Semantik och pragmatik: Sammanfattning

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Arts & Humanities, Filosofi
Share Embed Donate


Short Description

Download Semantik och pragmatik: Sammanfattning...

Description

Semantik och pragmatik: Sammanfattning Lektion 10

1

Vad är språk? • Ett system av – (huvudsakligen) konventionella – tecken (bestående av uttryck och innehåll) – som används för (a) kommunikation och (b) tänkande

2

Studiet av ”betydelse” i allmänhet: semiotik Typ av betydelse

Relation (Z = en viss individ)

Exempel

Direkt betydelse

X är betydelseful i sig för Z

X = mat, värme, partner, barn

Indirekt betydelse 1: Y är temporalt/spatialt Indexikalitet (närhet) associerad med X för Z

Y = rök, X = eld Y = ljud, X = ett farligt djur

Indirekt betydelse 2: Ikoniciet (likhet)

Y liknar X för Z

Y = bild av en fågel X = en riktig fågel

Indirekt betydelse 3: Symbolicitet

Y är konventionellt förknippad med (ett begrepp för) X för (åtminstone) Z1 och Z2

Y = ’stol’, X = STOL Y = Kalle+älskar+Mia X = ÄLSKAR(KALLE, MIA) 3

Vad är en konvention? • en regularitet i beteendet • som är känt gemensamt i ett samfund (minst två individer, oftast fler), och • som har en normativ aspekt: det finns en förväntning att man ”bör” följa den (jfr. Lewis 1969 ”Conventions”, Clark 1996: ”Using Language”, Itkonen 2003: ”What is Language?”)

4

Semiotisk utveckling • Skalan: Direkt betydelse > Indexikalitet > Ikonicitet > Symbolicitet … speglar möjligtvis den evolutionära utvecklingen av människans kommunikation: • ”… language represents man’s most sophisticated use of signs” (Saeed 2003: 5).

5

Semantiken är central för lingvistik Nivå

Lingvistisk gren

Semantisk definition Minsta betydelseskiljande enhet

Exempel

Ljud

Fonologi

Ord

Morfologi

Minsta betydelsebärande enhet

Hund+ar HUND, PLURAL

Satser

Grammatik

Fullständiga tankar (propositioner) och deras beståndsdelar

Kalle (Agent) kysser (Handling) Maria (Patient)

Text

Diskursanalys

Sammanhängande flöde av propositioner

Han gick ut för att (ORSAK) han var trött.

dam vs. damm /A:/ vs. /a/

Semantiken (i bred bemärkelse) är inte en ”modul” eller en ”nivå” i lingvistiken utan knyter samman alla nivåer, för språk är framför allt ett huvudsakligen konventionellt system för förmedling av betydelser (i en kontext) 6

En språkteori måste kunna redogöra för betdyelse - och svara på följande frågor: • Hur är olika språkliga betydelser (begrepp, propositioner) relaterade till varandra på ett systematiskt sätt? (systematicity) • Hur kan ett potentiellt oändligt antal språkbetydelser formuleras men hjälp av ett ändligt system? (productivity) • Hur kan betydelser tillägnas av talare? (acquisition) • Hur kan betydelser kommuniceras mellan talare och lyssnare? (communication)

7

1. Strukturalistisk semantik signifié, ”språkligt värde” (Saussure), sense (Lyons, inte Frege!) ”betydelseform” innebörd, innehåll, betydelse

signifiant ”ljudform” uttryck

”materia”, ”substans ”

1. Strukturalistisk semantik • Tradition: lingvistik, antropologi • Representanter: Saussure, Benvenist, Hjelmslev (i Europa), Boas, Sapir, Whorf (i USA)

• Grundidé: betydelse skapas av språket själv genom de ”godtyckliga” kontraster som språket gör mellan olika begrepp, och därmed skapar form ur materia (substans) • ”each language, from the point of view of another language, may be arbitrary in its classifications.” (cf. Boas 1966, i Saeed 41-42).

1. Strukturalistisk semantik Konsekvenser: • språklig determinism och relativitet (”Sapir-Whorf hypotesen”) • anti-realism, driven till sin spets inom poststrukturalismen: ”allting är en text” (Derrida) • ”linguistic solipsism” (jf. Saeed, s. 46): beskriv relationerna inom språket och jämför språk med varandra - och lämna resten till psykologer och filosofer…

1. Strukturalistisk semantik • System: ”paradigmatiska” (vertikala) och ”syntagmatiska” (horisontella) relationer mellan språkliga tecken, ordrelationer (hyponymi, synonymi, antonymi…) – Saeed (kap. 3) • Produktivitet: ? (betoningen ligger på ord/morfem, och inte på deras kombinationer) • Inlärning: ? inlärning av ord-ord samförekomster (”kollokationer”) finns men räcker inte för att förstå betydelser - utan hjälp från ”materian”. • Kommunikation: Om signifiant-signifié associationerna är sociala konventioner (Saussure), kommunikation inom en viss gemenskap är självklar. Men om detta är enda sättet att kommunicera - förståelse mellan individer från olika språkgemenskaper blir näst intill otänkbar.

2. Denotationell semantik sense Sinn (Frege) intension (Carnap) intension

denotation symbol uttryck

extension denotatum reference Bedeutung (Frege) extension (Carnap)

2. Denotationell semantik • Tradition: filosofi, logik • Representanter: Frege, Russell, ”tidig” Wittgenstein, Carnap, Montague, Partee, Barwise • Grundidé: betydelse är en relation mellan språkliga uttryck och entiteter i världen - denotation (på ett sätt som gör det möjligt att avgöra en sats sanningsvärde: det sanna eller det falska)

2. Denotationell semantik Konsekvenser: Eftersom sanningsrelationen är central: • den grundläggande språkliga enheten är en sats (eller snarare proposition: flera satser kan motsvara en proposition) inte ett ord • subjektiva (”konnotativa”) aspekter på betydelse är irrelevanta • ”meaning objectivism” (”semantics from a God’s eye view”, Partee)

2. Denotationell semantik • System: sanningsrelationer mellan satser: Alla människor är dödliga Socrates är en människa  Socrates är dödlig (logisk implikation). Men relationer på ordnivå? • Produktivitet: ”kompositionalitetsprincipen” : en sats betydelse är en funktion av delarnas betydelse, samt sättet på vilken de kombineras (problem med ”underspecificering” – Han ska sitta här idag (Vem? Var? När?) • Inlärning: ? (svårighet med ”tillräckliga och nödvändiga villkor” för vissa begrepp) • Kommunikation: ”Fulländad” - men speglar en (filosofisk) ideal och inte verklig kommunikation och verkliga språk

3. Mentalistisk semantik mental representation concept(ualization) (image-)schema (Lakoff, Johnson) denotation (Nelson) föreställning, begrepp

uttryck

grounding erfarenhetsgrund

3. Mentalistisk semantik • Tradition: psykologi, kognitiv lingvistik • Representanter: Büller, Piaget, Miller, Johnson-Laird (psykologi), Jackendoff, Lakoff, Langacker, Fillmore (lingvistik), filosofi (Mark Johnson) • Grundidé: språkliga tecken syftar på psykologiska företeelser som ”mentala bilder”, ”begrepp” och ”mentala representationer”

3. Mentalistisk semantik Konsekvenser: • Betydelsen blir först och främst subjektiv och individuell. • Relationen till världen blir mycket mindre viktig, och inte baserad på sanning: en form av relativism.

3. Mentalistisk semantik • System: de mentala representationerna är inte ostrukturerade ”bilder”, utan ”mentala modeler” (Johnson-Laird), ”bildscheman” (Lakoff m fl.) som kan bilda komplexa strukturer som är i grund och botten icke-språkliga, t ex CONTAINER • Produktivitet: mentala operationer (analogi, ”blending” etc.) som kombinerar de individuella representationerna

3. Mentalistisk semantik • Inlärning: begrepp uppkommer först – ord lärs i efterhand som ”etiketter” på begrepp. Kritik från ”nominalisterna” på medeltiden till våra dagar – språkbetydelser är till stora grader språkspecifika! • Kommunikation: ?? Om betydelsen är privat, hur kan den också vara gemensam? ”experiential grounding” (Lakoff & Johnson) är knappast tillräckligt, själva iden om ett ”privat språk” är ohållbar (Wittgenstein)

4. Pragmatisk semantik avsikt speaker meaning (Grice) illocutionary force (Austin) intention TALARE

språkliga konventioner

kontext

referens

referent (Saeed)

yttrande utterance locutionary act (Ausitn)

LYSSNARE effekt, förståelse perlocutionary act (effect) (Austin)

4. Pragmatisk semantik • Tradition: filosofi, lingvistik • Representanter:”sena” Wittgenstein, Austin, Strawson, Grice, Searle (filosofi), Levinson (lingvistik)

• Grundidé: betydelse är från början handling – inte ”form”, ”denotation” eller ”representation” – i ett socialt samspel. Talaren förmedlar sin avsikt (intention) enligt allmänt accepterade normer (”konventioner”, ”språkspel”) • ”Don’t look for the meaning of a word, look for its use” (Wittgenstein)

4. Pragmatisk semantik • Konsekvenser: – språkliga yttranden kan jämföras med ”matlagningsrecept” som talaren har använt tidigare (maten – hela betydelsen), de skickas till en lyssnare: som lagar sin mat, som smakar likadant – OM (a) talare och lyssnare tolkar ”mjöl”, ”potatis”, ”koka” likadant (konventionerna) och (b) verktygen och råvarorna är likadana (kontexten)

4. Pragmatisk semantik • System: ? ”extrema” pragmatiker (som oftast söker inspiration hos Wittgenstein) bara erkänner språkanvändning, och inte språksystemet, gör betydelsens systematiska karaktär omöjlig att förklara • Produktivitet: ? som ovan • Inlärning: pragmatik (användningen) driver, och uppkommer före själva systemet (t ex Halliday, ”funktionell grammatik”) •

Kommunikation: Förståelse är fullt möjlig vid gemensamma språkliga och icke-språkliga normer (konventioner). För att kommunicera med en främmande kultur, måste man först uppnå en ”gemensam kunskap” (common knowledge)– genom att delta i praktiska handlingar (jfr. laga mat tillsammans)

Slutsatser • De olika teorierna har kompletterande fördelar och brister: – Språkberoende vs. Språkoberoende betydelse – Obejktiv (sanningsbasered) vs. subjektiv (sanning är inte relevant) betydelse – Kontext-oberoende vs. Kontextberoende betydelse – Systematik vs. kreativitet

Frågor att tänka på • Olika teorier: sagan om “de blinda och elefanten”? • Hur skulle en syntes kunna se ut? • Beror vilken (sorts) teori man väljer på vilken typ av fenomen i språket man väljer att fokusera på?

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF