Politisk teori 1
Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi
Jörgen Ödalen
[email protected]
1
Feministisk politisk filosofi ”Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män, för män och om män” (Susan Moller Okin, Women in Western Political Thought, 1980) • Feministisk politisk filosofi fokuserar på: 1. Att kritisera traditionell politisk filosofi, framförallt för hur den har ignorerat betydelsen av kön. 2. Att artikulera hur den politiska filosofin kan omkonstrueras så att den tar hänsyn till betydelsen av kön.
Feministisk politisk filosofi Feministisk politisk filosofi använder sig av metoder från feministisk filosofi och från politisk filosofi: • Feministisk filosofi: Kritiska metoder som syftar till att fästa uppmärksamhet på hur kvinnor och deras behov, önskemål, intressen – idag och genom historien – ignorerats eller framställts på nedvärderande vis. • Politisk filosofi: Metoder för att utveckla nya idéer om och rättfärdiganden av hur politiska institutioner och praktiker bör omkonstrueras. - Det finns många olika feminismer, och många olika femistiska politiska teorier, men detta kan de sägas ha gemensamt.
Feministisk politisk filosofi • Vad är då problemet med traditionell politisk teori? • Den har, under tusentals år, stärkt patriarkatet, d.v.s. den systematiska politiska, sociala och kulturella könsordning som underordnar kvinnor och överordnar män. • Patriarkatet tar sig uttryck i våra politiska, sociala och kulturella praktiker och institutioner; här utövas och reproduceras männens dominans över kvinnorna.
Feministisk politisk filosofi • Gemensam utgångspunkt för feminismen: Patriarkatet är ett orättfärdigt socialt och politiskt system som förtrycker kvinnor: ”Den patriarkala konstruktionen av skillnaden mellan maskulinitet och femininitet är den politiska skillnaden mellan frihet och underkastelse” (Carole Pateman, The Sexual Contract, 1988)
Feministisk politisk filosofi • Denna ojämlikhet – det patriarkala systemet – har ignorerats av den politiska filosofin. • Om vi tror på jämlikhet, frihet och på att medfödda skillnader mellan människor inte ska hindra att dem att uppnå välbefinnande, kan vi inte tillåta den patriarkala orättvisan. • Vi måste omkonstruera den politiska teorin så att den tar hänsyn till kön, och så att den kan fungera som ett motmedel mot den patriarkala orättvisan. • Detta kan förstås göras på olika vis…
Feministisk politisk filosofi Resten av föreläsningen: • Två olika politiskt-teoretiska feministiska perspektiv, som står på varsin sida av en välkänd debatt: den s.k. ”likhet-särart-debatten”. • Likhetssynsättet: Män och kvinnor är i grunden lika, men socialt konstruerade könsroller döljer denna likhet. • Särartssynsättet: Det finns grundläggande skillnader mellan kvinnor och män, som inte har uppmärksammats i tillräckligt hög grad.
Feministisk politisk filosofi • Susan Moller Okin (1946-2004). Nyzeeländskamerikansk feministisk politisk filosof. Professor i statsvetenskap vid Stanford University. • Viktigaste verk: - Women in Western Political Thought (1979) - Justice, Gender, and the Family (1989) • Liberal teoretiker, men mycket kritisk mot tidigare liberal politisk teori. • Försvarare av likhetssynen.
Feministisk politisk filosofi • Okin: Problemet med tidigare politisk filosofi är att den utgått från en traditionell familj som är strukturerad efter kön, och en traditionell uppdelning av arbetet. • Politiska teorier utgår alltid från självständiga vuxna individer i sitt teoretiserande (tänk på t.ex. kontraktsteori) utan att reflektera kring hur detta gått till; någon har fött och uppfostrat dem! • Den politiska teorins syn på ”arbete” har förutsatt en könspräglad familj. ”Arbete” har setts som arbete på marknaden, och inte som arbete i hemmet (att uppfostra barn och sköta hushållet); ”den som arbetar har en fru därhemma”.
Feministisk politisk filosofi • De ojämlika konsekvenserna är tydliga: Kvinnor har lägre lön, sämre löne- och karriärsutveckling, arbetar oftare deltid, och har oftast huvudansvaret för det obetalda arbetet i hemmet.
Feministisk politisk filosofi • Likhetsfeminismen: Detta sätt att organisera arbetsdelningen mellan könen är inte någon naturlig nödvändighet, utan en social konstruktion! • Man och kvinna är två olika naturliga kategorier, men manligt och kvinnligt är socialt konstruerade kategorier; • Vi uppfostras och socialiseras in i könsbaserade roller som bygger på genuspräglade förväntningar om hur män och kvinnor bör vara. • Sociala konstruktioner går att förändra!
Feministisk politisk filosofi • Likhetsfeminismen har tre grundläggande kritiska synpunkter på traditionell politisk teori: 1. Kvinnor måste inkluderas för att en teori ska vara komplett! 2. Könsorättvisa undergräver kvinnor och barns lika möjligheter; ”familjen är den avgörande bestämmande faktorn för våra möjligheter i livet.” (Okin). 3. Familjen är medborgarnas första skola i rättvisa och moralisk utveckling. En rättvis familj är den nödvändiga grunden för ett rättvist samhälle. Det är av avgörande betydelse om familjen präglas av ”rättvisa och ömsesidighet eller dominans och manipulation” (Okin)
Feministisk politisk filosofi • Okin använder sig av liberala politisk-teoretiska metoder, som Rawls ursprungsposition, men modifierar dem så att de inkluderar kvinnor och tar hänsyn till familjens betydelse. • I Okins ursprungsposition är individerna medvetna om samhällets genuspräglade natur och okunnighetens slöja döljer kön. • Individerna i Okins UP skulle komma fram till att ”det sociala könets försvinnande är en nödvändig förutsättning för den fullständiga utvecklingen av en icke-sexistisk och helt igenom mänsklig rättviseteori”.
Feministisk politisk filosofi • Familjen ska alltså betraktas som en del av den grundläggande struktur på vilken rättviseprinciper ska tillämpas. Det går inte att placera familjen utanför rättviseteorin. • Familjen är redan politisk – regleras redan av staten; ”frågan är inte om utan hur staten ingriper” • Män och kvinnor måste uppmuntras, och det måste bli lättare för dem, att dela lika på det betalda och obetalda, det produktiva och reproduktiva arbetet.
Feministisk politisk filosofi • Debatten inom likhetsfeminismen om användbarheten av kontraktsteori. • Carole Pateman: Samhällskontraktet föregås av ett ”sexuellt kontrakt”, där män kommer överens om att dominera och kontrollera kvinnor. • Kontraktet innebär en övergång från ett klassiskt patriarkat (fadersstyre) till ett modernt patriarkat där män betraktas som jämlikar. Men det sker ingen förändring vad gäller mäns dominans över kvinnor.
Feministisk politisk filosofi • Tre konkreta exempel: äktenskap, prostitution, surrogatmödraskap. Dessa ”kontrakt” handlar i grunden om mäns kontroll över kvinnor och deras kroppar. • Okin kritiserar Pateman för att ”ge upp för lätt” när det gäller att se kontraktsteorins feministiska potential och framhåller sin egen teori som ett exempel feministisk kontraktsteori ("Feminism, the Individual, and Contract Theory", 1990).
Feministisk politisk filosofi Särartsfeminism: • Ifrågasätter strävan att utradera socialt kön. • Det finns grundläggande skillnader mellan kvinnor och mäns moraluppfattning och psykologi. • Den politiska teorin bör avspegla dessa skillnader, inte bortser från eller aktivt motarbetar dem.
Feministisk politisk filosofi • Mest kände teoretikern: Carol Gilligan, amerikansk feminist, etiker och psykolog. Professor vid New York University. • Viktigaste verk: - In a Different Voice: Psychological Theory and Women's Development (1982) • ”Omsorgsetikens” grundare.
Feministisk politisk filosofi • Gilligan utgick från Lawrence Kohlbergs beskrivning av människans moraliska utveckling:
Feministisk politisk filosofi • Psykologiska studier tenderade att visa att kvinnor ”stannade” på det tredje stadiet, och därmed sågs som ”moraliskt omogna”. • Gilligan ifrågasatte om detta återspeglade en verklig ”moralisk underutveckling” hos kvinnor, snarare än att kvinnor och män tänker olika kring moral- och rättvisefrågor; och att kvinnors sätt att tänka har ignorerats inom psykologisk och politisk teori.
Feministisk politisk filosofi • Gilligans slutsats: Man kan identifiera en ”annorlunda röst” hos kvinnor när de reflekterar kring moralfrågor; denna annorlunda röst ger uttryck för en ”omsorgsetik”: ”Kvinnors moraliska omdömen skiljer sig från mäns genom att kvinnors omdömen i högre utsträckning har att göra med känslor av empati och medlidande och handlar om att lösa verkliga, till skillnad från hypotetiska, dilemman” (Gilligan, 1982). • Politisk filosofi måste erkänna och införliva denna ”annorlunda röst” i sina teorier för att bli fullständiga.
Feministisk politisk filosofi Vad säger omsorgsetiken? • Omsorgsetiken har ett annat språkbruk och ett annat fokus än traditionellt tänkande kring moral och rättvisa; • Istället för att tala om rättigheter och regler talar omsorgsetiken istället om relationer, plikter och ansvar. • En moralisk person är, enligt omsorgsetiken, inte någon som följer abstrakta principer, utan ”någon som hjälper andra. Godhet är att stå till tjänst, att uppfylla sina plikter och sitt ansvar mot andra” (Gilligan, 1982).
Feministisk politisk filosofi • Omsorgsetiken avspeglar inte någon abstrakt rättviselogik, utan en relationslogik där moral handlar om att fullgöra de plikter som följer med att vara en del av en väv av relationer med andra. • Omsorgsetiken är en partikulär snarare än en universell teori, eftersom den ser till de konkreta omständigheterna, våra faktiska relationer och plikter i en given situation, snarare än att den abstraherar från dessa omständigheter.
Feministisk politisk filosofi • Är denna ”annorlunda röst” nödvändigtvis kopplad till kön? • Här finns olika idéer hos olika omsorgsetiker; vissa menar att omsorgsetiken är kopplad till en ”upplevelse av underordning” (marginalisering, exkludering) snarare än nödvändigtvis till kön.
Feministisk politisk filosofi • Hur ser likhets- respektive särartsfeminister på varandra? • Eftersom särartsfeminister ifrågasätter det universalistiska angreppssättet ser de problem med att likhetsfeministerna inte tar ömsesidiga beroenden och relationer på tillräckligt stort allvar. De är fortfarande ”fast” i liberalt politiskt tänkande. • Likhetsfeminister kritiserar särartsfeminister för att deras fokus på det partikulära och på rådande relationer inte skapar en tillräcklig kritisk distans till kulturella sedvänjor. Vidare; att betona skillnader mellan kvinnor och män verkar förstärka snarare än ifrågasätta traditionella könsroller.
