Sociala relationers betydelse i klassrummet

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Sociologi
Share Embed Donate


Short Description

Download Sociala relationers betydelse i klassrummet...

Description

Malmö Högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete 15 Högskolepoäng på avancerad nivå

Sociala relationers betydelse i klassrummet The Importance of Social Relationships in the Classroom

Minja Hrnjic

Lärarexamen 210hp KPU 90hp 2014-01-17

Examinator: Jan Härdig Handledare: Elisabeth Söderquist

Sammanfattning Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod. Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala relationer påverkade deras läraruppdrag och på vilket sätt sociala relationer påverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling. Ett sociokulturellt perspektiv respektive ett interationistiskt perspektiv var de perspektiv som användes i studien då dessa lämpade sig väl för undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna har stor medvetenhet om att goda sociala relationer och en välfungerande kommunikation är avgörande för elevernas kunskapsutveckling, inte minst då en god social relation leder till större motivation och ger förutsättningar för trygghet i sin omgivning.

Nyckelord: gymnasieskola, kommunikation, motivation, samspel, sociala relationer, trygghet.

Innehåll Inledning……………………………………………………………………….......................................1 Syfte och frågeställningar…..………………………………………………………………………..….2 Styrdokument och kursplaner……..………………………………………………………………….....3 Litteraturgenomgång………………………………………………………………………………...…..5 Definition av sociala relationer Lärarens roll i kommunikationsprocessen Förutsättningar för en god kommunikation Att Lyssna Att samtala Uppbyggandet av sociala band Teori………………………………………………………………………………………………..……9 Det sociokulturella perspektivet Interaktionistiska perspektivet Metod…………………………………………………………………………......................................12 Kvalitativ metod Urval Genomförande/bearbetning Reliabilitet Validitet Etiska överväganden Resultat………………………………………………………………………………………………...16 Sociala relationer står för sammanhällningen av människor i samhället Kontakten mellan lärare och elev är avgörande för elevernas motivation Goda sociala relationer ger förutsättningar för en mer effektiv kunskapsinhämtning Diskussion…………………………………………………………………….......................................22 Definition av begreppet sociala relationer Sociala relationer i relation till läraruppdraget Sociala relationers påverkan på undervisningens utformning och planering samt elevers kunskapsutveckling Slutsats och reflektion…………………………………………………………………….…………....31 Fortsatt forskning………………………………………………………………………………………31 Referenslista …………………………………………………………………......................................32 Bilaga…………………………………………………………………………………………………..33

Inledning En förutsättning för att kunskap ska utvecklas i klassrummet är att det råder en god social relation mellan lärare och elev samt elev och elev. Det är vi som pedagoger som har i uppgift att se till att det finns en god kommunikation i klassrummet. En god kommunikation ger inte endast en möjlighet för goda sociala relationer utan utvecklar dessutom elevernas lärande. En god skolmiljö bidrar till många olika faktorer så som inflytande, delaktighet, trivsel samt sociala relationer. En god pedagog bör vara medveten om hur den mest effektivt uppnår en god relation till sina elever. Den brittiska forskaren Pamela Sammons (1999) betonar vikten av socialgrupp i sin bok School Effectivness där hon visar att denna är en betydande faktor för om eleverna lyckas med sin utbildning. För att kvaliteten på undervisningen ska vara givande och effektfull är det av stor vikt att elevernas kunskaper står i fokus men avgörande är också ett gott klimat samt att eleverna känner sig uppskattade poängterar Sammons. Utgångspunkten för kunskapsutveckling samt goda resultat är motiverade elever. För att lyckas motivera eleverna krävs en reflekterande och aktiv miljö där elevernas bakgrund samt intressen är i fokus. Olga Dysthe (1996) är en av de som betonar vikten av sociala relationer i klassrummet. Hon menar att det är betydelsefullt att elever och lärare talar och lyssnar till varandra då detta ger eleverna möjlighet att ta del av olika tolkningar samt reflektioner, vilket i sin tur bidrar till kunskapsutveckling. För mig har det alltid varit viktigt att jag har en god relation till mina elever och när jag tänker tillbaka på min egen skoltid så minns jag att en god relation till mina lärare alltid har varit viktig för mig. Jag anser att en bra kommunikation mellan lärare och elev samt ett bra klimat i klassrummet är betydelsefullt för undervisningens kvalité. Intressant för min studie är hur andra lärare tänker i denna fråga, men även vad tidigare forskning har kommit fram till. Mitt eget intresse i denna fråga har varit en bidragande faktor för undersökningen. Jag tänker främst på gymnasienivå då det är där jag spenderat min VFU samt där jag ska jobba framöver. Mina funderingar är hur bemöter jag mina elever på bästa sätt? Hur ska jag kunna bidra till en god kommunikation i klassen samt hur bör jag handla för att bidra till en god social relation gentemot mina elever. Dysthe (1996) skriver att kunskap inte är någonting som kan överföras från lärare till elev utan att kunskap byggs upp i samspelet. Hon betonar att man genom socialt samspel i klassrummet både får möjlighet att ta till sig andra individers strukturer och göra kunskapen till sin egen.

1

Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling.

Frågeställningar 

Påverkar sociala relationer läraruppdraget?



På vilket sätt påverkar sociala relationer val av undervisning, planeringen och elevers kunskapsutveckling?

2

Styrdokument och kursplaner Mitt syfte med denna studie är att undersöka vilken vikt kommunikationen och samspelet på gymnasiet har för kunskapsutveckling. För att ge min undersökning en stabil grund tar jag hjälp av styrdokumenten. Skollagen 15 kap. 2 § 1 och 2 stycket skollagen (2010:800) uttrycker sig på följande vis: ” Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.” I samband med 1994-års läroplaner ersattes det normrelaterade betygssystemet av det målrelaterade betygssystemet. Då det målrelaterade betygssystemet infördes lyftes en ny syn på kunskap fram. Tidigare hade kunskapen betraktas som en aspekt som överfördes från en lärare till elev. Den nya synen på kunskap innebar att man istället såg på kunskapen som en pågående process som var beroende av sammanhangen men även de sociala interaktioner som möjliggör kunskapsutveckling. I läroplanen talades det nu om de fyra F:en fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet. Dessa fyra kunskapsformer beskrevs här som relaterade och beroende av varandra (Utbildningsdepartementet, 1992 Lpf94). Betygsystemet i Lpf94 (Skolverket, 2006) bidrog till en helt ny syn på vad som var viktigt. Här låg fokus på mål att sträva mot och mål att uppnå. Nu var det inte längre läraren själv som skulle ta alla beslut utan den nya synen inkluderade såväl elever som kollegor i undervisningen (Korp, 2011). Inte minst idag är det viktigt enligt den nya läroplanen Gy11 att ge eleverna inflytande i dagens skola. Eleverna idag har möjlighet att påverka såväl undervisningens utformning som arbetsmiljön (Skolverket, 2011). I samband med den nya läroplanen Gy11 ökade vikten på god kommunikation och ett gott samspel mellan lärare och elev men även mellan elev och elev (Skolverket 2011, s.5): Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev ska möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.

Här får vi ta del av en bild som enligt skolverket och den nya läroplanen bör spegla dagens skola. För att eleverna ska kunna få stimulans att växa med uppgifterna och för att lärarna ska kunna ha möjlighet att möta eleverna på deras nivå krävs en god social relation. Finns det ingen god social relation eller ingen god kommunikation mellan lärare och elev kan eleven aldrig få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar då läraren inte vet vilken nivå eleven befinner sig på. Enligt den nya läroplanen Gy11 är det skolans uppgift att se till att 3

varje elev utvecklas så långt som möjligt. Detta innebär att läraren måste utgå från varje enskild elevs förutsättningar, behov och erfarenheter. Detta för att kunna stärka varje individs självförtroende och vilja att lära (Skolverket, 2011).

4

Litteraturgenomgång Då jag vill undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev på gymnasiet har för kunskapsutveckling tänker jag först börja med att försöka definiera begreppet sociala relationer för att sen beskriva en lärarens roll i kommunikationsprocessen. Vidare kommer jag att skildra vilka förutsättningar som behövs för en god kommunikation samt hur de sociala banden i ett klassrum byggs upp.

Definition av sociala relationer Sociala band kan definieras av det som håller samman människor och grupper i samhället (Aspelin, 2010). Han påpekar att bandets karaktär inte enbart symboliseras av olika individers fysiska beteenden utan att det handlar om att kunna tolka såväl de inre som de yttre processerna. Ett stabilt socialt band symboliseras, bland annat, av att vi kan tolka varandras känslor, tankar, intentioner och motiv. Det handlar om att kunna tolka de tecken som inträffar i olika situationer. Sociala band förenar oss med andra och formar vår identitet. Vi är beroende av dessa för att kunna känna välbefinnande samt för att kunna utvecklas då personlig utveckling är avhängigt av vardagslivets interaktionsmönster (Aspelin, 2010).

Lärarens roll i kommunikationsprocessen Det är via de symboler som vi använder i språket som kommunikationen förmedlas i mötet med andra. Vi kan se på symbolerna som en information som egentligen representerar en annan information. Hur vi klär oss, hur vi rör oss och hur vi beter oss symboliserar egentligen vem vi är och hur vi mår (Löwenborg, Gislason 2002). Det är av stor vikt att läraren ser till att skapa ett gott och accepterade klimat i klassrummet samt att läraren lär känna sina elever väl för att en god kommunikation ska vara möjlig. Eleverna presterar bättre om de har en god relation till sin lärare då detta bidrar till att de känner sig omtyckta och bekräftade. En god relation innebär ett förtroende för sin lärare och genom en god relation till sina elever får läraren möjlighet till kunskap av varje enskild individ. Om kommunikationen i klassrummet saknas misslyckas lärarens intentioner om att eleverna ska lära sig någonting (Aspelin, 2010). Kommunikationen i klassrummet är beroende av gemensamma ordningar och individers beteenden styrs av andras. Läraren är den som bestämmer vilket beteende som lämpar sig och vilket beteenden som inte lämpar sig i olika situationer. Det är viktigt att det finns goda social band i klassen då undervisningen där dessa inte är närvarande möter komplikationer i form av 5

dålig kommunikation där eleven inte förstår det läraren vill förmedla och läraren inte uppfattar det eleven vill säga (Aspelin, 2010). En lärare som har en god förståelse och kunskap om kommunikation kan ge eleverna en känsla av inkludering och bekräftelse genom att den vet hur den ska möta sina elever (Hundeide, 2006).

Förutsättningar för en god kommunikation En viktig förutsättning för en god kommunikation på skolan men även i vardagen är tydlighet. Det är viktigt att som lärare vara tydlig med det man vill förmedla till sina elever. Tydlighet visar inte endast det man som lärare vill förmedla till sina elever utan bidrar till en bättre kontakt genom att eleverna vet hur läraren tänker och läraren får möjlighet att förstå hur eleverna tänker. Det är genom samtalandet som relationerna stärks och vi kan känna oss bekräftade samt få ta del av nya tankar och idéer (Löwenborg, Gislason 2002). För att uppnå en god kommunikation är det viktigt att vi möter eleverna på den nivå där de befinner sig. För att skapa en god kommunikation är det av stor betydelse att man bekräftar varandra, både verbalt och icke-verbalt (Nilsson, Waldermarsson 1995). Det icke-verbala språket, kroppens språk, är aldrig tyst. Genom kroppsspråket förmedlar vi ett budskap till andra som antigen stämmer överens med det vi säger eller rent av motsäger det vi säger (Löwenborg, Gislason 2002). Några aspekter som kan motverka en god kommunikation är otrygghet i sig själv men även otrygget i den omgivning man befinner sig i. Andra faktorer som kan försvåra en kommunikation är konflikter, sorg och stress.

Att lyssna En av de viktigaste aspekterna för en god kommunikation är lyssnandet. Här får vi en möjlighet att ta del av en mångfald olika synpunkter, vilket gör att vi kan skapa ett bredare underlag för förståelse och beslut. Att kunna lyssna till och förstå avisikten med budskapet är av stor betydelse för att kunna bemöta den som talar. I skolan finns det en tradition om att det finns ett rätt svar på alla frågor, vilket leder oss till en återvändsgränd istället för att bidra till kreativitet. Om lyssnandet ska vara utvecklande bör målet inte vara att det man redan kan ska bekräftas utan målet bör istället vara att ta vara på varandras tankar och idéer. Lyssnandet innebär inte bara att lyssna till det som sägs utan att faktiskt ta till sig det och fundera över vilka känslor och tankar som väcks inom en själv då man lyssnar till någon, det vill säga, kommunikationen handlar även om en inre dialog. Lyssnandet är en social process som kräver samarbete. Det är viktigt att man som lyssnare ger den andra möjlighet att uttrycka sina 6

känslor utan att man fördömer eller moraliserar samtidigt som det är av stor betydelse att man vågar vara sig själv och uttrycka sina känslor. En annan viktig aspekt är att man har en förmåga att leva sig in i den andres tankar och känslor (Löwenborg, Gislason 2002).

Att samtala I ett samtal är det viktigt att de samtalande hittar en gemensam rytm. Hur vi integrerar i ett samtal handlar om hur vi möter varandra. Det är viktigt att vi i ett samtal kan bekräfta varandra, visa ömsesidighet gentemot den andra samt läsa av varandra för att det ska råda en god kommunikation. Under tiden som vi samtalar med varandra för vi även en inre dialog. Här söker vi efter tankar, idéer, minnen och associationer som hjälper oss att förstå samt ta till oss det som sägs (Löwenborg, Gislason 2002). Vi ser och hör oss själva genom förhållandet med andra menar Bakhtin enligt Dysthe (1996). Meningen med det som sägs uppstår i dialogen och samspelet med andra. För att en dialog ska vara möjlig krävs det självtillit men självtillit uppstår inte av sig själv utan genom respekt och tillit mellan parterna. Utan respons och återkoppling från mottagaren finns ingen förståelse då förståelsen är beroende av mottagaren. Förståelse är beroende av en respons, ett gensvar och ett dialogiskt utbyte.

Uppbyggandet av sociala band Sociala band kan översättas med företeelser som håller samman människor i samhället. Aspelin (2010) behandlar i sin bok Sociala relationer och pedagogiskt ansvar Scheffs teori om hur sociala band bildas. För att kunna tolka sociala band måste man studera de tecken som förekommer i interaktionen var för sig men även i relation till andra samt i relation till större helheter. Genom kommunikation bygger vi ständigt nya sociala band. Dessa band förändras beroende av den situation man befinner sig i och utifrån kommunikationen. Vi formas utifrån de relationer som vi är del av. Det är genom samspelet med andra som den personliga utvecklingen sker och det är de sociala banden som lägger ett slags grund i vår identitet. Hur vi kommunicerar har stor betydelse för relationens utformning. Där det råder ett socialt samspel finns det möjlighet att avläsa sig själv, sin position och sin status i förhållande till andra (Aspelin, 2010). Ett stabilt socialt band speglas av samklang mellan människor. En aspekt som återspeglar en god social relation är den att individer kan avläsa såväl verbala som icke-verbala uttryck i kommunikationen. Ett stabilt socialt band kännetecknas bland annat av en kognitiv samklang, det vill säga, en verbal kommunikation som består av ömsesidig förståelse av de som sägs. En annan aspekt som ett stabilt socialt band kännetecknas av är 7

emotionell samklang som speglar en icke-verbal kommunikation vilken speglar den respekt som individen visar varandra (Aspelin, 2010): ”Det byggs när individer övertar varandras roller, förstår varandras budskap och intentioner samt på ett adekvat sätt avläser och svarar an på varandras emotionella upplevelser”. Detta innebär att det finns en ömsesidig respekt i relationen samt att individerna känner varandra väl samt förstår varandra.

8

Teori Då jag har valt att skriva om kommunikationen och samspelet som en betydande del för inlärningsprocessen och kunskapsutvecklingen faller det naturligt för mig att utgå från ett sociokulturellt perspektiv samt ett interaktionistiskt perspektiv. Jag anser själv att en kombination av en monologisk samt en dialogisk undervisning är att föredra men då min tyngdpunkt ligger i att en god social relation samt ett gott samspel och en god kommunikation i klassrummet leder till kunskapsutveckling kommer denna uppsats främst behandla den socialt interaktiva undervisningen samt ha ett interationistiskt perspektiv.

Det sociokulturella perspektivet ”Kunskap konstrueras genom samarbetet i en kontext” skriver Dysthe (2003). Denna tanke och det sociokulturella perspektiv som Dysthe utgår ifrån har upphov i tankar från Dewey, Bakhtin och Vygotskij. Enligt Vygotskij skulle inlärningen helt avstanna eller försenas om eleven lämnas för sig själv utan något samspel eller kommunikation (Dysthe, 1996). Vygotskij menar, enligt Dysthe (1996) att samspelet främjar inlärandet men kan dock endast äga rum om läraren känner sina elever väl. För att främja lärandet är det viktigt att det som läraren diskuterar med sina elever är anpassat efter deras behov. Vygotskij ser på barnet som en individ med nära förbindelser med andra istället för en isolerad individ. Han betonar de sociala faktorerna och språkets betydelse skriver Dysthe (1996). Han menade att lära sig prata är att lära sig tänka. Språket ansåg han vara ett redskap för att kunna delta i olika sociala samspel samt för att kunna tolka och hantera sin omgivning. Vygotskij betonade att detta skedde i samspelet mellan yttre och inre dialoger ”…vi besitter ett inre språk, som betraktas som ett förstadium till det yttre språket och som ett självständigt redskap för tanken” (Dysthe, 1996). Genom den inre och den yttre dialogen skulle barnet kunna utveckla sitt tänkande samt en medvetenhet kring hur det själv tänker. Här är det viktigt, enligt Vygotskij, att vi som lärare är inriktade på en nivå som ligger en bit från eleven istället för på den nivå där eleven befinner sig för tillfället för att en utveckling ska vara möjlig och för att kunna motivera barnet till utvecdkling (Dysthe 1996, s.55): Vygotskij påpekade att man i skolan har varit alltför intresserad av att pröva vad eleven kan, dvs bestämma den utvecklingsnivå eleven befinner sig på, istället för att intressera sig för möjligheten av framtida lärande. Den potentialen blir läraren medveten om när han eller hon upptäcker vad eleven kan göra med hjälp och vägledning i samarbete med läraren eller med annan 9

elev. Ett sådant samspel kommer att främja lärande, men utmaningarna måste då ligga inom den nära utevcklingszonen.

Här beskriver Vygotskij en proximal utveckling vilket innebär att vi som lärare bör låta våra elever möta krav som ligger en bit från dem själva. Avgörande för våra elevers utveckling är att vi i samspelet kan klara av någonting tillsammans. Vygotskij menar att människors tänkande formas med hjälp av språkliga och kommunikativa aktiviteter och att språket spelar en avgörande roll för individens lärande och utveckling (Forsell, 2011). Bakhtin, precis som Vygotskij, menar att jaget enbart existerar genom sitt förhållande till andra människor. Engiht Bakhtin har vi ingen möjlighet att uppfatta oss själva som en helhet om vi inte relaterar oss till andra. Utöver detta menar han att vi endast kan nå insikt om oss själva genom en kommunikation med andra. Bakhtin syn på människan är att människan definieras genom sitt förhållande till andra. Han menar att insikten och medvetenheten om en själv kommer i kommunikationen med andra (Dysthe 1996, s.63): Jag uppnår insikt eller medvetenhet om mig själv, jag blir mig själv bara genom att visa mig för den andre, genom den andre och med den andres hjälp. De viktigaste handlingarna, de som konstituerar jagmedvetandet, bestäms av dessa handlingars förhållande till ett annat medvetande, till ett du…Människans själva väsen (både inre och yttre) är djup kommunikation. Att vara är att kommunicera…Att vara är att vara någon för den andre, och genom den andre att vara någon för sig själv. Människan har inget inre territorium som hon äger själv; det är fullständigt och alltid på gränsen; och då människor blickar in i sig själva, ser de den andre i ögonen eller genom den andres ögon…Jag kan inte klara mig utan den andre; jag kan inte bli mig själv utan den andre.

Här får vi ta del av en bild som speglar en verklighet där kommunikationen är en grundläggande faktor för att ett samspel ska kunna äga rum, vilket är mycket intressant för min uppsats då jag fokuserar på kommunikationens samt samspelets betydelse för kunskapsutveckling på gymnasiet.

Interaktionistiska perspektivet Jonas Aspelin (2010) skriver att interaktionismen skildrar såväl inre som yttre handlingar. Detta innebär att vårt tänkande som betraktas som ett inre samspel har vuxit fram genom samspelet med andra människor. Individen påverkas av sin omgivning samtidigt som den påverkar omgivningen själv. George Hubert Mead (Aspelin, 2010) ansåg att sociala relationer kan liknas vid förbindelser mellan människor. Dessa förändras beroende på vad som sker i interaktionen, det vill säga, beroende på den omgivning man befinner sig i. George Hubert Meads syn är att 10

jaget bildas genom samspelet med andra. Han betonade att eftersom jaget är ett socialt jag är det beroende av sitt förhållande till andra (Dysthe, 1996). Detta i sin tur innebär att barns sociala samt personliga utveckling sker i samspelet med andra. Den första uppfattningen barnet bildar om sig själv är i sin roll med sina föräldrar. Roller definierar individens plats inom en social struktur, det vill säga, de beteenden som förväntas av en person inom en viss grupp. Här syftar man även på hur individen beter sig samt förhåller sig i sin relation gentemot andra. I skolan kan dessa roller liknas vid exempelvis lärare, elev och rektor. Genom den sociala interaktionen sker hela tiden en överföring av värderingar, normer och beteenden mellan individer och grupper. Den primära socialisationen sker i nära relationer, så som föräldrar, och handlar om barnets första levnadsår. Barnet internaliserar och införlivar de normer, beteenden och värderingar som den får ta del av här. Den sekundära socialisationen är där skolan kommer in. Här tränas individen så att den kan fungera enligt samhällets regler (Cronlund, 2003). Detta innebär i sin tur att individen är beroende av samhället och samhället är beroende av individen. Individen anpassar sig utefter den sociala omgivning den befinner sig i utifrån de förväntningar som finns (Aspelin, 2010).

11

Metod I detta kapitel kommer jag att redogöra för mitt metodval, urval, genomförande, reliabiliteten, validiteten samt etiska överväganden.

Kvalitativ metod Kvale (2009) beskriver den kvalitativa forskningsintervjun som en undersökning där vi försöker förstå världen utifrån de intervjuade personernas olika synvinklar. Den kvalitativa forskningsintervjun försöker utveckla en mening utifrån de intervjuade individernas erfarenheter. Han poängterar att det är i intervjun som kunskapen konstrueras genom interaktionen mellan intervjuaren och de som intervjuas. Vidare skriver Kvale (2009) att vi försöker förstå det ämne som vi undersöker utifrån den intervjuade personens egna perspektiv och vardagsvärld. Samtalet är en grundläggande form av mänsklig interaktion enligt Kvale (2009) vilket innebär att vi genom att samtala med varandra får ta del av varandras erfarenheter, känslor, attityder och den värld vi lever i. Intervjuaren ställer frågor och lyssnar till den intervjuades svar för att få kunskap om den intervjuades livssituation genom att få ta del av dennes åsikter och synpunkter. Den kvalitativa metoden lämpar sig bäst för denna studie utifrån det syfte som studien har. En kvalitativ metod ger en möjlighet att få en djupare förståelse i det ämne som undersöks genom att den ger utrymme till att ta del av olika individers åsikter, uppfattningar, inställningar samt deras förhållningssätt tillskillnad från en kvantitativ metod. Tillskillnad från en kvalitativ forskningsmetod som är flexibel, kontextkänslig samt beroende av samspelet mellan intervjuare och intervjupersonen (Kvale, 2009) ger den kvantitativa metoden inget utrymme för oväntade svar eller egna reflektioner. Detta då den kvantitativa forskningsmetoden bygger på att undersöka exempelvis hur vanligt förekommande någonting är. Den kvantitativa forskningen bygger ofta på enkätundersökningar där frågorna är låsta till olika svarsalternativ, då både frågorna och de olika svarsalternativen förbereds på förhand (Esaiasson, 2012). Genom en kvantitativ forskningsmetod får därför den som undersöker ett kvantifierbart material med konkreta svar som behandlas statistiskt tillskillnad från en kvalitativ forskningsmetod som ger utrymme för spontana svar som kan tolkas redan under intervjun då intervjuaren får möjlighet att följa upp svaren (Kvale, 2009).

12

Urval Intervjuerna är inriktade på fem olika lärare som är verksamma på gymnasiet med högskoleutbildning i grunden, tre lärare som har jobbat i över femton år och två som är nyutexaminerade. Syftet med val av undersökningsgrupp är relativt självklart då syftet med studien är att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. Som nämns ovan baserades urvalet främst på syftet och de frågeställningar som ligger till grund för studien. Meningen är att försöka förstå och få insikt i hur andra lärare ser på begreppet sociala relationer, huruvida dessa påverkar deras läraruppdrag eller inte, samt att undersöka på vilket sätt de sociala relationerna påverkar deras undervisning, planering samt elevers kunskapsutveckling. Meningen med intervjuerna var att försöka förstå och få insikt i de intervjuade lärarnas livsvärld och hens relation till den (Kvale, 2009).

Genomförande/bearbetning Intervjuerna gjordes på en gymnasieskola i Hässleholm under tre olika tillfällen. Respondenterna kontaktades via mail där de fick ta del av en ingående förklaring om vad intervjun skulle handla om samt i vilket syfte intervjun skulle användas. Fem pedagoger anmälde sitt intresse till att ställa upp på intervjun. Frågorna skickades inte till intervjupersonerna innan intervjun för att svaren skulle bli så spontana som möjligt. Risken med att skicka ut frågorna i förväg är att de som ska bli intervjuade har läst in sig på de redan, vilket hade kunnat resultera i andra svar än nu när de fick frågorna på plats. Pedagogerna informerades självfallet om att intervjuerna skulle spelas in men att det skulle råda fullständig anonymitet. Intervjuerna varade mellan en halvtimme och en timme i genomsnitt och spelades in med hjälp av en iPhone för att sen överföras till en dator. Under transkriberingen antecknades även andra tankar som kom upp i samband med det som framfördes. Detta gjordes samma dag som intervjuerna ägde rum då det ansågs vara som mest aktuellt. Det inspelade materialet transkriberades sedan ordagrant utan att tolkas eller ta bort någonting av det som sagts. Valet gjordes att utesluta meningskoncentreringen som diskuteras i Den kvalitativa forskningsintervjun (Kvale, 2009). Meningskoncentrering innebär att den som transkriberar intervjupersonernas yttranden drar samman dessa till mindre formuleringar. Här tillåts den som transkriberar att formulera om vissa långa uttalanden till kortare. Valet

13

gjordes att utesluta denna metod då risken fanns att tolka in för mycket genom att formulera om det den intervjuade sa.

Reliabilitet Att nå en hög grad av reliabilitet då man gör en självständig undersökning är svårt, inte minst då studien endast har en bedömare. Att intervjun transkriberas ordagrant ökar dock reliabiliteten då även någon annan skulle kunna komma fram till exakt samma slutsatser om den valde att transkribera allt ordagrant och inte använda sig av meningskoncentrering (Kvale, 2009). En aspekt som bör påpekas är att det trots ovanstående kommentar finns en viss förståelse för att intervjun trots detta kan vara en fråga om tolkning då det finns många olika aspekter som påverkar hur den transkriberade versionen ser ut (Kvale, 2009). Några tendenser som nämns av Kvale (2009) är huruvida den som transkriberar väljer att ta med emotionella aspekter av samtalet eller om den som transkriberar väljer att sätta ut en paus eller en punkt. Detta är aspekter som kan påverka det resultat vi får. I denna studie görs ett försök att ta med även de emotionella aspekterna för att öka intervjuskriftens reliabilitet.

Validitet Validitet handlar om giltigheten i det som undersöks. Det handlar om förmågan att överföra sin egen teoretiska förståelse, sin egen bakgrund, vilken utbildning och vilka egna erfarenheter som man besitter. Det handlar också om hur det insamlade materialet används samt hur detaljerat det återges men även hur tydligt urvalet har beskrivits. Utöver detta handlar det om huruvida det finns en tydlighet mellan det som faktiskt blev sagt under intervjun och det som har tolkats in utifrån det som sagts. Det är även viktigt att frågeställningarna är meningsfulla samt att det som har framförts under intervjuerna lyckas återspegla det som är studiens syfte (Kvale, 2009). Respondenterna informerades om studiens syfte redan innan intervjun för att öka validiteten. Kvale (2009) menar att det inte finns någon omvandling som är fullständigt sann eller objektiv. Det som bör vara i åtanke då valet görs mellan en ordagrann återgivning av det som sagts och en idealiserad återgivning (litterär) är vad som lämpar sig bäst för ens eget forskningssyfte. Att använda sig av en litterär stil innebär att skriva om intervjun så att den blir lättare att ta till sig för läsaren (Kvale, 2009). Att det finns svårigheter i och komplikationer med att göra en omvandling från muntlig till skriftlig form går inte att gå miste om. Detta har varit betydelsefullt då en ordagrann återgivning har varit till grund för denna studie. 14

Etiska överväganden De personer som medverkade i intervjun har avidentifierats redan i utskriftsstadiet för att på så vis skydda deras identitet. Valet gjorde alltså att utgå från Kvales (2009) konfidentialitetsavtal för att inte kränka någon av lärarna på något vis. Dessutom är materialet redan raderat från den iPhone som användes i samband med intervjuerna och finns endast sparat på en dator som ingen annan har tillgång till. Valet gjordes att informera de som skulle bli intervjuade redan innan intervjun om studiens syfte samt om fullständig anonymitet. Utöver detta informerades de om att de fick läsa igenom den transkriberade versionen om de så önskade samt att det som transkriberades kunde anpassas efter deras önskemål, vilket innebär att det fanns en öppenhet att formulera om deras uttalanden om de önskade. Detta då Kvale (2009) är tydlig med att poängtera att de som har blivit intervjuade inte på något vis får känna att de har blivit kränkta eller förnedrade.

15

Resultat Resultatkapitlet är baserat på studiens syfte och frågeställningar och inleds med pedagogernas tankar kring innebörden av begreppet sociala relationer. Därefter behandlas pedagogernas syn kring sociala relationers påverkan på deras läraruppdrag och avslutningsvis redovisas lärarnas uppfattning om huruvida sociala relationer påverkar deras undervisning, deras planering samt elevers kunskapsutveckling. Grundat på syfte och frågeställningar samt det resultat som samlats in kom jag fram till följande kategorier: sociala relationer står för sammanhållningen av människor i samhället, kontakten mellan lärare och elev är avgörande för elevernas motivation och goda sociala relationer ger förutsättning för en mer effektiv kunskapsinhämtning.

Sociala relationer står för sammanhållningen av människor i samhället ”Genom sociala sammanhang blir jag både bekräftad och ifrågasatt, vilket är viktigt för min självkänsla och min utveckling” poängterade en lärare. Detta är ett mönster som de allra flesta lärare återkommer till då de beskriver sin syn på begreppet sociala relationer. Alla var dessutom överens om att sociala band står för det som håller samman människor i samhället och menade att vi alla är beroende av dessa då vi är en del av ett samhälle som vi är ”tvingade” att integrera i. En annan aspekt som var återkommande i alla intervjuer är att sociala relationer är av stor betydelse då alla individer har ett behov av att känna samhörighet och bli bekräftade. En pedagog speglade sin syn på sociala relationer på följande vis: ”som människor är vi flockdjur och vi söker oss till varandra för att kunna överleva”. En annan pedagog poängterade vikten av att behandla alla elever på samma vis då hen som lärare hade det yttersta ansvaret i klassrummet och därför skulle vara den som såg till att den sociala interaktionen var väletablerad. Det är en aspekt som var återkommande under samtliga intervjuer. Utöver detta menade samtliga lärare att sociala relationer ständigt påverkas av den situation vi befinner oss i. På skolan innebär detta, enligt samtliga lärare, att den sociala relationen på skolan är knuten till en specifik plats vilket medför att den ständigt blir påverkad av det faktum att vi är insatta i en viss struktur. Två av de intervjuade lärarna poängterade vikten av att kunna skilja mellan personlig och privat. De menade att man som lärare absolut skulle kunna bjuda på sig själv och vara personlig men att det var av stor vikt att veta var gränsen går då meningen inte är att vara ”kompis” med sina elever. En av lärarna var mycket 16

tydlig med att betona vikten av att skilja mellan rollen som hen har som bedömare och lärare samt den rollen som hen har i en annan social interaktion, exempelvis då hen träffar eleverna utanför undervisningen.

När den sociala interaktionen är väletablerad och fungerande kan jag mer fördjupa den sociala relationen. Jag kan bjuda mer på mig själv och bli mer personlig, utan att för den skull bli privat. Du ska inte dra elever i ditt privatliv, även om du kan bli personlig. Men du måste hela tiden känna var gränsen går. När du lär känna eleverna bra som du till exempel gör när du rest med dem så får du självklart en ännu bättre relation, men du måste vara beredd på att kunna växla mellan dina olika roller.

En annan lärare la mest vikt vid att framhäva det sociala bandets betydelse för både elevernas samt lärarnas välbefinnande där hen menade att personlig utveckling är beroende av att de sociala banden är stabila samt att de faktiskt existerar en god social relation mellan lärare och elev. Hen menade att de sociala relationer som råder utanför klassrummet mellan lärare och elev är avgörande för att kunna bygga goda sociala relationer i klassrummet då det faktiskt är utanför klassrummet som läraren skapar sig en nyanserad bild av vem eleverna är: För mig innebär sociala relationer den relation som man har till eleverna utanför klassrummet. Det vill säga det man pratar med eleverna om utanför klassrummet. Jag tycker att den sortens realtion är viktig att ha till sina elever så att man får en chans att lära känna dem och få en nyanserad bild av vem dem är.

En tendens som var ständigt återkommande och som kan sägas definiera de intervjuade pedagogernas syn på begreppet sociala relationer då det berör skolan är att sociala relationer står för det som håller samman människor i samhället och är beroende av det samspel som råder mellan elev och lärare. Pedagogerna menade att den sociala relationen endast kan fördjupas om den sociala interaktionen i klassrummet är väl etablerad.

Kontakten mellan lärare och elev är avgörande för elevernas motivation Alla de intervjuade lärarna är överens om att deras läraruppdrag blir påverkat av sociala relationer framförallt då det handlar om att motivera eleverna. En lärare menar att hela hens arbete handlar om kommunikation. Den intervjuade pedagogen menar att hens uppgift är att kommunicera kunskap samt att kommunicera lärande och skapa kontakter, det vill säga, olika kommunikationsvägar vilket endast blir möjligt om det råder ett gott samspel mellan lärare

17

och elev. Finns det inget socialt sammanhang når inte kommunikationen fram vilket gör att kunskapsutvecklingen påverkas negativt. Mitt arbete handlar om kommunikation. Att kommunicera kunskap, att kommunicera lärande och att skapa goda kontakter. Om det uppstår brus på vägen störs kommunikationen. Det måste finnas en kommunikationslänk för att jag ska kunna förmedla det jag vill. Misslyckas detta blir mitt kunskapsuppdrag svårt att genomföra.

En annan lärare menar att en god social relation till sina elever kan påverka hela klimatet i klassrummet. Råder det en god social relation kan detta påverka elevernas attityd positivt till ämnet och därmed också deras inlärning. Hen menar att en god kontakt till sina elever är av stor betydelse då det kan finnas elever i klassen som inte har en egen drivkraft och här blir kontakten mellan lärare och elev avgörande för elevens inlärning och motivation. En annan lärare är tydlig med att framhäva sin åsikt om att sociala relationer inte behöver betyda att man tycker om varandra utan snarare att det måste råda en god kommunikationslänk där båda parter samspelar: ”Observera att sociala relationer inte per automatik betyder att man måste tycka om varandra, men det måste finnas en kommunikationslänk där båda parter samspelar, det vill säga, ett professionellt förhållningssätt”. Detta ömsesidiga samspel menar hen är viktigt såväl mellan kollegor sinsemellan såsom lärare och elev. Detta då det inte bara är en lärare som eleverna möter på skolan varje dag utan det är flera lärare som sätter sin prägel på varje enskild elev. På grund av detta är det extra viktigt, menar den intervjuade pedagogen, att det råder ett ömsesidigt samspel även kollegorna emellan då det inte endast är den enskilde lärarens uppgift att bidra till elevernas utveckling utan hela skolans. För att skolan ska kunna ge eleverna möjlighet till kunskapsutveckling samt bidra till att utveckla deras förhållningssätt gentemot andra medmänniskor är det viktigt att skolans personal är väl överens om vilka mål och regler som styr skolan. Ytterligare en lärare betonar vikten av att det finns ett gott samspel lärare emellan: ”Den sociala kompetensen är inte bara viktig i samspelet till dem utan även i relationerna till övrig skolpersonal, kollegor och föräldrar”. I citatet syftar dem på eleverna då den intervjuade läraren tidigare har behandlat relationen mellan lärare och elev. Utöver ett gott samspel mellan lärare och elev samt lärare och lärare betonar denna lärare även relationen mellan övrig skolpersonal samt hemmet. Som jag nämner ovan har den intervjuade pedagogen tidigare behandlat relationen mellan lärare och elev då hen framhävde vikten av det sociala samspelet mellan elev och lärare för att skapa goda relationer till sina elever. Här belyser hen sina åsikter om att elevers kunskapsutveckling är beroende av vilken relation de har gentemot sin/sina lärare. Där en god relation leder till utveckling hos eleven både gällande 18

kunskap och socialt. Hen belyser här att saknad av ett gott samspel lärare och elev emellan kan leda till stora hinder och spänningar i klassrummet, både vad gäller kunskapsutvecklingen samt sammanhållningen i klassen. Att det är av stor betydelse att en god social relation råder mellan elev och lärare är samtliga pedagoger överens om. En aspekt som kan motverka denna relation är om en lärare inte har förmågan att ha ett professionellt förhållningssätt. Två av de fem intervjuade pedagogerna är särskilt tydliga med att framhäva betydelsen av att som lärare kunna skilja mellan privat och professionellt. De menar att det finns en risk att läraruppdraget blir lidande om man som lärare inte vet var gränsen går mellan privat och personlig. Detta framförallt då eleverna kan se en som en kompis istället för lärare, vilket kan bidra till stora problem då betygen ska sättas. Kan man däremot hålla de sociala relationerna på en professionell nivå och samtidigt ha en bra stämning i klassrummet där eleverna vill och vågar utmana sig själva har man som lärare lyckats med sitt läraruppdrag då en god relation gentemot sina elever främjar kunskapsutveckling. Att en god social relation främjar kunskapsutveckling är samtliga lärare överens om: ”om eleverna inte har så stor egen drivkraft för att plugga och anstränga sig så kan kontakten med eleverna vara det som övervinner tröskeln”, ”som lärare vill man se sina elever växa och utvecklas och då är det viktigt att de respekterar och lyssnar till en”, ”för att kunna kommunicera kunskap krävs ett gott samspel mellan två parter”, ”elevernas inlärning påverkas av det klimat som råder i klassrummet”, ”elevernas kunskapsutveckling påverkas negativt då det är brist på god kommunikation i klassrummet”.

Goda sociala relationer ger förutsättningar för en mer effektiv kunskapsinhämtning Huruvida lärarna låter den sociala relationen påverka deras undervisning samt planering skiljer sig åt ganska mycket. En av lärarna menar att en förutsättning för hens uppdrag är att det finns en social överenskommelse. Denna överenskommelse, menar hen, är oftast tyst. Om inte denna överenskommelse följs uppstår problem och hen får söka andra vägar för att skapa en relation. Misslyckas detta blir kunskapsuppdraget svårt att genomföra, menar den intervjuade pedagogen, eftersom all kommunikation kräver en sändare och en mottagare. Vill inte mottagaren ta in budskapet fungerar inte kommunikationen, menar hen. Att ha en social relation till sina elever innebär inte att vara kompis, dock innebär det att det måste finnas ett samspel. Känner eleverna sig trygga och det råder en god social relation bildas det förutsättningar för att både läraren och eleverna lyckas fullfölja sitt uppdrag, menar hen. En 19

annan lärare är tydlig med att poängtera att hen inte låter sociala relationer påverka hens uppdrag då risken finns att hen behandlar eleverna olika beroende på vilken relation hen har gentemot eleverna. Hen menar att risken finns att hen omedvetet ställer olika krav på olika elever eller elevgrupper beroende på den relation som finns. Detta är inte professionellt menar den intervjuade pedagogen. Hen menar att det är oerhört viktigt att hela tiden reflektera kring hur man behandlar sina elever så att man inte riskerar att särbehandla vissa elever utifrån den sociala relationen. Hen menar att det måste råda viss distans i undervisningssituation som är kopplad till de olika rollerna lärare respektive elev. Det är viktigt att inte bli för gränslös och privat med eleverna då detta kan motverka en kunskapsutveckling. Den intervjuade läraren menar att kommunikationen misslyckas om fasta former saknas. Lika viktigt som det är att ha en god social relation till sina elever och att det råder en god kommunikation är det att kunna behålla en professionell hållning för att kunna främja elevers kunskapsutveckling. Den lärare som säger att den inte låter den sociala relationen påverka varken planering eller undervisning menar att hen inte gör det på grund av att detta. Enligt hen är det oprofessionellt att låta sig påverkas och kan leda till särbehandlingar beroende av den existerande relationen. Om vi kallar min roll för den professionella rollen så innebär den att jag ska behandla alla elever på ungefär samma sätt. Jag ska inte visa att jag gillar vissa elever mer än andra. Framförallt ska jag inte visa om jag ogillar någon eller några elever. Jag ska visa att jag har det yttersta ansvaret i klassrummet och inte låta några elever ta över.

Hen vill dock vara tydlig med att framhäva att detta inte innebär att undervisningen inte anpassas efter elevernas behov och förutsättningar tvärtom försöker hen att använda sig av den goda sociala relation hen har gentemot sina elever för att motivera de på bästa sätt. Att de två ovanstående lärarnas uppfattningar skiljer sig blir ganska tydligt då vi ställer deras tankar i relation till varandra. Utöver de två som beskrivs ovan har ytterligare tre lärare intervjuats kring deras syn på hur sociala relationer påverkar deras undervisning, deras planering samt elevers kunskapsutveckling. I deras svar blir det snabbt tydligt att de låter både sin undervisning samt sin planering påverkas av de sociala relationer som de har till olika elever samt elevgrupper: ”Genom att veta något om mina elever kan jag skapa en undervisning anpassad till dem vilket i sin tur kan förbättra deras inlärning och fokus”, ”I förhållande till mina klasser tar jag i beaktande hur eleverna i varje enskild klass generellt sätt gillar att bemötas och hur de gillar att arbeta”, ”i olika klasser finns det olika saker som fungerar bäst, även in en klass kan det finnas och finns det oftast olika saker som passar olika individer, därför är det viktigt att jag som lärare inte använder mig av en sorts undervisning 20

utan pendlar mellan olika sätt att undervisa”. En aspekt som dessa tre pedagoger är överens om är att det är av stor betydelse att undervisningen bedrivs på så vis att eleverna blir motiverade till att lära. De menar att en undervisning som utgår från elevernas intressen samt deras egna erfarenheter främjar kunskapsutveckling. De menar att undervisningens utformning har lika stor betydelse för kunskapsutveckling som en god kommunikation och ett gott samspel. En av lärarna nämnde under tidigare kategorier att goda sociala relationer är viktiga för att kunna påverka elevernas attityder samt deras inlärning. För att en elev ska lyckas är det viktigt att den känner motivation, menade den läraren. Samma lärare poängterar vikten av elevernas inflytande över undervisningens utformning och planering för att främja elevernas kunskapsutveckling. Hen menar att kunskapsutvecklingen är beroende av att det finns ett gott samarbete där elev och lärare möts halvvägs. Det är betydelsefullt att elever och lärare är öppna för varandras åsikter, menar den intervjuade pedagogen. Vill inte mottagaren ta emot det budskap som man vill förmedla misslyckas kommunikationen. Detta är en aspekt som speglar alla fem intervjuade lärares åsikter även om de har olika tankar kring huruvida denna kommunikation ska påverka undervisningen. Att elevers kunskapsutveckling främjas av goda sociala relationer är en aspekt som alla fem intervjuade lärare är överens om då en god relation bidrar till en positiv inställning till att lära. Dessutom poängterar en av lärarna att ett ömsesidigt samspel är av stor vikt för elevers kunskapsutveckling då en god kommunikation i förlängningen leder till goda resultat. Sociala relationer har en avgörande roll i arbetet då det gäller att kunna motivera eleverna och påverka elevernas attityder positivt till skolan. En av lärarna menar att eftersom relationen till eleverna utgör en del av grunden för hens undervisning så påverkas absolut undervisningen och planeringen av existerande sociala relationer. Fungerar de sociala relationerna mellan hen och klassen och mellan eleverna i klassen så finns också förutsättningar för harmoni och därmed en mer effektiv inlärning/kunskapsinhämtning för eleverna.

21

Diskussion I detta kapitel ska resultatet analyseras med hjälp av den litteratur samt de teorier som nämns i början av studien. Jag utgår ifrån frågeställningarnas syfte samt utifrån ett sociokulturellt och ett interaktionistiskt perspektiv. Första delen behandlar definitionen av begreppet sociala relationer och syftar tillbaka till resultatdelens första rubrik sociala relationer står för sammanhållningen av människor i samhället, andra delen syftar tillbaka till andra delen i resultatavsnittet och avslutningsvis analyseras det sista resultatavsnittet.

Definition av begreppet sociala relationer En aspekt som var ständigt återkommande och som kan sägas definiera de intervjuade pedagogernas syn på begreppet sociala relationer är att sociala relationer står för det som håller samman människor i samhället och är beroende av det samspel som råder mellan elev och lärare. En av lärarna sa: ”Genom sociala sammanhang blir jag både bekräftad och ifrågasatt, vilket är viktigt för min självkänsla och min utveckling”. Alla lärarna var överens om att det är viktigt att det råder goda sociala relationer på skolan då dessa bidrar till en känsla av samhörighet som i sin tur leder till en personlig utveckling. Goda relationer bidrar till en ökad självkänsla och bekräftelse. Medvetenheten kring sociala bandens betydelse var stor. Alla de intervjuade pedagogerna poängterade de sociala bandens betydelse, inte endast då det rör välbefinnandet på skolan utan de menade att den personliga utvecklingen var beroende av goda sociala relationer. För att en personlig utveckling ska vara möjlig är det viktigt att varje individ kan känna en trygghet i sig själv och en samhörighet med resten av gruppen. Pedagogerna var alla väl överens om att det var dem som lärare som hade det yttersta ansvaret för att den sociala interaktionen skulle vara väletablerad. Alla var överens om att stabila sociala band lägger grunden för välbefinnandet samt för en personlig utveckling. För att goda sociala band ska kunna bildas är det viktigt att det råder en god kommunikation då det är genom kommunikationen vi skapar oss en bild av varandra. En fungerande kommunikation bidrar till förbättrad självkänsla samt ett bättre samspel, vilket i sin tur leder till personlig utveckling. Utgångspunkten är att sociala relationer står för det som håller samman människor i samhället och är beroende av det samspel som råder mellan lärare och elev. En förutsättning för att kunskap ska utvecklas är, enligt mig men även utifrån det jag har kommit fram till i mitt resultat, att det råder goda sociala relationer. Jag menar att en god 22

kommunikation bidrar till stabila sociala band samt ger eleverna större möjligheter i sitt lärande. En god kommunikation bidrar till goda sociala relationer vilket i sin tur bidrar till inflytande, delaktighet, trivsel samt i förlängningen kunskapsutveckling. Dysthe (1996) betonar att kunskap inte är en aspekt som kan föras över från en person till en annan utan att kunskap byggs upp i samspelet med andra. Jag menar att det krävs en öppen och reflekterande miljö för att detta ska bli möjligt. Precis som de intervjuade pedagogerna framhäver är det av stor betydelse att det råder goda sociala relationer för att den personliga utvecklingen ska vara möjlig då denna är beroende av ett gott samspel samt av att man känner en samhörighet och trygghet i sin omgivning. Individers välbefinnande är beroende av att de sociala banden är någorlunda stabila (Aspelin, 2010). Aspelin (2010) gör tydlig att personlig utveckling hänger samman med vardagslivets interaktionsmönster. Alla de intervjuade pedagogerna var överens om att det är i sociala sammanhang som vi blir bekräftade samt ifrågasatta vilket är viktigt för vår utveckling och självkänsla. Vi formas utifrån de relationer vi är en del av då det är de sociala banden som lägger ett slags grund i vår identitet. Det är genom samspelet med andra som den personliga utvecklingen sker då ett socialt samspel ger oss möjlighet att formas samt att avläsa både oss själva och varandra. Ett stabilt socialt band kännetecknas av en ömsesidig respekt samt av att individerna känner varandra väl och förstår varandra (Aspelin, 2010). För att vi ska kunna bekräfta varandra, visa ömsesidighet gentemot den andra samt läsa av varandras tankar och känslor krävs ett stabilt socialt band och en väl fungerande kommunikation. Mening skapas genom det som uppstår i dialogen och samspelet med andra (Dysthe, 1996). Utifrån det reslutat som jag har kommit fram till genom att använda mig av en kvalitativ intervjustudie samt den litteratur som jag haft till mitt förfogande har jag kommit fram till att det är vi som lärare som har det yttersta ansvaret att se till att de sociala banden blir stabila samt att de upprätthålls då vi är beroende av dessa både som elev och lärare för att bli bekräftade samt för att kunna utvecklas. Det är vi som lärare som ser till att det finns ett gott samt accepterande klimat i klassrummet. Det är genom en fungerande kommunikation som relationerna stärks och vi får ta del av nya tankar och idéer samtidigt som vi delar med oss av våra egna: ”Sociala band är de länkar som förenar oss med andra och lägger ett slags grund för vår identitet” (Aspelin, 2010). En betydande faktor för att utveckling ska kunna ske är att det finns goda sociala band samt en fungerande kommunikation. Detta då en god relation bidrar till att eleverna känner sig omtyckta och bekräftade samtidigt som de känner en trygghet i sin omgivning. Alla de intervjuade pedagogerna var överens om att de sociala relationerna har stor betydelse för att kunna motivera eleverna. Goda sociala relationer bidrar 23

till ett förtroende för sin lärare och sina klasskamrater vilket i förlängningen leder till en personlig utveckling. Vygotskij talade om att inlärningen helt skulle avstanna eller i alla fall försenas om det inte råder något samspel eller kommunikation då det är i samspelet som kunskapen konstrueras. Enligt Gy11 är det en förutsättning att det råder en god social relation mellan lärare och elev för att eleven ska få möjlighet att utvecklas. Läraren måste kunna utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar och erfarenheter för att kunna stärka hens självförtroende och vilja att lära. Detta blir endast möjligt om det finns en fungerande kommunikation och goda sociala relationer (Skolverket, 2011). Bakhtin, var en annan känd filosof, som även han ansåg att vi endast kan nå insikt om oss själva och definieras genom vårt förhållande till andra. Jaget existerar därför endast genom sitt förhållande till andra människor (Dysthe, 1996). Vi är beroende av vår omgivning för att vi ska kunna utvecklas. Det är i samspelet med andra som jaget bildas och utvecklas då det är beroende av sitt förhållande till andra (Dysthe, 1996). George Hubert Mead (Aspelin, 2010) liknade sociala relationer vid de förbindelser som finns mellan människor. Dessa förändras beroende av den omgivning vi befinner oss i. Individen anpassar sitt beteende utifrån de förväntningar som finns i omgivningen (Aspelin, 2010). Här blir det, enligt mig, tydligt att läraren har en avgörande roll då det gäller att bilda goda sociala relationer i klassrummet framförallt då det är läraren som sätter förväntningarna på eleverna och visar vilket beteende som lämpar sig. Jag anser att det är av stor vikt att vi som lärare vet hur vi bemöter andra och att vi har en medvetenhet om att vi genom vårt sätt att kommunicera påverkar våra elevers syn på hur vi ska behandla våra medmänniskor.

Sociala relationer i relation till läraruppdraget Medvetenheten om att goda sociala relationer påverkar kunskapsutvecklingen positivt är stor. De menar att en god social relation är betydande, inte bara, gällande kunskapsutvecklingen utan även i samspelet och för sammanhållningen i klassen. Alla var överens om att läraruppdraget blir påverkat av sociala relationer särskilt då det handlar om att motivera eleverna. Att kommunicera kunskap samt att kommunicera lärande blir endast möjligt om det råder ett gott samspel mellan lärare och elev. Detta då kunskap byggs i samspelet med andra och inte är en envägs förmedling. De menar dessutom att en god social relation påverkar elevernas attityd positivt. De anser utöver detta att en god relation kan bidra till ökad motivation vilket är avgörande för elevens inlärning.

24

Jag anser att kunskapsutvecklingen blir lidande om kommunikationen inte når fram, därför är det av stor betydelse att det finns en reflekterande och aktiv miljö i klassrummet. Jag nämnde i inledningen att jag anser att elevers kunskapsutveckling är beroende av en god kommunikation samt goda sociala relationer. Att det finns en god social relation innebär att det finns en fungerande kommunikation. Dessa två aspekter går ”hand i hand”, enligt mig. Som nämns i resultatet är utgångspunkten för kunskapsutveckling motiverade elever. Motivationen är i sin tur beroende av att den sociala relationen är god samt att det finns en fungerande kommunikation. Dysthe (1996) menar att det är betydelsefullt att elever och lärare talar och lyssnar till varandra då detta ger eleverna möjlighet att ta del av varandras tolkningar samt reflektioner, vilket i sin tur bidrar till kunskapsutveckling. Alla de intervjuade pedagogerna var väl överens om att ett ömsesidigt samspel krävs för att kunskapen ska kunna kommuniceras. Att kunskap inte är någonting som kan överföras från en person till en annan är en aspekt som Dysthe (1996) betonar i sin bok Det flerstämmiga klassrummet. Enligt henne byggs kunskap i samspelet med andra och det är genom samspelet som vi får ta del av andras kunskaper och göra om dem till våra egna. Ser vi på den nya läroplanen Gy11 blir det desto tydligare att vårt läraruppdrag är beroende av goda sociala relationer. Enligt den nya läroplanen ska eleverna kunna få den stimulans de behöver för bästa utveckling. Detta i sin tur kräver att det finns en god social relation samt en fungerande kommunikation (Skolverket, 2011). För mig blir det tydligt att en dålig kommunikation och ett otillfredsställande samspel gör så att kommunikationen inte når fram, vilket i sin tur motverkar en kunskapsutveckling och gör att jag som lärare misslyckas i mitt uppdrag som lärare. Det är därför viktigt att vi som lärare är väl medvetna om hur vi kommunicerar med våra elever. Hur vi integrerar med varandra handlar om hur vi möter varandra och i en klassrumssitution är det viktigt att vi inte stjälper varandra utan att vi istället lyfter varandra. Jag anser att det är av stor betydelse att vi kan bekräfta varandra, visa ömsesidighet samt att vi känner varandra tillräckligt väl för att kunna läsa av varandra. För att kunna göra detta är vi beroende av rådande goda sociala relationer samt en fungerande kommunikation. Aspelin (2010) talar om att ett stabilt socialt band kännetecknas av samklang människor emellan. Innebörden är att det finns en ömsesidig respekt i förhållandet där individerna känner varandra väl. Brister kommunikationen hamnar både läraren och elev i svårigheter då de inte når fram till varandra. Är kommunikationen däremot välfungerande kan relationerna stärkas genom att vi blir bekräftade samtidigt som vi kan ta del av nya tankar och idéer (Löwenborg, Gislason 2002). För att kunna ta del av andras tankar och idéer måste man vara öppen för tankar som inte alltid stämmer överens med ens egna. Jag anser att om vi är öppna för nya infallsvinklar 25

och olika synpunkter får vi ett större utrymme för att skapa ett bredare underlag för förståelse, precis som Löwenborg och Gislason (2002) skriver. Detta kräver i sin tur att det finns ett gott samspel och att det råder en god social relation då vi är beroende av det för att få fram det vi vill kommunicera. Här är det lika viktigt att läraren visar en öppenhet för elevernas tankar och reflektioner som att eleverna ska visa en öppenhet inför lärarens tankar och reflektioner. Det måste finnas en kommunikationslänk där båda parter samspelar. En lärare som har en god förståelse och kunskap om kommunikationen kan ge eleverna en känsla av inkludering och bekräftelse genom att den vet hur den ska möta sina elever (Hundeide, 2006). Som det framgår i resultatet var samtliga lärare överens om att undervisningen bör anpassas efter elevernas behov för att främja lärandet. För att detta ska vara möjligt är vi beroende av en fungerande kommunikation samt ett gott socialt band. Enligt Dysthe (1996) menar Vygotskij att samspelet främjar lärandet men att det endast bli möjligt om läraren känner sina elever tillräckligt väl. Vygotskij ser på individen som en individ som är beroende av nära förbindelser. Avgörande för att kunna utvecklas är både de sociala faktorerna samt språket, det vill säga, vårt sätt att kommunicera. Vygotskij såg på språket som ett redskap som vi är beroende av för att kunna delta i olika sociala samspel samt för att kunna tolka och hantera vår omgivning (Dysthe, 1996). Individen påverkas av sin omgivning samtidigt som den påverkar omgivningen själv (Aspelin, 2010). Aspelin (2010) talar om att interaktionismen skildrar såväl inre som yttre handlingar, vilket innebär att vårt tänkande som betraktas som ett inre samspel egentligen har vuxit fram genom samspelet med andra människor. Detta i sin tur innebär, enligt mig, att det jag anser vara mina tankar idag egentligen är påverkade av andra individers tankar och reflektioner som jag har fått ta del av under mitt liv. Jag har alltså formats utifrån de relationer jag har haft under mitt liv genom att ta del av andras tankar och reflektioner för att sen göra dem till min egen kunskap. För att detta ska vara möjligt måste det finnas väl fungerande sociala relationer. Vårt läraruppdrag är att kommunicera kunskap bland mycket annat och för att det ska vara möjligt krävs det en fungerande kommunikation och ett stabilt socialt band. Som Aspelin (2010) skriver är vi beroende av goda sociala relationer för att kunna känna välbefinnande samt för att kunna utvecklas då personlig utveckling är avhängigt av vardagslivets interaktionsmönster.

26

Sociala relationers påverkan på undervisningens utformning och planering samt elevers kunskapsutveckling Tolkat utifrån det resultat jag fick in skiljer sig tankarna något i frågan om de låter den sociala relationen påverka deras undervisning och deras planering. Som jag nämnde i resultatdelen ansåg de flesta av de intervjuade pedagogerna att en förutsättning för att deras uppdrag skulle lyckas var att det fanns en social överenskommelse. Det är viktigt att följa denna överenskommelse då man annars riskerar att misslyckas med sitt kunskapsuppdrag. Anledningen till att kunskapsuppdraget misslyckas är att kommunikationen inte når fram då mottagaren inte vill ta emot budskapet. Medvetenheten kring hur viktig den sociala relationen är både för att eleverna och lärarna ska kunna fullfölja sitt uppdrag är stor. En annan aspekt som alla de intervjuade lärarna var överens om var att det är av stor betydelse att undervisningen bedrivs på så vis att eleverna blir motiverade. De syftar till att en undervisning som utgår från elevens intressen och bakgrund främjar kunskapsutveckling. Nästintill alla var överens om att undervisningens utformning har lika stor betydelse för kunskapsutvecklingen som en fungerande kommunikation samt ett gott samspel. Goda sociala relationer har, enligt de intervjuade lärarna, en avgörande roll i arbetet med att motivera eleverna och påverka deras attityder positivt till skolan. Fungerande sociala relationer ger förutsättningar för harmoni och därmed en mer effektiv inlärning och kunskapsinhämtning för eleverna. En av de intervjuade pedagogerna var tydlig med att poängtera att hen inte tillåter sociala relationer påverka hens planering och undervisning då det alltid finns en risk att hen behandlar eleverna olika beroende på viken relation hen har med eleven/eleverna. Risken för särbehandling ökar, menar den intervjuade pedagogen, om man låter de sociala relationerna påverka ens uppdrag för mycket, vilket är oprofessionellt. Hen menar att det är viktigt att inte bli för gränslös och privat med eleverna då detta kan motverka kunskapsutvecklingen. Kommunikationen riskerar att misslyckas om fasta former saknas, menar den intervjuade pedagogen. För att kunna främja elevers kunskapsutveckling är det av stor betydelse att man som lärare kan behålla en professionell hällning likväl som att det finns en fungerande kommunikation och en god social relation. Jag menar att det inte behöver finnas en så tydlig linje mellan att vara professionell och att låta de sociala relationerna påverka ens undervisning. För mig handlar det om att kunna låta de sociala relationerna påverka min undervisning och min planering samtidigt som jag behåller en professionell hållning. Som lärare är det viktigt att vara medveten om hur man 27

mest effektivt uppnår en bra relation till sina elever. För att främja detta finns det ett stort antal faktorer, däribland uppmuntran. Att uppmuntra elever bygger på att visa tillit till eleverna och deras diverse egenskaper samt färdigheter. Det är betydelsefullt att vi som lärare bidrar till att våra elever värdesätter sina egna utvecklingar och med detta kan se vikten av sina studier. En egenskap som lärare bör besitta är att kunna se det unika och betydelsefulla i var elev och kunna engagera sig samt framvisa detta på så vis att eleven själv kan känna mening med sina kunskaper och sina bidrag i undervisningen (Aspelin, 2010). Det är viktigt att förstå var individ och kunna anpassa undervisningen efter var elevs förutsättningar, i den mån detta är möjligt. Detta är en egenskap som man som lärare bör sträva efter under hela sin karriär, då man aldrig kan besitta denna kvalitet fullt ut; detta på grund av att alla elever är unika. För detta åtagande krävs att vi som lärare har passion för både vårt yrke samt våra elever. Självklart är det viktigt att kunna behålla ett professionellt förhållningsätt som en av de intervjuade lärarna är tydlig med att framhäva men det innebär inte att man inte är professionell bara för att jag som lärare väljer att låta de sociala relationerna påverka min undervisnings utformning. Att skapa en betydelsefull relation med sina elever är betydelsefullt då detta bryter ner den stereotypa bilden av läraren och relationen mellan lärare och elev blir starkare vilket i sin tur bidrar till ett gott samspel och i förlängningen, anser jag, kunskapsutveckling. Dessutom är det så att den nya läroplanen Gy11 kräver att läraren utgår från varje enskild elevs förutsättningar, behov och erfarenheter, vilket innebär att vi som lärare ska låta den sociala relationen påverka utformningen av vår undervisning och planering (Skolverket, 2011). Att lyckas med detta uppdrag kan tyckas vara omöjligt och jag förstår därför den pedagog som väljer att inte låta den sociala relationen påverka undervisningen då det kan leda till särbehandlingar, samtidigt som jag anser att det är ett mål att sträva mot. Jag menar att en förutsättning för att eleverna ska lyckas och kunna känna trygghet är att eleverna förstår det som läraren vill förmedla och att läraren förstår det eleverna vill förmedla. För att detta ska bli möjligt måste läraren visa intresse för sina elevers behov och förutsättningar då otrygghet i sig själv men även otryggheten i sin omgivning kan motverka en god kommunikation, vilket i sin tur motverkar en personlig utveckling. Enligt Vygotskij formas människors tänkande med hjälp av språkliga och kommunikativa aktiviteter. Dessutom spelar språket en avgörande roll för individens lärande och utveckling (Forsell, 2011). Känner man sig inte trygg i sin omgivning vill man inte dela med sig av sina tankar och idéer vilket motverkar en reflekterande och aktiv miljö som i sin tur hindrar en kunskapsutveckling (Dysthe, 1996). Dysthe (1996) menar att kunskap inte är någonting statiskt som kan överföras från en individ till en annan utan att den byggs upp i samspelet med andra. Filosofen Bakhtins 28

syn på människan är att människan definieras genom sitt förhållande med andra. Det innebär att vi lär oss genom samspelet med andra, genom att lyssna och tala till varandra. Vi får ta del av varandras tolkningar och reflektioner som vi sen gör till vår egen kunskap (Dysthe, 1996). Detta, menar jag, blir endast möjligt om undervisningen utgår från elevernas förutsättningar och behov. Undervisar jag om någonting som är långt över mina elevers nivå har jag misslyckats med att överföra mitt budskap då en fungerande kommunikationen inte existerar. Om kommunikationen i klassrummet saknas misslyckas lärarens intentioner om att eleverna ska lära sig någonting (Aspelin, 2010). För att det ska vara möjligt att uppnå en fungerande kommunikation är det betydelsefullt att vi möter eleverna på den nivå där de befinner sig. En god relation syftar till bekräftelse, inflytande och trivsel. Råder det en god social relation och det finns en fungerande kommunikation kan vi uppnå bekräftelse och känna inflytande och trivsel, både verbalt och icke-verbalt (Nilsson, Waldermarsson 1995) då vi genom språket kan förmedla budskap till andra. Detta blir endast möjligt om relationen är så väletablerad att den andra kan läsa av hur vi mår. Jag menar inte att detta är omöjligt om man som lärare utesluter att utforma undervisningen och planeringen utefter de sociala relationer som man har, dock anser jag att det kan skapa frustrationer och en försämrad kommunikation då man som lärare misslyckas med att förmedla sin kunskap. Det är av betydelse att det finns goda sociala band i klassen då undervisningen där dessa inte är närvarande möter komplikationer i form av dålig kommunikation där eleven inte förstår det läraren vill förmedla och läraren inte förstår det eleven vill säga (Aspelin, 2010). George Hubert Mead (Aspelin, 2010) liknade sociala relationer vid förbindelser mellan människor. Hans syn var att jaget bildas genom samspelet med andra och att det är beroende av sitt förhållande till andra (Dysthe, 1996). Den första uppfattningen som vi bildar oss om oss själva är i vår roll till våra föräldrar. Roller definierar vår plats i en viss struktur, det vill säga, de beteenden som förväntas av oss i en viss grupp. Det handlar här främst om hur vi beter oss och förhåller oss i vår relation till andra. I skolan kan detta mönster liknas vid lärarelev mönstret. Eleverna har vissa förväntningar på läraren hur de vill att hen ska bemöta dem och läraren har vissa förväntningar på elevernas bemötande. För att detta mönster inte ska riskera att bli för stereotypt är det viktigt att våga bjuda på sig själv samt våga visa känslor och förståelse. Detta bryter den stereotypa bilden som eleverna kan ha av läraren samtidigt det bryter bilden av hur relationen bör se ut mellan lärare och elev, vilket bidrar till bättre relationer och ett väl fungerande samspel. Det gäller dock att kunna skilja mellan personlig och privat. Vi kan dela med oss av våra erfarenheter som visar på vår mänsklighet utan att för den saken dela med oss av vårt privatliv (Aspelin, 2010). Jag anser att om eleverna får ta del 29

av min personlighet och jag är tydlig med att visa att ingen är ”perfekt” och att alla kan misslyckas genom att dela med mig av mina erfarenheter kan jag göra dem tryggare i relationen till mig likväl i deras relation till resten av gruppen. Detta blir möjligt, enligt mig, om relationen är så stark att eleverna är villiga att dela med sig av sina tankar och idéer utan att vara rädda för att misslyckas. För att uppnå en sådan relation anser jag att man som lärare bör visa att elevernas behov och förutsättningar är betydelsefulla för den undervisning och planering som jag bedriver. Jag menar de elever jag har bör utgöra grunden för den undervisning jag bedriver. Med detta sagt vill jag inte på något vis antyda att den pedagog som säger att hen inte utformar sin undervisning beroende av de sociala relationer som finns har misslyckats med sitt uppdrag. Tvärtom låter det som om hen är väldigt mån om sina elever genom att hen genom hela intervjun poängterar vikten av att kunna motivera eleverna på bästa vis. Dessutom är hen tydlig med att framhäva att undervisningen i vis mån utgår från elevernas intressen men att hen inte tillåter sig påverkas allt för mycket då det kan resultera i orättvis behandling utifrån de relationer som finns.

30

Slutsats och reflektion Utifrån det reslutat som har samlats in och den analys som har utförts kan följande slutsatser dras. Den sociala relationen har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling, inte minst, då en god social relation leder till goda förutsättningar för harmoni och trygghet i sin omgivning som i sin tur leder till en mer effektiv kunskapsinhämtning för eleverna. Sociala relationer påverkar läraruppdraget i allra högsta grad då det är viktigt att kunna motivera eleverna samt för att kunna kommunicera kunskap, vilket kräver att det finns ett samspel mellan två parter. Då den sociala relationen med eleverna utgör grunden för den undervisningen som bedrivs påverkar den i allra högsta grad utformningen av både planering och undervisning. Detta resultat kan sägas vara generaliserbart utifrån det att även tidigare forskning har kommit fram till liknande slutsatser vilket gör att validiteten och reliabiliteten på så vis är god. Innan undersökningen gjordes var jag övertygad om att den sociala relationen hade stor betydelse för elevers kunskapsutveckling dock visste jag inte hur andra såg på fenomenet och valde därför att undersöka detta. Jag anser att mitt val av metod har varit givande i den bemärkelsen att det har gett mig svar på de frågor som jag var ute efter. Jag är övertygad om att en kvalitativ intervjustudie är den som lämpar sig bäst för sådana här undersökningar. Att jag endast har haft fem respondenter påverkar självfallet möjligheterna för generalisering. Önskvärt hade varit att intervjua ytterligare fem lärare och kunna använda mig av observationer också utöver intervjuerna för att öka validiteten och reliabiliteten ytterligare.

Fortsatt Forskning Intressant för fortsatt forskning hade varit att ta del av elevernas syn på huruvida de anser att sociala relationer har en betydelse för deras kunskapsutveckling eller inte. Att ta del av elevernas perspektiv hade varit givande för att få en förståelse för deras tankar. Detta hade kunnat vara en utveckling av min studie för att kunna göra en jämförelse av den bild som lärarna har och den bild som eleverna delar med sig.

31

Referenslista Aspelin, Jonas (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups Utbildning AB Cronlund, Katrin (2003). Psykologi. Stockholm: Bonnier Utbildning AB Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB Esaiasson, Peter (2012). Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik AB Forsell, Anna (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB Gislason, Björn & Löwenborg, Lars (2002). Lärarens arbete. Stockholm: Liber AB Hundeide, Karsten (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur AB Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning- vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket Kvale, Steinar & Brinkmann Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB Nilsson, Björn & Waldermarsson, Anna-Karin (1995). Kommunikation- samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur Persson, Bengt (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB Sammons, Pamela (1999). School Effectivness. London: Swets & Zeitlinger Skolverket (2006). Lpf 94 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071 Skolverket (2011). Gy11 http://www.skolverket.se/skolfs?id=2302

32

Bilaga Gemmensamma intevjufrågor: 1. Hur tänker du om begreppet sociala relationer? 2. Påverkar sociala relationer ditt läraruppdrag? 3. På vilket sätt påverkar sociala relationer din undervisning, din planering av undervisning och elevers kunskapsutveckling?

Frågor som kom upp under intervjuernas gång: 1. Vad blir innebörden av att det saknas en social överenskommelse mellan dig som lärare och dina elever? 2. Finns det en risk att du som lärare behandlar dina elever olika utifrån den sociala relation som du har till dem? 3. Vad är viktigt att tänka på i en lärar/elev- relation? 4. Vad innebär en väl fungerande kommunikation för dig? 5. Vad innebär det för dig att det finns en god social relation mellan dig och dina elever?

33

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF