Presentation 18 november 2014

Bedömning för lärande 

Andreia Balan

Dagens föreläsning     

Vad är bedömning för lärande? Varför bedömning för lärande? Hur kan vi arbeta med bedömning för lärande? Under vilka förutsättningar får vi positiva effekter? Hur kan vi arbeta med ”allt”?

Vad är bedömning för lärande? …eller är det formativ bedömning?

Formativ bedömning 



En bedömning anses vara formativ om evidens eller information om elevernas förståelse används av olika aktörer (lärare, elever eller klasskamrater) för att anpassa undervisningen och elevernas lärande. Detta innebär att även bedömningar som konstrueras i summativt syfte (som till exempel nationella prov) kan ha en formativ funktion om resultaten sedan används formativt.

Bedömning för lärande



Bedömning för lärande (BfL) handlar om olika bedömningsprocesser som från början är designade och sedan används i syfte att stödja elevers lärande.

Förväntningarna (mål och kriterier) kommuniceras och görs tydliga för eleverna

Vad skiljer BfL från andra bedömningar? Responsen som ges innehåller information som hjälper eleven att fortsätta mot målet

Undervisningen konstrueras för att kunna ge information om elevernas position i förhållande till målen

Genombrott





1998 när Paul Black och Dylan Wiliam publicerade sin forskningsöversikt om formativ bedömning. runt 600 vetenskapliga artiklar

Effekter

0,40 0,15

0

ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE

Från Hattie (2009): Visible learning

Framgångsfaktorer Rank

Faktor

Antal studier

Effekt

1

Självbedömning

209

1.44

2

Klassrumsbeteenden

160

0.80

3

Undervisningens kvalitet

141

0.77

4

Ömsesidig undervisning

38

0.74

5

Tidigare prestationer

3387

0.73

6

Relationen lärare-elev

229

0.72

7

Feedback

1276

0.72

8

Formativ bedömning till lärarna

21

0.70

9

Kreativitetshöjande program

658

0.70

10

Metakognitiva strategier

43

0.69

Från Hattie (2009): Visible learning

Läraren som framgångsfaktor 

Elever som undervisas av effektiva lärare lär sig lika mycket på 6 månader som de skulle ha lärt sig med mindre effektiva lärare på 2 år. (Hanushek & Rivkin, 2006)



När elever undervisas av effektiva lärare lär de sig i samma takt oavsett socioekonomisk bakgrund. (Hamre & Pianta, 2005)

Effektiva lärare definieras av hur de arbetar med:

    



Kopplingen till läroplanen Bedömning Att skapa en klassrumskultur som uppmuntrar elevernas lärande och utveckling Att utveckla elevernas metakognition Att utveckla elevernas strategier för bearbetning av feedback Att utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper (Graves et al., 2009)

Vad karakteriserar bra undervisning? 





Effektiv användning av diskussioner/frågor i klassrummet samt olika bedömningsprocesser. Att läraren har relevanta pedagogiska kunskaper och goda ämneskunskaper samt förmågan att identifiera vanliga missuppfattningar och förstå hur eleverna tänker Att tidigare kunskaper repeteras, att läraren tillhandahåller ”modellsvar” och avsätter tillräckligt med tid för att introducera, tillämpa och befästa nya kunskaper. (Coe, Aloisi, Higgins & Major, 2014)

Diskutera 

Vilka av framgångsfaktorerna stämmer in med era uppfattningar. Varför?

Lösningen är inte att hitta en metod



…utan att känna till olika lärandestrategier och att kunna växla mellan dem utifrån den effekt undervisningen har på elevernas resultat

Det handlar även om att…

Undervisning

Lärande

Bedömning för lärande Vart eleven är på väg Lärare

Var eleven befinner Hur eleven kommer sig nu vidare Organisera aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen

Elevens kamrater

Ge nyancerad och framåtriktad respons

Förtydliga och Beakta elevernas syn på och föreställningar om skola, förstå mål och undervisning och skolarbete kriterier Aktivera eleverna som resurser för varandra Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen

Elev

(Wiliam & Thompson, 2007)

Varje strategi

Integrering i undervisningen Koppling till andra strategier

Utvärdering

Strategi

Tekniker

Förutsättningar

Grundtanke

Effekter

Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier



Grundtanke: att skapa en gemensam referensram och ett gemensamt språk att göra tydligt skillnaden i kvalitéer



Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens grundtankar och struktur

Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Tekniker     





Formulera mål i termer av handling Förklara mål och kriterier i början av varje moment Låta eleverna rangordna elevarbeten av olika kvalitet Ge konkreta exempel Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med eleverna Skapa möjligheter för eleverna att delta i designen av sina egna prov/bedömningsinstrument Skapa bedömningsmatriser

Bedömningsmatriser 

Uppgiftsspecifika matriser - lättare att förstå Generella matriser – mer gynnsamma för formativa syften



Exempel



Effekter

 

   

Ökar transparensen Underlättar feedback Underlättar självbedömning Underlättar för elever att planera sina uppgifter Ökar reflektionen i undervisningen för både lärare och elever Bidrar till att göra bedömningen meningsfull för elever

Förutsättningar

   



Praktisera användningen Avsätta tid Integrera i undervisningen Kombinera med andra formativa verktyg Engagera eleverna i bedömningsarbetet

Kunskapsformer  

Alla kunskapsformer är kopplade till varje betyg T.ex, analys, utvärdering och tillämpning finns med i alla betygsteg fast formulerade i olika kvalitéer Create Evaluate Analyze Apply Understand Remember

Bedömningsmatris Mål Procedurförmåga

Modelleringsförmågan

Betyg E I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer, upptäcker misstag och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg.

Betyg C I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg.

Betyg A I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. I arbetet gör eleven om I arbetet gör eleven om I arbetet gör eleven om realistiska realistiska realistiska problemsituationer till problemsituationer till problemsituationer till matematiska formuleringar matematiska formuleringar matematiska formuleringar genom att tillämpa givna genom att välja och genom att välja, tillämpa matematiska modeller. tillämpa matematiska och anpassa matematiska Eleven kan med enkla modeller. Eleven kan med modeller. Eleven kan med omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt enkla omdömen utvärdera nyanserade omdömen valda modeller, strategier resultatets rimlighet samt utvärdera resultatets och metoder. valda modeller, strategier, rimlighet samt valda metoder och alternativ till modeller, strategier, dem. metoder och alternativ till dem.

Progressionsord Betyg E

Betyg C

Betyg A

Återge

översiktlig

utförligt

utförligt och nyanserat

Förstå

översiktlig

utförligt

utförligt och nyanserat

Tillämpa

med viss säkerhet

med säkerhet

med säkerhet

Analysera

enkelt

nyanserat

utförligt och nyanserat

Utvärdera

enkelt

nyanserat

utförligt och nyanserat

Skapa

vidareutvecklar

Bedömningsaspekter och progressionsord Religionskunskap 1 Bedömningsas pekter

E

Etiska modeller Översiktligt beskriva och teorier

C

A

Utförligt beskriva

Utförligt och nyanserat beskriva

Etiska analyser

Enkla

Komplexa

Etiska argument

Enkla

Välgrundade

Välgrundade och nyanserade

Resonemang om livsfrågor

Enkla

Välgrundade

Välgrundade och nyanserade

Uppgift i etik – Religionskunskap 1 Vad avgör om en handling är god eller ond respektive rätt eller fel? Inom etiken, studiet av moralen, skiljer man vanligtvis mellan tre olika modeller (Pliktetik, Konsekvensetik och Sinnelagsetik) som var och en anger principer för hur man kan motivera sitt handlande. Problem Beskriv vad som kännetecknar de tre olika etiska modellerna Konstruera ett fall, som landar i ett tydligt etiskt dilemma om en god eller ond handling respektive rätt eller fel. Med utgångspunkt från modellerna redogör för och resonera kring olika ställningstaganden kopplat till ditt fall. Reflektera över dilemmat i ditt fall. Här bör det framgå hur dina tankar förhåller sig till modellerna Följande kunskapskrav används i bedömningen av uppgiften: E Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar

C Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

A Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

Resultatsammanställning Namn:

Läxtest Algebra 9

Namn

Lösa problem Resonera

Redovisa Tolka

Kriterie r

Prov 1

Prov 2

Prov 3

Prov 4

Algebra

Funktioner

Geometri

Statistik

19/1 = 20/G

11/1 = 12/G

10/3 = 13/VG

9/2*=11*/G

Max Akilles

G1 V1 V5 M1 G2 V2 M3

Gr uppg Akilles Linjär funk 1 1 0 0 1 1 1

G3 V4 M1 G4 V3 M2 M4

1 0 0 1 1 1 0

1 1 1 1 1 1 0

1 1 1 1 1 1 1

Gr uppg Max Prov 1 Broar Broar Algebra Funk Andra Andra gr funk 1 1 7 1 1 6 1 1 3 0 1 1 1 1 7 1 1 6 0 0 2 1 1 0 1 0 0 0

1 1 1 1 1 0 0

7 5 1 7 6 2 2

Betyg

Då G

Max Prov 1

Prov 2 Geo Sann

Max Prov 2

7 6 3 1 7 7 3

8 6 4 2 8 6 2

8 8 5 4 8 8 4

7 7 1 7 7 3 3

8 7 2 8 6 1 0

8 8 4 8 8 2 1

Nu

Diskutera 

Är det något i den första strategin du fastnat för? Varför? Kan du tänka dig testa det med dina elever?

Strategi 2 –skapa situationer som gör lärandet synligt



Grundtanke: att få syn på mångfalden i elevers tänkande att förse läraren med information i syfte att förändra sin undervisning eller få stöd för det som redan görs att stimulera elevers lärande



Har ett nära samband till klassrumskultur och ämnesdidaktik

Strategi 2 –skapa situationer som gör lärandet synligt Tekniker  Problemlösning - effekt 0.61  Utmanande uppgifter  Rika uppgifter

När vet vi att elever har lärt sig något nytt? Tre förmedlande faktorer: 

Materiella verktyg som t.ex en linjal kan hjälpa en elev att lära sig begreppet centimeter.



Psykologiska verktyg som exempelvis begreppet väderstreck kan hjälpa en elev att använda sig av en karta.



En lärare eller klasskamrat (mänsklig förmedlare) befinner sig mellan omgivningen och eleven. Dessa förmedlare kan välja, förändra, förstärka och tolka processer (hur man omvandlar centimeter till meter) och objekt (vad är ett väderstreck) för eleven. (Kozulin, 1998)

När vet vi att elever har lärt sig något nytt? 

Enligt Kozulin (1998) sker lärandet när människan använder ett psykologiskt verktyg som exempelvis väderstreck i nya situationer.



Psykologiska verktyg medierar (förmedlar) människans egna psykologiska processer. De fungerar som en bro mellan människans kognitiva handlingar och de sociokulturella symboler som är nödvändig för att utföra dessa handlingar.

Exempel på öppna uppgifter eller problemlösningsuppgifter:

 

   

Varför kostar en tavla av Picasso 10 miljoner kronor? Hur kan man uppskatta höjden på ett höghus utan att använda några mätinstrument? Har människan en fri vilja? Hur kan det komma sig att de största städerna i världen ligger vid vatten? Hur hög måste salthalten vara för att hålla en människa flytande? Varför är vissa svampar giftiga?

Strategi 2 –skapa situationer som gör lärandet synligt

Tekniker  Elevdelaktighet - Inga händer upp - Heta stolen 

Insamling från alla elever

- Utgångspass - Trafikljus/skrivplattor/mentometerknappar/annat

Strategi 3 - Feedback 

Grundtanke: att ge återkoppling och inte bara information om lärandeprocessen och undervisningens effekter att stimulera reflektion



Förutsättning: Elevernas föreställningar om skola och skolarbete påverkar deras sätt att reagera på feedback

Olika former av feedback     

Poäng Korrekt svar Korrekt svar + förklaring Korrekt svar + förklaring + indikation på förbättring Korrekt svar + förklaring + förslag på åtgärder

låg effekt

hög effekt

Prestation

Attityd

Poäng

ingen vinst

Höga poäng : positiv Låga poäng: negativ

Kommentarer

30% vinst

Hög presterande : positiv Låg presterande: positiv

ingen vinst

Höga poäng : positiv Låga poäng: negativ

Både poäng och kommentarer

(Butler, 1987)

Feedback på olika nivåer



Uppgiftsnivå t.ex. faktafel – effekt 0.43



Processnivå t.ex. hur kan jag ändra strategi inför nästa uppgift – effekt 0.53



Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får – förbättra självbedömningsförmågan, skapa intern feedback



Personlig nivå t.ex. beröm vs ingen beröm - effekt 0.09-0.34

Timing  • • •

Omedelbar för uppgiftsrelaterad feedback enkla uppgifter lågpresterande elever



Fördröjt för

•

processrelaterad feedback komplexa uppgifter högpresterande elever

• •

Bearbetning  



Effektiv feedback genererar nya aktiviteter Effektiv feedback genererar nya tankar Förutsätter att elever utvecklar strategier för bearbetning av respons

Kontext 

Integrerad i undervisningen



Förutsätter: - etablerade klassrumsnormer som stödjer leveransen av respons - Growth Mindset (Carol Dweck ) – vikten av ansträngning visavis medfödd begåvning

Diskutera  

1. Hur kan man skapa möjligheter för bearbetning av feedback? 2. Hur kan man arbeta med Growth Mindset?

Strategi 4 – eleverna som resurser för varandra



Grundtanke: att stödja elevers lärande genom kollaborativt lärande. Utgår från Vygotskijs teori om lärande och utveckling.

Strategi 4 – eleverna som resurser för varandra 

Tekniker Kamratbedömning (en till en eller grupp till grupp) Kamratfeedback Ömsesidig undervisning Flippad undervisning

Kamratfeedback  

Att konstruera feedback är kanske mer värdefull än att få feedback Genom att lära sig söka, hantera och agera på kamratfeedback blir elever bättre på att hantera lärarfeedback

(Nicol, 2010)

Vad ska kamratfeedback innehålla? 

Vilket är mest effektivt av: omformuleringar förslag motivering lämplighet specificering

(Gielen et al., 2010)

Olika typer av feedback 

En expert (E)

enkla ändringar



En kamrat (EK)

3 gånger mindre generella kommentarer än FK



Flera kamrater (FK)

effekt 1,23 komplexa ändringar

(Cho & MacArthur, 2007, 2010)

Exempel på kamratbedömning Gruppuppgift

Kamratbedömning

Sambedömning

Introduktion

Par av grupper bedömer varandra med hjälp av matrisen

Helklassdiskussion

Grupperna arbetar med uppgiften

Grupperna får muntlig feedback från varandra

Läraren ger feedback till varje grupp

Diskutera  

1.Vilka delar/aspekter av kamratbedömningen tycker du är problematiska? Varför? 2. Finns det något av det som presenterats i strategi 4 du kan tänka dig testa?

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen 

Grundtanke: att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition



Tekniker: Självbedömning Självreglering Träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen Självbedömning

Själv-observation

Själv-analys

Själv-reaktion

Självuppfattning om sin förmåga

Mål

Ansträngning

Prestationer

Känslomässig attityd

Självbedömning   

Självbedömning är en förmåga som är kontextberoende Den kan inte överföras mellan olika ämnen eller till nya områden. Kamratbedömning och sambedömning kan användas för att träna förmåga till självbedömning

Självreglering

Självreglerande elever kan:  sätta upp realistiska mål  använda lämpliga strategier för att uppnå dessa mål  reglera sin lärandekontext för att passa mer sin lärandeprocess  använda sin tid på ett effektivt sätt  hitta framgångstecken i sina prestationer  tillskriva orsakssamband till resultat

Hur kan vi åstadkomma allt detta?

Lärandemiljö Lärandeaktiviteter

Konstruktiv länkning

(Constructive alignment)

Bedömnings- och examinationsformer

Läroplan Mål Innehåll

Professionell utveckling genom kollegialt lärande Två aspekter 1. Fokusera på resultat -

analys och tolkning av resultat planering av bedömningsformer

2. Fokusera på att höja undervisningens kvalité -

identifiera framgångsfaktorer planera förändring och anpassning av praxis utifrån förbättringsområden

Minska gapet mellan nuläge och mål

Läroplan

Variation i arbetsformer Elevens tidigare erfarenheter och kunskaper

Formativa verktyg

Undervisningsdesign på vetenskaplig grund

Kamratbedömni ng och kamratfeedback utifrån tydliga kriterier Självbedömning utifrån tydliga kriterier Elevernas syn på skola, skolarbete och ämne

Två frågor uppstår Hur arbetar vi för att utveckla elevernas förmågor/kunskaper?

1.   



Vilka aktiviteter lämpar sig bäst för utvecklingen av olika förmågor? På vilket sätt förtydligas målen för eleverna? Hur engageras eleverna i lärandeprocessen? Hur använder jag (läraren) samlad information för att anpassa min undervisning?

Hur utvärderas elevernas förmågor/kunskaper?

2.    

På vilket/vilka sätt förtydligas kriterierna för eleverna? På vilket sätt görs eleverna delaktiga i utvärderingsprocessen? Hur förmedlas utvärderingens resultat till eleverna? Hur arbetar eleverna vidare med resultatet?

Mall för pedagogiska planeringar Mål (förmåga)

Centralt innehåll

Aktiviteter där elever får möjlighet att utveckla förmåga/or kopplade till ett visst innehåll

Information som utfallet på aktiviteten ger till läraren (och eleven)1

Bedömnings -former

Exempel på aktiviteter förutom genomgångar och individuellt arbete:  identifiering av kvalitativa skillnader i olika elevarbeten  formulering av argument för bedömning av andras arbete  öppna frågor  problemlösning i grupp eller par  ämnesintegrerade aktiviteter  laborativa aktiviteter

Informationen kan handla om t.ex.:

Skriftlig, muntlig, grupparbete, parprov, inlämningsup pgifter, etc.

 

missuppfattningar som eventuellt utfallet kan avslöja oklarheter kring nyckelbegrepp, processer eller idéer

Eleven kan få samma information som läraren om denna lämnar feedback till eleven eller om eleven lär sig tolka sina resultat. 1