Samhällsekonomi - Transtenskolan

Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla ●

Nationalekonomi

●

Hushåll

●

Företag

●

Land

●

Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla ●

●

●

●

●

●

Nationalekonomi – på universitet och när man forskar kallar man det för nationalekonomi Hushåll – man kan läsa om ekonomi på olika nivåer, detta är varje hus och de som bor där Företag – man kan titta på det förhållande till, hur företag och hushåll köper och säljer mellan sig Land – hela landets nivå, på statlig nivå – den offentliga sektorn – här köps och säljs på alla tre nivåer och pengar går också mellan dem Globalt, mellan länder – här handlar man också – talar om export och import Om ekonomi är stark, på uppgång = tillväxt, eller svag varierar – man pratar då om hög och lågkonjunktur

Marknadsekonomi ●

●

●

●

●

Konkurrens Utbud – hur mycket av något som säljs Efterfrågan – hur mycket av något som vill köpas Marknad – där varor säljs – i ett land som vårt överallt Sälja/köpa både varor och tjänster

Marknadsekonomi ●

●

●

●

●

Konkurrens – när man har en marknadsekonomi är marknaden fri. Vem som helst får köpa och sälja. Om flera säljer samma vara får de konkurrera om kunderna. Om flera vill köpa samma vara, får de konkurrera med att bjuda över ett högre pris Utbud – hur mycket av något som säljs – om det finns mycket går priset ner, finns lite går priset upp, men bara i relation till.... Efterfrågan – hur mycket av något som vill köpas. Om många vill köpa – efterfrågar – samma vara går priset upp. Är det få, går priset ner Marknad – där varor säljs – i ett land som vårt överallt. Man kan alltså sälja och köpa varor vart som i vårt land. I affärer, på internet, loppis o.s.v. Man kan sälja och köpa både varor och tjänster

BNP – Brutto National Produkt ●

Brutto=summan

●

National=landet

●

Produkt=varor/tjänster

●

= summan av värdet alla varor och tjänster som säljs i ett land under ett år

●

BNP per capita (invånare

●

BNP problematiskt med

Sveriges placering i välståndsligan

Global Happy Planet Index Globala glada planeten index

Globala glada planeten index ●

●

Istället för att bara räkna på ekonomiska faktorer räknar man med andra med Ekologiska fotavtryck – hur mycket av jordens resurser som krävs för landets befolkning, om hela världen använde lika mycket. En svensks ekologiska fotavtryck kräver tre jordklot

●

Hur lycklig befolkningen anser sig vara

●

Hur lång medellivslängd landet har

●

Alla tre faktorer vävs in i kartan ovan. Sveriges dåliga färg, beror på dåliga ekologiska fotavtryck

Ekonomiska kretsloppet ●

●

●

Finns litet – företag och hushåll Finns ett stort – företag, banker, hushåll och offentlig sektor Global – ländernas ekonomiska kretslopp MED andra länder

Ekonomiska kretsloppet ●

● ●

●

Ett ekonomisk kretslopp är när pengar och varor/tjänster byter ägare och går runt bland dem som finns i ekonomin. Alla är beroende av varandra och samspelar. Finns litet – företag och hushåll Större – företag, banker, hushåll och offentlig sektor Global – företag, banker, hushåll, offentlig sektor, alltså det stora ekonomiska kretsloppet i många länder har utbyte med varandra – export, import av både företag och banktjänster

Det lilla ekonomiska kretsloppet

Det lilla ekonomiska kretsloppen ●

●

● ●

Pengar = lönerna betalas ut från företag till hushåll Pengar = pris för varor/tjänster går för hushåll till företag Tjänst = arbetskraft går från hushåll till företag Varor/tjänst = det företaget producerar går från företag till hushåll

Det stora ekonomiska kretsloppet

Det stora ekonomiska kretsloppet ●

●

●

●

●

Pengar till offentlig sektor – kräver skatter, från både företag och offentlig sektor Pengar från offentlig sektor till företag – bidrag (t.ex. företagsstöd) och service (vägar, post o.s.v.) Pengar från offentlig sektor till hushåll – bidrag (t.ex. barnbidrag, pension) och service (skola, sjukvård, äldreomsorg o.s.v.) Pengar från banker till företag och hushåll – i form av lån och ränta på sparade pengar Pengar till banker – från företag och hushåll – i form av sparande och ränta på lånade pengar

Banker ●

●

Riksbanken – reporänta=styrränta Banker: - inlåningsränta - utlåningsränta

●

Utlåningsränta – inlåningsränta = räntegap

Banker ●

●

●

●

Riksbanken är bankernas bank och en statlig bank. Vanliga banker lånar sina pengar här och den ränta som sätts här styr priset på de räntor bankerna sedan tar ut från sina kunder. Vanliga bankers ränta måste vara högre än styrräntan=reporäntan för att bankerna ska gå i vinst. Riksbanken har ensamrätt att trycka pengar. Vanliga banker: inlåningsränta=räntan du får när du sätter in och sparar pengar i bank. Utlåningsränta=räntan du betalar när du lånar pengar från banken. Räntegap: Utlåningsräntan är högre än inlåningsräntan, annars skulle inte banken tjäna pengar. På bilden chefen för riksbanken – Stefan Ingves.

Att låna i bank ●

Bolån – lån med pant: - bottenlån 85% värdet - topplån – dyrare ränta, får inte låna alltid

●

●

Kostnad lån: amortering och ränta Kreditkort – utan pant – dyr ränta

Att låna i bank ●

●

●

●

●

Bolån är lån man tar för att köpa sin bostad. Då lämnar man sin bostad i säkerhet till banken. Bottenlån är lån som banken ser som säkra. Det är på högst 85% av ett småhus värde. Räntan på dessa lån är lägre. Topplån är om man behöver låna på det som överstiger 85% av värdet. De lånen har högre ränta. Ofta får man inte heller låna detta, det ser inte banken som säkert, om huset skulle förlora i värde. När man betalar för ett lån: amortering=betala tillbaka på själva lånesumman. Ränta=procentsats av lånesumman varje år, t.ex. 3% som man betalar för att få låna. Bankens vinst. Kreditkort är lån utan säkerhet=pant, dyrare få de inte är lika säkra.

Monopol och oligopol ●

● ●

●

Om någon har ensamrätt att sälja Ingen konkurrens då Oligopol – om få säljer Dåligt med konkurrens då

Monopol och oligopol ●

● ●

●

Om någon har ensamrätt att sälja en vara. Som t.ex. Systembolaget. Riksdagen har lagstiftat om att bara staten får sälja, då man anser det skadligt med alkohol. Ingen konkurrens finns då alls Oligopol – om få säljer en vara. Om stora företag köpt upp små och bara fåtal finns kvar. De kan då bestämma priser mycket. Dåligt med konkurrens då

Fördelar marknadsekonomi ●

●

Vinst driver idérikedom Många varor att välja bland

●

Priser hålls nere

●

Kvalitén blir bra

●

Rätt varor/tjänster blir till

Fördelar marknadsekonomi ●

●

●

●

●

Vinst driver idérikedom – människor blir på hittiga om det drivs av chansen att tjäna pengar. På nedersta bilden Signhild Arnegård Hansen, numera ordförande i Svenskt näringsliv. Hon startade sitt företag från grunden med sin familj, fick ta personliga lån för att starta Svenska lantchips. Numera omsätter (så mycket pengar används i företaget under ett år, inte vinsten) företaget 170 miljoner Många varor att välja bland – då många vill in på marknaden, måste man hitta på nya och bättre saker Priser hålls nere, då flera säljer samma sak Kvalitén blir bra, då det bara är det bra sakerna som blir sålda, vill företag göra bra saker Rätt varor/tjänster blir till, då de som inte får sålt förlorar pengar, så tillverkar man rätt varor

Nackdelar med marknadekonomi ●

●

● ●

●

Företag tar ej miljöhänsyn Begränsade resurser – olja, mineraler Ständig tillväxt Reklam skapar efterfrågan Löner hålls låga

Nackdelar med marknadekonomi ●

●

●

●

●

Företag tar ej miljöhänsyn då man är inriktad på vinst, att hålla rent kostar pengar. Stater måste då lagstifta mot utsläpp. Begränsade resurser – olja, mineraler. Det är konkurrensen som styr, om det håller på att ta slut, tar man inte hänsyn till. Är någon villig att betala så tillverkar man. Ständig tillväxt. Man vill hela tiden ha en växande marknad, så man kan tjäna mer pengar. Genom reklam kan man skapa efterfrågan även på sådana saker som egentligen inte behövs. Det finns inget som hindrar det i en marknadsekonomi. Löner hålls låga, om inte arbetarna går ihop och förhandlar fram bättre löner.

Statens roll – statens ekonomi ●

●

●

●

Tar in skatter år 2011 798 miljarder kr Inkomster var 833 miljarder kr År 2011 använde staten 827 miljarder kr – 29,9% av Sveriges BNP Kommunerna tar skatt med inkomstskatten

Statens roll – statens ekonomi ●

●

●

●

Tar in skatter år 2008 809 miljarder kr. Skatter från hushåll och företag, moms m.m. Med andra inkomster var det totalt 901 miljarder kr. Andra inkomster är avgifter och pengar från t.ex. försäljning av statlig egendom. Staten äger företag som t.ex. Sveaskog. År 2008 hade staten använde staten 943 miljarder kr – 29,9% av Sveriges BNP. Staten spenderade inte bara sina inkomster utan även tidigare sparade pengar och lånade pengar Kommunens inkomstskatt

Skatter ●

Inkomstskatt – statlig och kommunal

●

MOMS

●

Punktskatter

●

Transferreringar

Skatter ●

●

●

●

Inkomstskatt – statlig och kommunal. Kommunalskatt är olika i olika kommuner ca. 30%. Upp till en årsinkomst på 328 800 kr ingen statlig skatt. Mellan 328 800 kr och 495 000 kr statliga skatten 20%, det som överstiger är det 25%. MOMS – mervärdesskatt. Man betalar 25% i skatt när man köper något. Punktskatter – på skadliga saker som t.ex. alkohol och tobak. Transferreringar är att man tar in skatter för att sedan ge ut bidrag och tjänster. Transfer – förflytta. Till för att fördela rikedom.

Vad vi får för skatten? ●

Pension

●

Sjukvård

●

Barnomsorg, grundskola och gymnasiet

●

Universitet

●

Barnbidrag

●

Vägar

●

Tåg

Vad får vi för skatten? ●

Från 65 års ålder får vi en pension. En fast del och en som man själv kan bestämma hur den investeras.

●

Sjukvård – genom kommunala skatter, genom landstinget

●

Genom kommunen tas alla från 0-19 år om hand.

●

Universiteten är också gratis i Sverige

●

●

Barnbidrag – får alla upp till 16 år, sedan får man studiebidrag, under terminer man studerar bara Vägar och tåg - infrastruktur – byggs i hela landet, för både hushåll och företag skall kunna fungera.

Bra och dåliga tider ●

●

●

Högkonjunktur – bra tider - tillväxt Lågkonjunktur – dålig tider – minskad tillväxt Inflation – pengarna minskar i värde

Bra och dåliga tider ●

●

●

●

Högkonjunktur – bra tider – tillväxt. När företag får sålt mycket, kan de producera mera. Priser kan hållas nere och fler kan köpa. När folk är nöjda, minskar efterfrågan. Då går priser ner och företagen måste tillverka mindre. Nedåtgående spiral och minskad tillväxt. Lågkonjunktur – dålig tider – minskad tillväxt. Inflation – pengarna minskar i värde. Oftast under högkonjunktur om löner och priser höjs, får pengarna mindre värde. På bilden Aktivitetindex under 10 år. Hur mycket aktiviet = industriproduktion det funnits. Alltså hur mycket det växt, man vill att det ligger på 0,5% tillväxt. Så mycket mer varje år.

Handel med andra länder ●

Pengar, tjänster och varor rör sig tämligen fritt

●

Tullar

●

Frihandelsområden

●

Världsekonomin hänger ihop – finanskrisen startade i USA

Handel med andra länder ●

●

●

●

Pengar, tjänster och varor rör sig tämligen fritt Tullar – mellan en del länder får man betala skatt=tull för att föra in varor i landet för att sälja. Ibland på vissa varor och inte andra. Länder vill skydda sina egna företags tillverkning Frihandelsområden – EU är ett sådant. Vi har även sådant avtal med Norge genom EFTA (European Free Trade Association) Världsekomin hör ihop – speciellt dollarn har stor betydelse för världen. Man handlar helst i dollar. Finanskrisen startade med en bankkris i USA. Man hade lånat ut pengar till husköp till folk som egenligen inte hade råd.

Import och export ●

●

●

●

Import köpa från andra länder Export sälja till andra länder Rika länder exporterar färdiga industriprodukter Fattiga länder exporterar råvaror

Import och export ●

●

●

●

Import när man köper varor/tjänster från andra länder Export är när man säljer varor/tjänster till andra länder Rika länder exporterar färdiga industriprodukter – förädlade produkter. T.ex. att vi gör stål av vår järnmalm och papper av vår skog och säljer. Fattiga länder exporterar råvaror. T.ex. gruvors mineraler och bomull och kaffe direktplockat från fältet. De rika landet föräldlar sedan varan.

Vad betyder märkena? ●

●

Fair trade – rättvis handel Ekologiskt odlat – bio och krav.

Vad betyder märkena? ●

●

Fair trade – de som odlar, producerar dessa varor i andra länder. Har fått tillräckligt betalt för sitt arbete och behandlad väl. Samt även vissa krav på ekologisk tillverkning. Ekologisk märkning – som är bestämd som gemensam i hela EU. Det finns många i Sverige med som Kravmärkning.