades ner i början av 1950-talet och byggnaderna övertogs av AB Tygelsjö Kemiska Fabriker. Mejeribyggnaden revs på 1970-talet, men disponentvillan finns bevarad.

Figur 5. Andelsmejeriet i Tygelsjö vid sekelskiftet 1900.

1917 bildades Skånska Lantmännens Lokalförening av bönder, inte bara från Tygelsjö, utan även från Västra Klagstorp, Gessie, Hököpinge, Eskilstorp, Arrie, Glostorp och Lockarp. Verksamheten etablerades invid järnvägen söder om byn. Hit kunde bönderna lämna spannmål till torkning och försäljning samt handla foder, byggmaterial med mera. Anläggningen startade i liten skala och bestod ursprungligen endast av några enklare träbyggnader. Silon uppfördes i etapper med start i början av 1950-talet. Fastigheten ägs fortfarande av Lantmännen och det bedrivs byggvaruhandel på tomten.

Villabebyggelse Under rekordåren på 1960- och 1970-talen byggdes Tygelsjö ut i stor skala, och stora områden med villabebyggelse uppfördes framförallt söder om den gamla bykärnan. Under 1980-talet växte byn ytterligare, då mot norr, en utbyggnad som fortsätter nu på 2000-talet. Den största delen av bebyggelsen som finns i Tygelsjö idag besår av hus uppförda efter 1970.

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021

7

Figur 6. Lantmännens byggnader i slutet av 1930-talet eller på 1940-talet. Kontorsbyggnaden i förgrun-den uppfördes 1938 och finns bevarad idag.

Figur 7. Lantmännens silo på 1960-talet.

Figur 8. Järnvägen bryts upp 1971.

8

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021

Beskrivning av utredningsområdet Utredningsområdet är ett handels- och verksamhetsområde belägget centralt i Tygelsjö, där Tygelsjövägen korsar den gamla järnvägssträckningen. Området består av tre olika fastigheter. Det gränsar i norr till bostäder och ett verksamhetsområde, i öster till gården Tygelsjö boställe samt till bostadsbebyggelse och grönområden i övriga riktningar. Områdets karaktär är präglad av den utveckling som skedde i Tygelsjö under 1900-talet. I Tygelsjö finns det två historiska centrumpunkter. Det är kyrkan samt järnvägen som kom till byn strax före sekelskiftet 1900. En del av byggnaderna i utredningsområdet har koppling till järnvägen som löpte genom området i nordsydlig riktning från 1880- talet fram till 1970- talet. Det gamla stationshuset ligger strax norr om utredningsområdet.

Figur 10. Karta över utredningsområdet med byggnaderna numrerade.

Fodret 19 På fastigheten Fodret 9, som sedan 1917 varit i Lantmännens ägo, finns idag en byggvaruhandel (6) med ett antal lagerlokaler (2, 3, 4, 5, 7) samt en silobyggnad (1) från början av 1950-talet. En kontorsbyggnad från 1930-talet, utformad som en liten villa, finns i anslutning till silon. Längst söderut på fastigheten finns en lagerbyggnad (7) i trä som kan vara från tiden innan Lantmännen etablerade sig på platsen. Konstruktionen är av äldre snitt och på häradskartan från 1912 finns en byggnad på denna plats. Byggvaruhandelns affärsbyggnad (6) är uppförd medan järnvägen ännu fanns kvar, medan övriga byggnader på fastigheten är uppförda från 1970-talet och framåt. Bebyggelsestrukturen är präglad av järnvägens sträckning genom fastigheten. Silobyggnaden (1) och de äldre lagerbyggnaderna (6, 7) ligger utmed den gamla spårdragningen. Tygelsjö 20:5 På fastigheten Tygelsjö 20:5 finns en lång, sammanbyggd rad av magasinsbyggnader. Den byggnad som ligger längst norrut, närmast Tygelsjövägen, är ett vitputsat magasin i två våningar (8). Det är sannolikt uppfört runt sekelskiftet 1900 och byggt i anslutning till järnvägen. Järnvägsspåren gick omedelbart väster om längan av magasinsbyggnader. Redan under första halvan av 1900-talet byggdes ett

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021

9

par enkla magasinsbyggnader i trä söder godsmagasinet, och dessa finns delvis bevarade i den nutida bebyggelsen (9, 10). Byggnaderna är av enkel karaktär med fasader till stor del i korrugerad plåt. Den sydligaste delen av längan är uppförd efter 1960 (11).

Tygelsjö 20:6 På fastigheten ligger en villa ombyggd till kontor (12), en lagerbyggnad (13) och en verkstadsbyggnad (14). Villan uppfördes som disponentbostad till Tygelsjö andelsmejeri på 1890-talet. Mejeriet låg vid järnvägen, där den stora lagerbyggnaden ligger idag. Villan är tämligen förändrad genom att en stor tillbyggnad uppfördes mot norr på 1980-talet.

Figur 9. Utredningsområdet sett från söder. Magasinsbyggnaderna på fastigheten Tygelsjö 20:5 syns till höger och silon på fastigheten Fodret 19 i bakgrunden. Ytterligare fotografier finns i bilaga 5.

Antikvariska slutsatser Bebyggelsen inom utredningsområdet har på olika sätt tillkommit med anknytning till järnvägen. Lantmännens etablering på 1910-talet hängde samman med transportmöjligheterna samt att Tygelsjö kom att utgöra centralort för ett större omland. Detta gäller även för andelsmejeriet som tidigare låg på fastigheten Tygelsjö 20:6 och vars disponentvilla finns bevarad idag. Magasinsbyggnaderna på fastigheten Tygelsjö 20:5 har också en koppling till järnvägen, vilket bland annat avspeglar sig i det vitputsade godsmagasinets utformning och karaktär. Järnvägens betydelse för området är påtaglig i bebyggelsestrukturen. Bland annat avspeglas detta i byggnadernas placering som följer den gamla järnvägssträckningen. Ytan där spåren gick är obebyggd, frånsett en större lagerbyggnad i norra delen av utredningsområdet, uppförd efter 1971 då järnvägen lades ner.

Bevarandevärda byggnader Följande byggnader har kulturhistoriska värden som gör att de bedöms som värda att bevara. • Silobyggnaden (1) utgör ett spännande komplex av byggnadsdelar från olika tider. Med sin höjd och karaktäristiska utformning är den ett landmärke i byn och den ger Tygelsjö en särpräglad silhuett på slätten tillsammans med kyrktornet. • Godsmagasinet (8) har en utformning som gör kopplingen till järnvägen tydlig. Byggnaden är gedigen och omsorgsfullt utformad.

10

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021

•

Disponentvillan (12) har en intressant historia och dess karaktär är i viss mån bevarad trots de förändringar den genomgått. Villan kan med fördel återställas till bostad.

Övrig bebyggelse inom utredningsområdet är enklare lagerbyggnader av varierande ålder i plåt, betong eller trä. De har begränsade kulturhistoriska värden.

Figur 11. Silobyggnaden med tillhörande kontorshus, godsmagasinet och disponentvillan.

Viktigt är att disponentvillan och godsmagasinets exteriörer vid framtida renoveringar ges ett uttryck i material och kulörer som stämmer överrens med byggnadernas ursprungliga arkitektur. När det gäller silobyggnaden finns det gott om exempel runt om i världen på hur silobatterier av detta slag omvandlats till bostäder, studentlägenheter, hotell med mera. Det är en typ av byggnad som tål omfattande förändringar utan att dess karaktär går förlorad. Rivs silobyggnaden, trots dess kulturhistoriska värden, bör dess form och höjd vara förebild för ett nytt hus, och på så vis kan minnet av silon, dess silhuett och Tygelsjös karaktäristiska ”skyline” bevaras.

Nyproduktion i området Att bevara en del av den äldre bebyggelsen skulle ge historisk förankring till ett nyskapat bostadsområde. De gamla byggnaderna har miljöskapande värden och bidrar till en varierad och mer intressant bebyggelsemiljö. Vid planläggning och nyproduktion i området finns en tydlig historisk struktur att ta hänsyn till, nämligen järnvägens forna sträckning. Ny bebyggelse bör uppföras så att den gamla järnvägssträckningen lämnas fri. Ytan kan med fördel användas som exempelvis gång- och cykelstråk. Det vore även positivt om ny bebyggelse placeras så att denna ”korridor” markeras och tydliggörs. I ett längre perspektiv kan det kanske vara möjligt att knyta samman cykelstråket som går i den gamla järnvägssträckningen norr om Tygelsjö med denna sträcka. På fastigheten Fodret 19 bör den nya bebyggelsens karaktär skilja sig åt mellan fastighetens östra och västra del. Området kring den gamla järnvägssträckningen kan vara mer storskalig och långsträckt till sin form för att förtydliga områdets äldre historia. Den västra delen av fastigheten, som idag är obebyggd, bör vara mer småskalig för att möta jordbrukslandskapet och dess agrara bebyggelse i form av Tygelsjö boställe i söder. Det är också viktigt att ny bebyggelse inte tillåts för nära gården, varken åt norr, väster eller söder. Utformningen av eventuell ny bebyggelse på fastigheterna Tygelsjö 20:5 och 20:6 bör ske på ett sådant sätt att hänsyn tas till disponentvillan samt den gamla järnvägssträckningen.

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021

11

Referenser Litteratur

Ingers, Ingmar. 1976. Ortnamn i Malmö. X. Tygelsjö socken. Malmö fornminnesförenings årsskrift 1975. Modéer, Kjell Å. (red.). Malmö. Järnvägsepoken – ett minne blott. 1997. Livets gång i Tygelsjö. Tyge, Sigvard, Ragnarson, Per m.fl (red.). Oxie härads hembygdsförening årsbok 1997. Vellinge. Svalner, Erik. 1997. Skånska lantmännen. Livets gång i Tygelsjö. Tyge, Sigvard, Ragnarson, Per m.fl (red.). Oxie härads hembygdsförening årsbok 1997. Vellinge. Svensson, Walter. 1997. Lilleputtjärnvägen som kom och försvann. Livets gång i Tygelsjö. Tyge, Sigvard, Ragnarson, Per m.fl (red.). Oxie härads hembygdsförening årsbok 1997. Vellinge. Tygelsjö. Bilder från seklets första hälft. 1988. Tyge, Sigvard (red.). Oxie härads hembygdsförenings årsbok 86/87. Malmö. Muntliga uppgifter

Alf Christensson, Tygelsjö villa förening Erik Josefsson. Arkivmaterial

Lantmäteriets förrättningsarkiv, Malmö Lantmäterietstyrelsen arkiv, Lantmäteriverkets forskningsarkiv, Gävle Stadsarkitektavdelningens arkiv, Stadsbyggnadskontoret, Malmö.

Källförteckning, illustrationer

Figur 1. Malmö StadsAtlas Figur 2. Tygelsjö, bilder från seklets första hälft. Oxie Härads hembygdsförenings årsbok 86/87. Figur 3. Tygelsjö, bilder från seklets första hälft. Oxie Härads hembygdsförenings årsbok 86/87. Figur 4. Tygelsjö, bilder från seklets första hälft. Oxie Härads hembygdsförenings årsbok 86/87. Figur 5. Tygelsjö, bilder från seklets första hälft. Oxie Härads hembygdsförenings årsbok 86/87. Figur 6. Livets gång i Tygelsjö. Oxie Härads hembygdsförenings årsbok 1997. Figur 7. Tygelsjö, bilder från seklets första hälft. Oxie Härads hembygdsförenings årsbok 86/87. Figur 8. Livets gång i Tygelsjö. Oxie Härads hembygdsförenings årsbok 1997. Figur 9. Foto Olga Schlyter Figur 10. Malmö StadsAtlas Figur 11. Foto Johanna Larsson och Olga Schlyter

12

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021

Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie – Enheten för Kulturmiljövård Rapport:

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Malmö Stadsteater - Ombyggnadsarbeten 2004-2006. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:002 Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Humanitetens Hus – Renovering i samband med byte av verksamhet. Fastigheten Ridhuset 1 i Malmö stad. Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Äsphults kyrka – Utvändig renovering. Västra Vrams kyrkliga samfällighet, Äsphults socken i Kristianstads kommun. Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:013 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Skabersjö kyrka – Invändig restaurering. Värby församling, Skabersjö socken i Svedala kommun. Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:014 Maria Lundberg och Olga Schlyter Antikvarisk kontroll. Malmö Centralstation – Ombyggnad av restaurangkök till café. Fastigheten Innerstaden 31:10 i Malmö stad. Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:015 Bo Strömberg och Lars Persson Väg E22 Hörby N – Linderöd. Arkeologisk utredning steg 1 inför planerad ombyggnad av europaväg och lokalt vägnät. Skåne, Hörby och Kristianstads kommuner, Hörby, Fulltofta, Äspinge, Södra Rörum och Linderöd socknar. Skåne län. (Utgiven i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Syd)

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:016 Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:004 Olga Schlyter och Maria Lundberg Byggnadsantikvarisk utredning. Eurocs kontorsbyggnad Dokumentation och riktlinjer inför ombyggnad. Fastigheten Annetorpsgården 1 i Malmö stad. Skåne län.

Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Hedmanska gården – Ändring av befintlig markbeläggning. Fastigheten Gyllenstjärna 7 i Malmö stad. Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:017 Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Marsvinsholms kyrka – Restaurering av tornspiran. Ljunits församling, Balkåkra socken i Ystad kommun. Skåne län.

Maria Lundberg Arbeten utförda 1997-2006. Katrinetorps gård - Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser på Katrinetorp Fastigheten Lockarp 44:1 i Malmö stad. Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:018 Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:006 Pia Gunnarsson Wallin och Maria Lundberg Antikvarisk rapport. Skabersjöskolan – Restaurering av staket. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun. Skåne län.

Carola Lund Antikvarisk kontroll. Rosenvingska huset. Invändiga målningsarbeten. Fastigheten Jörgen Kock 3 i Malmö stad. Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:019 Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:007 Pia Gunnarsson Wallin och Maria Lundberg Antikvarisk rapport. Skabersjöskolan – Inredning av WC samt montering av akustiktak. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun. Skåne län.

Lars Persson Kulturmiljöutredning. Bunkeflo och Vintriepark – En landskapshistorisk studie av Bunkeflo socken och utbyggnadsområdet Vintriepark. Bunkeflo socken i Malmö stad. Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:020 Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:008 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Sofia Albertina kyrka – Renovering av yttertak. Landskrona församling i Landskrona kommun. Skåne län.

Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Gamla begravningsplatsen. Ny gångväg genom Gamla begravningsplatsens västra del. Innerstaden 1:14, Malmö stad. Skåne län

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:009

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:021

Carola Lund, Maria Lundberg och Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Varvsstaden - Kockumsområdet söder om Stora Varvsgatan. Fastigheten Hamnen 21:149 i Malmö stad. Skåne län.

Johanna Larsson, Carola Lund och Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Område söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö. Underlag inför planprogram. Fastigheterna Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6 i Malmö stad. Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Hästveda kyrka – Utvändig restaurering. Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet, Hästveda socken i Hässleholms kommun. Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011 Carola Lund och Olga Schlyter Åtgärdsplan. Frihamnsmagasinet M1. Fastigheten Hamnen 22:192 i Malmö stad. Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:012 Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Malmö Centralstation – Invändiga ändringar i byggnad 1B. Fastigheten Innerstaden 31:10 i Malmö stad. Skåne län.

Bilaga 1 Karta Laga skifte 1763

Bilaga 2 Karta Enskifte 1805

Bilaga 3 Generalstabskartan 1854

Bilaga 4 Häradskartan 1912

Bilaga 5 Byggnadsinventering utförd i oktober 2007 av Johanna Larsson och Olga Schlyter.

Byggnadsinventering

Fodret 19 Byggnad 1. Silo, kontor och magasin

Från 1917 hade Lantmännen trävarumagasin på denna plats. Det var låga byggnader i träpanel. 1935 byggdes ett spannmålsmagasin som var en reslig byggnad i två plan med sadeltak. 1938 byggdes ett kontor i form av en villaliknande byggnad i mörkt tegel intill spannmålsmagasinets södra fasad. Denna byggnad står kvar idag längst österut i byggnadskomplexet. Trävarumagasinen är rivna och silobatteriet är uppfört på dess plats. Spannmålsmagasinet förefaller ha funnits kvar in på 1980-talet. Idag finns spår kvar av den byggnaden i form av plåt på angränsande byggnaders fasader. Själva silobatteriet började uppföras 1951-52 då dess norra del bestående av sex silos uppfördes. Bygget av den 27 meter höga byggnaden ska ha tagit 10 dagar och silon göts med glidformar. Det var den första silo i Skåne som uppfördes av Lantmännens Byggnads AB i Lund. Åren 1958-59 byggdes silobatteriet till mot söder med ytterligare sex silos. Vid den tiden uppfördes även de tillbyggnader i betong och tegel som finns i anknytning till silobatteriet åt norr och öster. Dessa var så kallade planbottenmagasin som fungerade som bland annat lager för kvarnspannmål och inrymde kross och hammarkvarn. 1974 gjordes ännu en tillbyggnad i form av sex silos. Det ljust grönputsade silobatteriet av armerad betong är dominerande i byggnadskomplexet. Silobatteriet består av arton silos, som var och en har ett litet kvadratiskt vitkarmat fönster högst upp under takfoten åt väster, och på en del finns liknande fönster även längre ner. Det finns grönmålade portar in i byggnaden från söder och väster. I norra delen av silobyggnaden finns en tillbyggnad i tre våningar. Tillbyggnaden är rak och enkel i sin form och har fasader i rött tegel med synlig vitmålad betongstomme. Ljusinsläpp sker genom smala fönsterband med vita karmar på varje våning. Översta våningen har även partier av glasbetong. I öster finns en grön godsport på första våningen, skyddat av ett plåttak. Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 5

Även i öster finns en tillbyggnad i tre våningar med samma utformning som den norra tillbyggnaden. På tillbyggnadens norra gavel finns en skjutport skyddad av ett plåttak. Den östra fasaden täcks på den norra delen av korrugerad plåt där en byggnad tidigare stod. I delen mot söder finns fönsterband med vita karmar på varje våningsplan. Två grönmelerade portar leder in i byggnaden. Mot söder finns en tillbyggnad i ett plan, även den byggd i rött tegel. På dess södra gavel finns två aluminiumdörrar. Alla tre byggnadsdelarna har svagt lutande pulpettak täckta med svart plåt. Kontoret är uppfört som en mindre villa i brunrött tegel murat i en variant av munkförband. Huset består av ett och ett halvt plan med källare. Fasaden mot norr är klädd med röd korrugerad plåt där den tidigare träbyggnaden stod. Taket är ett sadeltak där lutningen går ut i en sväng ner mot takfoten, vid vilken det finns en gesims i konststen. Taket är belagt med rött taktegel och det finns en lunettformad takkupa mot öster. Byggnaden har en relativt hög skorsten murat i samma tegel som resten av byggnaden. Fönstren är tre- och fyrluftsfönster med vita karmar i trä. Entrédörren är förlagd mot öster och har en omfattning av grå konststen.

Byggnad 1, silobyggnaden, från väster.

Byggnad 1, silobyggnaden, från öster och norr.

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 5

Byggnad 1, silobyggnaden med kontorsvillan, från söder och öster.

Byggnad 2. Lagerbyggnad

Byggnaden är uppförd 1974 efter ritningar av Skånska Cementgjuteriet för Skånska Lantmännen. Den fungerar idag som lager av byggvaror för det byggföretag som finns på fastigheten. Lagerbyggnaden är uppförd i betong med en bärande pelarkonstruktion och fyllning i form av betongplattor. Den södra fasaden har dock fyllning i form av murat rött tegel. Byggnaden har flera stora portar för införsel av varor. På den södra fasaden finns ett skärmtak i plåt. Taket är täckt med svart korrugerad plåt.

Byggnad 2, lagerbyggnad, från nordväst och söder.

Byggnad 3. Lagerbyggnad

Byggnaden är ritad 1977 av arkitekt Alf Martinsson. Funktionen idag är lagerlokal för byggvaror åt det byggföretag som finns på fastigheten. Byggnaden är en kvadratiskt formad lagerlokal med sidan mot söder öppen. Grundkonstruktionen är i betong medan vissa delar av fasaden består av stående träpanel. Taket är flackt och täckt med svart korrugerad plåt.

Byggnad 3, lagerbyggnad, från sydöst.

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 5

Byggnad 4. Lagerbyggnad

Byggnaden uppfördes 1996 som lagerbyggnad efter ritningar av SL Byggproduktion AB. Byggnaden består av en stålkonstruktion med fasader av korrugerad grön plåt. Den övre delen av fasaderna består av ljusgenomsläpplig korrugerad plast på den östra sidan. På denna sida finns även en stor port i aluminium. Taket är ett svart plåtbelagt sadeltak.

Byggnad 4, lagerbyggnad, från öster.

Byggnad 5. Lagerbyggnad

2004 uppfördes denna byggnad som länkar samman Byggnad 4 och Byggnad 6. Byggnaden är i ett plan med platt tak och har en vitmålad bred taksarg i trä. Fasaderna är täckta med rödmålad locklistpanel och har på både östra och västra sidan igensatta fönster.

Byggnad 5, lagerbyggnad, från öster.

Byggnad 6. Butik och kontor

Byggnaden är ursprungligen uppförd någon gång mellan 1950 och 1974. Huset byggdes om 1980 från lagerbyggnad till butik och kontor efter ritningar av Småhusprojektering. Byggnaden innehåller även lager. Huset är i ett plan med en förhöjd vindsvåning. Fasaderna mot öster och norr är täckta av gul korrugerad plåt, medan de mot söder och väster är i rödmålad locklistpanel. I den södra gavelns övre del finns ett längsgående portparti, även det i rödmålat trä. I den norra fasadens gavelröste finns två fönster med bruna karmar. Mot öster finns en uppglasad tillbyggnad och ett antal portar.

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 5

Byggnad 6, butik och kontor, från söder och nordost.

Byggnad 7. Lagerbyggnad

Denna byggnad är troligtvis från tidigt 1900-tal att döma av konstruktionen och av häradskartan från 1912 där det finns en byggnad på samma plats. Huset står på en öppen grund bestående av tegel och betongsten och är i en våning med sadeltak. Fasaderna är till större delen täckta av grön locklistpanel. Södra gaveln är av trä och rödmålad. Taket är ett sadeltak med vitmålade vindskivor och belagt med korrugerad plåt. I norr finns en dörr på första våningen som nås av en enkel trappa i trä och på andra våningen finns ett enkelt fönster. Nedre våningen på östra långsidan täcks av skjutportar klädda i svart korrugerad plåt. På den södra gaveln finns tre igensatta vitmålade fönster, två på nedre plan och ett på övre. Den västra siden är helt täckt med grönmålad locklistpanel.

Byggnad 7, lagerbyggnad, från norr och nordost.

Tygelsjö 20:5 Byggnad 8. Godsmagasin

Byggnaden är ett magasin uppfört invid järnvägen någon gång runt sekelskiftet 1900. Byggnaden är ett vitputsat tegelhus i två våningar med sadeltak. Taket är belagt med rött, tvåkupigt tegel. Centralt på varje långsida finns små lastportar på varje våning samt som på vindsvåningen. Lastportarna i bottenvåningen är dock igenmurade. Även på norra gaveln finns lastportar på alla våningsplan. Mindre fönster med stickbågsvalv finns någorlunda symmetriskt placerade på fasaderna. Fönster och portöppningar är inramade av dekorativ murning i rött tegel. Samtliga fönster och portar är utbytta i sen tid.

Byggnad 8, godsmagasin, från väster. Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 5

Byggnad 8, godsmagasin, från söder och norr.

Byggnad 9. Lagerlokal

Byggnaden är uppförd under första halvan av 1900-talet. Byggnaden är en långsmal lagerbyggnad i ett plan med flackt sadeltak av korrugerad plåt. Fasaderna täcks av grönmålad locklistpanel på den östra sidan och grön korrugerad plåt på den västra. Den östra fasaden har ett antal enklare fönster, dörrar och portar medan den västra fasaden är helt sluten.

Byggnad 9, lagerlokal, från sydost.

Byggnad 10. Lagerlokal

Byggnaden är uppförd under första halvan av 1900-talet. Byggnaden är i ett plan med sadeltak belagt med svart korrugerad plåt. I grunden finns en trästomme, och rester av locklistpanel finns kvar på vissa ställen. Den östra fasaden har dock murats upp med betongblock, och mot väster finns en tillbyggnad i korrugerad plåt. Två portar finns på den östra fasaden.

Byggnad 10, lagerlokal från sydost, samt detalj av äldre panel på norra gaveln. Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 5

Byggnad 11. Lagerlokal

Byggnaden är uppförd på 1960-talet. Byggnaden är uppförd i vitputsad betongsten i ett plan med flackt tak belagt med svart korrugerad plåt. På östra fasaden finns en högre skorsten ansluten. Den är murad i rött tegel nertill och består av gjutna betongblock upptill. Det finns två portar på den östra fasaden.

Byggnad 11, lagerlokal, från sydost.

Tygelsjö 20:6 Byggnad 12. Kontor

Byggnaden som idag inhyser kontor var ursprungligen disponentvilla till Tygelsjö andelsmejeri som låg på platsen från 1893. Mejeribyggnaden revs på 1970-talet och en stor lagerbyggnad (Byggnad 13) uppfördes i dess ställe. 1974 byggdes disponentvillan om från bostad till kontor efter ritningar av Assar Göransson. 1982 byggdes en vinkel till mot norr, efter ritningar av Pantektor AB. Norrsidan var tidigare byggnadens framsida, en symmetrisk och välkomponerad fasad med en centralt placerad entré med en frontespis med balkong över. Byggnaden är i en våning med inredd vind och har en T-formad plan. Taket är ett sadeltak belagt med bruna betongplattor. Fasaderna är vitputsade och mot söder finns en centralt placerad frontespis. Fönstren är sentida, bruna träfönster. I det västra gavelröstet finns ett äldre lunettfönster med vita karmar. Byggnaden är sammankopplad med Byggnad 13 genom en förbindelsegång på östra gaveln.

Byggnad 12, disponentvilla, från väster och söder.

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 5

Byggnad 13. Lagerlokal

Byggnaden uppfördes 1974 som lagerbyggnad åt SMIFA- lättmetallkonstruktioner efter ritningar av Lennart Göransson. 1982 byggdes den till mot söder åt Gardilux AB efter ritningar av Pantektor AB. Byggnaden är en stor hallbyggnad, anknuten till kontorsbyggnaden i väster genom en förbindelsegång. Byggnaden består av tre skepp som vardera har ett flackt sadeltak. Fasaderna är täckta med grå och röd korrugerad plåt. Ljusinsläpp sker genom fönsterband uppe vid tak på norra och södra sidan. På de fasaderna finns även ett flertal portar och dörrar i stål och aluminium.

Byggnad 13, lagerbyggnad, från söder och öster.

Byggnad 14. Lager- och verkstadsbyggnad

1975 uppfördes denna byggnad som lager och verkstad för bland annat sprutmålning. Arkitekt även för denna byggnad var Lennart Göransson. Gardilux AB byggde 1983 till byggnaden mot öster. Byggnaden består av ett högre mittparti och två lägre tillbyggnader mot öster och väster. Mittpartiet och den västra tillbyggnaden har pulpettak, medan den östra tillbyggnaden har plant tak. Taken är täckta med svart korrugerad plåt och fasaderna består av grå korrugerad plåt. Mot norr finns ett antal portar. Enbart den östra delen har ljusinsläpp i form av smala vitkarmade träfönster högt upp på fasaden.

Byggnad 14, lager- och verkstadsbyggnad, från norr.

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 5

Bilaga 6 Exempel på omvandlade silobyggnader.

Wennberg silo, Köpenhamn Adress: Islands brygge, Köpenhamn Arkitekt ombyggnad: Tage Lyneborg Mer info: www.tagelyneborg.dk www.ib30.dk Foton: Olga Schlyter

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 6

Das Silo, Hamburg Adress: Harburg Channel, Hamburg Arkitekt ombyggnad: BHL Architekten Mer info: www.das-silo.de www.bhl-architekten.de Foton: Olga Schlyter

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 6

Grünerløkka studenthus, Oslo Adress: Grünerløkka, Oslo Arkitekt ombyggnad: HRTB A/S Mer info: www.hrtb.no/silo Foton: www.hrtb.no/silo

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 6

Sinsen Panorama, Oslo

Adress: Trondheimsveien 197, Oslo Arkitekt ombyggnad: Pride Architects Mer info: www.prideark.no Foton: www.prideark.no

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 6

Silos Apartment, Sydney

Adress: Newton, Sydney Arkitekt ombyggnad: Tonkin Zulaikha Greer Mer info: www.tzg.com Foton: www.tzg.com

Malmö Kulturmiljö

Enheten för Kulturmiljövård

Rapport 2007:021 Bilaga 6