Sammanfattning av

Forsknings- och Utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland

Sammanfattning av Modell för uppföljning av sjuklighet, medicinska resultat samt vårdkonsumtion och dess kostnader Författare: Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson Publicerad: 2009

Landstinget i Östergötland (LiÖ) omfattar Östergötlands län med dess 13 kommuner. Länet har 420 000 invånare. Hälso- och sjukvården i länet är indelad i närsjukvård och specialistsjukvård. Närsjukvården är indelad i östra (NSÖ), västra (NSV), centrala (NSC) och Närsjukvården i Finspång (NiF). I LiÖ finns 42 vårdcentraler och tre sjukhus: Universitetssjukhuset Linköping (US), Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) och Lasarettet i Motala (LiM). Sedan år 1999 har sjukvårdsuppgifter, som vårdkonsumtion och diagnoser, rutinmässigt registrerats för samtliga besök och behandlingar i LiÖ:s administrativa datasystem Vårddatalagret (VDL). Unikt för VDL är att det innehåller många års data samt att data för denna tid även är heltäckande för all sjukvård i landstinget, d.v.s. att såväl primärvård som all sjukhusvård innefattas. I Kostnad-Per-Patient-databasen (KPP-databasen) finns sedan år 2005 kostnader för varje kontakt och varje enskild patient som nyttjar sjukvårdssystemet. Det nyinförda datajournalsystemet Cosmic medför att det finns kliniska data tillgängliga i uppföljningsdatabasen Cosmic Intelligence (CI). Dessutom finns datasystem som lagrar laboratoriesvar (LabRoS) samt system med information från kliniskt fysiologiska undersökningar (PAF). Sammanlänkning av data från dessa datakällor ger möjligheter för uppföljning av vården i LiÖ som vid upprepning torde komma att bidra till att förbättra vårdens kvalitet. LiÖ är ett av de landsting som kommit längst i arbetet med att använda KPP-metoden. KPP-metoden initierades av Sveriges Kommuner och Landsting under 1999 och 2002 publicerades de första nationella principerna för KPP. KPP fördelar verksamhetens kostnader på vårdtjänster och vårdkontakter i syfte att få fram bättre information till ledningen på alla nivåer i hälso- och sjukvården. Metoden ger även möjlighet för jämförelser, dels mellan olika sjukhus i landet, men även mellan olika delar av ett och samma landsting. KPP är också användbart för att följa upp vårdprocesser eller vissa patient- och sjukdomsgrupper. FoU-enhetens uppdrag, som redovisas i föreliggande rapport, var att tillsammans med LiÖs KPP-ekonomer och medicinskt sakkunniga utforma uppföljningsindikatorer för årlig uppföljning. Indikatorerna ska vara baserade på data från LiÖs databaser, samt vara relaterade till rådande lokala vårdprogram och nationella riktlinjer. Arbetet inleddes med sjukdomsgrupperna osteoporos, stroke och hjärtsvikt eftersom vårdprogram för dessa sjukdomsgrupper var klara för implementering i verksamheten. Resultatet avses kunna tjäna som underlag för förbättringsarbete inom respektive vårdområde Rapport-FoUrnalen 20XX:X ISSN 1102-3805

www.lio.se/fou

1 (1)