ORDLISTA (MIO071, VT 2008) Agglomeration, Det är vanligt i

January 10, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Statsvetenskap, International Relations
Share Embed Donate


Short Description

Download ORDLISTA (MIO071, VT 2008) Agglomeration, Det är vanligt i...

Description

ORDLISTA (MIO071, VT 2008) Agglomeration, Det är vanligt i ekonomisk geografisk litteratur att man gör en åt åtskillnad mellan verksamhetsagglomerationer (”localisation economies”) och urbana agglomerationer (”urbanisation economies”). Verksamhetsagglomerationer skiljer sig från urbana agglomerationer genom att de genererar företagsspecifika fördelar som uppstår när när företag lokaliserar nära andra företag i samma bransch. Urbana agglomerationer förknippas med fördelar för det enskilda företaget som springer ur en lokalisering nära andra företag oavsett sektor. Urbana agglomerationer ses därför ofta som en funktion av befolkningstäthet, därav termen ”urban”. Capacities, capabilites, Anlag och kapaciteter som finns på en plats, tex socialt kapital, produktionsfaktorer Centrum, centralt beläget geografiskt område eller region; region med ”överordnad betydelse”. Används som beteckning av den industrialiserade världen i den ”tidigare globala arbetsfördelningen”. Externa skalfördelar, Samlokaliseringsfördelar som medför att enskilda företags kostnader fallande beroende på att hela industrins storlek eller likartade och närbesläktade företag växer. Förädlad vara/produkt, produkt som har bearbetats för att ge värdefullare egenskaper; har förvandlats från råvara eller ett antal delkomponenter till färdigvara. Geoekonomin, ekonomisk fördelning i det geografiska rummet, d.v.s. hur ekonomin varierar globalt. ”Den globala ekonomiska kartan”. Globalisering, en mer funktionell integration av de ekonomiska aktiviteterna över nationella gränser. Detta handlar om mer kvalitativa förändringar av hur aktiviteterna är organiserade geografiskt. (Jmf. ”Internationalisering”). Hemmaekonomin, landet, eller ekonomin, där det transnationella företaget härstammar ifrån, eller har sitt huvudkontor. Icke-tullbaserade handelsbarriärer (icke-tullmässiga hinder), handelsbarriärer som inte baseras på värdet av importen (vilket tullar gör). Informell sektor, vanligtvis oregistrerat och ofta illegalt arbete. Står utanför socialförsäkringsbestämmelser och täcks inte av skyddslagstiftning. Betalar ingen inkomstskatt eller arbetsgivaravgifter. Ofta egenföretagande eller arbete för ett litet familjeföretag. Insatsvara, inputs, vara som används i produktion av andra varor och som utgör en del av den färdiga varan, d.v.s. inte maskiner etc. Institutioner, en benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster. Institution är alltså närmast liktydigt med etablerad konvention. Institutioner kan vara formellt reglerade i lagen, som t.ex. skolan, men kan också utgöras av informella sedvänjor, vanor och traditioner. Interna skalfördelar, fasta kostnader som inte är beroende av produktionens omfattning och antalet kunder.

Internationalisering, process som leder till att företeelser som tidigare varit inomnationella förflyttas till en mellan- eller överstatlig nivå. Jacobs externaliteter, En ansamlingen av individer, sysselsättningsmöjligheter och företag skapar en potentiell resursarena. Variation och diversifiering hos ett samlokaliserat näringsliv är av större betydelse för innovativitet än geografisk specialisering. Lokal rivalitet är av godo då det snabbar på införandet av ny teknologi Kluster, Kluster av verksamheter med gemensamma nämnare är ett explicit rumsligt beteende av en samling företag. Relationen mellan företagen är tydlig och förutsägbar. De platsbundna fördelarna grundas på: sänkta transportkostnader, korta avstånd mellan företag, institutioner och olika typer av basstrukturer, minskade transaktionskostnader i utvecklingen av en generell arbetsmarknad (billigare sökkostnad). Fördelar kan också bestå av: Befolkningskoncentrationer, högskolor och universitet. Kluster är ett system av relationer mellan företag. Närhetsbegreppet och representationer av agglomerationer ges i litteraturen en rad olika tolkningar. Den klassiska agglomerationsteorin erbjuder inga distinkta kvalitativa eller kvantitativa avgränsningar av regionala ansamlingar. Exempel på sådana avgränsningar är antal företag som ska finnas inom ett avgränsat område för att det ska ses som en agglomeration, inte heller specificeras några krav på homogenitet verksamhetsmässigt eller det geografiska omfånget. Ibland är den rumsliga utsträckningen stor som en stadsdel (t.ex. Madison Avenue), andra gånger är det en regional ansamling av företag (t.ex. Öresundsregionen). Men det finns också exempel på betydligt vidare rumslig utbredning där närhetsfördelar uppnås i nationalstater medan vissa studier diskuterar makroregioner (såsom EU) som agglomerationer. Den mest frekvent förekommande varianten är storstadsområden (dvs. urbana agglomerationer). Dessutom finns det exempel i litteraturen på hur avgränsningar kan variera över tiden. Från att inledningsvis mest framställts som ett nationellt fenomen beskrivs kluster idag ofta som en regionalt förankrad företeelse. En ytterligare komplikation i sammanhanget är att företags egen uppfattning om vad som är nära varierar. Variationer kan finnas inom och mellan branscher. Exempelvis är företag i bilbranschen mer benägna att se närhetsbegreppet i ett vidare perspektiv än tjänsteföretag. Kodad och okodad kunskap, När ny kunskap uppstår är den okodad. Den är djupt förankrad i en individ och kan svårligen göras tillgänglig för andra, inte ens med moderna kommunikationsmedel. Okodad kunskap har kommit att få en allt viktigare roll i konkurrenskraftsskapande åtgärder, framkallat av den snabbt föränderliga globala ekonomin. Till skillnad från den okodade kunskapen kan kodad kunskap kommuniceras genom symboler och språk. På så sätt krävs små investeringar i relationer mellan den som ”äger” kunskapen och den som ska ta emot den. Kunskapen kan enkelt och till låg kostnad distribueras mellan aktörer och den är geografiskt rörlig, ofta över stora avstånd. Länkar (lokala), transnationella företags kontakter med inhemska företag i värdekonomin. Avgör i vilken grad TNC är integrerade i den lokala ekonomin. Industriella externaliteter, Industriella externaliteter utvecklas när företag i en enskild sektor eller i flera närliggande och relaterade sektorer samlas i ett geografiskt avgränsat område. Betonar utvecklingen av ett industriella klimat på platsen. Företag som utgör skola och utbildar skickliga yrkesutövare som kan identifiera och lösa problem men även utveckla nya produkter och processer. Pool av specialiserad arbetskraft skapar fördelar för företagen på platsen genom att sökkostnader och risker för arbetstagare och arbetsgivare sänks Periferi, geografiskt område beläget i utkanten, region med ”underordnad betydelse”. Används som beteckning för 3:e världen i den ”tidigare globala arbetsfördelningen”. Polycentrism, förekomst av flera (makt)centra

Regionala ekonomiska block, ett antal stater, ofta med en geografisk närhet, som kommer överens om att ge de andra medlemsländerna prioriterat tillträde till deras marknader. Framför allt gäller samarbetet reduktion av handelsbarriärer. Handelsblock. Rumslighet, syftar på ”socialt producerat rum”. Används för att understryka hur rum upplevs och skapas av människor (och företag), till skillnad från begreppet rum som lätt uppfattas som en behållare inom vilken det sociala livet utspelar sig. Rural, landsbygd, lantlig i fråga om kultur eller försörjningssätt. Skalfördelar, Externa skalfördelar för det individuella företaget bygger på dess speciella rumsliga förbindelse med andra aktörer i en agglomeration/kluster. Genom att knyta an till Schumpeters syn på entreprenörers roll i innovationsprocessen kan vi här finna en viktig förklaring till den rumsliga koncentrationen av innovationer. Entreprenörens roll är att söka exogena uppfinningar för att föra in dessa i sina företag och därefter exploatera och marknadsföra innovationerna. I regionala agglomerationer med ett gynnsamt industriellt klimat underlättas entreprenörens sökande efter idéer och presumtiva innovationer. Stordriftsfördelar, Fördelar med att produktion i stor skala är mer lönsam än produktion i mindre skala p.g.a. bättre arbetsfördelning, inlärning samt mekanisering och automatisering. Storskalig produktion använder mer specialiserade tjänster av olika slag och en mer avancerad produktionsteknik. Kravet på ökade ökade investeringar i maskiner och anläggningar som kommer av detta hanteras genom att de fasta kostnaderna slås ut på en större produktionsvolym. Resultatet är en mer lönsam produktion. Teknoekonomiskt paradigm. Paradigm är ett system av antaganden och tankemönster som är allmänt erkända inom ett samhälle. Paradigmskifte är en genomgripande förändring av grundläggande antaganden och tankemönster. Bygger på ett stort teknologiskt genombrott som skapar stora investeringsmöjligheter. Detta medför genomgripande konsekvenser för samhället och dess ekonomiska system. Den nya “bärande” teknologin måste vara socialt, miljömässigt och i slutändan politiskt acceptabel. Varje paradigm har sin uppsättning insatsfaktorer vilken utgör nyckelfaktorn för det aktuella paradigmet. I samband med ett paradigmskiftet kommer relativpriset på denna faktor att falla snabbt, samtidigt som utbudet av den växer snabbt. Efterfrågan stiger också snabbt då den aktuella nyckelfaktorn har potential att användas i ett mycket stort antal produkter och processer. Nykelfaktorn i det ”teknoekonomiska” paradigm som bär upp den femte Kondratievuppgången är mikroelektroniken. Samtidigt med att ett nytt ”teknoekonomiskt” paradigm ger upphov tll nya produkter resulterar det i radikala förändringar i den relativa kostnadsstrukturen för insatsfaktorerna i produktionen. Övergången från en nedgångs- till en uppgångsperiod möjliggörs av förändringar i ”technoeconomic paradigm”, vilka förorsakar så genomgripande förändringar i teknologiska system att de får effekter på hela ekonomins sätt att fungera. Dessa förändringar innefattar ”... a combination of interrelated product and process, technical, organisational and managerial innovations, embodying a quantum jump in potential productivity for all or most of the economy and opening up an unusually wide range of investment and profit opportunities. Such a paradigm change implies a unique new combination of decisive technical and economic advantages” Freeman, C. & Perez, C. (1988); ”Structural crises of adjustment, business cycles and investment behaviour.” Ingår i Dosi (1988). Dosi, G. et al. (eds.) (1988); Technical Change and Economic Theory. London, Pinter Publishers. Transaktionskostnader, inom ekonomisk geografi handlar det om att påverka de geografiska transaktionskostnaderna, exempelvis innebär höga transaktionskostnader här att man har höga säljkostnader för att nå kunderna på marknaden

Transnationella företag/multinationella företag och globala företag, Ett multinationellt/transnationell företag har en hemmabas, ett globalt företag är platslöst. Ett transnationellt/multinationellt företag har makt att koordinera och kontrollera verksamheter i mer än ett land, även om det inte äger dessa. En viktig konsekvens av begreppet globalisering vore att transnationella/multinationella företag utvecklas till de centrala aktörerna i världsekonomin (på bekostnad av bla nationalstater). Globala företag skulle vara kapital utan hemmabas, kapital som saknar nationell identitet och som har en internationaliserad företagsledning och är åtminstone potentiellt villigt att lokalisera och omlokalisera sig var som helst på jorden för att erhålla antingen de säkraste eller de högsta vinsterna. Ett globalt företag skulle kunna förse sig med råvaror, producera sina produkter och marknadsföra dem på det globala planet på det sätt som dikterades av strategi och möjligheter. Företaget skulle inte längre har en övervägande nationell hemmabas (som transnationella/multinationella företag) utan skulle betjäna globala marknader genom globala operationer. Sålunda kunde globala företag till skillnad från transnationella/multinationella företag inte längre kontrolleras eller ens begränsas av enskilda nationalstaters politik. Snarare kunde de undgå alla utom de gemensamt överenskomna och upprätthållna internationella regleringsprinciperna. Globala företag skulle manifestera en i egentlig mening globaliserad ekonomi. Urban, stadsmiljö, (den större) stadens sätt att fungera. Värdekonomin, landet, eller ekonomin, vari ett utländskt företag satsar genom en utländsk direktinvestering. Mottagaren av FDI.

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF