Presentation 4 (pptx-bildspel)

Välkomna! Dag 2

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi Magnus Johnsson

Kl 10-10.45 Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan

Hjärnstammen  Viktig del!

3 funktioner grovt sett

 Liten (ca 2cm i bredd)

 Autobahn!

 Livsviktiga funktioner!

Här passerar alla kopplingar mellan hjärnan högre upp, lillhjärnan och ryggmärgen

 Center för kranialnerverna  Center för t.ex andningsreglering, kardiovaskulär reglering, vakenhet m.m

3 delar

Exempel på många och viktiga strukturer i hjärnstammen (ni behöver inte skriva av..)

CC

Mitthjärna

Pons

Medulla

CC

Coronalt snitt

(Diencefalon) Inte hjärnstam

Mitthjärnan=mesenefalon Pons=bron Medulla = förlängda märgen (Ryggmärg) Inte hjärnstam

Som ett hus

= tak

Basen/grunden Strukturer relaterade till likvorrummen!

= täcke/skydd (tänk golvet)

CC

CC

Var är vi någonstans?

Enligt ”kycklingmodellen”  • 4e ventrikeln är kycklingens ”kropp” • Centralkanalen är som mycket smala sjöjungfruben ner i ryggmärgen

Hjärnstammens innehåll  Spridda delar - Formatio reticularis  Kranialnervskärnor  Långa banor  Likvorrum (4e ventrieln)  Koppling till lillhjärnan

Formatio reticularis Reticularis = nät

• • • •

Gammal och ursprunglig struktur Sträcker sig genom hela hjärnstammen upp i mellanhjärnan/diencefalon De flesta banor går genom detta system En mängd mindre grupper celler, t.ex mönstergeneratorer (CPGs)

• • • • •

Funktioner: Hålla grundspänning/tonus i skelettmuskulaturen Andning, cirkulation, smärtmodifiering Vakenhetsgrad ”ARAS” Ascending reticular activating system (aktiverande nerver med cholinerg, serotonerg, noradrenerg, dopaminerg funktion)

Formatio reticularis ”Neuromodulatorer” Spridd innervering ”Volume transmission”

Innehåller cellgrupper som producerar signalsubstanser med ibland närmast global spridning

• Adrenalinproducerande Den största finns i medulla oblongata Bl.a vasopressorområde som ger blodtrycksstegring vid retning • Noradrenalinproducerande Den mest kända heter locus coeruleus Denna finns caudalt invid 4e ventrikeln Storgrossist av noradrenalin till hjärnan! Brain power! Maximera hjärnans kapacitet! Vakenhet! Belöningssystem! • Dopaminproducerande Flera olika grupper. Vanligtvis tur-retursystem Den mest kända är substantia nigra i mitthjärnan • Serotoninproducerande Större eller mindre samlingar av cellgrupper utspridda i hjärnstammen. Mest i mitten i s.k ”Raphe”-området Humör! Smärtstillande • Acetylcholinproducerande Mest i mitthjärnan. Många olika funktioner. Minne, vakenhet

Kranialnerver

Trig.

Skriv inte av!

Acc.

Cervical

Motsvarande ryggmärgens spinalnerver, fast högre upp!

Samma tänk som i ryggmärgen…

Kranialnerverna är organisatoriskt i grunden lika cellkärnorna i ryggmärgen Kärnorna är lokaliserade och grupperade beroende på vilken information som hanteras!

Den ”viker” sig utåt för för 4e ventrikeln

Vissa kärnor ”vandrar” lite

 Under utvecklingen grundläggs vilken typ av information som skickas i olika kranialnerversceller

 Enligt ett traditionellt synsätt grupperas dessa i 7 grupper

Ni behöver inte kunna – men för förståelsen…

CC

Organiseras också i längsgående kolumner

CC

Hur ser dom ut? 12 stycken Ju längre ner desto högre nummer… ”Rule of 4s”: 4st ovanför pons

4st i pons

4st i medulla

Så vilka är dom och vad gör dom? 1

CN 2

Synnerven är inte en del av perifera nervsystemet!

CN 3

Mitthjärnan

Styr de flesta ögonrörelser! Styr pupillens parasympatiska del (ihopdragning) (Cholinerg) Styr accomodation

CN 4 och 6 Ögonrörelser

”trissa”

CN 6 Abducens CN 4 Trochlearis Skada ger olika former av dubbelseende…

CN 5 Trigeminus

3 grenar

V1 V2 V3

Känsel från ansikte Tuggning Parasympatisk gren till pupillen

9 8 10

11 7

12

Oliv

Pyramid

•

”Basic” funktioner – reglering av andning, sväljning, hjärtrytm, mag-tarmkanala m.m

•

Långa banor uppåt och nedåt

•

Formatio reticuralis finns ju också här

Några andra intressanta centra i medulla

 Area postrema  Kräkcentrum!  (utanför BBB som ni minns – circumventrikulärt organ)

 Ligger i botten av 4e ventrikeln väldigt nära foramen Magendie  Skickar ”kräksignaler” till vagusnerven (nucl. dorsalis vagus)

Chemoreceptor trigger zone)

(Area postrema)

Area postrema ligger behändigt nog precis intill s.k Nucleus Solitarius som via CN 7, 9 och 10 tar emot afferens från tarm, mun och luftvägar.

Några andra intressanta centra i medulla  Nucleus Solitarius  Visceral afferens från CN 7, 9 och 10

 Tar emot afferens från Tractus Solitarius som ligger posterolateralt i medulla  Afferens från kemoreceptorer, stretchreceptorer i kärl, tarm, mun och luftvägar

 NS skickar i sin tur signaler vidare till en mängd ställen: , area postrema, retikuära formationen, hypothalamus m.fl

 Kräkreflexen! Hostreflexen!

Några andra intressanta centra i medulla  Respiratoriska centrum

 Egentligen flera olika delar i medulla och pons som jobbar ihop  Nucleus Solitarius, Nuleus Ambiguus, Retikulära formationen m.fl

 Pre-Bötzinger komplex – rytmgenerator  Känner av CO2 i kemoreceptorer bl.a i carotis (n. Glossofaryngeus)  Andningscentra påverkas av en mängd farmaka – opoider, sedativa

Hjärnstammen – Pons=bron  Ungefär i nivå med 4e ventrikeln  Som en ”låda på magen” för ”kycklingen”

 Ca 2,5cm lång  Mitthjärnan rostralt  Medulla caudalt

 CN 5-8 (Rule of 4s)  Långa banor  Retikulärt system

 Koppling till lillhjärnan  M.m CC

Pons tegmentum (golvet – ventralt om 4e ventrikeln) • RAS (ret. activating system) Skador här kan ge medvetslöshet • Respiratoriska center • Kranialnervskärnor 5-8

Pons basis (stora buktande framtill) • En sorts relästation mellan cortex och lillhjärnan • Långa banor • Kranialnerver

Pontin myelinolys

Mitthjärnan= mesencefalon  Var är vi?

”Halsduken” kring kycklingens hals (akveducten)

 2cm lång

CC

Mitthjärnan

Akveduktens läge avgör namnen på de olika delarna av mitthjärnan!

Basis (Skänklarna inkl crus cerebri) (lite förvirrande terminologi) Tätt packade långa banor

Basis

Tegmentum Tegmentum Långa banor Kärnor

Tectum Tectum = fyrhögsplattan Superior och inferior colliculi (syn, hörsel – rörelser)

Tectum (=taket) • Fyrhögarna – superior och inferior colliculi Viktiga omkopplingsstationer för syn och hörsel! (colliculus = kulle på latin) • Rikta en rörelse mot omvärlden! • Varje del av tectum är som en karta av omvärlden • Skapar en rörelse mot det bestämda målet Hos torsk är den jättestor!

Tectum (=taket)



Superior colliculus



Yttre och inre sensoriska lager som tar emot afferens från retina



(via yttre knäkroppen i thalamus)



Efferens till bl.a ögonmotorik och tectospinala banan (huvudrörelser)



Inferior collliculus



Ungefär samma fast för hörseln



Rörelse mot ljud!



Startle-respons (>80 decibel) skydd för nacken

Tegmentum (=golvet) Dorsalt 

Periaqueductal grey (PAG)



CN 3 och 4



Delar av CN 5



Nucleus ruber



Substantia nigra - dopamin

Ventralt

PAG Smärtmodifiering -stimulering leder till frisläppning av enkefaliner i dorsala horn i ryggmärgen. Stimulerar myreceptorer - smärtstillande Vakenhet -Skada på PAG kan leda till medvetslöshet

Skänklarna Övre lillhjärneskänklar Medial lemniscus Corticobulbära banor

Corticospinal

Lillhjärnan=cerebellum  Bakom 4e ventrikeln  ”Kycklingens ryggsäck”  Stor som en citron  10% av hjärnans volym  Minst 50% av hjärnans celler!  Kraftig veckad – yta lika stor som storhjärnans

 Ytterst ett lager cortex  Innanför vitsubstans

 Innanför ”djupa kärnor”

Funktion? Funktion? • Balans • Samordna muskelgrupper till en ändamålsenlig rörelse • Lagra inövade rörelseprogram (Sitter i lillhjärnan snarare än ”sitter i ryggmärgen”) • Traditionellt ansedd som ”motorisk” funktion men troligen också stor betydelse för kognition, känslor, minne m.m

CC

CC

Olika strukturella indelningar…

CC

3 delar - funktionsrelaterade Floculinodular=vestibulocerebelli Intermediärdel (vermis, paravermis)=spinocerebellum

Ytterdelar = cerebrocerebellum ”Utvikt”

Kommunicerar med hjärnstammen via skänklar (peduncles)

CC

Kommunikation via skänklarna

(40 x mer afferenta nervtrådar än efferenta)

Interna modellen? Spegelexperimentet!

Sjukdom i lillhjärnan? • Känslig för substanser Typexempel på när lillhjärnan inte funkar • Balansnedsättning • Sluddrigt tal • Dubbelseende? • Yrsel Orsak etylpåverkan lillhjärnan? • Påverkan energimolekyler på cellnivå – adenosin, NO?

• Kan förgiftas av droger, kvicksilver, mangan, bensen m.m • Ärftliga sjukdomar som ger s.k ataxier. • Hjärntumörer • Biverkningar av fenytoin (t.ex ProEpanutin), litium

Rast