Politiska system i jämförande perspektiv - IEI

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Statsvetenskap, International Relations
Share Embed Donate


Short Description

Download Politiska system i jämförande perspektiv - IEI...

Description

Politiska system i jämförande perspektiv Lars Niklasson, Linköpings universitet

Varför studera andra länder?  Lära av andra, förstå andra, umgås med andra inom EU  Djupare självförståelse, lägger grund för förändring och ledarskap  Jämförelser är kärnan i samhällsvetenskapliga metoder och teorier

Vad handlar kursen om?  ”Andra länder än Sverige”

 Från fallstudier av länder till mer analytiska frågeställningar.  Vi vill lära av andra, inte fördöma!

 Jämförelser är en metod för att göra analyser (även utvärderingar).  Kausalitet! Generaliserbarhet

 Fallstudier, jämförelser, statistiska analyser  Hypotesprövning eller bygga teori från empiri  Fokus på processer  Kontexten är viktig, men målet är generella lärdomar om politikens villkor.

Ämnets utveckling  Institutioner (konstitutioner): Polity  Vilka spelregler gäller i olika länder?  Vilka effekter har spelreglerna?

 Samhälle (beteende): Politics  Medborgarnas beteende  Politikers beteende och beslut  Rationellt eller styrt av annat? Spårbundet?

 Innehåll (institutioner igen): Policy  Politikens organisering och genomförande  Varför olika?

Tre institutionella teorier  Mycket fokus på tre institutionella teorier som förklaring till skillnader i policy. Den politiska processen står i fokus. (Jämförelser av OECD-länder, jämförelser av utvecklingsländer)  Politiken som spel: rationella nyttomaximerare inom ramarna  Politiken som lärande: oklart vad man bör göra, det är rationellt att härmas  Politiken följer spår: svårt att byta väg, fördel för vissa intressen  ”Spelreglerna är den viktigaste skillnaden”. Annat har bara en indirekt effekt:  Makrokausala samband (skillnader i strukturer)  Individfaktorer (skillnader i kultur)

Styrelseskicket: maktdelning? 

Horisontell maktdelning (lagstiftande, verkställande, dömande): Parlamentarism, presidentialism och semi-presidentialism (cohabitation)

 







Partierna får olika roll, olika grad av kontroll Bra med självständiga partier i nya demokratier

Vertikal maktdelning: Enhetsstat eller federal stat  Federalism = likställda nivåer och en författningsdomstol som löser kompetenstvister. Ofta pga konflikter mellan minoriteter.  Starka eller svaga lägre nivåer: jfr Australien och Sverige.  Olika typer av federationer: USA vs Tyskland. Asymmetri: Spanien. Centralregeringen lockar delstaterna med pengar.  Två kamrar i parlamentet, även i vissa enhetsstater (Sverige till 1971) Är EU en federation eller en organisation (konfederation)?  Överstatligt (pelare 1) och mellanstatligt (pelare 2o3)  Maktdelning, men rådet väger tyngst (kommissionen, parlamentet, domstolen) Vad är viktigt?  Handlingskraft, styrbarhet, förändringsförmåga, begränsning, pluralism?

Från röstning till regering 

Mobilisering av medborgarna  





Ursprung: frusna konfliktlinjer: religion, klass etc. Masspartier?



Inflytandet varierar mellan länder; inbjudna eller ej. Lobbying.

Intresseorganisationer, civila samhället

Politiska val syftar till ansvarsutkrävande   

Enmansvalkretsar? Leder till färre partier och mer valfläsk till viktiga distrikt. I proportionella system ges valfläsket till medianväljare, t ex bönder (?) Spärr på olika nivå I Australien även flera röster, vilket påverkar hur debatterna förs Olika system för regionval och nationellt val i Tyskland

  

Utser regering: Majoritet/minoritet vs koalition: tydliga alternativ eller bredd? Vem lägger förslag? Jfr Sverige, EU, USA Vilket utrymme att styra regeringen och förvaltningen?





Partier som länk

Parlament

 



Granskar regeringen: KU, JO, RiR, Frågor och interpellationer. Misstroendevotum Hela regeringen ansvarar för förvaltningen (jfr ministerstyre). Resultatredovisning i statsbudgeten.

Regeringar 

Hur styrs arbetet? Konsensus? Gemensam beredning

Politikens genomförande 

Myndigheter     

Vilken grad av självständighet? Problem att utkräva ansvar? Politisering? Resultatinriktning (UK) eller lagtillämpning (Tyskland, Frankrike) Mötet med ”kunden”: street-level bureucracy Järntrianglar: sektorsintressen med intressegrupper, departement och riksdagsutskott! 

 

Epistemic communities: vem styr vem?

Domstolarna 

Granskar politiken, avgör kompetenstvister i federala stater



Vilken grad av självständighet? Beskattningsrätt? Implementerar välfärdsstaten Regeringen delegerar svåra beslut, t ex nedskärningar (blame avoidance) Med vilka instrument styr regeringen?

Kommuner och landsting  

Policy och förändring  

Policy = handlingslinje (output). Intentioner, principer, instrument (per område).  





Uppkomst, processer, effekter. Jämförelser! Av akademiker eller praktiker. En rationell process med stadier eller hantering av flöde i en ”garbage can”?  Rationella nyttomaximerare som beräknar konsekvenser (homo economicus)  Göra gott nog, härma andra, följa normer och legitimitet (homo sociologicus) Typologier: välfärdsmodeller, ekonomiska modeller

Förändringsprocesser: globaliseringen, en multicentrisk ordning   

Konvergens och divergens? Mer marknad? Uppgifter flyttas utåt, nedåt, uppåt. IGOs (EU; WTO, FN, Klimatmöte), NGOs, transnationella företag

Jämförande metod 

  

Fyra ambitionsnivåer: Beskriva, klassificera (ideal- och realtyper), testa hypoteser, förutsäga utfall   

Deduktivt eller induktivt: utgå från teorier/pröva hypoteser eller samla data för att bygga teorier Skillnader över tid (historiska processer) eller över rum? Analys förutsätter jämförelser

 

Korrelation, kausalitet, effektmått etc, men förutsätter stora datamängder Samband eller kausala mekanismer?

  

Förklara skillnader i beroende variabeln med skillnader i den oberoende. Små skillnader: Most similar systems (MMS). ”Intuitiv regressionsanalys”. (Lindbom) Eller leta likheter mellan mycket olika länder: Most different systems (MDS) design. Likheter kan implicera hög generalitet, ett samband som gäller under olika villkor. (Denk, tabell 2.4) ”Variation i den beroende variabeln”. Undersök olika utfall, varför revolutioner inte inträffar (s 64). Mer fundamentala förklaringar.

Tre metoder: Statistisk analys och experiment: ”variabler”, generell kunskap, hög abstraktionsnivå Fokuserade jämförelser: många variabler men få fall att testa dem på (Small-N)





Fallstudier: förståelse av det unika (nyanser, kontext), men svårt att generalisera  



Studera som ett fall av någonting generellt Studera kritiska fall för att dra slutsatser. Avvikande fall. Explorativa studier eller teoriprövande (mest eller minst gynnsamma omständigheter).

Jämförelser över tid: kausala mekanismer. Processer. 

Längre tid (historisk institutionalism), cykler (implementering) eller ingen tid (modernisering)

Etablerade demokratier   

   

Hur fungerar ”västerländsk” demokrati? Vilka effekter har styrelseskicket? (Hur förändras vi av EU?) Majoritetsstyre (med minoritetsskydd) eller samlingsstyre: konsocial demokrati  

Leder styrelseskicket till god utveckling eller tvärtom? Bör man byta? Tvåpartisystem vs flerpartisystem. Inte bara höger-vänster

  

Lijphart om Nederländerna, men Libanon? eller Sydafrika? Horowitz betonar samverkan före val. Sartori: mittens kollaps i Weimar och Italien (?)



Mekaniska och psykologiska effekter av valsystemen. Taktikröstning.

  

UK: Negativt om kapitalismen men positivt i sakfrågor. SAP: Kapitalismen bra och dålig. Ordet socialism används inte. UK har radikalare perioder = mot Sartoris teori, men är partiprogram bra mätare? Är de tänkta att vara konsistenta eller förhandlingsdokument? Vetopunkter???

Tvåpartisystem bäst för demokratins överlevnad?

Effekter av styrelseskicket? Weaver & Rockman: oavgjort. Lijphart: kontexten avgör, samlingsstyret är effektivare. Lewin: Debatt krävs för ansvarstagande, konflikt leder till ekonomisk effektivitet. Lipset & Rokkan: frusna konfliktlinjer. Sociala strukturer men också politiska ledare som exploaterar konflikter och vidmakthåller dem, bland annat genom policy. (Även exempel på policy som minskar konflikter.) Få nya partier och rörelser. Missnöje. Institutionella förutsättningar: proportionella valsystem fångar upp fler konfliktlinjer Pöva Sartoris teser på UK och Sverige: ” Flerpartisystem leder till radikalisering. Tvåpartisystem leder till dragning mot mitten.” Synen på marknaden:



Nya demokratier  

Tre demokratiseringsvågor, men är våg en bra liknelse?  

Transition (etablering) och konsolidering: institutionalisering och fördjupning. Det räcker inte med regelbundna allmänna val: beteende, attityd, konstitution





Strukturer/modernisering/ekonomi (Lipset). Determinism? Tröskel? Indien vs Saudiarabien. Vilka mekanismer? Utbildningsnivå? Legitimitetsskapande? Inglehart: ekonomin ger nya värderingar. Aktörer/politik, Latinamerika. Rustow: process med förberedelse, beslut, tillvänjning. Ett spel mellan aktörer inom regering och opposition: en pakt mellan softliners och moderata. Institutionerna: konstitution och valsystem. Linz mot presidentsystem. Lijphart om samarbetsdemokrati. Uppbyggnaden av partier är viktig. Är teorierna tillämpbara på länder med stora skillnader i bakgrundsfaktorer?

 

Informella institutioner: korruption och klientelism. Tabell 4.3 och 4.4. Det civila samhället (”färgrevolutionerna”) men lågt engagemang i nya demokratier.

   

Tabell 4.5: fem typer av regimer Tabell 4.6: direkt och indirekt stöd Skillnad mellan stöd för demokrati som princip och praktik Fyra EU-länder (Bulgarien, Litauen, Rumänien och Tjeckien) ej konsoliderade!

Tre perspektiv (tabell 4.2):  

 



Konsolidering: lättare i länder med auktoritärt arv än med totalitärt. Instabila partisystem öppnar för manipulering Demokratins kvalitet (good governance): rättsstat, rättigheter, ansvarsutkrävande, responsivitet. Attityder: Missnöje med den demokratiska praktiken

Icke-demokratier  

Studera för att förstå förändring och motstånd. Livsvillkoren för många i världen. Totalitära regimer:  



Auktoritära regimer:  



Efter kalla krigets slut. Bland annat Ryssland, Zimbabwe och Jordanien. Viss politisk pluralism. Svaga demokratier eller milt auktoritära regimer? Sju kriterier. Stabiliteten förklaras av handlingskraft (statskapacitet) och patronage.

Neopatrimoniella system: 

 

Personligt ledarskap, absolutism

Begränsade flerpartisystem: 



- Polen under 80-talet: oppositionella grupper och rörelser, på väg mot byråkratiskt styre, motsägelser i ideologin. På väg mot ett auktoritärt styre?

Sultanistiska regimer (godtycke): 



Linz: viss pluralism, mindre ideologi och mobilisering av medborgarna, sällan karismatiskt ledarskap O’Donnell: byråkratisk-auktoritära regimer i Sydamerika – en allians mellan företag, militär och civil byråkrati

Post-totalitära regimer: 



Hanna Arendt om klassamhällets nedbrytning, extrem individualisering. Regimen kännetecknas av total dominans. Friedrich & Brzezinski ser frizoner med symboliskt motstånd, t ex familjen

Makten koncentrerad till en person, patroner och klienter i byråkratin (förmåner köper lojalitet), statliga resurser för egen vinning. ”Demokratiska” val kan stärka dessa regimer!

Hadenius & Teorell: begränsade flerpartisystem har bäst chans att demokratiseras Hur förklara Mellanöstern:  

Islam? Koncentrerad rikedom? Svagt civilt samhälle, men växande roll inom t ex välgörenhet. Kvinnoprotest genom studier, sport och arbete utanför hemmet (Iran). Fack och näringsliv? (Lojala med regimen i Tunisien)

Överstatlig organisering  

Internationella organisationer som regimer: EU och NAFTA Motiv för stater att organisera sig internationellt, integration 

Realismen: Morgenthau: stater som rationella nyttomaximerare, samarbetsproblem. Krasner: Regimer är konvergerande normer, dvs jämviktspunkter (institutioner!). 



”Liberalism”: Keohane & Nye: aktörer styrs av idéer, staterna består av många aktörer, invävda i ömsesidiga beroenden. Wilson: Öppenhet och insyn lägger grund för fred och samförstånd. Keohane: regimer behövs. 

 

Intergovernmentalismen: Hoffman: samarbete när staterna tjänar på det (low politics). Moravcsik: stark eller svag förhandlingsposition, länderna låser in varandra genom EU. EU som spel. Förklarar nedgång och omstart.

Neofunktionalism: Haas: Överstatliga organisationer formar ny lojalitet. Spridningseffekter skapar en självförstärkande process. EU som maskin. Förklarar vardag.

Strukturella teorier: världsekonomin styr Konstruktivism: Hur uppstår intressen? Hur tolkas mångtydiga begrepp? 

Vi härmar andra, följer rutiner och roller. Man gör det rätta eller det som är gott nog. Många normer finns samtidigt. Förhandlar för att komma fram till ett gemensamt intresse. EU som samtal. Wendt: Även anarkin är socialt konstruerad. EU skapar lojaliteter och identitet.

EU som politiskt system  Särdrag hos EU: Multilevel governance och den öppna samordningsmetoden  ”Sui generis” eller jämföras med andra polities (Hix)? Från IR till jämförande politik.  Internationella organisationer kan delas in på många sätt, t ex integrationstrappan:  

Graden av institutionalisering (organisering): beslutskompetens, sanktionsmöjligheter, kontroll över policyprocessen Omfång (mandat, scope): typer av policyområden, involvering av särintressen, spridningseffekter

 Jämför EU med Nafta, Mercosur, Southern African Development Community eller med federala stater

EU och Nafta EU

Nafta

Beslutskompetens

Pelare 1 vs 2o3 QMV, Parlamentet

FTC, konsensus, flera nationella sekretariat

Sanktion

Domstolen

Ad hoc-paneler, nationella domstolar

Policyprocessen

Kommissionen m fl

Länderna har initiativ Branschstandarder

Policyområden

Inre marknaden mm

Handelshinder

Särintressen

Bjuds in

Litet intresse

Spridningseffekter

Ja

Nej

Institutionalisering

Omfång

Socialt kapital 



 

Putnam om regionreform i Italien: 27 case att jämföra. Stora skillnader i genomförandet mellan nord och syd. Svårt att förklara med ekonomiska eller sociala förhållanden, partipolitik. Istället var organisationsväsendets utveckling viktigt. Förklarar även skillnader i ekonomisk utveckling. Socialt kapital är ett försök att mäta och konkretisera samarbete: Samarbete under osäkerhet: alla kan vinna men lätt att bli lurad (Fångarnas dilemma). Börjar samarbeta om man litar på att andra kommer att svara (”tillit”). Men varför fortsätter samarbetet? Normen blir självuppfyllande. Individens sociala kapital = antal sociala kontakter x graden av förtroende. Samhällets sociala kapital = mängden sociala relationer x graden av förtroende. Stor skillnad mellan länder. Korrelerat med goda egenskaper för samhällen och individer. Men hur ser orsakssambanden ut? 

Folkpartister (s 230)

Samarbetsproblemet  

Hur hantera the tragedy of the commons? Leviathan eller äganderätter? Ostrom om självreglerande institutioner (samarbete): Tillit, de berörda beslutar och kontrollerar. Upprepat samarbete i ”skuggan av framtiden”: brukarna är bundna, resursen har bara ett användningsområde. 



Välanpassade och högutbildade har hög tilltro (”tillit”) till andra, men svårt att förklara stora skillnader i t ex Italien  



Resonemanget överförs till förtroende för socialförsäkringssystemet: lita på att det inte missbrukas av andra eller av tjänstemännen. Förtroende och rättsstat. Putnam: föreningslivet, men föreningar kan skapa misstro. ”För mycket socialt kapital i Bosnien”. Styrdes av nazisterna i Tyskland. Inbördeskrig: högt socialt kapital i fraktionerna men lågt i landet. Inget samband på individnivå. Självselektionsprocess förklarar sambandet på aggregerad nivå? De som har förtroende för andra är med i föreningar.

Alternativ hypotes: statens praktik och trovärdighet påverkar samarbetet/det sociala kapitalet. Rättsstaten.   

Kontakt med hederliga tjänstemän signalerar att de är pålitliga och att även andra medborgare kan uppträda hederligt. Korruption signalerar opålitlighet och ett behov hos ”andra” att muta. (Axelrod m fl om varför man följer normer) Generell välfärd bygger sitt eget stöd (tillit eller egoism?)

Offentliga sektorns betydelse 

Varför större tilltro i Norden? Borde stor offentlig sektor vara negativt för förtroendet mellan människor; liten offentlig sektor öppnar för fler relationer mellan individer 



Styrs av kulturen eller institutionerna? Invandrare har lägre mellanmänsklig tillit, men det kan bero på utanförskap. 





Personer i arbete eller med hög utbildning har högre tillit, men har de arbete för att de har hög tillit?

Putnam: homogena kulturer är positivt. Dock finns det homogena länder med lågt socialt kapital, t ex Frankrike. Gäller på aggregerad nivå men inte på individnivå? Andra faktorer: heterogena samhällen har mer segregering och diskriminering. 



Jämlikhet; lika lösningar för alla skapar arenor för möten. Riktade välfärdsprogram är mindre omfördelande. Pga lägre skatt? (Lägre tilltro pga större kontroll av individer?)

Slutsats: generell välfärdspolitik i multikulturella samhällen. Men risk för bidragskultur? (Hur stödja företagande och handel?)

Slutsats för biståndspolitiken: stöd det civila samhället, inte korrupta regimer, men stöder korrupta nätverk? Spårbundenhet: goda och onda cirklar

Statstraditioner 



Spårbundenhet: QWERTY, ett långsamt men överlevande tangentbord.  

Jfr inlåsningen med pay-as-you-go pensioner. Vilka mekanismer skapar spårbundenhet i politiken?



Storbritannien: parlamentets makt, Magna Charta och den ärorika revolutionen 1688. Centraliering och top-down. Förvaltning genom privata uppdrag. ”Civil service”. Resultatfokus, samförstånd, pragmatism. Common law = prejudikat/induktiv. USA: starka domstolar påverkar t ex fackens strategi (från politiken till anställningsavtalen) Tyskland: absolutism och rättsstat. Tysk-romerska riket som federation. Sen demokrati. Webersk byråkrati uttolkar lagar. ”Ämbetsmän”. Förvaltningsrätt. Generella regler/deduktiv. Frankrike: dirigisme, Jakobinsk demokrati Skandinavien som hybrid

Dyson: statstraditioner. Var finns den weberska byråkratin?

   

Tre exempel på spår 

Skillnader i implementeringen av EU-regler (Knill) 

Tyskland: Substantiell reglering, utsläppet i sig, förhandsprövning, legalistisk, bästa tillgängliga teknik (juridik). 



UK: Proceduriell reglering, utsläppens problem, klagomålsrätt, pragmatisk/förhandling, cost-benefit-analys (ekonomi). 



Mindre intresse, men större reformkapacitet.

Arbetsmiljöreglering i Sverige och USA (Kelman)   



Större intresse, men mindre reformkapacitet. Problem att införa öppenhet och samlade miljökonsekvensbeskrivningar.

USA: republikansk regering men mer drivande myndighet. Regler för genomförandet. Domstolsprocesser. Stort motstånd. Sverige: vänster men mjukare myndighet. Större acceptans hos företagen pga medverkan i utformningen. Överhetsstat? Skulle amerikanska företag och fack acceptera informella förhandlingar? Förutsätter stark organisering på båda sidor. Domstolar för konfliktlösning.

Familjepolitik i Sverige och Tyskland 

CDU och subsidiaritetsprincipen: staten träder in som sista alternativ. Familjens roll. Rätt till socialhjälp. Familjen återbetalningsskyldig. Kritik mot barnomhändertagande i Sverige. Frivilligorganisationer som utförare i offentliga sektorn.

Skolan i Sverige och Danmark  



MSS: det institutionella arvet förklarar skillnaden Olika grundsyn, olika föräldrainflytande (brukarorgan):   

Danmark: skolan som förlängning av hemmet. Sverige: skolan som statens instrument. (Jakobinism?) Förändring 1993: Sverige har vissa föräldrastyrelser och elevmajoritet. Friskolor!



Norge har föräldrainflytande men liknar Sverige (stark arbetarrörelse, ej Grundtvig), men har institutionellt arv som Danmark. (Kritiskt, kontrafaktiskt fall 1) Ungdomsskolan (alternativ till folkskolan år 8 och 9) i Danmark har inget institutionellt arv: inga brukarorgan. Ej heller yrkesskolor eller daghem. (Kritiskt, kontrafaktiskt fall 2) Brukarorgan uppstår bara där det redan finns en sådan tradition. Men hur uppstod den?

Vad kan förklara skillnader i föräldrainflytande? Arbetarrörelsens styrka? Anti-auktoritär ideologi (Grundtvig mot prästerskapet. Frisinne?) Institutionellt arv? Alla skiljer mellan Danmark och Sverige! = otydligt vilken faktor som är viktigast  



Spårbundenhet: Bönderna representerade i riksdagen i Sverige men inte i Danmark, vilket ledde till mer statsvänlig hållning i Sverige.   



Fridtjuv Berg 1904 och inflytande för folkskollärarna. Centralstyrning vs. lokalt föräldrainflytande i Danmark. Under 70-talet starkare arbetsplatsdemokrati än brukardemokrati. Lärarna starkare än föräldrarna. Kommundelsnämnder viktigare än brukarorgan i Sverige. Kommunalisering men inte självstyrande skolor i Sverige. Dock rektors makt och valfrihet i Sverige.

Spårbundenhet undersöks bäst med kvalitativa metoder. Vill studera hur preferenser förändras över tid, ej konstanthålla. En systematisk jämförelse, varken för generellt eller för unikt.

Migration: förändring över tid 

  

Immigrationspolitik och flyktingpolitik. Nyttomaximering och rättigheter. Flyktingkonventionen. Arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylsökande. Justera definitionerna. EU och asylinvandringen. Guiraudon & Joppke: dilemmat att balansera mellan internationell rätt och arbetskraftsbehovet/väljarkårens inställning. Gränskontroll: intern/extern, direkt, indirekt. Förändring 1993/99 (s 295). Stor skillnad i politik mellan 1993 (Bosnien) och 1999 (Kosovo): mer än tio gånger så många togs emot första gången. Varför? 



Ny Demokrati 1991. Ansökan om EU-medlemskap 1991. Visumkrav 1993. Schengen 1998. Minskat bidrag till UNHCR. Immigrationen beskrivs som hot mot samhället. Asyl som flykting eller skyddsbehov. Uppehållstillstånd begränsat. Tillfälligt skydd. Ökning från Kosovo/färre kurder. Multilateral hantering.

Nedgång trots bättre inrikespolitiskt läge 1999. Perspektivskifte: från internationell solidaritet till säkerhetshot.

Välfärd  



Institutionernas utformning får effekter på individer och politik. Variabelansats med makrojämförelser. 

Partipolitiken förklarar skillnader i utformning (?).

 

Resurser och handlingsutrymme: svårt att mäta båda. Ej graden av tillfredsställelse, lycka: aspirationsnivåer



Omfördelningsparadoxen: generell modell leder till högre belopp.

Välfärd = livsvillkor (ej ekonomi), men olika uppfattningar om vad som utgör det goda livet. Effekter på individnivå: ofärd/fattigdom (absolut och relativ). Får insatserna önskade effekter eller bieffekter? Fokusera på de behövande? Skapar motsättning mellan två grupper. 

  

Sverige har högre omfördelningseffekt än Australien trots ett mer generellt system. Sverige lägger stor del på behovsprövade bidrag (bostadsbidrag).

Storlekshypotesen: större belopp leder till hög utjämning Den skeptiska hypotesen: medelklassen driver fram och gynnas av stor välfärdsstat Den institutionella hypotesen: hopkoppling av medelklassen och de mindre bemedlade är bäst

Fyra modeller  Korporativ modell (Bismarck):  För de yrkesverksamma, organiserat via yrkesgrupper (korporationer). Jfr frivilliga statsunderstödda kassor

 Behovsprövning:  t ex de första pensionssystemen

 Grundtrygghet (Beveridge):  universella system med grundtrygghet

 Standardtrygghetsmodell:  koalition med medelklassen

Vad säger data?  

The Social Citizenship Indicator Program, SCIP (vid SOFI) och LIS LIS: inkomsternas sammansättning och hushållens sammansättning. Individen som analysenhet. Fattigdomskvot. 

Familjepolitik och barnfattigdom: manlig försörjare eller två försörjare (både/och eller inget). Tvåförsörjarstöd eller allmänt familjestöd. 



Arbetslöshetsförsäkring och fattigdom: täckningsgrad, ersättningsnivå, varaktighet. Kontrollera för effekter av andra program. 



Ersättningsnivån är viktigast. Nedskärningar ökar fattigdomsrisken. Behovsprövade förmåner är också viktiga. Inkomstrelaterade ersättningar har bättre effekt på fattigdomen än enhetsbelopp.

Ålderspension och fattigdom: grundtrygghet eller inkomsttrygghet (2x2). 



Generöst familjestöd eller låg andel ensamföräldrar minskar fattigdom bland barn. Men tvåförsörjarstöd tycks vara bättre

Många andra faktorer påverkar resultaten. ”Arbetarpension” hög i Tyskland m fl. Grundtrygghet. Hög inkomsttrygghet tränger ut privata pensioner.

Slutsats?

Reflektioner om metoden  Typologier har fördelar, men variabelansats utnyttjar mer information.  Förutsätter mycket information. Annars kan Ragins sanningstabeller användas.  Dock problem med determinism; sannolikheter är bättre.  Lär av andra, men ta hänsyn till kontexten.

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF