Reumatoid artrit - RA

Fakta om reumatoid artrit - RA Ledgångsreumatism eller reumatoid artrit (RA) är en kronisk ledsjukdom som drabbar cirka en procent av befolkningen. Ungefär två av tre drabbade är kvinnor. RA innebär inflammation i främst mindre leder och kan medföra skador på ledbrosk och omgivande skelett. RA kan även skada blodkärl samt hjärt- och lungsäck. Orsaken till RA är än så länge okänd, men det finns ärftliga faktorer och vissa samband med rökning. RA leder till för tidig död. Symtom RA ger ledsmärta, stelhet och efter en tid nedsatt funktion. Sjukdomen kan börja smygande med exempelvis smärta i framfoten, eftersom leder där lätt kan svullna och bli ömma. RA går ibland i så kallade skov, med växlande hög och låg sjukdomsaktivitet, i andra fall kan sjukdomen vara konstant högaktiv. De leder som framförallt drabbas är fingrarnas mindre leder (normalt ej ytterlederna), knogar, handleder samt tåleder, fotleder och så småningom även de större lederna. Under det aktiva skedet har patienten vanligen cirka en timmes morgonstelhet. I övrigt kan smygande diffus trötthet uppkomma, som ibland kan förklaras av lågt blodvärde (Hb). Diagnos Diagnosen RA är klinisk och för att kunna ställa den måste det finnas ledsvullnader, framförallt i småleder i båda händer och/eller fötter. Med ett reumaprov kan så kallad reumatoidfaktor påvisas hos ungefär 80 % av patienterna. Reumatoidfaktor finns även hos många friska personer, upp till 5 % av befolkningen kan ha denna faktor. Detta medför att högst en av fem med reumatoidfaktor har ledgångsreumatism. Om man inte har ledsvullnader, så har man ingen nytta av att kontrollera sin reumatoidfaktor. Har patienten haft sjukdomen mer än sex månader kan röntgen av händer och fötter ge värdefull information om ledskador och säkerställa diagnosen. Ofta har patienten förhöjd sänka vid aktiv sjukdom. Behandling Behandlingen av RA kan delas in i flera olika delar. Sjukgymnastik och arbetsterapi kan minska smärta, bibehålla och ibland öka funktionen. Behandlingarna kan innehålla dels rörelseträning, dels ren smärtbehandling i form av massage och akupunktur eller elektrisk behandling så kallad TENS. Arbetsterapeuten bidrar med handträning och olika hjälpmedel. Läkemedel Den medicinska behandlingen består främst av smärt- och inflammationsdämpande behandling. Även sjukdomspåverkande behandling kan komma ifråga. Det har på senare tid skett en dramatisk utveckling av biologiska läkemedel, som specifikt påverkar de överaktiva inflammationssignalerna. Smärtdämpande behandling sker med Alvedon/Panodil. Smärt- och inflammationsdämpande medel är så kallade NSAID (Naprosyn/Naproxen, Brufen/Ipren, Diklofenak/Voltaren och Ketoprofen/Orudis med flera). Den sjukdomspåverkande behandlingen, även kallad DMARDs (Disease Modifying AntiRheumatic Drugs) inleds vanligen med antingen Salazopyrin eller Methotrexat. Även guldinjektioner kan ge långvariga perioder med mycket god effekt. Man kan dessutom kombinera 1

flera av ovanstående läkemedel för att förbättra behandlingsresultatet. Ett preparat som använts i över 50 år nu är kortison och som givet lokalt i leder kan ha mycket god effekt, men även tablettbehandling har på senare tid blivit alltmer populärt - ofta i kombination med Salazopyrin och methotrexat samt även klorokinfosfat. Dessa fyra preparat i kombination kan ge mycket god effekt mot sjukdomen.

Biologiska läkemedel De mediciner som revolutionerat behandlingen är dock de så kallade biologiska läkemedlen, där framförallt de TNF-påverkande medicinerna givit mycket bra behandlingsresultat. Dessa preparat ges antingen som sprutor ytligt i underhuden (Enbrel, Humira) eller som dropp (Remicade). De brukar erbjudas patienter som inte svarat tillräckligt bra på behandling med methotrexat eller fått biverkningar av denna behandling samt då man bedömer att patienten inte kommer att riskera allvarliga biverkningar. Flera nya biologiska läkemedel med andra verkningsmekanismer än TNF-alfa kommer snart att godkännas i Sverige, bl a abatacept som verkar på T-cellen och som godkändes i USA i december 2005. Nyligen presenterades studier på abatacept som visar på goda resultat med minskad sjukdomsaktivitet och öka livskvalitet. Rituximab som verkar på B-cellen är ett annat biologiskt läkemedel.

Ortopediska ingrepp Om broskytorna i leden har skadats och patienten har kronisk värk, kan konstgjorda leder användas i bland annat knän, höfter och axlar, men även i handen. I de flesta leder med kronisk svullnad kan även rensning av leden göras (synovektomi), och i vissa fall kan en steloperation av en led minska smärtan och förbättra funktionen.

Källa: Netdoktor 2