programnämnd 9s pedagogiska profil - Ping Pong

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Psykologi, Educational Psychology
Share Embed Donate


Short Description

Download programnämnd 9s pedagogiska profil - Ping Pong...

Description

Pedagogisk profil och generella kompetenser på avancerad nivå Pedagogisk profil för programnämnd 9

Karolinska Institutet Programnämnd 9

Pedagogisk profil för PN9 Förord Denna pedagogiska profil och beskrivning av kompetenser på avancerad nivå är resultatet av ett gemensamt arbete som programnämnd 9 gjort under cirka två år. Det startade med att samtliga utbildningar av Utbildningsstyrelsen anmodades att bearbeta programmens pedagogiska profil baserat på det underlag som uttryckts i KI:s utbildningsstrategi och presentera den i form av en poster. Programmen i PN 9 valde då att i en workshop göra en gemensam poster för att uttrycka vår samsyn kring pedagogisk inriktning på avancerad nivå. Denna poster bifogas nu profilen som ett konkret exempel på hur profilen kan tillämpas i ett kursavsnitt (se Bilaga 1). Arbetet har sedan gått vidare i ett internat och i en workshop tillsammans med kursansvariga lärare. En arbetsgrupp under programnämnden har lett arbetet med den pedagogiska profilen. Den pedagogiska profilen är ett dokument som uttrycker vår pedagogiska samsyn på utbildning på avancerad nivå. Den ska vara ett stöd och vägledning för alla lärare som utarbetar kursplaner och den ska spridas till alla lärare som är inblandade i våra kurser. Programnämnden godkänner alla kursplaner eer att dessa behandlats i respektive programråd. Vi kommer att granska att kursplanerna uttrycker mål och kompetenser på avancerad nivå bl.a utifrån det som finns uttryckt i den pedagogiska profilen. Därför är det viktigt att alla som arbetar med kurserna sätter sig in i dokumentets beskrivning av profil och kompetenser så att detta kan tillämpas på de specifika kurserna. Den pedagogiska profilen är ett levande dokument ett resultat av en process vars nuvarande fas nu är satt på pränt. Som ett levande dokument är det ett ”pågående arbete” som ska det stimulera till pedagogiska tankar och diskussioner som fortsätter processen. Vi tar därför gärna emot synpunkter och kommentarer om dokumentet.

Huddinge 5 februari 2012 Hans Jonsson, ordförande i Programnämnd 9

Arbetsgruppen som lett arbetet: Charlotte Silén, Masterprogrammet i Medicinsk Pedagogik (ordförande), Anna Carin Wahlberg, Specialistsjuksköterskeprogrammen, Lena von Koch, Masterprogrammet i Klinisk Medicinsk Vetenskap

Pedagogisk profil och generella kompetenser på avancerad nivå

1

Karolinska Institutet Programnämnd 9

Pedagogisk profil Utbildning på avancerad nivå utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande. Problemorienterat eller undersökande förhållningssätt till lärande kan ta utgångspunkt från forskningsmetaforen dvs identifiera problem, söka information på flera alternativa sätt, med alla sinnen, reflektera, analysera och syntetisera. Detta kräver ett aktivt deltagande i lärprocessen och att studenterna tillåts och uppmuntras att ta eget ansvar. Kollaborativt lärande innebär ett lärande genom nära samarbete mellan studenter, mellan lärare och studenter och mellan lärare inom kurser och inom och mellan programmen. Att lära och att vidareutveckla kunskap är föränderliga processer som kan gynnas av en tillitsfull och stimulerande lärandemiljö. Denna pedagogiska profil skall återspeglas i lärandemål, lärandeaktiviteter/ arbetsformer och examination. Det skall dessutom finnas en röd råd (constructive alignment) mellan dessa delar som lärare och studenter måste diskutera och bearbeta tillsammans så den blir synliggjord för alla involverade. Både den teoretiska och den verksamhetsintegrerade utbildningen på avancerad nivå skall genomsyras av denna pedagogiska profil. Genomförande av utbildning inom programmet skall utgå från bästa tillgängliga evidens angående lärande på avancerande nivå. Den pedagogiska profilen uttrycker synen på studenter, lärande, kunskap och förhållningssätt i utbildningen. Profilen har en studentcentrerad konstruktivistisk utgångspunkt (jfr exempelvis Marton et al, 1997 , Biggs &Tang, 2007, Mann et al, 2011). Ett exempel på vad den pedagogiska profilen kan innebära i en lärandesituation illustreras i bifogad poster (Bilaga 1).

Generella kompetenser Utbildningarna förväntas tillämpa den pedagogiska profilen som ska leda fram till kompetenser som motsvarar avancerad nivå. Kompetenser är ett sätt att uttrycka mål för utbildningen. Det finns olika definitioner av kompetens. Här innebär kompetens att en individ har kunskap av olika slag och också att personen i fråga kan använda sin kunskap adekvat i sin professionella utövning (jfr exempelvis Forslund, 1998, Epstein & Hundert, 2002, Svensson et al 2004) Nedan beskrivs kompetenser som förväntas vara representerade på avancerad nivå. Kompetenserna beskrivs på en generell nivå vilket förutsätter att kompetenserna kopplas till högskoleförordningens mål och de lärandemål och innehåll som är aktuellt i respektive utbildning. Avsikten med detta dokument är att initiera att följande kompetenser tydliggörs i lärandemål, arbetsformer och examinationer i programmens kursplaner. Kompetenserna kan vara mer eller mindre relaterade till varandra och till sina delar innehålla liknande aspekter. Benämningar och beskrivningar av kompetenserna syar till att fokusera och göra vissa aspekter till förgrund. Aspekterna kan på olika sätt sedan kopplas till ett annat kompetensområde och då utgöra mer av bakgrund. Kompetenserna kan ha olika inbördes ordning beroende på kursinnehåll men skall alltid i någon mån beaktas i kursplanerna. Ställningstaganden till vad progression kan innebära inom respektive område bör göras. Ett övergripande mål för utbildningen och den högsta nivån av progression på avancerad nivå är förmåga att relatera de olika kompetensområdena till varandra. Progression kan ses som både bredd och djup. Kompetenserna presenteras här i bokstavsordning. •

Evidensbaserat förhållningssätt



Handlingsberedskap



Informationskompetens

Pedagogisk profil och generella kompetenser på avancerad nivå

2

Karolinska Institutet Programnämnd 9



Kommunikationskompetens



Multiperspektivseende

Evidensbaserat förhållningssätt Ett evidensbaserat förhållningssätt kan innefatta definition av ett problem, systematisk sökning eer evidens, bedömning, värdering och kritisk granskning, tillämpning och utvärdering. Evidensbaserat förhållningssätt innebär således att kunskapen och färdigheterna som används ska bygga på bästa möjliga evidens, det vill säga vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Handlingsberedskap Handlingsberedskap innebär att göra väl underbyggda och medvetna val, både veta vad som skall göras, färdighet att kunna göra det och veta varför. Handlingsberedskap innebär kompetens som möjliggör argumentation för det man gör och tänker. Varför jag gör något; Veta att den praktiska färdigheten att använda handlingen finns; Förutse, bedöma, ta konsekvenserna av en handling och kunna förklara och resonera . Utveckling av kompetensen handlingsberedskap innebär också att integrera en medvetenhet om att egna handlingar utförs i ett kulturellt och socialt sammanhang med normer, lagar etc. Kompetens i handlingsberedskap innebär även att utvärdera en handling och ha beredskap att ändra handlingen. Informationskompetens Informationskompetens handlar om att kunna identifiera sina lärandebehov i relation till målen för utbildningen. Det handlar vidare om att inför ett problem kunna identifiera möjliga informationskällor (databaser, böcker annan relevant information t.ex. från experter, patienter, brukare) och att formulera lämpliga sökstrategier (i databaser och manuellt) med relevanta avgränsningar utifrån problem och praktiska förutsättningar och behärska tekniken för informationssökning. Informationskompetens innebär också att kunna utvärdera och välja den/de mest relevanta informationskällorna för vidare bearbetning. Dessutom innebär det att studenten ska analysera och tolka informationen samt att kunna använda dessa analyser för att lösa eller belysa ett problem. Informationskompetens handlar vidare om att ha en informationsberedskap för att kunna följa och uppdatera sig om den senaste relevanta informationen inom ett område och i relation till professionen. Kommunikationskompetens Kommunikationskompetens omfattar muntlig, skrilig och visualiserad interaktion samt medvetenhet om ickeverbal kommunikation. Kompetensen innebär att kommunicera sitt budskap och att situationsanpassat förmedla sin ståndpunkt och ta emot och reflektera över andras ståndpunkter, det vill säga ta emot synpunkter och tolka och förstå dem. Kommunikationskompetens innebär således att interagera; både ta emot synpunkter på den egna kommunikationskompetensen utan att bli kränkt och att ge synpunkter till andra utan att kränka. Kommunikationskompetens innebär vidare att det finns ett logiskt samband i rapportering dvs en röd tråd skall vara synlig oavsett typ av dokument eller sätt att kommunicera och anpassad till det sammanhang där kommunikationen skall ske. Utveckling inom området handlar om att tillägna sig ett språk som svarar mot aktuell professionell och akademisk kompetens. Utveckling kännetecknas också av förmåga att formulera och avgränsa Pedagogisk profil och generella kompetenser på avancerad nivå

3

Karolinska Institutet Programnämnd 9

problem genom att kunna redovisa val vid avgränsning och att relatera och diskutera dessa. Även visa väl underbyggd kommunikation: logiskt samband i rapporteringen, sakligt muntligt eller skriligt; progression från refererande till kritiskt underbyggt reflekterande. Förmåga att återkoppla/ reflektera på egen och andras kommunikation och över förändringar i den egna kommunikationskompetensen är också en viktig komponent. Multiperspektivseende Multiperspektivseende innebär att kunna identifiera, förstå och att kunna resonera om olika perspektiv i olika situationer. Det innebär utveckla sin förmåga att se skillnader och likheter – exempelvis att känna igen och reflektera kring eget och andras synsätt och arbetssätt. Att använda multiperspektivseende handlar också om att ta hänsyn till och kunna finna rätt angreppssätt (exempelvis makro-, meso- och mikronivå), för att lösa sin uppgi. Multiperspektivseende innebär att utveckla förmåga att kunna urskilja, förklara och diskutera skillnader och likheter i vetenskapliga discipliner, diskurser eller metoder. Multiperspektivseende innebär vidare att utveckla kompetens i att reflektera över det egna arbetets/handlingens vetenskapliga och kliniska relevans i relation till den egna och andra professioner, och de professionella i förhållande till klient/patient och närstående. Referenser Biggs, J. B. and Tang, C. (2007). Teaching for quality learning at university. Open University Press/ Mc Graw-Hill Education. Epstein RM, Hundert EM. Defining and assessing professional competence. JAMA. 2002 Jan 9;287(2):226-35. Forslund K. (1998) Professionell kompetens. Fyra essäer om inlärning och utveckling för professionalitet. Linköping university, Department of pedagogy and psychology Mann,K.,Dornan, T., Teunissen, P. Perspectives on learning. In Dornan, T., Mann, K., Scherpier, A., Spencer, J. (2011) Medical education: theory and practice. Edinburgh: Churchill Livingstone/ Elsevier Marton, F; Hounsell, D; Entwistle, NJ (1997) e Experience of Learning: implications for teaching and studying in higher education, 2. ed. Edinburgh: Scottish Academic Press Svensson L, Ellström P-E, Åberg C. Integrating formal and informal learning at work. Journal of Workplace Learning. 2004;16(8):479-91.

Pedagogisk profil och generella kompetenser på avancerad nivå

4

Karolinska Institutet Programnämnd 9 Bilaga 1

Pedagogisk profil och generella kompetenser på avancerad nivå

5

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF