Samhällsekonomi Nv2d

Samhällsekonomi Nv2d V

Dag

Måndag

Dag

Onsdag

13

28 mar

Samhällsekonomi - Vad är ekonomi? - Ekonomins aktörer - Produktionsfaktorer - Samhällsekonomiska kretsloppet Reflex: 308-310, 315 – 317, 320 - 323

30

Priser och prisbildning  Utbud och efterfrågan  Jämviktspris  Priselasticet

Priser och prisbildning (forts)  Utbuds – och efterfrågeöverskott  Substitut och komplementvaror  Förändringar i utbud- och efterfrågan

6

Reflex: 322-329 Alexandra & Sofia

14

4 apr

Reflex: 322-329 15

11 apr

ekonomiska system - Marknadekonomi - Planekonomi - Blandekonomi

Konkurrens och monopol  Perfekt konkurrens, monopol, oligopol och karteller

Gustav & Einar 13

BNP som ett mått på välfärd - Hur funkar tillväxt? - Kort om låg- och hög konjunkturer - Hur rikt är Sverige

Reflex: 310-314

16

18 apr

Lov

20

17

25 apr

Helg

27

Brunelle, Kosso Lov -

Pengar och inflation Vad gör riksbanken? Konjunkturer och arbetslöshet

329-330 + övrigt material

18

2 maj

4

Alexander Marcus & Aeneas

19

9 maj

11

Maria, adnan

Det ekonomiska kretsloppet

Som framgår av Läroboken s 315 brukar samhällsekonomin beskrivas med hjälp av en förenklad modell, det ekonomiska kretsloppet i en sluten ekonomi. Vad står pilarna för? 1. Vilka är aktörerna (deltagarna) i kretsloppet? Beskrivs dessa! Vilka varor, tjänster och betalningar står var och en för? 2. I vilken av aktörerna i kretsloppet placerar du följande: o Tetra Pak o Din familj o Nordbanken o Institutionen för samhällsvetenskapliga ämnen på Katedralskolan o Din lärare Henke o Landstinget o Börsen i New York 3. På s 309 i Läroboken står det om olika produktionsfaktorer dvs. de resurser som krävs för varor och tjänster. Beskriv de olika produktionsfaktorerna! Vilka aktörer i kretsloppet som kan tänkas stå för olika faktorer? Instudering på sidorna: Ekonomins aktörer 1. Ge exempel på kooperativa, offentliga och multinationella företag?

2. 3. 4. 5. 6.

Beskriv skillnaderna mellan aktiebolag, handelsbolag och enskild firma. Hur finansieras huvudsakligen den offentliga sektorn? Vilket dessa huvudsakliga utgifter? Ge exempel på socialförsäkringar! Förklara hur bankerna finansierar sin verksamhet? Vilka olika slags kreditinstitut finns det?

Kretsloppet och marknader 1. 2. 3. 4. 5.

Förklara innebörden i vad en marknad är för något? Förklara innebörden av varor - och tjänstemarknaden. Rita och beskriv kretsloppet! Gör likadant med arbetsmarknaden och kreditmarknaden. Hur sätts lönen på arbete på en fri arbetsmarknad enligt läroboken? På vilket sätt kan en hög ränta påverka sparandet och lånandet?

Utbud och efterfrågan Uppgift 1. Priset på olika varor och tjänster avgörs av Utbud och Efterfrågan. Rita ett diagram över ett jämnviktspris. Pris

Mängd

UPPGIFT 2: OM PRISBILDNING Rita efterfrågekurvan och utbudskurvan med hjälp av följande uppgifter. Ett företag säljer

inspelningsbara DVD med hårddisk. Marknadens efterfrågan och utbud på denna vara är vid olika prislägen följande: Efterfrågan

Pris (i kronor) 4000

5000

6000

7000

8000

Efterfrågad mängd

38 000

30 000

24 000

20 000

5000

6000

7000

8000

14 000

22 000

28 000

32 000

50 000

Utbud Pris (i kronor) 4000 Utbjuden mängd

0

Besvara följande frågor: a. Vilket jämviktspris uppkommer? b. Vilken mängd utbjuds och vilken mängd efterfrågas vid jämviktspriset? c. Markera jämviktspriset i diagrammet med en vågrät linje. d. Anta att företaget först försökte sälja DVD:n för 8000 kronor. Markera denna prisnivå med en vågrät linje i diagrammet. Vad sker vid detta pris? Vad kallas denna form av bristande balans? e. Företaget har gått ut med priset 5200 kronor. Markera detta i diagrammet. Vad sker vid denna prisnivå? Vad kallas denna typ av bristande balans? f. Varför kommer jämviktspriset ändå att uppnås till slut? Instudering på prisbildning: 1. Tänk dig ett jämviktspris på CD- skivor. Vad händer med efterfrågekurvan om vi börjar ladda ner och bränna våra egna CD hemma istället för att handla våra egna CD-skivor? Visa i ett diagram och förklara. 2. Även om en livsmedelshandlare inte ritar kurvor för priselasticiteten för alla varor i butiken, spelar ändå priselasticiteten roll när det gäller exponeringen och prissättningen av varor. Förklara! 3. Förklara i ekonomiska termer varför bostadsmarknaden för hyresrätter i Stockholm ser ut som den gör med antingen långa köer eller många svarta affärer? Varför förekommer ingen svart marknad för bostadsrätter?

Uppgift 3: Om elasticitet 1. Vi kan konstatera följande: En prissänkning på en vara medför i regel en efterfrågeökning. Denna ökning varierar emellertid för olika produkter, vissa varor är mer priskänsliga än andra (har större priselasticitet) än andra. a) Rita en kurva som illustrerar en hög priselasticitet (onödig vara) b) Rita en kurva som illustrerar en låg priselasticitet (nödvändig vara)

Pris

Pris

Mängd 2. Ge exempel på varor som, enligt din mening har: - hög priselasticitet - låg priselasticitet

Mängd

3. Ge exempel på: - substitutvaror - komplementvaror Uppgift 4. Visa i ett diagram hur ökad efterfrågan leder till ökat pris. Vad kan leda till ökad efterfrågan på en vara.

Uppgifter: marknads- och planekonomi 1. Vilka är de grundläggande ekonomiska frågorna? Hur besvaras de i en marknadsekonomi? Hur besvaras de i en planekonomi? 2. Vad innebär ett kapitalistiskt ekonomiskt system? 3. I vilka länder idag kan man stöta på planekonomi? Vad innebär planekonomi? 4. Förklara varför de långa köerna utanför många affärer i det forna Sovjetunionen försvann när planekonomin upphörde. 5. På vad sätt kan man säga att alla länder är blandekonomier? 6. Planekonomin får anses nu i efterhand vara en historisk flopp. a) En av deras många brister vad att ”producera mer efterfrågan än varor"? Vad menas med detta ge exempel utifrån boken. b) Förklaringar till misslyckandet är många och komplexa. Försök ändå med diskutera och analysera misslyckandet med utgångspunkt i hur produktionsfaktorerna nyttjas i en planekonomi: -

Råvaror – vatten skog, odlingsbar mark, mineraltillgångar och andra naturresurser.

-

Arbetskraft – Människans kroppsliga arbete. Humankapital. Ingenjörskunskaper till industrin.

-

Realkapital: Bl.a. maskiner, fabriksbyggnader och transportmedel. Dvs de olika ”verktyg” som behövs för produktionen

Diskutera först i grupper kring olika delförklaringar till planekonomins kollaps. Sedan jämför vi resonemangen i helklass.