SVA VET Tema: Sport- och sällskapsdjur Nummer 2 2014
1
INNEHÅLL
Generaldirektören har ordet
3
Adoption av gatuhund innebär risker
4
Se till att testa din importhäst mot infektiös anemi
6
Hallå där, har Sverige fått en ny hästsjukdom?
7
Forskare vill stoppa kvarka
8
Dopningskontroll skyddar djurhälsan 10 Svampar avslöjar dopning och läkemedelsbiverkningar 12 Hur påverkar lindriga luftvägsinfektioner travhästars prestationer? 14 Svenskt allvarligt fall av fransk hjärtmask 15 Cirkulationsrubbning ofta orsak till plötslig död hos sällskapsdjur 16 Papegojsjuka orsakas av tålig bakterie 17 Salmonella tycks öka hos katter 18
besök. Ulls väg 2B post. 751 89 Uppsala telefon. +46 18 67 40 00 fax. +46 18 30 91 62 e-post.
[email protected] webb. www.sva.se Ansvarig utgivare. Jens Mattsson Redaktör. Mikael Propst Formgivare. Helena Ohlsson, Karin Nilsson Omslagsbild. Foto: Bengt Ekberg/SVA
ISSN 0281-7519
Vill du prenumerera på SVAvet? Skicka ett mejl med dina adressuppgifter till
[email protected] så skickar vi dig tidningen kostnadsfritt inom Sverige. Nyheter från SVA Du vet väl att du kan prenumerera på nyheter från SVA till din e-post. Gå in och anmäl dig på www.sva.se under rubriken OmSVA /pressrum /prenumerera.
Foto: Magdalena Hellström /SVA
GD har ordet
GD Jens Mattsson, SVA.
Under vintern startade debatten om svensk grisköttsproduktion och frågan har under våren blivit allt hetare och hetare. Från Landsbygds departementet har man tagit flera initiativ till privat-offentlig samverkan och SVA ingår i en av de tre arbetsgrupper som belyser det på många sätt komplexa området. Nyheten att flera personer i Danmark avlidit av infektioner orsakade av MRSA från gris har ytterligare fått fart på diskussionerna. Det mest uppseendeväckande är att ingen av de hittills fyra personerna har en direkt koppling till grisbranschen. För SVA:s del har det inneburit att flera av våra experter har fått spendera mycket tid i såväl radio och TV för att förklara många gånger komplicerade samband.
Strax efter midsommar inviger SVA ett nytt säkerhetslaboratorium, som ersätter flera äldre labb, samtliga byggda under mitten av sjuttiotalet. Många av de farligaste smittämnena kommer att kunna hanteras där. Det är en efterlängtad modernisering som innebär viktiga steg för en god arbetsmiljö och den senaste säkerhetsteknologin till skydd för djur, människor och miljö. Byggpro cessen har tagit flera år och det blir nu en viktig resurs inte bara för SVA, utan för svensk krisbered skap. Sedan länge arbetar personal från Livsmed elsverket och SLU i SVA:s säkerhetslabb, och min förhoppning är att Uppsala universitet också i större omfattning ska kunna utnyttja denna resurs. På så sätt arbetar vi vidare med SVA:s vision friska djur – trygga människor.
Att plötslig och oväntad död bland djur kan orsakas på många sätt har besannats under 2014 och genererat mycket rubriker i olika tidningar. Vi har visat på koffeinförgiftning bland kajor, påtalat att knottbett på kort tid kan antas ha dödat flera nötkreatur men också uppmärksammat de första svenska hästarna som drabbats av en akut och mycket allvarlig sjukdom som kallas atypisk myopati. I det senare fallet misstänks bland annat ett för hästarna giftigt ämne från vissa typer av lönnar, som sannolikt bidrar till akut muskelsön derfall. Sjukdomen har inte tidigare påvisats i Sverige och samarbete mellan våra hästexperter, patologer och kemister samt kliniskt verksamma veterinärer har dragits igång.
Trevlig sommar!
Jens Mattsson, generaldirektör Statens veterinärmedicinska anstalt
3
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Foto: © Samrat35 Dreamstime.com
Adoption av gatuhund innebär risker
Vid en enkel sökning på internet når vi ett femtontal organisationer med svensk anknytning via vilka utländska gatuhundar kan adopteras. Hundarna uppges komma från europeiska länder som Rumänien, Polen, Irland, Spanien, Portugal, Grekland och Ryssland. Det här är länder som helt eller delvis har en annan sjukdomssituation än Sverige. Förhållandena som gatuhundarna lever under ökar deras utsatthet för olika smittor. Vid adoption riskerar därför köparen att hunden för med sig någon av dessa sjukdomar till sitt nya hem i Sverige. Det är okänt hur många gatuhundar som förs in i vårt land. Jordbruksverket uppskattar antalet till minst 1 000 stycken per år, utifrån de fåtal ansök ningar som ställts till länsstyrelserna enligt § 16 djurskyddslagen. Antalet organisationer som för in adoptionshundar är dock många fler så mörkertalet är stort.
Vilka riskerna är, och hur stora de är, beror på förhållandena för hunden före adoptionen. Hunden kan utgöra en smittorisk för andra hundar och ibland även för människor. År 2012 gjordes en undersökning i Norge där man bland annat analyserade blodprov från 80 adopterade gatu hundar från Östeuropa, främst Rumänien. Analy serna av de insamlade blodproverna visade att enbart 35 av hundarna hade godkända nivåer av antikroppar mot rabies. Fjorton av hundarna hade så låga nivåer av antikroppar att det är osannolikt att hundarna faktiskt var vaccinerade. Jordbruks verket lät nyligen testa tre illegalt införda − till synes rabiesvaccinerade hundar − där analysen visade att de sannolikt inte var vaccinerade. Beroende på ursprungsland kan sådana hundar utgöra en smittrisk.
EU-kommissionen ser riskER Nyligen uppmärksammade EU-kommissionen risken för rabiessmitta från gatuhundar efter att två bulgariska adoptionshundar förts till Nederlän derna för att där diagnosticeras med rabies. Larmet var dock falskt för analyserna visade sig vara negativa, men diskussionen kring riskerna med gatuhundar inom EU fortsätter. Vid införsel till Sverige ställs krav på rabiesvaccination och reglerna är lika inom hela EU.
4
TEMA: Sport- och sällskapsdjur
Svårt upptäcka smittor Förutom rabies finns det en rad andra smittor som hundar kan vara infekterade med utan att uppvisa sjukdomssymtom. I Jordbruksverkets statistik finns flera rapporter om sjukdomar som förts in till Sverige med hundar. De senaste två åren har fall av leishmanios, dirofilarios, babesios, monocytär ehrlichios, brucellos och smittsam venerisk tumör (TVT) rapporterats. Samtliga dessa sjukdomar, förutom brucellos och smittsam venerisk tumör, kan till största delen förhindras genom att man skyddar hunden mot fästingar och myggor. Hundar som lever som gatuhundar får förstås inte sådana behandlingar vilket innebär att de löper större risk än välskötta familjehundar att infekteras. Det dröjer också en tid innan en smittad hund visar
parning. Vid två tillfällen har brucellos påvisats hos hund i Sverige under de senaste åren, i kennlar med utländska kontakter. De smittade hundarna avlivades, eftersom det saknas fungerande behand lingsmetoder, och smittutredningar utfördes efter beslut av Jordbruksverket. Inte i något av fallen fanns koppling till gatuhundar, men smitta misstänks förekomma bland gatuhundar i Medel havsområdet. Även smittsam venerisk tumör förekommer bland gatuhundar. Förutom djurlidandet för hunden och risken för smittspridning, får en infektion också ekonomiska konsekvenser för djurägaren. Veterinärundersök ningar, laboratorieundersökningar och behand lingar kan kosta mycket pengar. Flera av de aktuella smittämnena kan orsaka allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Kostnaderna ersätts vanligen inte av försäkringsbolagen eftersom infektionen funnits redan vid tecknandet av försäkringen. Etablering av nya sjukdomar i landet innebär också kostnader för samhället. Ett säkrare sätt att hjälpa gatuhundarna är att ge dem en bättre tillvaro i sitt hemland genom att stödja någon av de organisationer som försöker hjälpa till på plats.
"Förutom rabies finns det en rad andra smittor som hundar kan vara infekterade med utan att uppvisa sjukdomssymptom"
Gunilla Hallgen, veterinär epidemiolog, SVA Lotta Gunnarsson, tf statsveterinär, SVA
tecken på infektion. Detta i kombination med att det kan vara svårt att påvisa infektionerna med hjälp av laboratorieprover innebär att risken för att en till synes frisk före detta gatuhund, trots allt, bär på ett eller flera infektionsämnen är påtaglig. Den norska studien visade att nio av 80 hundar hade antikroppar mot babesia och sex var infekte rade med Dirofilaria immitis. Sexton av hundarna hade antikroppar mot leptospira, men det är oklart om de uppkommit efter infektion eller vaccination. Tidigare krävdes avmaskning mot rävens dvärgbandmask vid införsel till Sverige. Idag har sjukdomen etablerats på fyra kända platser och kraven fallit, men för varje icke avmaskad infek terad hund finns det risk för ytterligare spridning. Även andra ovanliga parasiter kan föras in på samma sätt. För att minska riskerna i Norge är kommersiell införsel av hundar från Rumänien numera förbjuden.
Ytterligare läsning På www.sva.se under fliken Djurhälsa kan du läsa mer om olika typer av infektionssjukdomar som kan drabba hundar. Hamnes I S m.fl., ”Parasittolologisk undersøkelse av prøver fra gatehunder importert til Norge fra land i Øst-Europa”.
Brucellos sprids vid parning Sjukdomen brucellos skiljer sig, precis som smittsam venerisk tumör, från de andra bland annat genom att spridning sker framförallt vid
Fr v: Lotta Gunnarsson, tf statsveterinär och Gunilla Hallgren, veterinär epidemiolog, båda SVA. Foto: Mikael Propst/SVA
5
Rubrik 2 Åsidosätt ctrl+shift +klicka på rutan
Feber och avmagring är klassiska symptom på infektiös anemi i kronisk fas. Illustration: Helena Johansson/SVA.
Se till att testa din importhäst mot infektiös anemi Infektiös anemi, eller smittsam blodbrist, är en virussjukdom hos hästar, mulor och åsnor. Sjukdomen var vanlig i Sverige förr, men inga fall har påvisats här sedan 1960-talet. Ett stort problem med infektiös anemi är att djuren blir livslånga smittbärare. Sjukdomen ger allvarliga konsekvenser för all sorts hästverksamhet. Över hela världen försöker man därför att bli av med smittan. Inom Europa ses infektiös anemi främst hos hästar i Rumänien och Italien. Under senare år har utbrott även förekommit i andra europeiska länder. Det är en varningssignal för Sverige. SVA anord nade därför ett expertseminarium om sjukdomen i september 2013. I april 2014 presenterade vi en riskprofil för sjukdomen och en riskbaserad provtagningsstudie planeras under året.
land krävs negativt Coggins test. Inom USA krävs tester för att resa mellan delstater eller tävla. Men hästar som reser mellan länder inom EU har oftast inte testats. I hästpasset kan du se om din häst är testad. Du har annars möjlighet att få den testad gratis i SVA:s projekt, om det är en importhäst. Har du en ridskola kan alla importer utan känd status testas.
Inte alltid tydliga symptom Smittade hästar kan dö akut. Alla hästar utvecklar dock inte tydliga symptom, och åsnor visar inga symptom. Hästens kondition och prestation försämras. Blodkropparna angrips av viruset, vilket ger blodbrist och blödningar. Hästen kan visa återkommande feber, viktnedgång, utmärgling, svullnader och svaghet. Infektiös anemi påvisas med Coggins test av blodprov. Vid import av hästar till EU från tredje
Insekter sprider smittan Smittan kan spridas med bitande insekter, som bromsar, till hästar i närheten. Infektiös anemi sprids dock inte över långa avstånd med insekter. Blodprodukter och kontaminerade kanyler, tandraspar med mera kan också sprida virus. I Tyskland 2012 och på Irland 2006 blev hästar och föl smittade från blodgivarhästar. I England, Belgien och Frankrike har flera utbrott sedan 2007 härletts till rumänska hästar
6
TEMA: Sport- och sällskapsdjur
Hallå där...
Hjälp oss bygga kunskap! Har du en häst som är importerad från ett EU-land? SVA erbjuder just nu gratis provtagning med Coggins test. Syftet är att öka kunskapen om infektiös anemi och minska risken för att sjukdomen sprids i Sverige. Läs mer på www.sva.se/coggins2014
− Ja, det ser så ut, men det kan ha funnits fall som varit olösta tidigare. Sjukdomen kallas atypisk myopati och upptäcktes i maj på två olika beten i Skåne. Fyra hästar drabbades, varav tre dog. Hästarna får en mycket akut och allvarlig typ av Gittan Gröndahl, tf statskorsförlamning, med veterinär med labbprover från muskelsvaghet, stelhet, de sjuka hästarna i Skåne. skakningar och mörk, kaffefärgad urin. Hästarna kan bli liggande på sidan och få svårt att andas. Dödligheten är mycket hög. Sjukdomen drabbar betesgående hästar, oftast på hösten, men fall på våren förekommer också. Vad beror sjukdomen på och varför drabbas hästarna just nu? − De senaste vetenskapliga rönen pekar på att toxinet hypoglycin A som finns i tysklönn (Acer pseudoplatanus) i Europa och asklönn (Acer negundo) i Nordamerika ligger bakom sjukdomen. Muskel cellernas energiförsörjning blockeras och ett kraftigt muskelsönderfall sker. Att hästarna plötsligt drabbas , trots att träden stått vid hagen under många år, är beskrivet också i andra länder. Spridningen av lönnskott kanske var ovanligt stor i år så att hästarna ätit en större mängd under kortare tid än förut, eller toxinkoncentrationen kanske varierar mellan åren. Hästarnas kondition kan också spela in.
Coggins test för infektiös anemi ska skrivas in i hästpasset Foto: Carin Wrange
som sålts vidare. Ibland hade hästarna bytt identitet på vägen. De saknade alltså pass som angav det riktiga ursprunget. I Italien såg man att åsnor ofta bar smittan utan symptom, och på sätt kunde smitta hästar. Infektiös anemi är anmälningspliktig Det är en mycket låg risk för de flesta hästar som rest inom EU att bli smittade med infektiös anemi. Om någon häst eller åsna trots allt skulle bli infekterad ska fallet anmälas, eftersom sjukdomen är anmälningspliktig (SJVFS 2002:16). Fall ska också anmälas till EU (82/894/EEG) och måste åtgärdas (90/426/EEG artikel 4.5). Smittade djur måste isoleras tills de avlivats. Kontaktdjur till dessa ska isoleras tills de har uppvisat två negativa tester med tre månaders mellanrum.
Vad tänker SVA göra åt det här problemet? − Vi vill veta mer. Vi kommer att analysera prover från de drabbade hästarna i Skåne och växtmaterial i hagen. Vi vill också gärna få in tips om liknande fall så att vi kan överblicka situationen. Det förekommer en hel del olika troliga växtförgift ningar av hästar på bete, även med andra symptom. Mikael Propst, pressekreterare, SVA
Gittan Gröndahl, tf statsveterinär, SVA
7
Foto: Mikael Propst/SVA
Gittan Gröndahl, har Sverige fått en ny hästsjukdom?
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Forskare vill stoppa kvarka Kvarka är en allvarlig och smittsam luftvägssjukdom hos hästar över hela världen. Statsveterinär Gittan Gröndahl delar här med sig av de senaste rönen från SVA:s olika forskningsprojekt om kvarka.
träffsäkerheten när diagnosen kvarka ska ställas med hjälp av prover. Men med modern PCRteknik, som tagits fram vid SVA och bättre sätt att ta prover, kan vi idag hitta många fler infekterade hästar och det går mycket snabbare. Äntligen finns det bra diagnosverktyg för att kunna finna smittbä rare snabbt och isolera dem så att fortsatt spridning kan förhindras.
En häst med klassisk, akut kvarka är sjuk i upp till tre veckor. Den kan ha feber, svullna lymfknutor på huvudet och halsen, näsflöde och hosta. Ofta spricker bölderna i lymfknutorna och tjockt gult var rinner ut. En del hästar får bara ett eller ett par av dessa symptom och det går över snabbt. Sådana fall kan lätt misstas för någon annan luftvägsinfek tion utan rätt diagnostik. I en del fall kvarstår bakterien i veckor, månader eller år i en kronisk infektion efter det akuta skedet. Då blir hästen en ”tyst” smittbärare. Idag är forskarna eniga om att dessa hästar är en viktig reservoar för sjukdomen. Forskning om kvarka vid SVA, som finansierats av Stiftelsen Hästforskning och Formas, har lett till viktiga nya kunskaper.
"Äntligen finns det bra diagnosverktyg för att kunna hitta smittbärare snabbt och isolera dem så att fortsatt spridning kan förhindras." PCR är en känslig metod som påvisar DNA från bakterien, och metoden kan inte skilja mellan levande och döda bakterier. Odling, däremot, visar att det finns levande bakterier i provet. Om kvarkabakterierna i provet är fåtaliga eller inte så "pigga", så finns risk att man inte får med dem, inte får dem att växa eller att andra bakterier som normalt finns i de övre luftvägarna ”växer över” i en odling. När det händer, kan kvarkan missas med enbart odling.
Gömmer sig i luftsäckarna Det vanligaste ställe där kvarkabakterien påvisas i kroniskt skede är luftsäckarna. De ligger på bägge sidorna av svalget hos hästar, med varsin slits formad öppning. Slitsarna ses enkelt med en endoskopikamera. Sekret i luftsäckarna töms normalt till svalget när hästen håller sitt huvud lågt, och kan sväljas eller rinna ut genom näsan. När ett sköljprov ska tas från luftsäcken förs endoskopet in i slitsen med hjälp av en ledare. En kateter förs in genom endoskopet för att skölja luftsäcken med koksaltlösning, som sedan sugs tillbaka för analys. Samtidigt inspekteras luft säcken. Slemklumpar och kratrar (fistelgångar) är tecken på infektion. En fistelgång visar att en böld i en retrofaryngeal lymfknuta har spruckit till luftsäcken, vilket är vanligt vid kvarka. Många studier visar att det varit svårt med
PCR-positiva hästar kan smitta andra Att en häst är PCR-positiv för kvarka vid uppre pade tillfällen fast den inte har symptom tyder på en kronisk infektion i grunden. Ofta kan bakterien, förr eller senare, isoleras från odling från hästen. När vi har följt sådana symptomlösa hästar i pågående projekt ser vi att nytillkomna hästar kan smittas med klinisk kvarka med bölder och allt, eller få en tystare variant av kvarkainfektion. För att stoppa spridning av kvarka är det viktigt
8
TEMA: Sport- och sällskapsdjur
Många tysta smittbärare Tusentals nu levande svenska hästar har haft kvarka. Många av dem är idag tysta smittbärare av kvarkabakterien, Streptococcus equi subspecies equi. Problemet är att vi inte vet vilka de är utan provtagning.
Häst sjuk i kvarka med en pöl av var under sig.
Foto: Privat
1
att känna till denna spridningsväg, och att identifiera och isolera smittspridarna. I stall med omsättning på hästarna kan kvarka annars etablera sig och blossa upp igen och igen genom åren, på nya hästar som inte är immuna. Ska kvarka behandlas med penicillin? Även om kvarkabakterien är penicillinkänslig blir det ofta nedslående resultat av att behandla. Många har fått känslan av att hela utbrottet bara förlängs. Det har flera orsaker, men en av de viktigaste kan vara att en behandlad häst inte utvecklar immunitet mot kvarka. Om hästen då går tillbaka till en miljö där det finns en eller flera smittbärare kan den bli infekterad igen så fort man avbryter behandlingen. Penicillin behövs i regel för att bukt med en långvarig kronisk infektion, men även dessa kan vara svårbehandlade.
1 Vid misstanke om akut kvarka Gör ett nässköljprov eller använd E-swab-pinne. Använd inte traditionella provtagningspinnar. Feber, snuva, hosta, förstorade lymfknutor kan vara symptom på akut kvarka
2 Välj alltid direkt-PCR vid misstänkt akut kvarka
Gittan Gröndahl, tf statsveterinär, SVA
Gör inte enbart odling. Odling kan missa över hälften av kvarkafallen i det akuta skedet. Odling kan dock ge svar för andra bakterier. Gittan Gröndahl är hästexpert vid SVA. Foto: Mikael Propst/SVA
9
Vid misstanke om kronisk kvarka Gör sköljprov av luftsäckarna samt nässköljprov Infektionen är oftast i ena eller båda luftsäckarna, och ibland i bihålorna.
2
Välj alltid direkt-PCR vid misstänkt kronisk kvarka Direkt-PCR är överlägset känsligare än odling för kvarkabakterien också i kroniska fall. De tysta smittbärarna, som vi tänker oss utgör grunden för smittspridning av sjukdomen i landet, är oftast odlingsnegativa men PCR-positiva.
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Dopningskontroll skyddar djurhälsan ”Travsporten skakas av en jätteskandal”, skrev Expressen den 22 juni 2006. Både vinnaren och tvåan i det årets Elitlopp hade lämnat positiva dopningsprov. När sedan SVA fann diklofenak i urinprovet från den franska stjärnhästen, Jag de Bellouet, förlorade den sin sexsiffriga prissumma. Detta trots att ämnet ingår i flera receptfria produkter i Sverige och inte är dopningsklassat för människor. Regelverket för hästsporten vad gäller otillåtna substanser ser helt annorlunda ut jämfört med det som finns för människor inom idrotten. I princip alla ämnen som kan ha en positiv eller negativ påverkan på prestationen, eller temperamentet, är förbjudna att ge en häst i samband med tävling. SVA:s dopningskontroll omfattar därför inte bara klassiska dopningssubstanser, som anabola steroider och centralstimulantia, utan även ämnen som endast kan normalisera prestationsförmågan vid skada. Det kan handla om smärtstillande och antiinflammatoriska preparat, vilka i vissa fall är tillåtna inom idrotten. Rent prestationssänkande ämnen, som lugnande medel och sömnmedel, ingår
också i kontrollen för att undanröja varje misstanke om sabotage. KONTROLLEN HAR TRE SYFTEN Det finns tre huvudsyften med dopningskontroll inom hästsporten: rättvist tävlingsutövande, spelsäkerhet och djurskydd. De två sistnämnda faktorerna utgör en viktig skillnad mot human idrotten i och med att spelet om pengar har en mer framträdande roll inom hästsporten, och att man använder djur som inte själva kan bestämma över sitt tävlande. Man får bara tävla med friska hästar och man får inte överutnyttja dem. Sjukdomar och skador får därför inte maskeras med läkemedel eller
Travhästar bestämmer inte själva över sitt tävlande. Dopningskontroller är därför viktiga som djurskydd. Foto: Bengt Ekberg/SVA
10
Laborator Mikael Hedeland visar en vätskekromatograf kopplad till en tandemmasspektrometer (LC-MS/MS). Med vätskekromatografi separeras olika ämnen och med tandemmasspektrometri vägs molekylerna och fragment av molekylerna. Foto: Mikael Propst/SVA
andra preparat i samband med tävling. Dopnings kontrollen har därmed en mycket väsentlig djurskyddsaspekt. DE FLESTA SUBSTANSER SYNS I URIN Provtagningen på tävlingsplatserna arrangeras av sportorganisationerna, medan SVA endast ansvarar för proverna när de kommit till laboratoriet. Det vanligaste provmaterialet utgörs av urin eftersom de flesta läkemedel och deras omvandlingspro dukter, metaboliterna, återfinns i hög koncentra tion i denna kroppsvätska. Fynd av otillåtna substanser kan därmed göras under en längre tid efter avslutad behandling jämfört med vad som är fallet med blodprover. Om hästen inte lämnar urin inom en viss tid måste dock blodprov tas. Vid SVA:s dopningskontroll används moderna, analytiska metoder baserade på så kallad gas- och vätskekromatografi, kopplade till masspektrometri. Dessa tekniker krävs för att uppnå tillräcklig känslighet i analyserna och för att kunna leverera data som är så säkra att de är hållbara vid en juridisk prövning. Den instrumenttunga verksam heten är beroende av regelbundna, långsiktiga investeringar. Ett kontinuerligt forsknings- och utvecklings arbete bedrivs inom verksamheten. Nya och förfinade metoder behöver hela tiden utvecklas för nya substanstyper för att SVA ska kunna hålla sig i frontlinjen. Vi deltar i olika internationella samarbeten för att snabbt kunna få reda på vilka nya preparat som har hittats, och vilka analys tekniker som används i andra länder.
ling av nya analysmetoder för dopningssubstanser av peptid- och proteintyp var välkommet. De här substanserna har väldigt annorlunda kemiska egenskaper jämfört med klassiska läkemedel och missbrukspreparat, så det krävs oftast speciella metoder för att analysera dem. En del av forsk ningsarbetet bedrivs i samarbete med Uppsala universitet. Nyligen disputerade Axel Rydevik som handletts av artikelförfattarna inom ett projekt med nära anknytning till SVA:s dopningskontroll (se artikel på nästa uppslag). Mikael Hedeland, laborator, SVA Ulf Bondesson, professor, SVA
SVA enda aktören i Skandinavien SVA är den enda aktören inom dopningskontroll av djur i Skandinavien. Kontrollverksamheten har funnits vid SVA sedan 1993 då den flyttades från Uppsala universitet. Varje år analyseras omkring 6 000 prover, från främst trav-, galopp- och ridsporttävlingar i Sverige, Norge och Danmark. Ett fåtal prover från drag- och kapplöpningshundar inkommer också. Ett mer exotiskt inslag var leveransen av prover från kapplöpningskameler förra året, vilket visar att ryktet om SVA:s kompetens har spritt sig ända till Mellanöstern. Dopningskontrollarbetet bedrivs på uppdrag och avtal finns med de största sportförbunden. Nyligen tecknades ett femårsavtal för åren 2015-2019 med den största uppdragsgivaren Svensk Travsport.
SPECIELLA METODER KRÄVS Stiftelsen Hästforsknings anslag nyligen på 1,7 miljoner kronor för ett tvåårigt projekt för utveck
11
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Svampar avslöjar dopning och läkemedelsbiverkningar År 2012, åtta år efter att de hade dopat sig inför OS i Athen, fråntogs två OS-medaljörer sin guld- respektive bronsmedalj. Studier vid SVA visar att en trådsvamp av släktet Cunninghamella kan bidra både till dopningskontroll och läkemedelsutveckling.
djur så finns inga etiska problem. Svamparna odlas först på agarplattor i ett värmeskåp. De förs över till plastburkar med saltlösning. När det är dags för ett experiment blandas lite av svampen med en näringslösning i en e-kolv. Efter tre eller fyra dagars tillväxt i ett värmeskåp tillsätts läkemedlet till näringslösningen och svampen får sedan stå i värmeskåpet i ytterli gare sex eller sju dagar för att bryta ner det tillsatta läkemedlet. Efter att reaktionen stoppats så analyseras näringslösningen i syfte att se vilka metaboliter som bildats. Ett viktigt resultat från projektet är att dessa svampar verkligen kan bilda samma nedbrytnings produkter som hästar och människor gör, vilket har visats för bland annat den lokalbedövande substansen bupivakain. Detta visar att de kan användas för att förutse vilka metaboliter som kan vara av intresse att identifiera inom dopningskontrollen.
De båda guldmedaljörerna hade använt sig av den anabola steroiden oxandrolon. De kunde fällas genom att två tidigare okända nedbrytningspro dukter av steroiden, så kallade metaboliter, hade framställts och identifierats i ett samarbete mellan SVA, Uppsala universitet och Sportuniversitetet i Köln. Bakom framgången låg studier av tråd svampen Cunninghamella, som möjliggjorde att oxandrolon kunde påvisas mycket längre tid efter avslutad behandling, jämfört med vad som varit möjligt OS-året 2004. Det finns ett stort behov av att identifiera och framställa nedbrytningsprodukter från läkemedel och andra missbrukssubstanser av intresse inom dopningskontrollen. Orsaken är att många ämnen omvandlas i så hög grad i kroppen att man istället måste leta efter omvandlingsprodukterna i dopningsproverna eftersom dessa går att hitta mycket längre tid än den substans som intagits. Tillgången på sådana så kallade metaboliter att använda som jämförelsematerial vid analysen är dock begränsad, vilket gör att nya metoder för att framställa dem behövs.
Svampen förenklar framställning En annan viktig upptäckt är det nya koncept som tagits fram för att framställa en typ av metaboliter som kallas glukuronider. Dessa är viktiga både för dopningskontrollen och vid andra typer av rättske miska analyser men de är mycket svåra att köpa. Konceptet går ut på att kombinera kemisk syntes med läkemedelsnedbrytning av Cunninghamella. Glukuronider kan ofta vara svåra att framställa genom kemisk syntes, men genom att ta hjälp av svampen så är det möjligt att på ett enklare sätt tillverka dem. Detta kan hjälpa laboratorierna att få tillgång till dessa metaboliter, vilket underlättar deras möjlighet att bekräfta att någon otillåten substans har använts. Detta skulle vara till hjälp för dopningskontrollen men också för flera andra typer av analyser. Projektet har också lyckats visa att det skulle gå att använda svamparna för att undersöka vissa biverkningar under utvecklingen av nya läkemedel.
IMITERAR NEDBRYTNING Ett forskningsprojekt vid SVA har syftat till att framställa olika metaboliter genom att undersöka om svampar från släktet Cunninghamella kan användas för att imitera nedbrytningen av läke medel hos hästar och människor. Denna modell har använts då den har ekonomiska fördelar samt, viktigast av allt, till skillnad från vid användning av
12
TEMA: Sport- och sällskapsdjur
"Ett viktigt resultat är att dessa svampar verkligen kan bilda samma nedbrytningsprodukter som hästar och människor" Foto: Johanna Wedin
Genom att svampen matades med bland annat paracetamol visades att svampen kan ge indika tioner på att skadliga metaboliter riskerar att bildas i kroppen, något som är viktigt att studera innan nya ämnen testas på människor eller djur. Svampen skulle sedan kunna användas för att tillverka de metaboliter som ger indikationer på att skador kan uppstå i till exempel levern. De tillverkade metabo literna skulle därefter kunna användas för att vidare utreda eventuellt oönskade biverkningar.
Sammanfattningsvis kan man säga att svamparna kan bidra med viktiga kunskaper för både dopningskontrollen och läkemedelsutvecklingen. De har redan bidragit till kampen mot dopning.
Axel Rydevik, farmacie doktor, Uppsala universitet Mikael Hedeland, laborator, SVA Ulf Bondesson, professor, SVA
13
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Forskning:
Hur påverkar lindriga luftvägs infektioner travhästars prestationer? Infektioner i luftvägarna anses vara den främsta orsaken till prestationsnedsättning hos sporthästar. Vissa virusinfektioner är mycket lindriga och kan vara svåra att påvisa. Inom travsporten anser man allmänt att mindre aggressiva virus och förkylningar med lindriga symtom är ett gissel, som ger upphov till nedsatt prestationsförmåga. Typfallet beskrivs som en högpresterande häst som plötsligt tappar formen och inte orkar in i mål. Hästen kan träna bra hemma, men fungerar ändå inte på tävlingsbanan.
som markör för att avgöra om hästen är tillräckligt frisk för träning och tävling. Akutfasprotein analyseras med ett enkelt blodprov. Stor och unik studie Projektet finansieras av Stiftelsen Hästforskning och är en stor och unik studie i sitt slag. Vi har följt hästar i full tränings- och tävlingskondition från flera olika träningsstallar och provtagit dem minst en gång var fjärde vecka under 13 månader för att ta reda på om förkylningar med lindriga symtom och mindre aggressiva virus kan kopplas till prestationsnedsättning hos travhästar. Vi studerar också om det finns virus som vi inte känner till i luftvägarna på travhästar och som kan knytas till plötslig prestationsnedsättning. Ytterligare en frågeställning är om vi kan få en bättre bild av hästens hälsoläge om vi samtidigt tar både blodprov och svabbprov från näshålan på hästen.
HUR SKA PROVSVAR TOLKAS? För att hitta en förklaring till hästens prestations nedsättning tas ofta blodprov för att hitta anti kroppar mot olika möjliga virus. Exempelvis brukar man provta för Rhinitvirus (tidigare benämnd rhinovirus) typ A och B samt Herpes virus 1 och 4. Tolkningen av provsvar är ganska oklar, och betydelsen i förhållande till prestation är inte vetenskapligt helt utredd. Vi vet inte bety delsen av ett högt antikroppssvar mot en specifik virusinfektion hos en tävlingshäst, och vi vet inte heller hur länge antikroppssvaret kvarstår efter genomgången infektion. Nämnda frågor studeras i ett aktuellt projekt. Vi undersöker även om akutfasprotein kan användas
Helena Back, veterinär, SVA, och forskarstuderande, SLU
Foto: Helena Back/SVA
Travtränare vet att man inte ska träna eller starta en häst som har feber eller hostar. Men hur vet man om den har ett virus som bara ger milda symptom men som kan ge nedsatt prestation?
14
Svenskt allvarligt fall av fransk hjärtmask
Förekomst hos räv visar att parasiten är etablerad i Sverige. Hos hund är det ibland osäkrare om det är en lokalt förekommande smitta, eller importerad. Dålig koagulationsförmåga Nyligen remitterades en tvåårig, kastrerad hund, shih-tzu, till smådjurskliniken vid Universitets djursjukhuset, SLU. Den remitterades för utred ning av synbart dålig koagulationsförmåga. Hunden hade förts in från England drygt ett halvår tidigare. Den hade varit dålig sedan två veckor med synliga blödningar till ögonvitorna och nedsatt aptit och symtom på smärta. Efter inskrivning blev den akut sämre under två dagar och utvecklade neurologiska symtom. Blod fanns i urinen. Hunden hade låga blodvärden och verkade ha ont. Vid undersökning påvisades en förlängd koagu lationstid, på 4,8 minuter, samt dålig koagulations förmåga. Bröströntgen visade utbredda förtät ningar i lungvävnaden och runt bronkerna, möjligen orsakade av infektion, samt bristande förmåga för blodet att koagulera. Datortomografi visade 3x1,8x1,3 cm storleks förändring som brett ut sig i hjärnans vänstra framlob och tryckte ihop vänster hjärnventrikel. Blödningarna bedömdes vara färska och ha uppstått de senaste två till tre dagarna och gav bakgrunden till de observerade kliniska symtomen. Angiostrongylus bedömdes vara trolig orsak.
påvisades med Baermann-teknik. Behandling gavs i form av smärtstillande, blodtryckssänkare, plasma och maskmedel (fenbendazol). Hunden tillfrisk nade och sändes hem efter en veckas stationärvård. Den fick fortsättningsvis fenbendazol dagligen i 14 dagar. En uppföljning gjordes efter två veckor. Ägaren tyckte att hunden såg lite dåligt ibland, men annars fanns inga anmärkningar! Inga larver av fransk hjärtmask kunde påvisas i träcken. Ökänt ospecifika symptom Symtomen vid insjuknande av fransk hjärtmask är ökänt ospecifika. Det kan vara hosta, andnöd, koagulationsrubbning med ökad blödningstendens, viktminskning, kräkningar, smärta över buk eller över korsrygg, andra neurologiska eller bortfalls symtom av okänd orsak. Av de symtom som man sett i samband med angiostrongylosis är nedsatt koagulationsförmåga samt förtätningar i lungväv naderna de som visat högst samband. De behöver dock inte alls förekomma i alla fall. Masklarver kan finnas i träck upp till tre veckor efter en lyckad behandling. Oavsett val av mask medel tycks behandling inte alltid lyckas och masklarver kan påträffas igen två månader efter den första behandlingen. En smittad hund bör därför följas upp upprepade gånger med träckprov, eller blodprov.
Dan Christensson, laborator, SVA Kristoffer Dreimanis, veterinär, SLU
Träckprov veriferar diagnosen Denna diagnos verifierades med träckprovsun derökning vid SVA. Träckprov togs efter inledd avmaskning. Levande masklarver fanns kvar, vilka
Dan Christensson, laborator vid SVA.
15
Foto: Marianne Wallin Olsson/SVA
Angiostrongylus vasorum, fransk hjärtmask, har påvisats upprepade gånger i Sverige hos såväl hund som rödräv. Under de senaste sex månaderna har fem fall hos hund diagnosticerats vid SVA.
Larv av fransk hjärtmask. Foto: Bodil Christensson/SVA
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Sjukliga förändringar av hjärtat kan göra att till synes helt friska djur plötsligt dör. Foto: SVA
Cirkulationsrubbning ofta orsak till plötslig död hos sällskapsdjur Plötsliga dödsfall inträffar inte enbart hos människor, utan förekommer tyvärr också hos våra vanliga sällskapsdjur, som hund, katt och häst. Då ett till synes helt friskt djur plötsligt dör finns ofta ett starkt behov, mitt i sorgen, av att få veta vad som egentligen hänt. En obduktion kan då vara till stor nytta. Hos såväl människor som sällskapsdjur orsakas plötslig död ofta av sjukdomar i cirkulations organen, det vill säga i hjärta och kärl. Det finns dock en markant skillnad. Akut hjärtinfarkt, som komplikation till åderförkalkning, och stroke, är vanligt hos människa. Sällskapsdjur drabbas sällan, eller aldrig, av åderförkalkning. Detta innebär i praktiken att akut hjärtinfarkt är en ovanlig dödsorsak hos djur. Stroke är dessutom närmast en raritet. Vad ligger då bakom plötslig död hos sällskapsdjur?
flimmer, i det sjukligt förändrade hjärtat. I en del fall hinner akuta hjärtsviktssymtom med bland annat kraftigt lungödem utvecklas, varvid patienten dör i ”inre drunkning”. Medfödda hjärtfel, såsom förträngningar eller missbildningar av hjärtats klaffar, och defekter i hjärtkammarväggarna, kan också leda till plötslig död. Tumörer som orsak till plötslig död är generellt sett ovanligt. Hos hund finns dock en elakartad kärltumör, hemangiosarkom, som ofta utvecklas i hjärtats förmak. Om tumören brister, fylls hjärt säcken snabbt med stora mängder blod. Hjärtats pumpförmåga hämmas då kraftigt, vilket leder till döden. Plötsliga dödsfall, där man vid obduktion endast finner tecken på akut cirkulationskollaps, före kommer också. I dessa fall är en akut hjärtrytm rubbning förstahandsmisstanke. Farliga störningar i hjärtats retledningssystem, kan uppträda även i ett till synes friskt hjärta. Om man hittar sin hund eller katt död är det inte
Hjärtsjukdom vanlig hos hund och katt Hos hund och katt är de så kallade kardiomyopa tierna relativt vanliga. Kardiomyopatier är en grupp sjukdomar som på olika sätt drabbar och förändrar hjärtmuskulaturen, så att hjärtat inte arbetar normalt. De vanligaste formerna är hypertrofisk (HCM), dilaterad (DCM) och arytmogen högersidig kardiomyopati (ARVC). Plötslig död i samband med kardiomyopati kan orsakas av rytmrubbningar, till exempel kammar
16
TEMA: Sport- och sällskapsdjur
Papegojsjuka orsakas av tålig bakterie Papegojsjukan, psittacos, är en luftvägsinfektion, orsakad av bakterien Chlamydia psittaci. Fåglar och människor kan smittas. Men det finns sätt att kontrollera smittspridning. Hjärtat från en katt med hypertrofisk kardiomyopati (HCM). Hjärtat är förstorat, och vänster förmak kraftigt utvidgat. Foto:SVA
helt ovanligt att frågan om eventuell förgiftning väcks. Förgiftning är dock en ovanlig orsak till plötslig död hos sällskapsdjur.
Erika Karlstam, laboratorieveterinär och patolog, SVA
Foto: Göran Ekeberg
Tävlingshäst kan segna ned Plötsliga dödsfall hos häst ses främst hos tävlings hästar i samband med hård ansträngning. Till synes friska travhästar segnar ner och dör under pågående lopp, ofta under dramatiska former. Vid obduktion finner man ibland att stora kroppspulså dern brustit. I många fall ses dock endast tecken på akut cirkulationskollaps med lungödem, vars orsak tyvärr sällan säkert kan fastställas. Liksom hos hund och katt misstänks dock en rubbning i hjärtats normala rytm kunna utgöra en möjlig bakgrundsfaktor. Hastiga dödsfall, dock oftast föregångna av koliksymptom, förekommer hos häst också vid tarmomvridning, magsäcks- eller tarmbristning och akut tarminflammation. Denna korta översikt gör inte anspråk på att vara heltäckande, men tar upp de vanligare orsakerna till plötslig död hos sällskapsdjur, där sjukdomar och skador i hjärta och kärl intar en framträdande plats.
Framför allt papegojfåglar och duvor drabbas oftare än andra fåglar av papegojsjuka. Symptom som ses är ex ögoninflammation, snuva, tarminfek tion eller lunginflammation. Särskilt hos unga fåglar kan dödligheten vara hög. Fåglar kan också bära på bakterien i flera år men vara symptomfria. Sjukdomen kan bryta ut vid en stressituation, som efter en transport. Inkubationstiden varierar mellan 5 och 14 dagar. Bakterien utsöndras via avföringen och nässekret. Smittan är luftburen och kan överföras via kontakt med andra fåglar, via ektoparasiter eller via kontaminerat material. Eftersom bakterien C. psittaci kan finnas både hos vilda fåglar och hos sällskapsfåglar går det inte att utrota smittämnet. Kontrollera smittspridning Smittspridning går att kontrollera genom att köpa enbart kliniskt friska fåglar, isolera nya fåglar i 30 dagars tid från övriga fåglar, god hygien vid utfodring, daglig rengöring av vatten- och matskålar, att använda material som är lätta att rengöra samt att undvika att damma. Psittacos kan också smitta från fåglar till människor. Infektionen hos människor är respira torisk och kan variera från mild till allvarlig. Dessutom har flera utbrott beskrivits där både fåglar och människor insjuknat. Papegojsjuka är anmälningspliktig. I Sverige har de senaste åren enbart några fall per år rapporterats på fåglar och 2-24 fall på människa. Ifjol noterades ett utbrott bland personer i södra Sverige. I majoriteten av de fallen var kontakten med vilda fåglar den gemensamma nämnaren. Elina Lahti, epidemiolog, SVA
17
TEma: Sport- och sällskapsdjur
Salmonella tycks öka hos katter Hos katter är salmonella en av de viktigaste orsakerna till bakteriell diarré. Nu ökar antalet diagnosticerade salmonellafall hos katt i Sverige.
Vad beror ÖKNINGen på ? De senaste åren har salmonella hos katt ökat i Sverige. Vi vet inte om det är frågan om en verklig ökning eller om katter med diarré nu oftare provtas. Antalet anmälda fall omfattar bara katter som insjuknat och där ägaren tagit katten till veterinär. Veteri nären har då misstänkt salmo nellos och tagit avföringsprov för bakteriologisk undersökning. Mörkertalet är okänt, men
Antalet påvisade salmonellafall hos katter 1993–2013 Antalet påvisade salmonellafall hos ka er 1993 - 2013 250 200 150 100
Foto: Linda Svensson/SVA
Enterobakterien Salmonella orsakar en mag-tarminfektion som kan drabba flera djurslag och människor. Sjukdomsbilden kan variera från en symptomfri infektion till allvarlig magtarminfektion med feber, kräk ningar och diarré. Ibland kan infektionen även få ett dödligt förlopp. I Sverige bedöms infekterade vilda fåglar vara den viktigaste smittkällan för katter. Även rått kött, kontaminerat kattfoder, gnagare samt miljö anses vara smittkällor. I Sverige rapporterades år 1999 för första gången om ett samband mellan ett utbrott av Salmonella Typhimurium hos katter, människor och vilda fåglar. Innan dess rapporterades enbart sporadiska fall av salmonella hos svenska katter.
50 0
Fall
sannolikt stort. På människa räknar man med att det verkliga antalet salmonellafall är cirka sex gånger större än antalet anmälda fall. Det verkar också finnas en årsvariation. Anledningarna till det är inte helt kända men motsvarande årsvariation observeras också hos småfåglar. Det finns även en säsongsvaria tion där antal fall av salmonella smittade katter och småfåglar ökar på vårvintern. Småfåglar bedöms vara viktigaste smittkällan Majoriteten av de kända salmo nellafallen hos katter utgörs av S. Typhimurium, av vilken det finns många olika typer. Med moleky lärbiologiska subtypningsme toder har man klarlagt att samma
18
typ av S. Typhimurium som förekommer hos småfåglar också är bland de vanligaste hos katter och bland inhemska fall hos människor. I en svensk studie visades att importerade livsmedel var den viktigaste smittkällan för de människor som smittas av salmonella i Sverige. Vilda djur och inhemska livsmedelsproduce rande djur utgjorde minimala och ungefär likvärdigt små smitt källor. Siffrorna från studien har stora osäkerheter. Men man kan anta att den reservoar av salmo nella som finns bland vilda djur, framför allt småfåglar, utgör en smittkälla för människor och bedöms vara den viktigaste smittkällan för svenska katter. Elina Lahti, epidemiolog, SVA
Välj rätt läkemedel med VetMIC CLIN GN! Aktuell och säker diagnostik är viktig för arbetet mot antibiotikaresistens. Med testpanelen VetMIC CLIN GN gör du en resistensundersökning med mikrodilution av Gram-negativa bakterier som Escherichia coli, Klebsiella spp., Pseudomonas spp. och Enterobacter spp. Två bakterieisolat testas med en panel (96-håls mikrotiterplatta). VetMIC CLIN GN är anpassad för tolkning med internationell standard enligt CLSI eller EUCAST.
KONTAKT
Sektion för substratproduktion telefon 018-67 40 00 eller e-post
[email protected]
www.sva.se/VetMIC
Diarré eller hosta på grund av parasiter? – SVA har analyspaketen analyspaket för Katt:
Analyspaket för hund:
Mag-tarmparasiter
Mag-tarmparasiter
Vi testar för spolmaskar, koccidier (Isospora, Toxoplasma), Giardia, Cryptosporidium, Tritrichomonas och bandmask.
Luftvägsparasiter Vi testar för Aelurostrongylus, Capillaria och spolmask.
Vi testar för spolmaskar, hakmask, piskmask, koccidier (Isospora spp), Giardia, Cryptosporidium och bandmask.
Luftvägsparasiter
Vi testar för Crenosoma, Fransk hjärtmask (Angiostrongylus sp), Capillaria, Oslerus och spolmask.
Kontakt
Sektion för parasitologisk diagnostik telefon 018-67 43 60 e-post
[email protected]
www.sva.se
19
20206620
DDTTDAFADDAFDFFADTAATTADTAFFTTFTAFDTDDDDDT
Följ oss i sociala medier @SVAexpertmyndig @JensMattsonSVA @GittanGr @YlvaPersson @RovdjurSVA @MooseSVA Statens.veterinarmedicinska.anstalt
STABEN för Kommunikation besök. Ulls väg 2B post. 751 89 Uppsala telefon. +46 18 67 40 00 fax. +46 18 30 91 62 e-post.
[email protected] webb. www.sva.se
20
