Psykka kurs tre

Psykka kurs tre

Uffe Lindroos

- Kursen kommer att ha följande temahelheter 1. Synpunkter på informationsbearbetningen - hurdan är människans informationsbearbetning - medveten informationsbearbetning - omedveten informationsbearbetning 2. Informationsbearbetningens biologiska grund - nervcellen - nervsystemet - hormoner - nervsystemets utveckling - hur undersöks nervsystemet

3. Varseblivning och noggrannhet

4. Minnet - olika minnen - lagring och framplockning

5. Förändrade medvetandetillstånd - vakenhet och vaksamhet - sömn och drömmar - hypnos och meditation - ämnen som förändrar medvetandet

1. Synpunkter på informationsbearbetningen

Hurdan är människans informationsbearbetning? s. 8-11 - det vi gör är inte alltid så klokt men i jämförelse med djur så är vi suveräna - vi kan planera vår framtid - kommer ihåg vad som hänt - kan styra din uppmärksamhet - med språket kan du föra fram dina tankar och också tänka abstrakt - du är nyfiken och vill lära dig - vi är inte alltid medvetna om vår verksamhet

- människan är en kunskapsbearbetande, kognitiv, varelse och samlar ständigt på sig ny information. - det behövs kognitiva förutsättningar: - minne - varseblivning - språk - tänkande - inlärning - problemlösning - kreativitet ( se bilden = skallen )

- den perceptuella cykeln och varseblivningen av ett ansikte, kolla sidan 11

Medveten informationsbearbetning s. 12 – 19 - det finns olika former av medvetande - aktivt - passivt - av våra hjärnhalvor, hemisfärer står den vänstra hemisfären för det aktiva medvetandet och för språket - vårt medvetande är av språklig karaktär och styrs av vänster hjärnhalva - läs sidorna 14 – 15 split brain operationer - medvetenheten i hjärnan är en aktiv process och kräver en stimuli rik omgivning, sensorisk deprivation

- Det finns inget speciellt område i hjärnan som ensamt skulle ansvara för medvetenheten - om språkområdet skadas påverkas det medvetna tänkandet, men personen kan ändå planmässigt styra sin aktivitet - om stora delar av det sensoriska området skadas förlorar vi upplevelsen av vårt jag

v

- en skada i pannloben försvaga vår förmåga till att planera vår verksamhet

Omedveten informationsbearbetning s. 20 - 25 - multipel personlighet - Freud - delade in psyket i tre delar - medvetet - förmedvetet - omedvetet - enligt den kognitiva psykologin är vi medvetna varelser och det medvetna anses inte vara toppen på isberget under det mäktiga omedvetna - enligt den kognitiva psykologin sker mycket av informationsbearbetningen snabbt och automatiskt - vi styr inte medvetet vår blick, tonfall, miner - vi styr inte alltid medvetet våra tankar - en del av våra rörelser är automatiserade en del av våra reaktioner är inte underordnade vårt medvetna, autonoma nervsystemet

- människan uppfattar till en viss nivå även information hon inte medvetet uppfattar - primingtest - glad och bister påve - ord som handlar om att hjälpa ökade benegenhet för att hjälpa och tvärtom

2. Informationsbearbetningens biologiska grund s. 28 – 67 1. Människans nervsystem kännetecknas av - stort antal celler och förgreningar - välutvecklad hjärnbark - goda sinnen ( och möjlighet till att tolka sinnesintryck ) - välutvecklad motorik speciellt handen, struphuvudet och synen

2. Nervsystemets viktigaste uppgifter - ta emot - bearbeta - lagra info - ge order om eventuella åtgärder - reglera muskler och inre organ

3. Nervsystemet under art utvecklingen och individ utvecklingen - först utvecklas de mera primitiva delarna och till sist den mest utvecklade delen av hjärnan d.v.s. hjärnbarcken ( cortex ) - cellernas antal ökar, cellförgreningarna ökar och organisationsnivån blir bättre - en sekund av fostrets utveckling motsvarar 1000 år i artutvecklingen - i individutvecklingen börjar högre funktioner utvecklas efter den 20:de veckan

4. Nervcellens funktion på cellnivå 4.1. Neuron = nervcell - består av:

1. dendrit 2. cellkärna 3. axon 4. nervändar 5. synaps

- alltid regler hos nervimpulsen: - inne i nervcellen är impulsen alltid elektrisk - impuls riktningen är dendrit synaps - impulsen går alltid hela vägen fån dendrit till synaps - impulsens hastighet och styrka är alltiddensamma - i synapsen är impulsen alltid kemisk

4.2. Nervimpulsen = auktionspotentialen - då nervcellen är i vilopotential är membranens utsida positivt laddad medan insidan är negativt laddad

+ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + ________________________________ ______________________________________________ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + - natrium på utsidan och kalium på insidan - i viloläge är cellmembranen svår genomtränglig ( jonpumpen sköter om att den elektriska balansen hålls ostabil ) - då nervcellen får en retning övergår den till en auktionspotential

+++

---

+++ --- +++ ---+++---

- - -+++ --- +++ ---+++ ---+++ _____________________________________________________

- impulsen gör membranen genomtränglig - styrkan hos impulsen är alltid lika stor ca 100 mv. ( millivolt ) och räcker ca. 1 ms. ( millisekund ) men frekvensen kan variera - ju tjockare axon destu snabbare löper impulsen d.v.s. frekvensen är tät och förmodligen kommer impulsen vidare

5. Synapsen - klyfta mellan neuroner där impulsen överförs kemiskt med hjälp av ett transmittor ämne = signalsubstans - ämnet påverkar den mottagande cellens membran - vi känner till ungefär 200 olika transmittor ämnen, t.ex. -om impulsen d.v.s. frekvensen är tillräcklig utlöses ett transmittorämne och impulsen förs vidare till nästa neuron - synapsen adderar även kommande impulser och om summan är tillräckligt stor d.v.s. frekvensen tillräckligt stark förs impulsen vidare

- vissa synapser är - exitatoriska = retningen förs lätt vidare andra - inhibitoriska = retningen har svårt att komma vidare - en del ämnen gör att synapserna blir långsammare - alkohol - droger - nervgifter - en del ämnen gör att synapserna blir snabbare - amfetamin - kofein

Nervsystemets uppbyggnad och funktion s. 38 – 46

Organismens regleringssystem - består av: 1. nervsystemet 2. endokrinasystemet - dessa styrs av: 1. genetiska faktorer 2. yttre påverkan - syfte: - organismen bör överleva och anpassa sig till miljön

Huvudindelningen av nervsystemet a. centrala b. perifera a. centrala - hjärnan - ryggmärgen hjärnan - storahjärnan - hjärnstammen - lillahjärnan ryggmärgen - från förlängdamärgen till höfterna - nervbanorna från ryggmärgen bildar det perifera nervsystemet b. perifera - sensoriska = inåtriktade nervbanor - motoriska = utåtriktade nervbanor - somatiska nervsystemet = viljestyrt - autonoma nervsystemet = icke viljestyrt - sympatiska nervsystemet - parasympatiska nervsystemet

Läs sidorna 30 – 46 och besvara följande frågor 1. dopaminets betydelse för hjärnan 2. beskriv fantomhanden 3. hjärnans lober samt deras uppgifter 4. sensoriska och motoriska områdena på hjärnbarken 5. skillnader i mäns och kvinnors hjärnor 6. vad är associationsområden, Brocas och Wernickes områden och afasi 7. limbiska systemets delar och funktion 8. lillahjärnans betydelse för människan

Hur nervsystemet undersöks s. 62 – 68 - vad avses med: - fysiologisk psykologi - psykofysiologi - neuropsykologi - komparativ psykologi - forskningsproblem i samband med hjärnforskning

Autonoma nervsystemet - äldsta delen av nervsystemet - mera primitivt än det somatiska nervsystemet - överför information mellan centrala nervsystemet och de inre organ som sköter om andning, matsmältning, blodomlopp… - ej viljestyrt utan reglerat av hypothalamus - har med känsloreaktioner och sinnesstämningar att göra

- består av delvis två motsatta system: Det sympatiska

Parasympatiska

Dominerar: vid fara

- vid vila

Stimulerar: hjärtats, lungornas

- spottkörtlarnas, magens o tarmarnas verksamhet

verksamhet, svettutsöndring

Hämmar: matsmältning, tarmarnas verksamhet

hjärtats och lungornas verksamhet

Det endokrina systemet - mera primitivt än nervsystemet - reglerar på kemisk väg - organismens psykiska och fysiska funktioner - individens tillväxt och utveckling

- hormonutsöndringen styrs av hypothalamus - hypothalamus info = liberiner - hypofysen stim. hormon - körtel hormon - blodet

Sammarbetet mellan nervsystemet och endokrinasystemet - de hormoner, som har att göra med känsloförnimmelser, utsöndras genom ett samarbete mellan det sympatisk nervsystemet och det endokrina systemet - förloppet - hjärnbarken - sympatiska nervsystemet - körtel - hormon - reaktion

3. Varseblivning och noggrannhet s. 68 – 100 Sinnena förmedlar kunskap 1. Sinnenas uppgift - att hjälpa individen att anpassa sig till omgivningen genom att organisera sinnesintrycken i meningsfulla helheter - att motta och vidare befordra information från a. yttervärlden och b från den egna organismen - retningen kan vara a fysikalisk energi eller en stimulus källa ex. en bild - sensorisk nervbana – thalamus – hjärnbarken – motorisk nervbana – muskel ( reflexer fån ryggmärgen )

2. Sinnenas känslighet - varje sinne mest känsligt för den adekvata retningen - känsligheten olika hos olika arter, individer och i olika situationer - sinnena är begränsade, det finns en stor mängd stimuli människan inte kan uppfatta - minsta intensitet en retning kan ha för att uppfattas = retningsminimum - retningar som går över retningsmaximum uppfattas som smärta - en nätt och jämnt märkbar förändring = särskillnadströskel

3. Selektivitet = att välja info - beror på uppmärksamhet, retningens intensitet, om retningen är bekant eller obekant, motiv m.m.

4. Adaption - = anpassning, sinnesorganen vänjer sig vid vissa retningar vilket leder till minskad känslighet 5. Överstimulans leder till förvirring och understimulans till sensorisk deprivation dvs. till hallucinationer

Absoluta trösklar för sinnesintryck - syn

ett ljus på 40 km:s avstånd på natten vid klart väder

- hörsel

ett armbandsur på 6 m:s avstånd

- smak

en tesked socker i 10 liter vatten

- lukt

en droppe parfym utspridd i en sex rums lägenhet

- känsel

ett sandkorn som faller på kinden från 1 cm:s avstånd

Perceptionsstörningar - läs sidorna 76 – 77

Strukturering av varseblivningen, vad ser jag, s 78 Riktningar

A. Strukturalismen - varseblivningen är summan av delarna. T.ex. ringar, plåt, dörrar…. = en bil - använde sig av introspektion

B. Gestaltpsykologin - varseblivningen = du ser först en helhet och sedan lägger du märke till delarna. T.ex. Du ser en bil och sedan lägger du märke till att den saknar ett hjul

Gestaltpsykologiska lagar = gestaltlagar A. Pregnanstendens - man varseblir eller uppmärksammar någonting bekant. Om du väntar på din vän så lägger du märke till alla personer som har en rock av samma färg som din vän B. Figur och bakgrund - ett mindre område uppfattas som figur och ett större som bakgrund C. Närhets och likhetslagen - nära varandra belägna figurer uppfattas som en helhet D. Den gemensamma rörelsens lag - människor vilka utför en gemensam rörelse uppfattas som en grupp inte som enskilda individer utförande en gemensam rörelse

Avstånd och konstans Varseblivning av djup - tredimensionelt seende, monokulära djuptecken - ytgradienten - föremål som är närmare dig täcker en större del av synfältet - föremålens läge bakom varandra - föremål närmare horisonten är längre bortta - ljus och skuggor - det finns också binokulära djuptecken, kolla kvadraten och hur den vänder på sig Konstansfenomenet - grundar sig på inlärning och ledtrådar i miljön - konstansfenomenet gäller - storlek - form - ljus - färg - ljud

Synsinnet och färgseende - 80% av informationen från yttervärlden får människan genom synsinnet - med hjälp av synsinnet kan människan: - urskilja färger - fokusera för när och fjärrsyn - uppfatta tre dimensioner - se kontraster - stimulering av synsinnet med el ger upphov till synintryck, men också med hjälp av droger och starka mediciner - i näthinnan finns: - 6 miljoner tappar, känsliga för färg - 100 miljoner stavar, specialiserade på mörker seende

Färgseende - två förhärskande teorier A. Young – Helmholz - tapparna känsliga för rött, grönt och blått - varseblivning av gul färg genom att tapparna för rött och grönt retas B. Hering - komplementfärger - blå – gul - grön – röd - ger upphov till efterbilder positiv efterbild = då vi i mörker uppfattar en ljuskälla vi stirrat på trots att vi sluter ögonen negativ efterbild = en efterbild av komplementfärg. Om man länge stirrar på en röd färg tröttnar receptorerna för rött och vi ser komplementfärgen grönt istället

Illusioner eller synvillor - dvs. en felaktig iakttagelse - till skillnad från hallucinationer är illusionerna verkliga, de har en bakgrund. T.ex. väcket i sängtäcket uppfattas som en orm - olika typer av illusioner, t.ex. Myller – Lyer

Uppmärksamhet och selektivitet, s 88 - det är mycket vi inte lägger märke till - det är fråga om ett urval av stimuli - selektiviteten involverar alltid flera sinnen känsel, hörsel , lukt, smak, syn

Teorier om selektiv uppmärksamhet a. Colin och Cherry 1950 –talet - Dikotiskt lyssnande - vi förstår det vi lyssnar till

b. Broadbent Donald - Filterteorin - uppmärksammade stimuli bearbetas i två olika faser a. Retningens fysikaliska egenskaper tonhöjd, ljudstyrka

b. Retningens innebörd, semantisk tolkning - mellan dessa två faser finns ett filter - detta filter släpper bara vidare retningar som har vissa fysikaliska egenskaper vilka vi själv bestämmer, t.ex. bara höga ljud - de retningar som passerar filtret kommer till processens andra fas där de semantiskt tolkas och kodas i långtidsminnet och får en betydelse - detta betyder att hjärnan måste sålla bland reningarna så att den vet vilka som inte skall uppmärksammas OBS cotail party – fenomenet - du är med dina vänner och deltar i en diskussion och är ovetande om vad de andra talar om som är bredvid dig. Någon nämner ditt namn vilket du genast uppmärksammar, hur kan detta vara möjligt om filterteorin stämmer?

c. Anne Treisman Filterdämpningsteorin - de retningar som inte uppmärksammas enbart dämpas av filtret - hjärnan har en mentalordbok som består av olika representationer - vissa representationer är alltid aktiva som t.ex. ditt namn - en del representationer har dessutom starka associationer. T.ex. fotboll

d. Fördelad uppmärksamhet Resursteorierna - man ser skillnad mellan innehållet i det s.k. primärbudskapet och i sekundärbudskapet - om primärbudskapet är krävande går alla resurser till att uppmärksamma och koncentrera sig på det

- om budskapet är mindre krävande kan vi uppmärksamma flera retningar samtidigt - om en retning kräver att olika resurser av olika slag skall användas klarar vi av att göra flera saker samtidigt - du kan skriva och titta på tavlan och dessutom lyssna till läraren samtidigt för att det är fråga om olika resurser - om du samtidigt skall titta på två filmer blir det mycket svårare - en del saker som först krävt all uppmärksamhet och således tagit all resurs kan med träning bli automatiserade och resurser friges - till en början går all resurs till att kolla kopplingen och gasen då du lär dig att köra bil men med tiden frigörs resurser och du kan samtidigt äta en glass som du kör

e. Hur riktar man in sin uppmärksamhet? - plötsliga ljud i en bekant miljö drar uppmärksamheten till sig = orienteringsreflexen - varseblivningscirkeln är också ett sätt att förklara hur uppmärksamheten varierar beroende på situationen - då du går längs en väg med dina vänner för att hitta ett cafè lägger du märke till andra saker än om du på samma väg kör upp för körkort - å andra sidan så ju mera expert du blir desto mera koncentrerar du dig på dina fel

f. Vaksamhet eller vigilans - monotona uppgifter är svåra att koncentrera sig på - du kan vara helt trött efter att i en dag jobbat på ett löpande band

g. Koncentration och flow - då tid och plats inte längre existerar utan du är helt inne i det du gör. T.ex. du läser en bok utan att lägga märke till hur länge du har läst - flow uppstår inte vid alltför lätta uppgifter och inte heller vid för svåra. Kravnivån på uppgiften skall vara nära taket för det du klarar av för att flow skall uppstå h. Störningar i uppmärksamheten - ADHD hyperaktiva barn - belöna alltid rätt beteende och koncentrera dig inte enbart på hyperaktiviteten - om mamman röker under graviditeten kan detta leda till att barnet får för mycket nikotin i blodet vilket gör att visa nervbanor i pannloben förstörs vilket kan leda till ADHD - medicinering kan lindra hyperaktiviteten

4. Minnet

s. 100 – 133

- Minnet är en kognitiv funktion och en förutsättning för andra kognitiva funktioner som varseblivning och tänkande - Allmänt om minnet: - lättare att känna igen än att återge - lättare att minnas meningsfullt material - lättare att minnas det som är överinlärt - lättare att lära sig ngt man tidigare kunnat - lättare att minnas början och slutet av materialet - lättare att minnas välstrukturerat material

Minnets utveckling: - primärform av minnet under spädbarnstiden möjliggör betingning ( barnet tystnar när mamman närmar sig, minns att hon hämtar mat ) - allt mer utvecklat under spädbarnsåren. Ca. ½ min. vid ett år - mekaniskt utantill minne i lekåldern och i grundskolans lågstadium - allt mer begreppsligt minne i högstadiet ( bygger på förståelse och begrepp ) - den vuxnas minne: helheter och meningsfullt material kommer man bättre ihåg än detaljer och oorganiserat material

A.Vi har många olika minnen - explicit minne = medvetet minne - implicit minne = omedvetet minne ( kan simma fastän jag inte medvetet kommer ihåg hur jag håller mig flytande )

1. Sensorisktminne - tar emot information via sinnena - visuellt/ ikonminne ( 1 sek. ) - akustiskt/ekominne ( 2 sek ) - haptiskt/kinestetiskt/känselsinne - lukt/kemiskt - lagrar kunskap i några sekunder - fungerar elektriskt - stort omfång

2. Arbetsminnet eller korttidsminnet - bevarar informationen i ungefär 20 sek - kunskapsmängden är ungefär 4 – 9 enheter, bitt - fungerar elektriskt - då materialet repeteras överförs det till långtidsminnet - förutsättning för medvetet tänkande - du kommer oftast ihåg början och slutet 87506165974738560173 skriv genast ned 95649286381840463027 vänta i 20 sek

3. Långtidsminnet - innehåller allt inlärt stoff som språk, regler, situationer o.s.v. - består av tre delar - episod minnet = situations bilder - semantiskt minne = kunskapsminnet, trafikregler, det vi lärt oss i skolan, logiskt minne - procedurminnet = vaneminnet, där finns alla våra förmågor, danssteg - stoffet försvinner aldrig från långtidsminnet, det som förefaller bortglömt är svårt att återkalla - fungerar kemiskt ”minnena” leder till en strukturförändring i nervsystemet, engram bildas - stoffet kan förvrängas i varseblivningsskedet eller med tiden

Sensoriskt

korttids

långtids

uppgift tar emot genom sinnena

underlätta verks i presens

underlätta långtidsverksamhet

fung

elektriskt

elektriskt

kemiskt

lagrar info

ca 1 sek

ca 20 sek

i princip för alltid

C. Inkodning i minnet - automatiska situationer kan vara svåra att komma ihåg, du kan glömma bort hur du körde till skolan - överinlärning, uppgiften repeteras många gånger under flera dagar, kolla Ciceros teknik s. 111 - känslomässigt material inkodas effektivt, speciellt om det handlar om en själv, amygdala kommer omedvetet ihåg en otrevlig situation = blixtljusminnen - vi har inga minne från vårt första levnadsår delvis p.g.a. att hippocampus inte ännu då är färdigt utvecklad

- om hippocampus skadas i den vänstra hjärnhalvan blir det svårt att inkoda verbalt material - om hippocampus i den högra halvan skadas blir det svårt att komma ihåg hur platser ser ut - hippokampus tar också skada av långvarig stress, den höga mängden av adrenalin försvårar inkodning

D. Lagringsprocessen - minnesbilderna förändras med tiden, du rekonstruerar en händelse och tar vara på det roliga och då blir det svårt att se skillnad mellan verklighet och saga - du glömmer mest genast efter inlärningen - en orsak till glömska kan vara att nervceller varje dag dör - långtidsminnet kan inte bli fullt, ju mera man lär sig ju lättare blir det att lära sig någonting nytt

D. Framplockning ur minnet - skapa ledtrådar för hur du skall hitta i ditt minne, du hittar boken i biblioteket enligt författaren - en deprimerad människa kommer bara ihåg tråkiga saker - om du ofta träffar din kompis på samma ställe tänker du på honom då du är där - inre modeller hjälper framplockningen, gör testet på sid 123 - fenomenet med att ha på tungan kan vara störande, oftast beror det på att det inte är associerat med någonting utan är lösryckt - du följer vissa strategier, du har lärt dig månaderna i ordningsföljd. Försök att återge dem i alfabetisk ordning - traumatiska händelser förträngs och vi störs av ett dåligt samvete - nervositet inför ett prov kan leda till en black out

- du kan manipuleras av den som du talar med och du hittar på någonting du verkligen tror att hänt. T.ex. har du gått vilse i en supermarket? - det är också bra att vi glömmer, titta på bilden på sidan 128 Vad beror glömska på? - inkodningen har inte lyckats, på grund av brådska eller tankspriddhet - lagringen har inte lyckats. Sådant som används ofta förändras lätt - framplockningen lyckas inte, fenomenet att ha någonting på tungan alternativt kan situationen förvränga återkallandet - tränger bort det obehagliga - olika minnesbilder stör varandra, två människor liknar varandra och du blandar på namnen - flera nervceller har dött

E Minnesstörningar och hur de kan åtgärdas - läs sidorna 130 – 133