Slide 1

LOVISA-NEJDENS NÄRINGSLIVSSTRATEGI Bilaga 11.5.2010

2010-2015 Den människonära och livskraftiga Lovisa-nejden

Förändringsfaktorer

Befolkningsutvecklingen %

Den kommunvisa negativa befolkningsutvecklingen (%) januari-juni 2009*

Den genomsnittliga köpesumman (€/m²) för bostadsaktier år 2008

2

3

Nya Lovisas fusionskommuner (Liljendal, Pernå, Strömfors, Lovisa) arbetsplatser enligt branch 2000 och 2007

Sammanlagt 6 049 arbetsplatser 2000 5 926 arbetsplatser 2007

Lappträsk. Arbetsplatser enligt bransch 2000 och 2007

Sammanlagt 958 arbetsplatser 2000 1010 arbetsplatser 2007

JÄMFÖRELSE: Nystad Arbetsplatser enligt bransch år 2000 och 2007 Sammanlagt 7 419 arbetsplatser 2000 6 563 arbetsplatser 2007

4

Företagsstock 2006-2008 Nya Lovisa, fusionskommunerna (Liljendal, Pernå, Strömfors, Lovisa) LOVIISA •Befolkningsmängd 15 576 (3/2010) •Finskspråkiga 54,5 5 •Svenskspråkiga 43,0 % •Landareal 820 km² •Sötvattenareal 26 km² •Havsvattenareal 906 km² •Självförsörjningsgrad visavi arbetsplatser 84,1%, (hela östra Nyland 79,3 %) •Arbetslöshetsgrad februari 2010 9,9% • Aktiva företag ca 1000 st, registrerade 1400 st.

Företagsstock 2006-2008 Lappträsk

JÄMFÖRELSE Företagsstock 2006-2008 Nystad

•LAPPTRÄSK •Befolkningsmängd 2 916 (3/2010) •Finskspråkiga 64,9 % •Svenskspråkiga 32,6 % •Landareal 330 km² •Sötvattenareal 9 km² •Självförsörjningsgrad visavi arbetsplatser 83,6% ( hela östra Nyland 79,3%) •Arbetslöshetsgrad februari 2010 10,5% •Aktiva företag ca 230 st. •Branscher: Servicebranschen (b to b, handeln, vård och välmående samt hälsotjänster mm.), industriell produktion ( liten och medelstor), primärproduktion (speciellt spannmålsodling, svinhushållning, kreatursgårdar) Nystad •Befolkningsmängd 15 892 •Landareal 502,56 km² •Sötvattenareal 49,1 km² •Havsvattenareal 1 381,06 km² •Finskspråkiga 98,8% •Svenskspråkiga 0,5% •Övriga 0,7%

Näringspolitiska tyngdpunkter i Nystad: Vision: Nystad erbjuder landets bästa förutsättningar för företagssamarbete Huvudmål: 1. Företagsservice och jämlika företagskunder 2. Diversifiering av näringsstrukturen genom att alla parter binder sig och vid behov tar risker 3. Förbättring av företagens verksamhetsförutsättningar genom satsningar på funktionsdugliga hamnar, vägar, järnvägar och telekommunikationer och på så sätt förbättra Nystads logistiska position

5

Basuppgifter och topp-projekt

Nuvarande finansierade projekt: • • • • •

motorväg E18 den gröna motorvägen närenergiprojekten närmat Lovisa Historiska Hus

Under planering/på kommande: • • • • • • • • • •

Helsingfors-St Petersburg –banan Grundförbättring och försäkran om bibehållandet av Lahtis-Lovisa –banan Sirius Sport Resort Strömfors bruk och Abborrfors Logistik- och affärsverksamhetscentral Riksväg 6 och 7 ”Portprojekt” Pockar Baron Utveckling av hamnarna (handels-, båt- och trålhamnen) Vindkraftsparken Lappträsk bioenergiprojekt

Potentiella mål med behov av tilläggsutveckling: • Rönnäs, Isnäs och Sarfsalö • Fritiden, inkl. båtsport, båthamn, skärgård • Mindre upplevelseserviceformer (t.ex. ridrutter) • Skönhet, estetik, ekologisk byggnadsreparation (inkl. samarbete med yrkesskola, traditionsbygge, traditionssmedsutbildning, mästare-gesällmodell och övrig systematisk överföring av yrkesskicklighet) • Rutter (cykling och vandring, herrgårds- och byvandringar, trädgårdsvandring)

Sivu 6

Nuläge, överblick av branscher 1/2

•

Branscher med tillväxtpotential: • Logistik • Utsläppsfri energi Turism: skärgård och boendemiljö (kulturlandskap och byar, småstads-Lovisa) • Ryssarna som målgrupp

Branscher med tillväxtpotential: Energi, utsläppsfri energi Skogsenergi, vind, biogas Energibehov: Uppskattad energikonsumtion år 2020 327 TWh. Härav är andelen förnybar energi 38% eller 124 TWh. Under 2005 var konsumtionen av förnybar energi 87 TWh. Förändringen från 2005 till 2020 är ca 38 TWh. Jämförelse: Olkiluoto 3, världens största atomkraftverk 12 TWh Konsumtionen av el och värme i huvudstadsregionen ca 18 TWh (ej trafik) Arbets- och näringsministeriet 20.4.2010

Förnybar energi, ökad energieffektivitet och kärnkraft - metoder för att minska utsläppen Utbyggnad av kärnkraften är ett led i verkställandet av regeringens riktlinjer för klimat- och energipolitiken. Ökad användning av förnybar energi, ökat energisparande och bättre energieffektivitet är andra målsättningar som ska resultera i låga utsläppsnivåer, hög självförsörjningsgrad och förbättrad konkurrenskraft för Finland. Regeringens ministerarbetsgrupp för klimat- och energipolitik nådde den 20 april 2010 en överenskommelse om ett omfattande åtagandepaket i fråga om förnybar energi. Målet är att fram till år 2020 öka andelen energiproduktion som baserar sig på förnybara energiformer med sammanlagt 38 terawattimmar (TWh) av slutförbrukningen av energi. Genom paketet främjas särskilt användningen av skogsflis och annan träenergi, vindkraft och biobränslen samt ökad användning av värmepumpar. Med hjälp av paketet ska Finland också kunna fullgöra sin EU-förpliktelse att höja andelen förnybar energi till 38 procent av slutförbrukningen av energi år 2020. Statsrådet fattade ett principbeslut om energieffektivitetsåtgärder den 4 februari 2010. De åtgärder som presenterades i principbeslutet bedöms kunna möjliggöra en besparing på sammanlagt 37 TWh i slutförbrukningen av energi fram till år 2020.

Branscher med tillväxtpotential: Logistik Bakgrundsinformation: Volym Företag Hamn, motortrafik

Branscher med tillväxtpotential: Turism Bakgrundsfakta, turismvolymer (uppdateras, turismundersökning på kommande) T.ex. företagsinfo: årligen 150.000 – 200.000 ryska turister

7

Nuläge, överblick av branscher 2/2 Landsbygds- och småstadsnäringar ”naturresursnäringar”: • Mångsyssleriet på landsbygden Vård och välmående (per målgrupp, enligt kundsegment, servicebostäder) • Livsmedel och vidareförädling (inkl. närmat) • Kombinationer av dessa –nya öppningar •

•

Landsbygds- och småstadsnäringar: Vård och välmående • Antal företag och deras utveckling (2000-2009) • Antal arbetsplatser och utvecklingen (2000-2009) • Nya servicekoncept och företagsidéer

Landsbygds- och småstadsnäringar: Livsmedel och vidareförädling • Antal företag och deras utveckling (2000-2009) • Antal arbetsplatser och utvecklingen (2000-2009) • Nya servicekoncept och företagsidéer • Nystad som jämförelseobjekt