Sammanställning av Kullbergs *Boken om att Lära sig Läsa

Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling VT 2012 Alan Navberg Dan Thun Jenny Soliman Linda Sjöström Veronica Nordensvan Karlsson

Nätgrupp Lusläsarna Sammanställning av Kullbergs ”Boken om att Lära sig Läsa och Skriva” Vad uppfattar vi att vi lärt oss av innehållet i Boken om att Lära sig Läsa och Skriva? Gruppen Lusläsarna kan med enlighet säga att ny kunskap har ingivits genom att läsa Kullbergs (2006) bok Boken om att Lära sig Läsa och Skriva. Den nya kunskapen har kopplats till gruppens personliga erfarenheter och tankar, både inom och utom skolans väggar. Kullberg (2006) betonar vikten av att barn bör få uppleva och använda alla sina sinnen. Att de vid bokstavsbearbetningen, efter att ha arbetat med bokstavsljuden bör få använda sina sinnen i den fortsatta skriftspråksbearbetningen, vilket även från gruppen anses som befogade. (Nordensvan Karlsson). Kullberg (2006) menar att syftet med undervisningen är att bistå barnen i sitt producerande av ny kunskap och att det är ”DERAS lärande som ska styra utbildningsinnehållet” (2006:250). Kullberg (2006) lägger vikten på att det är läraren som ska delta i barnens undervisning och lärande och att det inte barnen som ska de som ”ska delta i din undervisning” (2006:207). Nordensvan Karlsson håller med i Kullbergs (2006) resonemang och menar att Boken om att Lära sig Läsa och Skriva, förmedlar en naturlig undervisningsmetod. Kullberg (2006) betonar att man ska låta barnen ta tid på sig då skriftspråkslärande går långsamt i början vilket för Soliman ses som en annan aspekt i Kullbergs (2006) bok där en naturlig undervisningsmetod tas upp. Soliman menar, att hon vid läsning av detta ej kan mer än att hålla med, men trots detta uppkommer tankar om att det kan komma och kommer att bli stora gap inom en klass och tidsbrist kan uppkomma. Kullberg (2006) uppger dessutom att man inte bör arbeta med en bokstav i mer än en vecka, men eftersom Kullberg (2006) även betonat att eleverna ska få den tid de behöver tolkar Soliman detta som att de elever som är långsamma och behöver mer tid, bör få detta. Att läraren kan ha en namnvecka med barnens namn tyckes verka intressant och Soliman ser att det skulle skapa en omgivning för barnen där de kan sätta en bokstav i relation till något, i det här fallet någon, de har förståelse, kännedom och förkunskaper inom (Soliman). Nordensvan Karlsson anser att Boken om att Lära sig Läsa och Skriva och undervisningen handlar om att lära eleverna lära sig läsa och skriva. Hon hoppas på att fler och fler lärare förstår att de ska fungera som handledare eller guider till kunskap. Det går inte att pressa in kunskap i barn. (Nordensvan Karlsson). Nordensvan Karlsson menar vidare att hon själv har lärt sig mycket kring distansering, där hon som lärare tränar och tränar tillsammans med barnen utan något resultat. Hon menar att sekundärprocesserna fortsätter att jobba när primär-processerna vilar. Delvis på grund av hennes tidigare erfarenheter med inlärning genom distansering ser hon vikten av Kullbergs (2006) syn på att elevens lärande ska styra undervisningen. Sjöblom ser också vikten i hur arbetet med en elevgrupp är för lärandet. Hon anser att individer som ska samspela i ett klassrum under många år, där alla har rätt till undervisning på sin nivå som utvecklar och stimulerar det egna lärandet. Det finns en dynamik i att samarbeta och tillsammans upptäcka där allas kvaliteter ska tillgodoses. (Sjöblom). Navberg anser också att han har fått insikt i att 1

Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling VT 2012 Alan Navberg Dan Thun Jenny Soliman Linda Sjöström Veronica Nordensvan Karlsson undervisningen bör te sig i samband med eleverna och efter deras förutsättningar genom att läsa Kullbergs (2006) bok. Han har fått insikt i att man bör samverka med barnen när man förbereder en lektion och att utgå ifrån elevens förkunskaper. Det är därför viktigt att förstå vikten av kommunikation mellan läraren och eleverna i inlärningsmiljön och att använda olika metoder i undervisningen med tanke på elevers olika förutsättningar. (Navberg). Enligt Kullberg (2006) ska man som lärare inte avbryta i till exempel en berättelse för att förklara något, vilket var ny kunskap enligt Soliman som berättar att hon vid tidigare praktik fått förfrågan av verksam lärare att vid högläsning för eleverna av engelsk berättelse förklara nya och svåra ord. Vid detta tillfälle ansåg hon dock att rytmen försvann något och efter att ha läst: Boken om att Lära sig Läsa och Skriva (Kullberg 2006) anser hon att det låter än mer rimligt att man inte skall avbryta vid högläsning och ser att det är en viktig lärdom att ta fasta vid. Genom att läsa Boken om att Lära sig Läsa och Skriva har Thun lärt sig att klottrandet är en början på skriftspråket (Kullberg 2006). Thun trodde tidigare att barnen bara ville rita lite. Dessutom har han fått mer insikt om de olika faserna i LTG metoden, som han skall prova på sina barn. För Soliman är insikten i att klottrandet är en början på skriftspråket också ny och hon ser det som intressant kunskap, både för personligt intresse och framtida yrkesmässiga utveckling. Hon anser dessutom att Boken om att Lära sig Läsa och Skriva bör läsas av föräldrar då hon tror den skulle uppskattas och anses som lärorik. Thun fortsätter att berätta att han personligen alltid varit rädd för att undervisa elever i förskolan och i år 1 på grund av att han har varit för osäker på hur skriftspråksinlärningen fungerar. Men efter att ha läst Kullberg (2006) så känner han en större trygghet i hur han skall jobba med eleverna, samt veta var de befinner sig i utvecklingen (Thun). Thun exemplifierar helordsutvecklingen (Kullberg 2006) med sin dotter som är sju år om några veckor, som skriver små meddelanden på lappar. Thun förstår nu med trygghet att hennes agerande är helt normalt och att hon snart når nästa fas. Kullberg (2006) menar att läraren med hjälp av olika metoder och aktiviteter ska involvera vårdnadshavaren till både planering av undervisning men också se till att det blir kontinuerligt samverkan mellan mig som lärare och vårdnadshavaren, vilket Navberg instämmer i och anser att han än mer insett i läsandet av Kullbergs (2006) bok. (Navberg). Han anser dessutom att ny kunskap är att läraren i den första strukturerade inlärningsprocessen bör använda konkreta och tydliga ordbenämningar (Kullberg 2006). Navberg lägger även vikt på Kullbergs (2006) tips om att man som lärare bör använda mycket ordlekar och andra stimulerande lekar i undervisningen, och se till att det finns en mening med orden när en nybörjare lär sig läsa och skriva nya ord. Navberg håller även med om Kullbergs (2006) resonemang om att barnens fantasi ska avspeglas i stor omfattning via leken och att barnen därigenom utvecklar sitt språk och sin begreppsuppfattning (Navberg). Vad är författarens syfte med Boken om att lära sig läsa och skriva? Gruppen Lusläsarna är mycket samstämda i uppfattningen om det övergripande syftet med Kullbergs (2006) Boken om att lära sig läsa och skriva. Alla i gruppen är eniga kring det 2

Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling VT 2012 Alan Navberg Dan Thun Jenny Soliman Linda Sjöström Veronica Nordensvan Karlsson handledande syftet med boken. Sjöblom menar att Kullbergs (2006) syfte är att skapa förståelse för barns läs- och skrivförståelse. Sjöblom anser också att Kullbergs (2006) bok blir en trygghet för den nyutexaminerade läraren. Nordensvan Karlsson ser Kullbergs (2006) bok som en handledning till både F-1 lärare men är även till för sva-lärare som tar emot analfabeter samt som ett stöd för föräldrar. Boken fungerar också bra som handbok för lärare som undervisar åk 4 och uppåt. Nordensvan Karlsson tycker att hon får en bakgrund till sina läs- och skrivsvaga åk 4 elever samt många goda tips och ideér till lösningar. Thun menar också att Kullbergs (2006) bok får föräldrar att förstå att skriftspråket utvecklas från krumelurer och klotter till utvecklat skrivande. Navberg ser också att Kullberg (2006) vill förmedla hur viktigt det är att alla aktörer kring barnet samverkar för att de ska bygga upp en stark grund för sitt modersmål där också nybörjare barnen/eleven får en egen nyckel till att lösa språkets kod. Soliman och Thun menar även att Kullbergs (2006) syfte är att väcka en förståelse i hur barns skriftliga utveckling sker men också en insikt i bakgrunden till de svårigheter ett barn kan ha i sitt lärande. Både Thun och Nordensvan Karlsson håller med Soliman om vikten av Kullbergs (2006) erfarenheter kring hur föreställningar kan sätta käppar i hjulet för barnets utveckling och hur vetskapen om dem kan hjälpa oss ge barnet en bra start i skolan. I gruppen Lusläsarna är vi eniga om att Kullbergs (2006) bok fungerar som en verktygslåda och är till för att hjälpa oss att hjälpa elever lära sig läsa och skriva. Navberg menar att Kullberg (2006) lyfter fram skriftspråkig medvetenhet och vikten av lek, skapandet och att härma ljud som berikar nybörjarens skriftspråksinlärning. Sjöblom finner att boken blir till en trygghet för den nyutbildade läraren och att den fungerar som en tipsbok även för den som jobbat i några år. Det är tydligt att Kullberg (2006) vill dela med sig av sina erfarenheter, både praktiska och teoretiska anser Sjöblom. Soliman poängterar ytterligare att Kullbergs (2006) bok ger konkret handledning så att en nybliven lärare har kunskap och förståelse i mötet med barnen och i tillexempel varför ett barn kan ha svårigheter i sitt lärande. I detta var åsikterna samstämmiga i gruppen Lusläsarnas reflektioner kring Kullbergs(2006) Boken om att lära sig läsa och skriva. Samverkans betydelse för lärandet I diskussioner kring Kullbergs (2006) bok Boken om att Lära sig Läsa och Skriva har gruppen Lusläsarna betonat betydelsen av samverkan mellan både lärare, föräldrar och elever och ser det som en positiv faktor för lärandet. Kullberg (2006) tar i sin bok upp om det sociala umgänget som är ett behov för alla människor och hur det kan påverka språkutveckling hos barn. Vikten av samverkan och kommunikation mellan individen och sig själv och att ”[b]arn samverkar, samarbetar och samtalar” (Kullberg 2006:10) tas också upp (Navberg). Barnen måste få möjlighet att samtala med sina jämnåriga i ledandet av pedagoger för att lära sig samspelet och språkets olika nyanser (Navberg). Navberg anser att det didaktiska mötet mellan eleven och läraren har ett stor påverkan på modersmålsutveckling och bör planeras väl av pedagogen så att barnen får en struktur i uppbyggandet av sitt modersmål. När Kullberg (2006) beskriver hur ett skriftspråksvänligt rum kan skapas tillsammans med 3

Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling VT 2012 Alan Navberg Dan Thun Jenny Soliman Linda Sjöström Veronica Nordensvan Karlsson eleverna så tänker Thun direkt på elevdemokrati. Han menar att när eleverna själva är med och bestämmer så känner de större delaktighet samt att deras förslag blir till verklighet. Detta leder till att de har större motivation och energi till att vilja lära sig (Thun). Fortsättningsvis instämmer Soliman i Thuns tänkade och refererar till Kullberg (2006) som menar att: ”[m]etakognition handlar om att vara medveten om sitt eget lärande” (2006:41) vilket eleverna antagligen blir om de får vara med att aktivt delta och planera sitt lärande. (Soliman). Enligt Soliman gör detta vikten av elevdemokrati än större. Sjöblom påpekar att läraren bör tänka till kring att elever faktiskt lär varandra också, att det inte längre är pedagogen som är kunskapsbäraren. I samband med Kullbergs (2006) åsikter om vikten av samspel ökar Sjöbloms tankar kring hur viktigt arbetet med en elevgrupp är för lärandet. Individer som ska samspela i ett klassrum under många år, där alla har rätt till undervisning på sin nivå, utvecklar och stimulerar det egna lärandet. Det finns en dynamik i att samarbeta och tillsammans upptäcka där allas kvaliteter ska tillgodoses (Sjöblom). Sjöblom menar att det måste byggas upp ett tillåtande klimat där eleven är trygg. Utan denna trygghet, hur gärna eleven själv vill, blir det kämpigt att lära (Sjöblom). Sjöblom anser vidare att det är frustrerande då verkligheten präglas av nedskärningar, stora barngrupper och en målinriktad skola som hon upplever hetsas i att gå framåt i stoff i och med allt läraren ska hinna göra. Kullberg (2006) lägger även en stor vikt på föräldramedverkan. Det blir tydligt att lärandet är beroende av att skola och hem samverkar kring barnet. Kullberg (2006) ger i sin bok flertalet argument på hur viktigt barnets möte med språket är och ger tips på hur föräldrar kan leka fram ett intresse och lust för vidare lärande (Sjöblom). Sjöblom har i samband med föräldrar och barn talat om vikten av att få läsningen som ett naturligt inslag i vardagen. Hon menar att det kan vara en lustfylld och rogivande stund att läsa tillsammans med sitt barn (Sjöblom). Kullberg (2006) beskriver om kunskap som finns utanför skolans salar och behovet av en struktur och ordning för att ta till sig dessa kunskaper snabbt, effektivt och permanent (Navberg). Navberg instämmer att samverkan med vårdnadshavaren är ett viktigt moment i barnens/elevens språkinlärning (Kullberg 2006). Navberg menar att denna samverkan är viktigt därför att barnen har en hel del språkerfarenhet innan de kommer till skolan och att det därför är viktigt att läraren förbereder sin lektion utifrån varje elevs behov och förutsättningar (Navberg). Kullberg (2006) menar även att det är viktigt att föräldrar och lärare talar om hur ett barn fungerar i hemmet respektive skolan (Soliman). Genom att läsa Kullbergs (2006) bok har Soliman fått en större insikt i hur annorlunda elever kan bete sig beroende på vilken miljö de befinner sig och menar att hon inte mer än kan anta hur intressant det som förälder måste vara att se sitt barns uppförande utanför hemmet och inse hur stor skillnad det kan vara på barnets beteende beroende på var han eller hon befinner sig. I och med Solimans kommentar, bekräftar Thun att så är fallet. Han kopplar detta till sina egna döttrar och menar att barnet i det trygga hemmet släpper sina hämningar som hon/han hållit inom sig under skoldagen (Thun).

4

Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling VT 2012 Alan Navberg Dan Thun Jenny Soliman Linda Sjöström Veronica Nordensvan Karlsson Soliman anser att det enligt hennes uppfattning är vanligare att föräldrar aktivt deltar i barnets undervisning då de är yngre men mindre ju äldre det blir. Sjöblom instämmer i Solimans uppfattning och menar att föräldrarnas engagemang avtar redan då barnet börjar läsa själv. Även om ens barn kan ta sig igenom en bok på egen hand måste det finnas åtskilda uppslag för samtal kring vad barnet läst (Sjöblom). Sjöblom menar att detta inte enbart gäller böcker utan även visuell media och anser att trots att innehållet vänder sig till barn, så upplever många föräldrar att det är det berikande och rofyllt se eller läsa tillsammans med sitt barn. Sjöblom uppfattar att barnet får ta allt större del av ansvaret för sitt lärande och att många föräldrar vill att deras barn ska ha läxor. Hon ifrågasätter dock föräldrarnas resonemang om barnet sitter själv med arbetet och ifrågasätter vilken typ av lärande det då blir då Kullberg (2006) betonar vikten av samverkans betydelse för lärandet. Sjöblom menar att många föräldrar tycks välja ett passivt deltagande som åhörare och frågar sig det kan vara så att föräldern är rädd att trampa in i lärarens revir eller rädd att han eller hon ska göra fel (Sjöblom). Vikten av självtillit i lärandesituationer I diskussionerna kring Kullbergs (2006) Boken om att lära sig läsa och skriva tryckte gruppen Lusläsarna på barnets tilltro till sin förmåga. Nordensvan Karlsson anser detta viktigt, att ge barnet en positiv miljö där barnet kan odla sin självtillit. Hon menar också hur viktigt det är för vi som lärare att väga våra ord på guldvåg. Varje människa behöver bli bemött med respekt. Thun håller med Nordensvan Karlsson och menar att vi sitter i en sådan maktposition som gör stora avtryck på eleven och även om det inte direkt syns så sätter det sig djupt. Det är som Kullberg (2006) säger att vi skall rikta vår uppmärksamhet på barnen inte på föräldrarna. Sjöblom samtycker med vikten av lärarens ordval och hur viktigt det är med vilka ord vi använder och hur vi förmedlar oss. Lärarens ord ligger kvar för evigt. Detta har Nordensvan Karlsson nyligen fått erfara i samtal med en lässvag åk 5 pojke och hans föräldrar. Han minns fortfarande hur negativt hans fröken i åk 1 hade uttryckt sig kring hans läsförmåga. Tyvärr påverkar dessa kommentarer fortfarande hans självtillit. Thun tycker det är viktigt att barnen blir sedda så att de känner sig trygga och att vi dessutom ser om de inte mår bra eller om de är uppspelta över något som har hänt. Vi är ju där för eleven skull som Kullberg (2006) säger. Soliman menar att ett påpekande av en utveckling och förbättring av barnets tidigare svårigheter kan, enligt hennes uppfattning av tidigare möten med elever, ibland styrka elevens självförtroende. Att visa att man ser barnet menar Kullberg (2009:210) vara barnets största behov och att läsa om Kullbergs (2006) tips om hur man kan lyfta fram barnet och dess intressen i och med skriftspråksutvecklingen och lärandet i alfabetet har givit inspiration till nya idéer. Navberg anser också att samverkan mellan hemmet och skolan förstärker elevens självtillit. IT-användning Efter att läst Kullbergs (2006) Boken om att lära sig läsa och skriva saknade Navberg en mer detaljerat hänvisning till hur vi kan använda den moderna tekniken i nybörjarens barns/elevens språkinlärning. Navberg anser också att det skulle vara intressant att höra 5

Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling VT 2012 Alan Navberg Dan Thun Jenny Soliman Linda Sjöström Veronica Nordensvan Karlsson Kullbergs (2006) syn på den nya tekniken med bland annat surfplattor, smartphones osv. Navberg reflekterar över om hur vi som pedagoger kan använda dessa verktyg som komplement i elevens måluppfyllelse. Han anser också att utvecklingen i teknik och dess påverkan i språkinlärningen hos individen bör beaktas av läraren. Även hos Nordensvan Karlsson väcktes tankar om dagens IT-teknik. Kommer dagens småbarn/förskolebarn och deras skriftspråksutveckling skilja sig från vår eftersom de jobbar mycket med smartphones och surfplattor? Nordensvan Karlsson reflekterar också över om barnen får tillräcklig skriftträning på papper? Får de möjlighet till "klotter" eller små meddelanden som kan hängas upp på kylskåpet? Visst kan småbarn skriva på surfplattor men var kommer känslan och doften av kritor, papper och tusch in? Är inte risken stor att det kan bli enformig och ensidig inlärning? Nordensvan Karlsson anser efter erfarenheter i skolans värld att barn behöver uppleva med alla sinnen. Nordensvan Karlsson menar också att vi inte får glömma att ITtekniken är ett bra och kul komplement till att väcka intresse för bokstäver, läsning och skrivning. Navberg påpekar vikten av kompetensutveckling hos läraren för att kunna vara ajour och uppgraderad för att kunna leda barnens språkutveckling med hjälp av den moderna tekniken. Källförteckning Kullberg, Birgitta. (2006). Boken om att lära sig läsa och skriva. Malmö: Gleerups.

6