pedagogisk meritportflj - Luleå tekniska universitet

2007-04-12

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ FÖR HELENA JOHNSSON, lektor i träbyggnad vid avd. för byggkonstruktion, inst. för Samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet (LTU).

Pedagogisk grundsyn Jag finner stor glädje i att undervisa och ser det som en framgång då jag lyckas få studenter att förstå ett komplicerat sammanhang. Min syn på studenten som aktiv i lärandet medför att jag planerar mina kurser som arbetstunga för studenterna, med tydlig fokus på att hjälpa dem att nå ökad förståelse. Som en genomgående metod arbetar jag i mina kurser med projektarbeten. Dels för att dessa medför stort eget lärande om studenterna guidas rätt och dels för att de simulerar det verkliga arbetsklimatet i byggbranschen. Studenterna ansvarar för att driva projekten framåt och längs vägen identifiera den kunskap som behövs för att lösa problemen. Denna förväntan lägger jag tydligt och klart fast för studenterna. Jag har valt att skifta fokus från inlärning av rena fakta till fokusering på processen. Det är min fasta övertygelse att studenter lär sig bäst genom att uppleva problemen själv. Idén med enbart föreläsningar förekommer inte i mina kurser. En nära kontakt med läraren som mera fungerar som en mentor är fruktbart, något som jag starkt uppskattade under min egen studietid. Som lärare ansvarar jag för att guida studenterna rätt i stoffet och ge förutsättningar för att de skall kunna lösa förelagda uppgifter. Jag brukar inte ställa upp den typ av uppgifter som har ett ”rätt svar”, vilket stimulerar diskussionen och skapar tillfälle till inlärning också studenter emellan och inte bara från mig till studenterna. För mig är kunskap en information som man innehar och som man kan tillämpa. Jag kan uppleva att studenter kan härbärgera mer information än kunskap, ibland har fråga och svar ingen som helst koppling till varandra. För mig som undervisar i ett ämne där kunskapen skall visas upp genom tillämpning i projekt, framstår det som extra tydligt att kedjan information – förståelse – tillämpning måste vara hel för att studenten skall nå målet. Min roll som lärare ligger i att presentera informationen, förklara den så att förståelse uppnås och stötta studenterna i att våga tillämpa det de vet. Först då har studenten uppvisat kunskap inom mitt område. Genom projektupplägget får jag möjlighet att stötta tillämpningen av kunskapen, något som ofta överlåts till studenterna själva t.ex. i traditionell matematikundervisning. Kärnkunskaper i mitt ämne är förmåga att ƒ ställa upp ett problem från en verklig situation ƒ förenkla problemet på ett ingenjörsmässigt sätt ƒ utföra beräkningar/planeringar/CAD-ritande på en nivå som accepteras av arbetslivet ƒ redovisa tanke och resultat så att andra kan följa och förstå

Helena Johnsson

1(15)

2007-04-12 Kopplingen till den verkliga världen är en av de absolut viktigaste stöttepelarna i min undervisning. Civilingenjörsutbildning är en yrkesexamen och skall ha en stark koppling till det yrkesverksamma livet som väntar efter studierna. Samtliga projektarbeten simulerar därför verkligheten, gradvis mera detaljerat genom årskurserna. Redan från åk 1 kan man öva på själva utförandet av uppgifter, samt redovisningen. I ett något senare skede kommer kunskaperna kring att förenkla problem, detta kräver att man innehar tillräckligt teoretiskt djup. Slutligen kommer förmågan att ställa upp problemen från en verklig situation. Detta kräver så pass mycket kunskap och träning att det inte kan utföras förrän studenten når de högre årskurserna. Studenternas lärutveckling Mitt val att arbeta med projektarbeten medför att jag ofta hamnar i situationen som handledare. Vid handledning pekar jag på möjliga lösningsvägar, aldrig på färdiga lösningar. Mitt underliggande syfte är att skapa nyfikna, självgående och så småningom självständiga studenter som ställer rätt frågor, inte söker efter ”rätt svar”. De studenter som blir frustrerade över mitt sätt att jobba brukar efterfråga bättre struktur och mer stöd från kurslitteraturen. Det kan troligen vara en effekt av att gymnasiets lärstil är mer litteraturbunden, medan jag vill främja kreativitet och egen drivkraft. Bilaga A listar mina undervisningsinsatser. Studenternas engagemang beror till stor del på vilket intresse de har för sin utbildning från början, men engagemanget kan påverkas avsevärt genom rätt metoder. Eftersom jag arbetar i byggbranschen som är en mycket konkurrensfylld bransch, vill jag tidigt skapa en känsla av tävlan mellan olika lag. Det stärker tillhörigheten till den egna gruppen och tänder hos många studenter en låga att prestera lite bättre än de tänkt från början. Kopplat till ”tävlingsformen” genomför vi en kritikfas där lärare kritiserar studenternas arbeten och ställer frågor. I de lägre årskurserna står vi själva för kritiken, i de högre plockar jag gärna in externa experter. Arbetssättet kommuniceras till studenterna bl.a. genom en kursinformation, se bilaga A. Som examinationsform kan projektarbete inte fungera helt självständigt. Risken att enskilda studenter ”glider” med sina kollegor är stor. Därför kompletterar jag projekten med enskilda tentamina eller med hemtentamina i form av loggbok. Enskild tentamen är en enkel och beprövad metod, som dock inte övar studenternas förmåga att omsätta verkligheten till en frågeställning. Där har projektarbetet en mycket tydligare roll. Hemtentamina medger ett mer reflekterande förhållningssätt till kunskapsbyggandet och passar processfrågor väl. Vid utvärderingar av kurser får jag kommentarer som tydligt visar att jag har en förmåga att engagera och stötta inlärningen hos studenterna: ”Helena har verkligen gjort ämnet intressantare, jag hade inga planer på att läsa konstruktionsinriktning, men efter detta skulle jag vilja läsa lite mer trä...” ”Antagligen den bästa och mest givande kursen jag har läst hittills. Otroligt mycket jobb, men samtidigt har det varit roligt. Helena rockar som både föreläsare och stöd vid konstruktionsuppgifter, det känns alltid okay att komma och fråga när man har problem.” Att få människor att växa kunskapsmässigt intresserar mig och ger mig själv energi. Studenternas lärdomar i projektarbete och personlig utveckling är ibland stora och resulterar i en mogenhet och säkerhet som gör att jag själv blir stolt över att få bidra. Min egen lärutveckling Jag har utvecklats som lärare genom att pröva mig fram och lära av äldre kollegor. Tidigt i min doktorandutbildning blev jag engagerad i kurser och blev snabbt ansvarig för kursavsnitt. Under denna tid lärde jag mig att strukturera ett material och presentera det i en logisk ordning för studenterna. Bilaga D listar de läromedel jag varit med och tagit fram. Samtidigt fångade jag

Helena Johnsson

2(15)

2007-04-12 upp de problem studenterna hade med att se helheten i problemställningarna. Detta ledde så småningom fram till ett ställningstagande kring inlärningen av teoriavsnitten där jag adopterade en metod som Ulla Öhman (Material & Bearbetningsteknik vid LTU) använde; att tentera av teorin under de tre första veckorna av kursen för att sedan fokusera på projektarbeten. För mitt ämne innebär det att teoribasen är lagd när tillämpningen kommer och alla verktyg föreligger när en kreativ lösning skall skapas av studenterna. Bilaga B visar mina pedagogiska utbildningar. En utvärdering av Högskoleverket kring högre utbildning på Väg- och Vatten-programmet pekade på att introduktionen till ämnesområdet var svag och kunde vara orsaken till att flera studenter försvann från programmet efter det första året som endast ägnats åt matematik, fysik och kemi. Vid samma tillfälle fördes diskussioner om att starta en ny utbildning, civilingenjör Arkitektur, som förenar den kreativa processen att skapa hus med stabil teoretisk grund. Personligen attraherade angreppet mig och därför engagerade jag mig från första början i utvecklingen av det nya programmet. Diskussioner i lärarkollegiet kring värdet av en god introduktion ledde så småningom fram till en omstrukturering av utbildningsplanen där studenterna redan i årskurs 1 möter en introduktionskurs vars syfte är att ge en överblick över utbildningen och lägga fast grundläggande färdigheter (se avsnittet Exempel). Jag blev så småningom examinator för denna inledande kurs och dessutom programkoordinator för det nya programmet civilingenjör Arkitektur. Bilaga C visar mina insatser för kurs- och programutveckling. Organisatorisk utveckling Med mitt intresse för den överbryggande ämneskombinationen mellan arkitektur och ingenjörskonst följde också att jag tog på ansvaret som koordinator för den nya utbildningen civilingenjör Arkitektur som startade ht 2005, bilaga E. Programmet har rekryterat c:a 50 studenter varje år, bilaga F. Koordinatorskapet medförde att jag snabbt fick en paraplysyn på utbildningen, vilket hjälpte oerhört i planeringen av den första projektkursen, se avsnittet Exempel. Jag har arbetat med att ta fram nya utbildningsplaner för civilingenjör Arkitektur och därmed drivit arbetet att definiera inriktningar och skapa en progression i programmet för studenterna. På inst. för Samhällsbyggnad har vi arbetat under c:a 5 år med målstyrning av programinnehållet mot Högskoleverkets mål. Jag har vidareutvecklat det arbetet och lett arbetet med att definiera program- och inriktningsspecifika mål. Dessutom har jag gjort inspel till fakultetsnämnden att göra målformuleringar på LTU-nivå för samtliga program. Jag har tillsammans med koordinator för Väg- och vatten tagit fram ett matrisverktyg där måluppfyllelse för programmet mäts på kursnivå, bilaga C. Detta verktyg är en stor hjälp för strategisk kursutveckling inom det nya programmet och används för att spåra progressionen och identifiera svaga och starka sidor inom programmet relativt målformuleringen. Matrisverktyget efterfrågas nu av den centrala administrationen inom LTU och diskuteras som en mall för hela LTU. Civilingenjör Arkitektur skapades från ett tolkat behov i det omgivande samhället, där dålig kommunikation mellan arkitekter och ingenjörer förekommer mer ofta än sällan. Programmets utformning har förankrats med flertalet avnämare som välkomnar utbildningen. En tydlig positionering inom programmet har också gjorts genom att konsekvent välja att studera problem som har anknytning till den omvärld vi lever i; flytten av Kiruna stad, nya studentbostäder på Mjölkuddsberget i Luleå, ny stadsdel på Svartöstan i Luleå.

Exempel: Projektkursen Framtiden Byggande och Arkitektur För att belysa mitt arbetssätt använder jag en projektkurs om 15 hp som är den första kursen år 1 inom civilingenjörsutbildningarna i Väg- och Vatten och Arkitektur vid LTU. Jag är Helena Johnsson

3(15)

2007-04-12 examinator för kursen och har utvecklat den från början. I det följande avsnittet omnämns den som ”kursen”. Födelsen av Arkitektur och den samtidiga omdaningen av Väg- och Vatten skedde i diskussioner mellan 10-15 ämnen på de nyligen sammanslagna institutionerna Väg- och Vatten och Samhällsbyggnadsteknik. Syftet med kursen är att göra en inledning till båda utbildningarna och tidigt måla upp den totala omfattningen av utbildningen för de nya studenterna. I den tidigare utbildningen innehöll det första året enbart matematik, fysik och kemi, vilket sänkte motivationen hos studenterna. Kursen är placerad allra först i årskurs 1 och utnyttjar stadieövergången från gymnasiet till högskolan. Kursen ligger parallellt med första årets matematik i utbildningsplanen. Kursen bärs framåt av ett större projekt kring vilket flera ämnen samverkar. Vi har använt Flytten av Kiruna och Studentbostäder på Mjölkuddsberget som ramverk. Under kursen genomlever studenterna alla delar av ett byggprojekt genom att arbeta i projektgrupper. Kursens indelning följer byggprocessens indelning i skedena Behov – Utredning – Projektering – Produktion – Förvaltning. Min roll i studenternas lärande är tvåfaldig. För det första att stötta deras projektarbete som gradvis detaljeras genom att ge dem tydliga instruktioner för vad som förväntas av dem och ge dem föreläsningar som stödjer deras projekt i den situation de befinner sig. För det andra att stötta deras enskilda inlärning av grundläggande färdigheter genom noggrant förberedda instruktioner kompletterade med navigationsföreläsningar. Jag vill få studenterna att förstå byggandets logik genom att de genomlever ett fiktivt byggprojekt och stöter på de krav och uppgifter som skall lösas under resp. skede. Studenterna delas in i grupper om 5 personer och turas om att vara projektledare under projektets olika faser. Reflektioner kring deras ledarskap upptar stora delar av deras tankekraft och en stor lärdom i kursen är förmågan att få andra personer att dra åt samma håll som en själv. I kursen för studenterna kontinuerligt loggbok över projektet. Dessutom svarar studenterna på frågor från kurslitteraturen (hemtenta), samt frågor kring utvecklingen i projektgruppen (reflektion kring roller). Jag säkerställer att studenterna har allmänna färdigheter i informationssökning, rapportskrivning, referering, gestaltning, beräkning, skissteknik, presentationsteknik och datorverktyg genom enskilda övningar. Under kursen arbetar studenterna med att skriva en rapport med rätt referering till källa, att söka och värdera referenser själv och att presentera sina resultat muntligt. Alla inlämningar kommenteras av lärare, även den muntliga. I kursen finns ett moment som behandlar gestaltning som innebär att studenterna bygger modeller över ett bostadsområde. Området är valt med anknytning till Luleå och handlar om studentbostäder för att ytterligare knyta an till studenternas egen situation. Momentet avslutas med en utställning som görs publik för alla lärare på institutionen. Feedbacken till studenterna blir enorm och stoltheten över det egna arbetet är stor. I arbetet med den nya kursen lärde jag mig att koordinera insatser från flera discipliner och få dessa att samverka kring kursens projekt. Det första året medförde insikten att kursens bärande idé måste få råda över insatserna från olika ämnesområden. Lärarna hade en tendens att se sin medverkan i kursen som reklam för kommande inriktningar, vilket medförde att kursen upplevdes som spretig och dåligt synkroniserad. Till andra året gjorde jag stora rationaliseringar, delade upp stoffet tydligare mellan Arkitektur och Väg- och vatten samt uteslöt en hel del ämnesområden till förmån för större sammanhållna block som tydligt utgjorde deluppgifter i projektet. Det allmänna omdömet om kursen blev nu: det här är en bra och viktig kurs, men den behöver ytterligare synkronisering. Det var ett stort steg i rätt riktning och till nästa år kommer jag att lägga ännu mera kraft på att informera lärarna i de skilda delarna.

Helena Johnsson

4(15)

2007-04-12

A

Undervisningsinsatser

Kursvärderingar Jag har alltid arbetat med kursvärderingar som verktyg för att utveckla kurser. Den första kurs jag utvecklade, Träbyggnad, gavs första året för 3 studenter. Efter avslutad kurs hade vi ett direkt samtal med studenterna och kom fram till att kursens grundidé var god med tentering av teori efter 3 veckor och sedan projektuppgift. Omfattningen på uppgifterna var däremot alltför stor. Handledningen var också dåligt strukturerad under projektuppgiften. Gradvis förbättrades kursen, med särskild fokus på att skapa gott klimat kring handledning och ge inspiration till kreativa lösningar. Jag har däremot valt att inte sänka nivån på teorin, eftersom den behövs för att genomföra projektet på den nivå som är målet. Kursutvärderingarna ger just nu vid handen att det är en av de två bästa kurserna på institutionen (som ger c:a 200 kurser). Jag känner nu att det är dags att utmana kursen genom att komplettera stoffet med en ny kursuppgift. I kursutvärderingarna är jag särskilt intresserad av den del där studenterna själva får tycka fritt om kursen och tar nästan alltid fasta på kommentarer som kommer den vägen. Mätetal och statistik är jag mera skeptisk till och att Träbyggnad får så högt medelbetyg kan nog vara en effekt utav att vi lärare uppskattas högt. Jag vet att det finns mera att göra för att förbättra kursen. På LTU arbetar vi med nätbaserade kursutvärderingar med fördefinierade frågor. Dessa brukar jag komplettera med egna frågor vid behov. Svarsfrekvensen är c:a 60%, vilket är avsevärt lägre än då vi arbetade med pappersbaserade utvärderingar. Jag kommenterar alltid kursutvärderingen och dessutom tar jag upp utvärderingen då kursen ges nästa tillfälle igen och berättar om de förändringar som gjorts. Omfattning och bredd I tabellen anges kursens djup som A, B, C eller D-nivå. Angiven tid omfattar förberedelser, utförande och administration. Inom parentes anges antal föreläsningar (f), konstruktionsuppgifter (k), seminarier (s), projekt (p) och tentamen (t). Läsår

Kurs

Djup

Omfattning

Ämne

98/99

ABS006 Konstruktionslära I (4 p.) ABS016 Stora Träkonstruktioner (4 p.), ABS006 Konstruktionslära I (4 p.) ABS021 Konstruk-tionslära (4 p.) ABS016 Stora Träkonstruktioner (4 p.) ABI055 Konstruktionslära för Pi (4 p.), ABI064 Projektering (8 p.) ABS021 Konstruktionslära (4 p.) ABI055 Konstruktionslära för Pi (4 p.), ABW004 Träbyggnad (4 p.) ABS021 Konstruktionslära (4 p.) IEMN01 Nätverk och kunskapsbyggande (20 p.)

B

28 tim. (7 f, 1 k) 12 tim. (4 s) 12 tim. (4 f, 1 t) 28 tim. (7 f, 1 k) 18 tim. (2 f, 4 s) 9 tim. (3 f, 1 k) 60 tim. (20 f) 41 tim. (9 f, 2 k, 1 t) 9 tim. (3 f, 1 k) 60 tim. (6 f, 1 p, 1 t) 41 tim. (9 f, 2 k, 1 t) 40 tim. (10 f, 1 p)

Träkonstruktioner

99/00

00/01

01/02

Helena Johnsson

D B B D A C B A D B A

Ansvar

Träkonstruktioner Träkonstruktioner

Kursansvarig

Träkonstruktioner Träkonstruktioner Träkonstruktioner CAD

Kursansvarig

Träkonstruktioner, lastberäkningar Träkonstruktioner Träkonstruktioner, visualisering Träkonstruktioner, lastberäkningar Produktionsteknik, byggpro-cessen,

Kursansvarig

Examinator på 2 p.

5(15)

2007-04-12

02/03

03/04

04/05

05/06

06/07

IEMN01 Nätverk och kunskapsbyggande (20 p.),

A

40 tim. (10 f, 1 p)

ABS021 Konstruktionslära (4 p.) Grundskolan

B

41 tim. (9 f, 2 k) 80 tim.

ABK017 Konstruktionsteknik för S (4 p.) ABW013 Träbyggnad med visualisering (5 p.)

B

ABW014 Konstruktion i nätverk (5 p.) ABS121 Konstruktionslära I (5 p.)

B

ABW013 Träbyggnad med visualisering ABS125 Konstruktionslära II (5 p.) ABS121 Konstruktionslära I (5 p.)

D

ABW013 Träbyggnad med visualisering (5 p.) ABS126 Framtidens Byggande och Arkitektur (10 p.)

D

ABS125 Konstruktionslära II (5 p.) ABS121 Konstruktionslära I (5 p.)

C

ABW013 Träbyggnad med visualisering (5 p.) ABS126 Framtidens Byggande och Arkitektur (10 p.)

D

ABS125 Konstruktionslära II (5 p.)

C

Helena Johnsson

åk 4

D

B

C B

A

B

A

6 tim. (1 f) 60 tim. (5 f, 1 p, 1 t) 15 tim. (3 f, 1 p, 1 t) 41 tim. (9 f, 1 k, 1 l, 1 t) 80 tim. (10 f, 1 p, 1 t) 80 tim. (8 f, 1 p, 1 t) 41 tim. (9 f, 1 k, 1 l, 1 t) 20 tim. (3 f, 1 p) 120 tim (15 f, 6 k, 1 p) 80 tim. (8 f, 1 p, 1 t) 41 tim. (9 f, 1 k, 1 l, 1 t) 20 tim. (3 f, 1 p) 120 tim (15 f, 6 k, 1 p) 80 tim. (8 f, 1 p, 1 t)

presentationsteknik Produktionsteknik, byggpro-cessen, presentationsteknik Träkonstruktioner, lastberäkningar Undervisat Linn, min dotter Träkonstruktioner Träkonstruktioner, visuali-sering, distansundervisning Visualisering och CAD

Examinator på 2 p.

Kursansvarig

Träkonstruktioner Träkonstruktioner, visuali-sering Träkonstruktioner, laster, systemförståelse Träkonstruktioner

Examinator

Träkonstruktioner, visuali-sering Byggprocessen, konstruktion, samordning av hela kursen Träkonstruktioner, laster, systemförståelse Träkonstruktioner

Examinator

Träkonstruktioner, visuali-sering Byggprocessen, konstruktion, samordning av hela kursen Träkonstruktioner, laster, systemförståelse

Examinator

Examinator Examinator

Examinator Examinator

6(15)

2007-04-12

Handledning av examensarbeten på civilingenjörsnivå B = biträdande handledare E = examinator och handledare 1999

2000 2001

2002 2004

2005

2006

2007

Jonas Pettersson, B

LIMTRÄ – en studie av materialets utvecklingspotential Martin Hedström, B Produktion av stora fackverk i limträ (maskiningenjör, Mitthögskolan) Pär Ageby, B Hållfasthet för limträ – i belastningsfallet drag i vinkel till fibrerna Anders Björnfot, B Duktilitet och säkerhet hos inslitsade spikförband i limträ Kalle Börjes, B Duktilitet och säkerhet i spikförband med inslitsade plåtar i limträelement Daniel Ödling, E Visualisering i tidiga skeden av byggprocessen Henrik Janols, B Integrerad fuktkontroll i prefabricerade träkonstruktioner Jörgen Stenberg och Utvärdering av kompositförstärkning av limträThomas Johansson, E balkar för böjande moment Jonatan Wallin, B Förstärkning av regalskeppet Wasa medelst kolfiberbult Jonas Nordlund och Glas som stabiliserande skiva Henrik Karlsson, E Henrik Engelmark, E Stabilisering av höga trähus: koncept och förskjutningskontroll Christian Carlsson, E Livscykelperspektiv i byggprocessen – en undersökning av dagens användning. Peder Bodén, E Stabilisering av höga trähus: metoder och begränsningar. Carl Juhlin, E Brand i höga trähus Linda Ytterberg, E Global stabilisering av höga trähus Marcus Lind, E Lokal stabilisering av höga trähus Tomas Larsson, E Förstärkning av limträ med linfiber

Undervisningsplanering När jag planerar undervisning arbetar jag ofta med Kursinformation som centralt dokument. Denna utgör den studiehandledning som studenterna får i början av kursen och skall kommunicera vilka mål studenterna förväntas nå, vilka inlämningar som skall levereras vid vilken tid och aktuellt schema. Lärare som undervisar, deras kontaktuppgifter samt kurslitteratur tas också upp. På nästa sida bifogas kursinformationen för projektkursen som refererades i den pedagogiska meritportföljen.

Helena Johnsson

7(15)

2007-04-12

Helena Johnsson

8(15)

2007-04-12

Helena Johnsson

9(15)

2007-04-12

B

Pedagogisk utbildning

Muntlig framställning och presentationsteknik 2 p. under civilingenjörsutbildningen. Pedagogik för högskolelärare 2 p. under doktorandstudierna. Muntlig framställning är ett ämnesområde som behöver stor stöttning och god feedback. Mina egna erfarenheter inom ämnet är inte goda, på gymnasiet genomförde vi mycket få redovisningar och aldrig med konstruktiv kritik. På högskolan har jag mött både oengagemang och direkta påhopp från lärare. Därför har jag själv varit noga med att skapa ett bra tillfälle för att öva presentation i den inledande projektkursen och stödjer studenternas övande med en inhyrd expert från Norrbottensteatern som är van att ge feedback på framställning. Under den pedagogiska kursen för högskolelärare genomförde jag två besök hos andra lärare för att lära av deras sätt att bedriva undervisning. Den ena var Ulla Öhman (Material & Bearbetningsteknik vid LTU) där jag plockade upp idén att separera teoriinlärning från projektarbete för att skapa bättre utrymme för kreativa processer inom kursen och jämna ut arbetsbördan inom kursen. Den andra var Björn Graneli (Matematik vid LTU) som använder grupper och gruppdiskussioner som verktyg för att undervisa matematik. Björns angreppssätt inspirerade mig att testa rollen som handledare istället för föreläsare och där hittade jag verkligen en stil som passade mig. I handledarsituationen får man dessutom tillfället att möta studenterna på deras egen nivå, vilket tilltalar mig starkt.

Helena Johnsson

10(15)

2007-04-12

C

Utvecklingsarbete och forskning om utbildning

Kursutveckling Förutom utveckling av kurserna Träbyggnad som ges i åk 5 och Framtidens byggande och arkitektur som introducerar åk 1 har jag också engagerat mig i Arena-konceptet som drevs på LTU mellan 2000-2006. När Arena Management och Teknik i Nätverk startade 2001, var jag med och utvecklade den inledande 20 p.-kursen Nätverk och Kunskapsbyggande. I denna kurs undervisade jag studenter som har en icke-teknisk bakgrund. Jag använde byggprocessen och byggandet som en plattform för att lära ut projekthantering och teknikfrågor. Metodiken fullföljdes sedan i kursen Konstruktion i nätverk som gavs första gången 2003 inom samma arena. I denna kurs arbetade vi också med definierade roller för studenterna, såsom arkitekt, konstruktör och CAD-ritare, vilket simulerade en verklig situation i ett byggprojekt. Idén med definierade roller har senare överförts till projektkursen Utvecklingsprojekt som skall ges på Arkitektur och Väg- och Vatten första gången ht 2007. Jag har också varit examinator för en kurs där studenterna funnits på annan ort (Skellefteå) och undervisningen bedrivits i distansstudio. För att lyckas bra med detta krävs väl förberedda lektioner med exakt tidspassning samt strukturerat och tydligt föreläsningsmaterial. Programutveckling Jag har sedan januari 2005 varit koordinator för civilingenjör Arkitektur. I arbetet har jag ansvarat för att ta fram utbildningsplan tillsammans med engagerade lärare. Jag har ansvarat för att ta fram mål på program- och inriktningsnivå och synkroniserat dessa med målen som Högskoleförordningen tar upp. Måluppfyllelsen har sedan mäts inom programmet via ett matrisverktyg för kvalitetsuppföljning som jag varit med och utvecklat. Ett utsnitt från matrisen visas nedan:

Varje kolumn i matrisen motsvarar ett mål, antingen ett mål formulerat av Högskoleverket eller av LTU lokalt. Målformuleringarna har brutits ned för att vara mätbara. Varje rad i matrisen representerar en kurs och jag har infört en skala som tagits fram inom CDIO-konceptet:

Helena Johnsson

11(15)

2007-04-12 1 2 3 4 5

Att ha upplevt eller fått inblick i Ha förmåga att delta i och bidra till Ha förmåga att förstå och förklara Kunna tillämpa eller genomföra Kunna leda eller utveckla

Skattningen av varje enskild kurs måluppfyllelse enligt skalan görs av examinator för kursen tillsammans med mig som koordinator. Framledes kunde en skattning även av studenterna vara av intresse för att jämföra utfallet och ytterligare kvalitetssäkra innehållet. Matrisverktyget kompletteras sedan med grafer som visar vilka mål vi lägger mest tyngdpunkt på inom utbildningen: Färdighet och förmåga

2.1 Komplexa frågor, FoU 30 20 2.5 Muntlig och skriftlig komm.

10

2.2 Modellera, simulera, utvärdera

0

2.4 Utforma, ekon. soc. ekol.

2.3 Planera och genomföra

Dessa verktyg hjälper mig att få en överblick över utbildningen och att skapa styrmedel för att utveckla den vidare. Matrisverktyget är ett kontinuerligt arbete som årligen revideras och lämnas in till fakultetsnämnden vid LTU. Studieresa Besök på Arkitekturskolan på Chalmers och deras nystartade Arkitektur & Teknik-utbildning. Utbildningen liknar civilingenjör Arkitektur och många erfarenheter kunde utbytas. Lärarutbyte Under 2006 attraherade jag Gunilla Linde Bjur på Chalmers att delta i undervisningen på LTU inom arkitekturhistoria. Gunilla tog det som en utmaning att delta och genomförde en tidskoncentrerade undervisning med stort engagemang. Det hela ledde till en studieresa som studenterna själva arrangerade och genomförde med Gunilla som guide.

Helena Johnsson

12(15)

2007-04-12

D

Läromedel

Läromedel till kursen ABW013 Träbyggnad med visualiseringsstöd på civilingenjörsnivå (D). Kursens innehåll är träkonstruktioner beräknade enligt svensk norm, bakomliggande teori, visualisering av träkonstruktioner samt beräkning av en komplett hallbyggnad. Dessutom har jag programmerat beräkningshjälpmedel till kursen. Delar av läromedel till kurserna ABS121 och ABS125 Konstruktionslära I och II. Delarna träkonstruktioner, laster och stabilisering. Beräkningar enligt svensk norm. Jag har också skrivit kortare handledningar till programvarorna Photoshop, PowerPoint och 3D Studio Max.

Helena Johnsson

13(15)

2007-04-12

E

Utbildningsplanering och administration

Pedagogiskt ledarskap Sedan våren 2005 programkoordinator för civilingenjör Arkitektur på Luleå tekniska universitet. Jag arbetade redan på ett tidigt stadium med att utforma den nya civilingenjörsprogrammet och blev våren innan starten ht 2005 utsedd till koordinator. Civ A syftar till att utbilda ingenjörer med förståelse för gestaltningsprocessen som normalt utförs av arkitekter. Förståelsen mellan arkitekter och ingenjörer behöver förbättras i syfte att skapa en effektivare byggprocess. Programmets grundidé har stöd bl.a. från Ulf Åberg, OpenHouse AB; Dan Engström, docent i arkitektur på NCC Teknik; Anders Landström, Landström Arkitekter och Gunilla Bjur, prof. Arkitekturhistoria Chalmers. Som koordinator har jag också arbetat aktivt med att besätta professuren i Arkitektur på LTU, samt engagerat mig i rekrytering av personal till det nya ämnet i Arkitektur. I arbetet har jag ansvarat för att ta fram utbildningsplan tillsammans med engagerade lärare. Jag har också utsett inriktningsansvariga och arbetat tillsammans med dem för att utforma inriktningarna (f.n. 4 st. Rummet, Staden, Lantmäteri och Byggande). En inriktning (Teknisk Miljövård) har lagts ner eftersom den var för dåligt underbyggd och inte attraherade studenter. Jag har ansvarat för och lett programråden inom utbildningen, där arbetet med utbildningsplaner och kvalitetsarbete förankrats. Jag har ansvarat för att ta fram mål på programoch inriktningsnivå och synkroniserat dessa med målen som Högskoleförordningen tar upp. Måluppfyllelsen har sedan mäts inom programmet via ett matrisverktyg för kvalitetsuppföljning som jag varit med och utvecklat, bilaga C.

Helena Johnsson

14(15)

2007-04-12

F

Övrigt

Rekrytering Jag har vid ett 30-tal tillfällen under tiden 2000-2007 medverkat som föreläsare vid rekrytering av studenter till grundutbildningen. Föreläsningen handlar om byggande i allmänhet samt rollen som civilingenjör. Vidare har jag genomfört en kartläggning under 2001 av studenter på byggnadsingenjörsprogram runtom i Sverige för att möjligen kunna anta dessa till senare delen av Väg- och Vatten-utbildningen. Under våren 2004 arrangerade jag så att femteklassare från Porsöskolan fick delta i en brotävling på universitetet. Eleverna fick en uppfattning om teknikämnet samt fick se en del av vad vi arbetar med på universitetet samtidigt som de fick lära sig samarbeta i större grupp. Resultatet blev mycket lyckat; eleverna, deras lärare och jag själv blev nöjda. Denna första erfarenhet ledde senare till ett mera etablerat samarbete med tekniklärarna på Björkskataskolan, där deras elever erbjuds att delta i brotävlingen på samma villkor som universitetsstudenterna. Dessutom har jag tillsammans med Martin Nilsson anordnat minikursen ”Bygg en bro” för gymnasiestudenter som funderar på att söka till LTU. Kursen genomförs som ett projekt där eleverna arbetar med att bygga en bro i balsa. Kursen avslutas med att bron testas för att kontrollera dess hållfasthet.

Helena Johnsson

15(15)