Skola 2031

KAIROS FUTURE Skola 2031

Skola 2031 Göran Krafft, Rikard Molander, Fredrik Torberger Januari 2017

KAIROS FUTURE Skola 2031

Skola 2031 Skolan har varit ett hett ämne under de senaste åren, med PISA-resultat, reformer, och frågor om integration och mångfald, med mera. Den här rapporten bygger på en enkätundersökning mot fem av skolans intressentgrupper – lärare, elever, föräldrar, skolledare samt HR-personal, de som så småningom ska ta emot eleverna i deras framtida arbetsliv. Syftet var att försöka besvara vad dessa grupper tror och tänker om skolan och skolans framtid – varför vi egentligen har en skola, vilka krafter som formar den, och vad som bör göras för att Sverige ska få världens bästa skola.

KAIROS FUTURE Skola 2031

Innehåll Skola 2031

4

En skola, tre målsättningar Ju mer vi är tillsammans: skolan för samhället Bättre men inte bra: mot en mer balanserad skola Stor förändringsvilja hos skolfolket Symptom eller orsak: vad bör förbättras? Den smala vägen: att undvika digitaliseringens fällor Från ordbehandlare till tankesmedja: digitalt vinner ny mark IT går från leksak till verktyg Neuroner och bits: skola för hjärnan

4 7 8 10 11 13 14 15 17

Fyra möjliga skolor 2031

20

Skilda världar: låg individanpassning, fokus autonomi Napoleon 2.0: låg individanpassning, fokus tillhörighet Skola för livet: hög individanpassning, fokus tillhörighet Karriärgurun: hög individanpassning, fokus autonomi

21 22 23 23

Samarbetspartners

25

Om Caperio

26

Om Kairos Future

26

KAIROS FUTURE Skola 2031

Skola 2031 Skolan formas av mer än bara dess intressenter. Digitaliseringen sveper över världen och möjliggör nya sätt att arbeta på, både i skolan och i arbetslivet. Skolan måste anpassa sig för att kunna utbilda unga vuxna som klarar sig i en automatiserad, digitaliserad och i allt högre grad globaliserad omvärld; i vilken utsträckning sker detta i skolan idag? Slutligen har vi också frågat hur nya rön om hjärnforskning och neurovetenskap påverkar skolans invärld och närvärld, och om framtiden kommer inbegripa mer vetenskapligt underbyggd pedagogik. Det centrala temat som genomsyrar hela studien – och skolan i stort – är att framtidens skola måste kunna balansera mellan en holistisk syn på hela eleven, såväl akademiskt som emotionellt, men också att undervisning i framtiden troligen kommer att kunna individualiseras med hjälp av kraftfullare digitala verktyg och mer rön kring hur den unga hjärnan tar till sig kunskap. Tre olika berättelser om skolan hörs idag i debatten, och det är i skillnaden mellan två av dessa som många oenigheter om skolans roll uppstår. Troligen kommer vi i framtiden behöva förena alla tre för att kunna skapa världens bästa skola – en där alla individer beaktas inte bara som framtida arbetstagare eller medborgare, utan som elever – som individer – som människor. Vi såg samma tre berättelser i studien Skola 2021 som kom ut för tio år sedan – men idag är skillnaderna mindre. Kanske är detta ett gott tecken; möjligen är vi överens om hur svensk skola ska se ut år 2031. Förhoppningsvis för att vi då faktiskt har världens bästa skola.

En skola, tre målsättningar De tre berättelserna kring skolan upptäckte vi som omnämnt redan 2006, och dessa underliggande åsiktsskillnader verkar finnas kvar år

4

KAIROS FUTURE Skola 2031

2016. Skolans huvuduppgifter är alla överens om, och det är dessa som utgör den solida kärnan i synen på skolan, det som man tydligt kan peka på och säga att ”detta ska en skola göra”. Här handlar det om att lära ut grundläggande kunskaper och färdigheter, utveckla en problemlösningsförmåga och lära elever att samarbeta och tillämpa sina kunskaper på ett bra sätt. Ingen intressentgrupp prioriterar någon av dessa uppgifter speciellt lågt. Skolan ska först och främst lära ut. Figur 1: ”Hur viktiga tycker du att följande uppgifter är för skolan?” – Andel som svarar 5-7 på en 7-gradig skala.

Men utöver att skapa självständiga, kunniga och kompetenta människor finns ytterligare två berättelser, som berör det långsiktiga målet med att fostra unga vuxna. Vi ser en splittring på denna punkt mellan framför allt lärare och skolledare, som befinner sig inuti skolans värld, respektive näringsliv och HR-personer som anammar ett utifrånperspektiv. Inuti skolans värld beskrivs målet i högre grad som trygghet och omsorg,

5

KAIROS FUTURE Skola 2031

kanske som ett svar på ett mer turbulent och segregerat samhälle. Det här är en berättelse om skolan som en fostrare och ledsagare, som utöver att lära ut språk och matte också lägger stort fokus på värderingar och sammanhållning. Utifrån, å andra sidan, finns en önskan om att tyngdpunkten borde ligga mer på att genom att uppmuntra till företagsamhet och skapa spetskompetens utveckla näringslivets konkurrenskraft och entreprenörskap. Berättelserna stakar på så vis ut en väg mot ganska olika sorters skolor – men faktum är att skolans olika intressenter närmat sig varandra något sedan den förra undersökningen. Även om berättelserna om skolan fortfarande går isär, har lärarna börjat tänka på skolan mer holistiskt, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv, och ser idag ett större värde i en skola som bidrar till konkurrenskraft och företagsamhet i Sverige. På liknande sätt har näringslivet och HR-personerna börjat värdera mjuka värden som trygghet och omsorg högre än vad de hade 2006. Detta till trots är inget idag mindre viktigt än det var då; allt var viktigt, och nästan alla delar av skolans uppdrag blir viktigare. Skolan ska alltså stå för både kunskap, omsorg, och ambition.

Figur 2: Skolans olika berättelser

6

KAIROS FUTURE Skola 2031

Ju mer vi är tillsammans: skolan för samhället År 2016 värderas sammanhållning i det svenska samhället som viktigare av alla intressentgrupper jämfört med för tio år tidigare. Likaså anser fler att skolan ska förse Sverige med toppkompetens och att fostra aktiva demokratiska medborgare. Även om elevens väl fortfarande prioriteras betydligt högre, har det skett en förskjutning mot mer kollektiva värden. Framför allt hos av skolchefer och näringsliv, som är alltmer eniga i att skolan är viktig för samhället, men oeniga om på vilket sätt. Figur 3: Karta över svenska skolans prioriteringsområden. Till vänster, individorienterade mål. Till höger, samhällsorienterade mål. Uppåt, ”mjuka” värden, nedåt ”hårda”. Kartbilden är centrerad och visar relativa skillnader; samtliga grupper värderar individorienterade mål, vänster, högst.

För skolcheferna ska skolan framförallt skapa sammanhållning i samhället. De värderar också elevernas framtida engagemang högt och ser det som viktigt att uppmuntra dem såväl till deltagande i ett demokratiskt samhälle som till entreprenörskap och företagsamhet. Näringslivet å sin sida ser kompetens och konkurrenskraft som viktigare relativt

7

KAIROS FUTURE Skola 2031

engagemang och uppmuntran, så även om de också lutar lite mer åt samhällets väl än övriga grupper prioriterar de inte de mjuka värdena så högt. Föräldrar prioriterar, av naturliga skäl, elevens väl i första rummet. Till skillnad från lärarna lutar de dock lite mer åt skolans ”hårda” värden – kunskap, allmänbildning, kompetens och färdigheter, vilket kanske är naturligt då de associerar trygghet och omsorg mer med hemmet än med skolan. Lärarna, för vilka skolan är en relationsbyggande kanal, värderar å andra sidan de mjuka värdena i högre utsträckning och ser skolan som ett viktigt medel för att förse eleverna med omsorg och att fostra dem till trygga och harmoniska individer. Vad gäller eleverna själva hamnar de ungefär i mitten – en konsekvens av att de har lite mindre tydligt uttalade åsikter om skolan, kanske för att det för dem bara är en del av livet i stort. En alternativ förklaring kan vara att elevgruppen omfattar ett brett spektrum med åsikter, vilket placerar gruppens statistiska medelvärde relativt centrerat.

Bättre men inte bra: mot en mer balanserad skola Mycket saknas innan lärarna tycker att Sveriges skola har nått sin fulla potential – men det har skett glädjande framsteg jämfört med 2006. På alla områden utom att lära ut baskunskaper presterar skolan bättre, enligt lärarna. Framför allt är de mer nöjda med skolans förmåga att ge eleverna omsorg och trygghet, en uppgift som lärarna själva prioriterar högt. Det tycks som att skolan under de senaste tio åren blivit något bättre på att tänka på sin roll ur ett mer balanserat perspektiv, vilket ju även reflekteras i att näringsliv och lärare närmat sig varandra i fråga om vad som är viktigt. Det är framför allt svagheterna som blivit starkare under de senaste 10 åren.

8

KAIROS FUTURE Skola 2031

Figur 4: Andel lärare som är nöjda med skolans prestationer på dessa områden

Dock kvarstår förstås problemområden, och även kring skolans framgång går åsikterna isär. Lärarna är faktiskt de som är mest nöjda med skolans förmåga att bidra med omsorg och trygghet; andra intressentgrupper prioriterar det visserligen lägre, men ser det ändå som en större svaghet för skolan som den ser ut idag. Framför allt elever och föräldrar är mer missnöjda, men även näringslivet ser bristen på trygghet som en större svaghet relativt lärarna.

9

KAIROS FUTURE Skola 2031

Större svagheter FÖRÄLDRAR

Större svagheter NÄRINGSLIV

Större svagheter ELEVER

Ge eleverna omsorg och trygghet

Ge eleverna omsorg och trygghet

Ge eleverna omsorg och trygghet

Ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer

Ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer

Lära elever att samarbeta och samverka

Lära elever att samarbeta och samverka

Ge en bred allmänbildning

Ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer

Fostra aktiva demokratiska medborgare

Fostra aktiva demokratiska medborgare

Lära elever och unga konsten att lära sig att tillämpa kunskapenr

Lära elever och unga konsten att lära sig att tillämpa kunskaper

Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna

Fostra aktiva demokratiska medborgare

Figur 5: Tabell över vilka områden som prioriteras högre av dessa grupper, relativt lärarna

Stor förändringsvilja hos skolfolket Det finns fortfarande ett stort intresse för att förbättra och förstärka skolan, och i en värld som snabbt formas om av teknik och folkströmningar (för att nämna några krafter) kan behovet komma att bli akut. Men det behöver inte vara något problem i sig. Faktiskt säger sig över hälften av lärarna att de skulle föredra radikala förändringar något

10

KAIROS FUTURE Skola 2031

över stegvisa dito, och då är de bland den mest konservativa gruppen. Ju mer inflytande en intressentgrupp har över skolan, desto mer håller de emot radikala förändringar; eleverna själva är de som starkast förespråkar en radikal omstrukturering av skolan, medan skolcheferna är de som ställer sig mest negativa till en sådan utveckling. Men även näringsliv och föräldrar ser ett behov av stora omdaningar. Figur 6: Radikala eller stegvisa förändringar? Var de olika grupperna placerar sig på skalan. Figuren pekar på att intressentgruppens inflytande över skolans utveckling korrelerar med mer återhållsamhet.

Symptom eller orsak: vad bör förbättras? Vad är det då för förändring som bör ske? Det visar sig vara svårt att svara på, och det ligger utanför den här rapportens omfång att ge en samlad rekommendation. När allt är viktigt blir det svårt att prioritera, och åsikterna om hur man bör prioritera går, liksom berättelserna, isär. Blir lyckliga och självsäkra elever mer konkurrenskraftiga? Eller är det kanske så att elever som är väl rustade för arbetslivet också blir tryggare demokratiska medborgare, då de inte behöver oroa sig för arbetslöshet och utanförskap? Troligen är förstås båda perspektiven i någon mån viktiga för att fostra framtidens vuxna. Så vad föredrar då de olika respondentgrupperna för väg framåt?

11

KAIROS FUTURE Skola 2031

Figur 7: Kartbild över vad respondenterna ser som behöver förändras för att nå världens bästa skola

I korthet ser vi fyra breda strategiska förbättringsområden. Här ligger faktiskt skolchefer och näringsliv nära varandra, trots deras olika perspektiv på skolans roll och uppgifter – nämligen i åsikten att strategierna för framtidens skola handlar till stor del om attityder. Skolcheferna och näringslivet är mer övertygande än snittet om att föräldrarnas och lärarnas attityder och förväntningar är en av de saker som behöver förändras för att stärka den svenska skolan. Här handlar det om både föräldrarnas och lärarnas inställningar, men också lärarnas kompetens och föräldrarnas syn på dessa – låt lärarna göra sina jobb, menar man i detta hörn. Lärarna själva, å andra sidan, lägger mer fokus på att förbättra skolans resurser. De tror på mer ekonomiska resurser, bättre strukturerade skolor och till viss del även att förbättra vilka hjälpmedel eleverna använder – en

12

KAIROS FUTURE Skola 2031

strategi de delar med föräldrarna, som dock lägger relativt sett större vikt vid metoder, och vill se nya strategier också vad gäller skolornas ämnen och hur eleverna arbetar. Eleverna, slutligen, lutar mest åt att förbättra utvärderingar av olika slag, och tror både på att utvärdera skolorna, lärarna, och till viss del även eleverna själva för att kunna säkerställa kvalitet – kanske en nödvändighet för att på rätt sätt kunna individanpassa undervisningen.

Den smala vägen: att undvika digitaliseringens fällor Skolan förändras i hög takt av både kultur, forskning och teknikutveckling. Men för att faktiskt dra nytta av de innovationer som alltmer gör entré i skolans världutvecklingen krävs mer än att bara sätta iPads i händerna på eleverna – även om det på sätt och vis är en förutsättning. Faktum är att tre gånger så många lärare idag svarar att eleverna har tillgång till datorer eller surfplattor som för fem år sedan; och visst har resultaten förbättrats, men det har troligen minst lika mycket att göra med metoder Figur 8: Vägen mot hög grad av digitalisering. Om inte verktyg och arbetssätt samverkar finns risken att man hamnar i fällor och återgår till det gamla

13

KAIROS FUTURE Skola 2031

och arbetssätt. Att öka IT-kapaciteten i sig, utan att förändra arbetssätt och förståelse, leder till dyra system som inte används på rätt sätt – i bästa fall ett slöseri, i värsta fall rent kontraproduktivt då lärarna försöker passa in runda klossar i fyrkantiga hål. Att omvänt stärka arbetssätt och förmåga utan att utrusta lärarna med rätt verktyg riskerar att leda till frustration. Därmed blir vägen mot en lyckad digitalisering en kombination av båda dessa faktorer – och då får också verktygen betydligt större genomslag. Det hela är större än summan av delarna. Kan en skola uppnå balans mellan dessa två faktorer, har de alla möjligheter att bättre kunna individanpassa undervisningen och därmed bäst utnyttja lärarnas tid – för det är trots allt människor som står i skolans centrum, om än understödda av teknik och digitalisering.

Från ordbehandlare till tankesmedja: digitalt vinner ny mark

Figur 9: Puenteduras modell för fyra steg till ett digitaliserat arbetssätt.

Digitaliseringen av skolan har gjort stora framsteg bara på de senaste åren – men inte enbart i fråga om kvantitet. Det har också bevisligen skett åtminstone en viss justering i tankesätt. Skolforskaren Ruben R Puentedura använde i sin modell fyra steg för att beskriva hur digitala verktyg implementeras inom utbildning: Ersättning,

14

KAIROS FUTURE Skola 2031

Förbättring, Förändring och Omdefiniering. Då vi undersökte skolan 2011 var det tydligt att de flesta lärare betraktade digitala verktyg helt som en ersättningsmetod – IT-verktyg användes istället för analoga verktyg, men på i princip samma sätt och utan att vinna särskilt mycket i fråga om metod. Idag ser situationen annorlunda ut; den stora majoriteten av lärare bygger på och förbättrar med hjälp av digitala tillgångar, och arbetar mer med bilder, video och hjälpmedel som inbyggd stavningskontroll, synonymordböcker och så vidare. De har dessutom införlivat digitala verktyg i sina egna arbetssätt, och är mer benägna att försöka effektivisera och automatisera rutinmässiga uppgifter för att få mer tid med eleverna, vilket vi berör i nästa stycke. Nästan fyra av tio lärare har dessutom klivit upp på steget Förändring, i vilket IT-verktyg möjliggör helt nya sätt att arbeta på. Det återstår ännu en bra bit innan digitalisering orsakar en stor omdaning i skolan – men kanske kommer denna utveckling gå snabbare än väntat. Det återstår helt enkelt att se. STEG 4. Omdefiniering 3. Förändring 2. Förbättring 1. Ersättning

2011 11 % 22 % 84 % 89 %

2016 20 % 38 % 86 % 64 %

Figur 10: Lärarnas beskrivning av nuvarande digitaliseringsnivå, jämfört med 2011.

IT går från leksak till verktyg Det är nämligen inte bara omfånget och arbetssätten som har ändrats. På området IT ser vi även en fundamental attitydskillnad till de digitala

15

KAIROS FUTURE Skola 2031

verktygen, vilket lett till nya sätt att använda dem – och därmed, nya sätt att arbeta på i klassrummet. När vi 2011 tog tempen på IT-användningen i skolan var det vanligaste sättet att använda digital teknik som en sorts fri leksak – för skapande, kreativitet och arbete på egen hand. Nu har det skett ett skifte och idag betraktar åtminstone lärarna själva de digitala verktygen som även ett hjälpmedel för effektivitet, d.v.s. ett sätt att automatisera rutinmässiga uppgifter. En fördel för både lärare och elever, som därmed kan arbeta mer fokuserat på själva lärandet. Tekniken är inte längre ett verktyg enbart för skapande, utan underbygger hela skolans fundamentala arbetsuppgift, nämligen att lära ut. Detta ger en fingervisning av vilken kraft digitaliseringen kan ha i framtidens skola, särskilt i en tidsålder där tankeeffektivitet, dvs. att snabbt kunna behandla information och lösa problem, blir allt viktigare. Figur 11: Vad används IT/ digitala verktyg till i praktiken? Jämförelse mellan svar 2016 och 2011

Det här visar sig också vara viktigt för att faktiskt få ut värde av de digitala verktygen. Den absolut mest avgörande faktorn för att digitaliseringen

16

KAIROS FUTURE Skola 2031

skulle upplevas som positiv och värdeskapande för en lärare var att läraren själv tycker det är kul att använda datorer; men därefter avgjordes den av två faktorer, nämligen att läraren försöker använda och tillämpa de digitala verktygen så mycket som möjligt, och dessutom att hen använder dem just för effektivare inlärning. Det är alltså detta som tycks vara nyckeln till en framgångsrik digitalisering av skolan, och av de lärare som svarar ja på alla dessa tre frågor upplever 85% att digitaliseringen gett positiva effekter i skolan.

85%

79%

74%

34%

Upplever framgång Lärare som INTE tycker att det är kul att använda datorer

Upplever framgång Lärare som tycker att det är kul att använda datorer

Upplever framgång Lärare som ÄVEN använder IT så mycket det går i undervisningen

Upplever framgång

Figur 12: Fyra steg mot bättre resultat med digitala verktyg

Lärare som ÄVEN använder IT som ett verktyg för effektivare inlärning av baskunskaper

NIVÅ 4

NIVÅ 3

NIVÅ 2

NIVÅ 1

Neuroner och bits: skola för hjärnan Hur skapar man effektivt lärande med hjälp av digital teknik? Svaret är förstås att man måste ta hänsyn inte bara till sändarens mjukvara, utan även mottagarens – det vill säga, elevens hjärna och tankar. För att verkligen kunna individualisera undervisningen kommer neurovetenskapens fynd troligen påverka pedagogiken alltmer i framtiden.

17

KAIROS FUTURE Skola 2031

Även om hjärnforskning ännu inte haft så stort genomslag i skolan finns ett intresse bland lärarna. Hela två tredjedelar uppger att de tycker det är kul att hålla sig uppdaterade om hjärnforskning kring lärande. Likaledes försöker över hälften tillämpa det som de snappar upp i undervisningen. Ja, snappar upp, för ytterst få lärare har egentligen deltagit i utbildning kring neurobaserad pedagogik. Likaså uppger endast en minoritet att skolan har en ambition att hålla sig uppdaterad kring hjärnforskning och lärande. Figur 13: Lärarnas relation till vad som ibland kal�las brain based learning, uttryckt i sex olika påståenden.

Det tycks finnas en tröghet i systemet vad gäller att inkorporera neurovetenskapen i skolans värld. Vare sig universitetet i Lund, Göteborg, Stockholm eller Uppsala använder ord som neuro, hjärna eller emotioner när de kommunicerar med blivande lärarstudenter, och intresset tycks relativt svalt bland skolledare och lärarutbildare. Trots detta uppger nästan tre fjärdedelar av lärarna att de skulle vilja lära sig mer om hjärnforskning och neurovetenskap, och hälften har inte fått någon form av fortbildning

18

KAIROS FUTURE Skola 2031

inom ämnet över huvud taget. Endast en fjärdedel får kontinuerlig fortbildning på detta område, och av dessa uppger en majoritet att de ändå har ett stort behov av vidare kompetensutveckling.

Figur 14: Upplevt behov av kompetensutveckling, kombinerat med hur den hittills har sett ut.

19

KAIROS FUTURE Skola 2031

Fyra möjliga skolor 2031 Vi har alltså sett att det finns motsättningar mellan om man prioriterar konkurrenskraft och autonomi högre i skolan, eller om man istället ser utveckling mot innanförskap och tillhörighet som det viktigaste steget skolan måste ta. På många sätt är de båda nödvändiga steg för skolan, då åtminstone enligt positiv psykologi båda är viktiga byggstenar i att skapa en lycklig och frisk människa – men det finns olika vägar att gå vad gäller prioriteringar mellan dessa, som påverkar olika elever på olika sätt.

Figur 15: Illustration över utbildningens byggstenar

På ett motsvarande spår är frågan om individanpassningen i skolan, understödd av digitalisering och nya rön om lärande och utveckling. Individanpassning är redan centralt i många skolor idag, men frågan är hur denna typ av pedagogik utvecklas i framtiden. Kommer den ses som en viktig rättighet och få hög prioritet i svenska skolan i stort, eller blir individanpassning något som av resursskäl ses som en lyx utöver skolans grundläggande uppdrag – något som utövas av enskilda skolor och lärare, men i praktiken får stryka på foten i majoriteten av Sveriges kommuner? Dessa två dimensioner målar tillsammans upp fyra möjliga framtider för en skola 2031. Det bör påpekas att den sanna bilden av framtiden nästan säkert ligger mellan någon av dessa fyra ytterligheter, som här tjänar framför allt till att spänna upp en bred framtidsbild och peka på möjligheter att förbereda sig för – eller ta ställning till.

20

KAIROS FUTURE Skola 2031

Figur 16: Karta över de olika framtidsscenarierna.

Skilda världar: låg individanpassning, fokus autonomi Fokus för svenska skolan ligger 2031 tydligt på att skapa konkurrenskraft i en allt tuffare globaliserad värld, men skolan har helt enkelt inte möjlighet att anpassa utbildningen efter de enskilda eleverna. Ny teknik är för kostsam, innovationsprocesser saknas och som konsekvens av detta är det elevens och föräldrarnas ansvar att skaffa de färdigheter som krävs i en tuff värld med hård konkurrens från de forna utvecklingsländerna. Det är därmed stor skillnad på skola och skola. De skolor som lyckats implementera en kraftfull digitaliserings- och pedagogikprocess blir allt mer populära, och lockar elever som tävlar med varandra om höga betyg för att komma in; andra skolor hamnar på efterkälken. Till följd av detta uppstår en segregation av svenska skolor där skolvalet blir allt viktigare och mer centralt, eftersom resursstarka skolor har ett enormt övertag över

21

KAIROS FUTURE Skola 2031

de som ännu i princip undervisar med pekpinne och kateder. Digitala lösningar finns även på dessa skolor, men förändrar inte pedagogiken särskilt mycket i grunden. Individanpassad undervisning eftertraktas av föräldrar, men det är inget man kan förvänta sig utan att lägga ned eget arbete på att vägleda barnen med såväl skolval som val av andra pedagogiska hjälpmedel att köpa in privat.

Napoleon 2.0: låg individanpassning, fokus tillhörighet När Napoleon omformade Frankrikes skolsystem år 1802 var målet i första hand att lära ut fransk historia, fransk kultur, och det franska språket, för att på så sätt skapa sammanhållning i riket. Därefter skulle eleverna lära sig matematik. När vi ser på skolan 2031 finns vissa likheter med Napoleons vision. Skolans syfte betraktas idag som främst ett medel för att skapa tillhörighet i samhället, en kulturbärande skola som inte låter någon elev hamna på efterkälken. Man bejakar tradition och samhörighet, men också självförtroende, demokrati, och alla människors lika värde. Visst lär man fortfarande i allra högsta grad ut praktiska färdigheter och kunskap, men målet är inte att skapa tävlan och konkurrens utan snarare att stärka eleverna på ett holistiskt sätt. Individanpassning genom ny teknik och nya metoder prioriteras inte så högt, snarare är det mänskliga ingrepp som tas till när någon hamnar efter eller inte förstår. Friskolor begränsas kraftigt. Den som i stället vill ge sitt barn ett försprång får förlita sig på privata företag som säljer digitala tjänster för allt möjligt – från pedagogiska spel till videolektioner och helt digitala lärare. Vad gäller att skapa toppkompetens har skolan i princip abdikerat till förmån för spetskompetenta ”superlärare” som allt oftare arbetar inom privata företag, eftersom de där helt kan hänge sig till de ämnen de brinner för. Klasslärarna är i allt högre grad de som älskar att arbeta med barn och unga, snarare än de som älskar sitt ämne. Lärarrollen är social, från förskolan hela vägen upp i gymnasiet.

22

KAIROS FUTURE Skola 2031

Skola för livet: hög individanpassning, fokus tillhörighet Nya pedagogiska och digitala metoder skapar oanade möjligheter att individanpassa undervisningen, och skolan har år 2031 utvecklats till en sorts ”skola för livet” – där elever inte längre mäts efter samma måttstock utan har egna mål, möjligheter och individualiserade läroplaner. Digital teknik har befriat tid för läraren att arbeta mer mänskligt med eleverna, och mycket av det administrativa arbetet har automatiserats. Robotar, både fysiska och rent digitala, hjälper till med faktafrågor och håller reda på läxor och scheman. Skolan har blivit betydligt mer holistisk till följd, med fokus på livskunskaper, sammanhang och trygghet i livet, vilket förstås även inbegriper kunskap och kompetens inom en mängd olika områden. Dock finns möjlighet att anpassa metoderna och lärosätten kraftigt, så även om alla ska med och alla ska åt samma håll, finns det många olika sätt att ta sig dit. Läraren har nu blivit mer inspiratör och coach, understödd av många digitala läromedel och helt digitala assistenter som hjälper eleven att lära sig själv, men har också fått ökad kompetensutveckling inom såväl digitalisering som forskningsbaserade inlärningsmetoder, vilket medför en resursstark skola som klarar av att möta många olika elevers behov. Tillhörighet och samvaro har blivit nyckelord, och heta ämnen i den digitala åldern som integritet, säkerhet och schysst kommunikation är i dag självklarheter på schemat i de flesta svenska skolor.

Karriärgurun: hög individanpassning, fokus autonomi Som svar på tuffare konkurrens och högre krav på resultat har skolan 2031 utvecklats i riktning mot en individualiserad karriärplan. Det har blivit svårare och svårare att få med alla elever på båten för att hålla uppe resultat i skolan, och utbredd automatisering innebär att jobben blir allt mer koncentrerade inom vissa områden, vare sig de är klassiska högutbildade yrken eller yrken som kräver andra särskilda kompetenser.

23

KAIROS FUTURE Skola 2031

Vare sig man vill arbeta med människor, till exempel inom hemtjänsten, eller med något klassiskt akademiskt yrke måste skolan kunna stödja ens livsval så att man kan hitta sitt kall i yrkeslivet. Med detta resonemang, och med individanpassade verktyg som stöd, har skolan bejakat fler valmöjligheter både vad gäller vad som lärs ut, och hur. Autonomi och självständighet är målbilden, och man försöker ge elever och föräldrar precis vad de efterfrågar med bakgrund mot läroplanen. Läraren har utvecklats åt många olika håll, några är specialister inom ett fåtal ämnen, andra bidrar med engagemang och peppar, ytterligare några hjälper till att utforma utvecklingsplaner och övervakar processen via digitala plattformar. Några är gjorda av kretskort och plast, och tar hand om administrativa uppgifter, läxhjälp, personlig vägledning och så vidare. På vissa skolor är en egen robotlärare lika självklart som en egen dator eller surfplatta. En handfull lärare har dessutom blivit Sverigekändisar – duktiga föreläsare vars lektioner ses av så gott som varenda elev inom ämnet. Så, vilket scenario är mest sannolikt för Skola 2031? Det beror till stor del av hur samhället ser på ansvarsfördelningen mellan individen och kollektivet. Finns viljan att gemensamt finansiera en skola där alla åtnjuter frukterna av digitalisering och neurovetenskapens fynd? Eller blir det upp till var och en att efter bästa förmåga kompensera för en resursfattig skolas brister? Och slutligen, vilken röst hörs från skolans professionella i den debatten?

24

KAIROS FUTURE Skola 2031

Studien Skola 2031 skapades i samarbete med:

25

KAIROS FUTURE Skola 2031

Om Caperio Caperio är ett svenskt IT-bolag. Med unik laganda och kompromisslös leveranskvalité skapar vi produktivitet och lönsamhet för våra kunder. Caperio etablerades år 2000. Vår ledstjärna under alla dessa år har varit att erbjuda företag, organisationer och myndigheter Sveriges bästa leverans inom IT-infrastruktur. För mer information, besök www.caperio.se

Om Kairos Future Kairos Future hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden genom: – Forskningsbaserad omvärlds- och framtidsanalys – Framtidsbaserad affärsutveckling och innovation – Genomförande av strategier Vi kombinerar tankesmedjans och forskningsföretagets förmåga att generera nya insikter och idéer med konsultföretagets fokus på vad som fungerar i praktiken. Vårt arbete bygger på egen kunskapsutveckling samt egenutvecklade och väl beprövade metoder för analys, strategiutveckling och förändringsarbete. För mer information, besök www.kairosfuture.com

26