Remissvar – Utkast till del 3 i 24300. Klassning av miljöpåverkan

2013 -11-28

1

SIS

Remissvar – Utkast till del 3 i 24300. Klassning av miljöpåverkan Sammanfattning SCN är positiv till att en standard för hur byggnadernas miljöpåverkan ska klassas, men nuvarande förslag riskerar leda utvecklingen helt fel och måste först arbetas om. Kritiken gäller främst valet av en bokförings – LCA. I samband med miljöval är det praxis att välja en konsekvensorienterad ”besluts-LCA” där framtida och indirekta miljöeffekter beaktas, vilket alltså bör gälla även för en klassningsstandard som syftar till att uppmuntra byggherrarna att förbättra byggnadernas miljöpåverkan. Valet av nordisk elmix istället för en europeisk (som vi på marginalen ständigt har ett utbyte med) får också en stor påverkan på miljöklassningsvärdet och därmed val av energibärare. Vidare anser SCN att även miljöpåverkan från byggprocess och materialproduktion bör inkluderas. Denna del i LCA uppgår till nära 50% för lågenergihus. Förslaget inkluderar redovisning av fem olika miljöaspekter. Detta gör märkningen onödigt svårtillgänglig. Slutligen ingår olika systemgränser mellan netto och bruttoenergi för olika miljöaspekter, vilket gör resultaten än svårare att tolka.

Synpunkter på utkastet Det är utmärkt att det nu kommit ett förslag på hur byggnadernas miljöpåverkan ska klassas, men detta är svåra frågor där en standard inte bör hastas fram eftersom en sådan kommer få stor påverkan på kommande miljökrav och andra styrmedel för en hållbar utveckling av det svenska byggandet. I de utkast som lämnats saknas konsekvensbeskrivningar och tydliga argument för de ställningstaganden som ligger till grund för förslaget och är därför svår att ta ställning till. Vi vill peka på ett antal frågor som vi anser bör klaras ut innan en standard kan antas och vill därför avslå nuvarande utkast med följande frågeställningar att först utreda: 1. Vid nyproduktion av t.ex passivhus uppgår inbyggd energi och miljöpåverkan från produktion av material och uppförande till kanske 50% av dessa byggnaders påverkan. Om denna aspekt inkluderas i bedömningen av byggnadens miljöegenskaper kan vi sannolikt se en snabb dynamisk utveckling av mindre resursslukande material och metoder och liksom metoder för torkning av byggnader under byggfasen. Vi anser att den mest rättvisande metoden att bedöma byggnaders miljöpåverkan är

Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja utvecklingen av energieffektivt byggande. Läs mer på www.nollhus.se

2013 -11-28

2

genom att ansätta ett livscykelperspektiv och inkludera även uppförande och produktion av material eftersom detta inte är försumbart. 2. I förslaget ligger ett ställningstagande att endast beakta direkta konsekvenser för miljöpåverkan och inte de indirekta, eftersom LCA baserat på bokförda data valts, dvs historiska årsvärden för den genomsnittliga energiproduktionen inom det aktuella nätet. Eftersom byggnaden står kanske 100 år fram i tiden och deklarationens ”bäst före” anges till 10 år vore det möjligen riktigare att basera konsekvenserna på en konsekvens-LCA för framtida produktonssystem där indirekta effekter även ingår. Vad händer på marginalen i systemet om alternativ A väljs iställer för alternativ B? Exempel från transportbranchen: Om jag kör min bil på etanol framställt av vindestillat så är den direkta effekten på CO2 nära noll, men den indirekta är att denna etanol annars skulle använts av någon annan. Den indirekta effekten blir ganska blygsam utöver att den bidrar till en ökad marknadsefterfrågan som möjligen på marginalen ökar etanolproduktionen. I ett europeiskt perspektiv där målet är att andel förnybar energi ska öka kraftfullt så kommer självklart svensk ”fossilfri” el och svensk biobränsle att vara en allt mer attraktiv handelsvara. Alla varor som ligger ute på marknaden påverkar indirekt efterfrågan på andra om de är mer eller mindre utbytbara. Detta gäller i hög grad de flesta energislagen och därför riskerar LCA baserat på bokförda data att styra utvecklingen fel. Konsekvens-LCA är mer komplext och ett stöddokument för lämpliga värden för de olika energislagen bör ingå i standarden eller finnas framtaget separat. Avgränsningen till norden istället för Europa får också stor betydelse. Om man utgår från scenarioalternativet för elenergi som bygger på en större elcertifikatskvot (56% kol, 21% gas och 11% vindkraft) i Elkrafts rapport 08:30 blir klimatpåverkan (koldioxid) flerfaldigt högre med marginalel för 2030 istället för nordisk mix (källa Resursindex), även för primärenergi blir skillnaden påtaglig. Ett motiv för att välja en metod baserat på bokförda data är att då kunna använda validerade värden, men det får inte ge så radikalt annorlunda resultat som vi befarar i detta fall. Eftersom skillnaderna är stora beroende på vilken metodansats som väljs måste valet grundas på ett övertygande underlag som visar att detta ställningstagande leder till en mer hållbar utveckling. Vi befarar att nuvarande förslag kommer ge starka miljöargument för att vi ska gå från fjärrvärme till elanvändning. Kommer det gynna en hållbar utveckling om vi avvecklar fjärrvärme till förmån för t.ex. biobaserad kondenskraft? Så dramatisk kanske inte effekten blir men om klassningen ska ha en styrande effekt, ska den styra i rätt riktning vilket alltså inte är självklart den gör. När det finns en uppenbar risk för val av fel metodansats är det bättre att avstå eller utveckla andra indikatorer. 3. För elenergi anges inte några värden för nordisk mix varför förslaget blir svårt att konsekvensanalysera, men väl anges primärenergi för tre olika energibärare varav en är förnybart. Förnybart är inte en elbärare eller ens ett energislag. Däremot finns data på elproduktion från olika produktionskällor med förnybar energi, så som vind, el, vattenkraft och biobaserad kraftvärme. Tabell A2 ger därför ingen vägledning för vår

Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja utvecklingen av energieffektivt byggande. Läs mer på www.nollhus.se

2013 -11-28

3

granskning. 4. Årsdata för elsystemet är en sak, men en byggnads värmebehov är utetemperaturkopplad och därför en annan. Dvs elvärmda byggnader använder mer el under den kalla perioden då systemet är ansträngt. Skillnaden kanske inte blir avgörande, men det måste först visas innan årsmedelvärden används iställer för t.ex månadsvärden eller fasta profilvärden för olika uppvärmningssystem. En värmepump i byggnad som spetsas med fjärrvärme kommer köpa ”sämre” fjärrvärme med större fossilinslag och avsevärt mer primärenergi än för fjärrvärmens typprofil. Kommer klassningen då ge en rättvis vägledning? 5. Förslaget bygger på att allmänheten ska ta till sig bedömningen (värden) för fem olika aspekter:  klimatpåverkan  resursanvändning  andel förnybar energi  andel kärnkraft  andel fossil energi Det hade varit rimligt med en analys av hur dessa hänger ihop för att om möjligt hitta en gemensam nämnare eller viktigaste indikator. Ett sådant arbete påbörjades i rapporten Resursindex för energi som finansierats av Fjärrsyn. Eftersom klimatpåverkan främst är kopplad till användningen av fossil energi och den allmänna bedömningen är att vi inom Europa har en knapphet på biobränsle och andra förnybara energislag ett bra tag framöver, så är energieffektivitet dvs användning av energiresurser (primärenergi) den avgörande nyckelkomponenten i en genomtänkt strategi. Använder vi mindre primärenergi, kommer vi också kollektivt (där indirekta effekter beaktas) att också använda mindre fossil energi. Därav primärenergibegreppets stora genomslag inom EU. Det kan ändå finnas ett värde att direkt premiera en högre andel förnybar energi, vilket var grunden för att ta fram ett Energiresursindex. Därmed skulle vi endast behöva ett istället för fem olika värden. Det hade varit en naturlig utgångspunkt, se bilaga 1. 6. Klassningen för energianvändningen (del 2) baseras på köpt energi. Tanken var att del 3 skulle utgöra ett komplement. Hur kan man då motivera att Del 3 baseras på nettoenergi när det gäller andel förnybar energi? I betraktarens ögon kommer värdet för andel förnybar kopplas till värdet och klassningen för köpt energi. Exempel: Om nordisk el innehåller 30% förnybar energi (inga data redovisas i utkastet) kommer andel förnybar energi för en elpanna vara 30 %, men för en bergvärmepump med COP 4, skulle andelen förnybar energi öka till 83 % med SIS förslag. Detta används idag som försäljningsargument av värmepumpsförsäljare, men ska det verkligen ingå i SIS miljöklassning? Ska förnybar energi från värmekällan till värmepumpen räknas in ska den väl också räknas in i byggnadens energianvändning för att vara konsekvent.

Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja utvecklingen av energieffektivt byggande. Läs mer på www.nollhus.se

4

2013 -11-28

Referenser. Resursindex för energi, Fjärrsyn Rapport 2011:7.

På uppdrag av SCNs styrelse

Eje Sandberg, ordförande

Bilaga 1. Tabell med primärenergi och resursindex enligt data i rapporten Resursindex för Energi.

Avfallsträ (återvunnet trä, träkross) (Hushålls-)avfall, 1/3 fossilt GROT Torrts sågververksspill Pellets Olja Kol Naturgas

R-index 0,21 0,32 0,43 0,57 0,59 1,06 1,07 1,10

primärenergi 0,51 0,51 1,02 0,63 1,30 1,06 1,07 1,10

1,26

2,30

Tallolja, råtallolja, beckolja

El, nordisk mix 1,57 Marginalel, 2030 2,56 Källa: Resursindex för energi, Fjärrsyn Rapport 2011:7.

2,20 2,70

Primärenergifaktor och resursindex för olika energislag har sedan tillämpats för ett större fjärrvärmesystem i en tänkt produktionsmix. Resultatet illustrerar hur man med en sammanhängande metod kan inkludera aspekterna energieffektivitet (resursåtgång), fossilanvändning, tillgänglighet och uthållighet i en gemensam faktor. Primärenergi gynnar enbart energieffektivitet i systemkedjan. Primärenergi

Resursindex

Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja utvecklingen av energieffektivt byggande. Läs mer på www.nollhus.se

2013 -11-28

Elenergi Fjärrvärme - Mellan + spets - Baslast

2,7 0,67 1,44 0,4

5

2,6 0,34 0,75 0,2

Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja utvecklingen av energieffektivt byggande. Läs mer på www.nollhus.se