Orden etik och moral betyder egentligen samma sak, men en vanlig

Moral och etik Peking och München VT 2017

ETIK OCH MORAL Vad är ETIK och MORAL?

Etik och moral handlar alltså om vad som är gott och ont, rätt och fel. Men det är viktigt att skilja på vad som är rätt och fel enligt juridiska lagar och ur ett etiskt perspektiv. Att något är rätt enligt lagen innebär inte automatiskt att det är rätt enligt etiken. Det finns t.ex. ingen juridisk lag mot otrohet men många skulle nog anse att det är omoraliskt och alltså etiskt fel att vara otrogen mot sin partner. Det är en ganska grundläggande moralregel i många kulturer. Orden etik och moral betyder egentligen samma sak, men en vanlig uppfattning är att moral handlar om våra konkreta handlingar och åsikter i frågor om gott och ont, rätt och fel, t.ex. åsikten att det är omoraliskt att vara otrogen mot sin partner. Etik handlar om våra argument för vår moral, t.ex. varför det är omoraliskt att vara otrogen mot sin partner. Etiken handlar alltså om hur vi tänker och resonerar kring moral. PLIKTETIK eller REGELETIK

Pliktetiken ställer upp regler för vad som är rätt och fel. När man sedan hamnar i etiska valsituationer följer man helt enkelt regelkatalogens ”rätt och fel”. Inom religionerna anser man att Gud har gett oss sådana regler, till exempel Tio Guds bud. Men i praktiken är det omöjligt att alltid i alla situationer följa givna regler. En grundläggande regel är till exempel att inte döda. Men det finns situationer då denna regel inte efterlevs, till exempel att döda i krig, dödsstraff vid svåra brott, dödshjälp och abort. Att leva efter regler förenklar livet. Ibland är det enkelt med regler eftersom de alltid fungerar och man behöver inte ifrågasätta dem. Ta till exempel trafikreglerna som alla är överens om och som därför gör att trafiken kan fungera på ett smidigt sätt. I de flesta religioner har man den gyllene regeln som ledande princip: Gör mot andra som du vill att de ska göra mot dig. Detta är en heltäckande regel som kan hjälpa dig i ditt val i en etisk situation. Judendomen och islam är två exempel på religioner som bygger på regeletik. Dessa religioner arbetar ständigt med att tolka sitt regelverk. Varje samhälle förändras – utvecklas – och med detta även synen och tolkningen av regler och normer. KONSEKVENSETIK

I en etisk valsituation gör vi de handlingar som vi anser vara rätt för att uppnå ett gott resultat – en god konsekvens. För att nå goda följder av våra handlingar kan vi ibland till och med tvingas göra en orätt handling för att resultatet ska bli gott. Din bästa kompis kommer entusiastiskt till dig direkt från frissan och frågar vad du tycker om hans/hennes nya och totalt ändrade hårstil. Du säger då inte att hon ser hemsk ut – som du egentligen tycker. Istället säger du att hon/han är fin i den nya frisyren, bara för att göra henne ledsen. Din osanna handling får då en god konsekvens. Men en rätt handling kan även leda till något ont. Du är hygglig och lånar ut din moped till en kompis för att åka hem och hämta sin mobil. Din kompis råkar ut för en trafikolycka med svåra skador som följd. Din hyggliga och goda handling fick onda följder.

DYGDETIK

Sinnelagsetik är en teori som menar att det är en persons avsikter som avgör om en handling är god eller inte. Sinnelag handlar om hur vi är som personer. Det rör vår läggning eller personliga karaktär. Man säger ibland att en person har det rätta sinnelaget. Att ha det rätta sinnelaget kan vara att ha pliktkänsla. Man vill göra det som är rätt. Enligt sinnelagsetiken är frågan om vad som är rätt eller fel kopplat till den inställning man har. Anta att din inställning är att du vill dina medmänniskor allt gott. I all välvilja ger du bort en massa pengar till en person. Personen använder pengarna till droger. Det är i sig inte bra, men du ville väl och handlade i tron att du gjorde rätt. Du är därmed en god människa med det rätta sinnelaget. Det är det som är avgörande.

Hur gör man en analys kring etiska frågor? Vid analys av en etisk frågeställning kan man förenklat utgå från de här punkterna: 1. Beskriv det etiska problemet. 2. Försök avgöra vad som är rätt och fel? Hur ska man handla så att resultatet blir gott? Tag hjälp av de etiska resonemangsmodellerna, pliktetik, konsekvensetik och sinneslagsetiketik. 3. Slutligen bör du kunna svara på varför du väljer och handlar som du gör, varför väljer du en viss lösning.

Ett exempel på hur man kan se på ett dilemma ur de olika etiska modellerna. Ett moraliskt dilemma Ett känt moraliskt dilemma är ”Jim och indianerna” som den engelske filosofen Bernard Williams (1929 – 2003) presenterade 1973 i texten “A Critique of Utilitarianism”. Det moraliska dilemmat lyder ungefär såhär: Jim är en amerikansk botaniker på expedition i ett sydamerikanskt land som styrs av en diktator. Av en slump kommer Jim till en liten stad där tjugo indianer blivit tillfångatagna, bundna och uppställda mot en mur. Indianerna anklagas för att vara rebeller och militärer står redo att avrätta dem för att avskräcka befolkningen mot fortsatt motstånd mot regimen. Den ansvarige militärkaptenen på plats, som arresterat rebellerna, välkomnar den utländske besökaren och ger Jim ett erbjudande som gäst. Jim får möjligheten att döda en av indianerna och som en gåva kommer de övriga i så fall friges. Om han inte dödar en av rebellerna kommer samtliga tjugo avrättas. Dilemmat är konstruerat så att det inte finns några möjligheter att försöka leka hjälte och t.ex. ta kaptenen som gisslan för att rädda samtliga indianer. Det skulle endast medföra att inte bara indianerna avrättas utan även Jim. Vad bör Jim göra?

Plikt eller regeletik Om Jim vore plikt/regeletiker bör han fråga sig vilket handlingsalternativ som överensstämmer med hans moraliska principer eller regelsystem. Eller om något av alternativen strider mot hans moraliska principer. Vore Jim t.ex. kristen och vill följa Guds tio budord så borde han rimligtvis avstå från erbjudandet att döda en indian. Det alternativet strider ju klart och tydligt mot budet ”Du skall icke dräpa”.

Regeletiken ger ganska tydliga och enkla svar men är det en rimlig regel att det alltid under alla omständigheter är omoraliskt att döda? Inte ens i självförsvar? Bör man verkligen enbart fokusera på handlingarna för att avgöra om något är moraliskt eller omoraliskt? Kan Jim verkligen undkomma ansvar för indianernas död bara för att han själv inte dödar någon?

Konsekvensetik En konsekvensetiker borde vid första anblick givetvis ta erbjudandet att döda en indian för att rädda fler. Vanligtvis blir det sämre konsekvenser om fler dör än nödvändigt. Så resonerar också de flesta konsekvensetikerna som anser att man ska välja den handling som medför mest lycka för största möjliga antal. Men är det så säkert att dödandet av en indian medför största möjliga lycka? Det beror naturligtvis på vad som händer, vilka konsekvenser dödandet får. Om Jim dödar en indian och upptäcker att det var något väldigt njutbart och därför skulle fortsätta döda fler än tjugo människor och skapa mer lidande än om de tjugo indianerna dör, skulle det vara fel enligt utilitarismen att döda en indian. Sannolikheten för att Jim är en seriemördare är kanske inte så stor men man kan ju inte veta förrän handlingen är utförd menar kritiker. Och hur vet man om den handling man inte utförde verkligen hade medfört sämre konsekvenser än den man valde att utföra? Det kan konsekvensetiker aldrig besvara men de menar att vi i de flesta situationer kommer kunna uppskatta vilken handling som skulle medföra bäst konsekvenser för alla berörda. En annan vanlig kritik mot konsekvensetiken är att det är omoraliskt att offra en individ för flera andra, men i Jims fall skulle den indian han dödar ha dött i alla fall skulle en konsekvensetiker förmodligen svara.

Sinnelagsetiken Ur ett sinnelagsetiskt perspektiv är frågan om Jims avsikter det som är intressant. Om Jim antar erbjudandet och dödar en indian med syftet att rädda de övriga nitton skulle förmodligen sinnelagsetiker kunna säga att han handlade rätt. Handlingen att döda blir moraliskt god eftersom Jim har goda avsikter med den, nämligen att rädda liv. Men hur vet vi att Jim verkligen har goda avsikter? Det skulle ju kunna vara tänkbart att Jim är en psykopat som alltid varit fascinerad vid tanken på att döda en annan människa. Han har hittills inte vågat ge utlopp för sina fantasier på grund av risken att åka fast, men i denna extrema situation skulle Jim kunna komma undan med sin gärning under förespegling att han gör det för en god sak. En sinnelagsetiker skulle förmodligen hävda att han i så fall inte alls gör rätt eftersom han egentligen har en ond avsikt med sitt agerande. Men då följer naturligtvis frågan om vem som avgör vad som är onda eller goda avsikter? Det hävdas ibland att Jesus var sinnelagsetiker eftersom han betonade att det inte räcker med att följa regler i handling utan att ens sinne också måste vara rent från synd. Det framgår bl.a. av bergspredikan i Matt 5:27-28 där Jesus säger: ”Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap.” Nu är det dags för dig att arbeta själv.

Uppgift 1.

Martina blev blixtförälskad i den nya killen Josef som började i klassen i sjuan. Josef besvarade kärleken och de hade det kul och bra tillsammans. Drygt ett år senare märkte Martina att hon inte tänkte på Josef och längtade efter honom på samma sätt som tidigare. Hon ville plötsligt gärna vara för sig själv och mer tillsammans med sina kompisar som i ”gamla” tider. Hennes känslor för Josef höll på att svalna, vilket hon slutligen erkänner för sig själv. Martina bestämmer sig för att göra slut med Josef, eller i varje fall göra ett uppehåll. På lördag ska hon fatta mod och säga det. På fredagkvällen ringer Josef alldeles förtvivlad. Hans pappa, som Martina verkligen gillar, har drabbats av en elakartad och obotlig tumör. Josef säger mellan gråtattackerna att han är så glad över att ha Martina som han älskar så mycket. Det ger honom styrka att klara den svåra tid som han och hans familj nu har framför sig… Din uppgift blir att göra en analys av den etiska situation som Martina ställs inför. Använd dig av de tre punkterna för etisk analys som står ovan. Uppgift 2.

Ge dig ut på nätet och leta efter en artikel i någon av våra dagstidningar eller kvällstidningar som är ett exempel på ett etiskt dilemma. Beskriv hur en konsekvensetiker, regeletiker och sinneslagsetiker skulle resonera kring detta dilemma. Uppgift 3.

Du ska nu välja ett etiskt dilemma att skriva om. Etiskt dilemma innebär att du tvingas ta ställning i en svår fråga där det inte finns några självklara rätt eller fel. Med hjälp av t.ex. Internet, böcker och tidningsartiklar söker du fakta och frågor som kommer att utgöra grunden för denna rapport. Du ska ha med följande rubriker: 1. Bakgrund och fakta 2. Argument för … 3. Argument mot … 4. Egna tankar (här skriver du vad du själv har för uppfattning i denna fråga) 5. Källförteckning (Räcker inte att endast skriva Aftonbladet, utan det skall vara hela adressen på den sida du använt. Om du använt dig av en bok skall det även vara vilken sida du har använt osv.

Exempel på etiska dilemman:      

Abort Dödshjälp Dödsstraff Pälsindustrin Djurförsök Civil olydnad

  

Vapenexport Genteknik Eget förslag

Stort lycka till kära 9or! /Nicodemus Hallströmus