Språk i alla ämnen för alla elever

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Språk är kunskapen - Kunskapen är språket löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Språk- och kunskapsutvecklingsplan asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Paulinska skolan 2015 ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm rtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop 1

Inledning Paulinska skolan är en skola för alla! Här sker undervisningen i en mångkulturell miljö och olikheter ses som en tillgång. Våra elever har varierande historia, erfarenheter och framtidsdrömmar. Gemensamt för dem alla är att de har möjligheten och rätten att lyckas. Grundsynen i denna språk- och kunskapsutvecklingsplan är att språk är en social företeelse som utvecklas genom en aktiv användning i interaktion. Det innebär en funktionell språksyn där språket är vår bas för lärande. Språkutveckling är därmed av central betydelse för alla elevers kunskapsutveckling. Språket ska användas och utvecklas i alla ämnen. Därmed är vi alla språklärare. En likvärdig språk- och kunskapsutveckling kräver en gemensam policy där hela vår skola arbetar för att språket bär kunskapen mot samma mål. Det innebär att alla lärare måste skapa strategier för att underlätta/möjliggöra för våra elever att utveckla språket maximalt. Därför ska arbetet med språk- och kunskapsutveckling vara allas ansvar och vara vår skolas primära mål!

Källa: Ingvar Lundberg, Konsten att läsa faktatexter (2012)

Ett väl fungerande språk är en förutsättning för att alla elever ska ha en möjlighet att uppnå den kunskap, trygghet och framtidstro som de har rätt till. Att alla har tillgång till ett rikt språk är en rättvise- och demokratifråga. Språket har en nyckelroll i allt skolarbete. Det är därför skolans viktigaste uppgift att se till att alla elever använder språk i tal, skrift och skapande verksamhet, att de berättar och redogör, lyssnar, samtalar, argumenterar, uttrycker idéer och tankar och vill lära mer. En av utmaningarna på vår skola är att alla lärare i alla 2

ämnen ska skapa ett sammanhang där språk- och kunskapsutveckling är integrerad i undervisningen för att skapa mening och förståelse för eleven. I Lgr 11 betonas det att lärare i alla ämnen har ett gemensamt ansvar för elevernas språkoch kunskapsutveckling. Det innebär att alla pedagoger måste se sin viktiga roll som språkutvecklare. ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar.” (Lgr 11 s.9-10)

Definition Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande innebär en inkluderande och språkutvecklande undervisning som erbjuder våra elever många tillfällen att använda språket i olika situationer och med olika uttrycksätt, både muntligt och skriftligt. Det innefattar även ett vidgat textbegrepp där vi ser språket i alla dess dimensioner. Tal och skrift, att lyssna och läsa är väsentliga delar i detta. Det innebär även en undervisning om språk i undervisningen. En undervisning som bygger på elevernas förförståelse samt en undervisning där kunskapen konstrueras i dialog.

Syfte Syftet med denna språk- och kunskapsutvecklingsplan är att verka för en gemensam grundsyn och höja vår medvetenhet om modersmål, språkutveckling och språkutvecklande förhållningssätt för all personal på vår skola. Den ska även bidra till att främja alla elevers språk- och kunskapsutveckling och på så sätt bidra till högre måluppfyllelse och optimal utveckling i skolans alla ämnen. Därigenom uppnår vi en långsiktig, uthållig och medveten språk- och kunskapsutveckling för alla elever i alla ämnen för årskurs 4-9 på vår skola. ”För att förstå ett ämne måste man förstå ämnets specifika språk. Det gäller alla elever i skolan, men i synnerhet de flerspråkiga eleverna och elever från socioekonomiskt svaga miljöer.” Norberg Brorsson (2013).

3

Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av vår skolas viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar (Lgr 11, kursplaner och betygskriterier s.96).

Mål 

Att alla elever utvecklar ett varierat och välfungerande språk som stödjer kunskapsoch identitetsutvecklingen



Att alla elever utvecklar ord- och begreppsförståelse som främjar kunskap i alla ämnen



Att alla elever kan skriva, läsa och förstå ämnesspecifika texter

Källa: Ingvar Lundberg, Konsten att läsa faktatexter (2012)

Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt Språkutvecklingsplanen ger alla pedagoger en gemensam grund och riktning i det dagliga arbetet. Med ett medvetet förhållningssätt till språket kan och ska alla pedagoger ta ansvar för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det gör vi genom att: 

lyfta fram språkets betydelse för lärande och identitetsutveckling 4



medvetandegöra all personal om att man genom en genomtänkt strategi kan stimulera och stödja språkutveckling bland elever med såväl svenska som modersmål som elever som har ett annat modersmål än svenska



tidigt kunna identifiera elever som behöver extra stöd i sin språkutveckling för att därmed kunna förebygga och undanröja eventuella språk-, läs- och skrivsvårigheter



konkretisera det långsiktiga arbetet med språkutveckling i en plan som anger vad, hur och när kompetensutveckling för personal sker

Hur arbetar vi språk- och kunskapsutvecklande? Språk lär vi oss genom interaktion med andra, mot bakgrund av våra tidigare kunskaper och erfarenheter. I sitt arbete har alla lärare därför ett stort ansvar för att skapa en trygg, tillåtande och genomtänkt lärmiljö, där eleven utmanas samtidigt som han eller hon får den stöttning och den återkoppling som behövs för att utvecklas optimalt.

Alla lärare inom vår skola måste arbeta språkutvecklande, och genomgående pedagogiskt ta tillvara alla situationer i verksamheten. Lärare behöver också ge strukturerad undervisning och vara goda modeller, t.ex. genom att visa eleverna hur de ska göra och genom att inte förenkla språket för mycket. Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande innebär också att vi alltid arbetar med ord- och begreppsförståelse i de olika delmomenten. Ett arbetsområde inleds genom att vi aktiverar elevernas förförståelse. Vi diskuterar de centrala orden och begreppen som är aktuella för området samt förser dem med ord- och begreppslistor. Det innebär också att vi lär eleverna att läsa och förstå olika sorters texter. Samt att vi utifrån mallar lär eleverna att skriva ämnesspecifika texter. Det språk- och kunskapsutvecklande förhållningssättet på vår skola inleds redan i skapandet av varje LPP. I den ska de ämnesspecifika begreppen tydligt visas. Den skall även innehålla bedömningsmatris för vilka förmågor arbetsområdet berör samt redovisningsform. Detta för att redan från början medvetandegöra eleven om vad målet är. ”Utan ett fungerande språk blir det svårt att inhämta kunskaper, resonera kring den, bearbeta den och kommunicera det man lärt. Det blir svårt att nå skolframgång, eftersom vi bedömer våra elever efter deras språkliga förmåga att kommunicera sina kunskaper i våra respektive ämnen.” (Hanna Stehagen flerspråkighet i fokus 2014) 5

Nedan har vi tagit fram ledord som illustreras i pratbubblorna där vi betonar vikten av samarbetet mellan individer, samspelet mellan lärare och elev och mellan elev och elev, de aktiva roller som båda har vid inlärningsprocessen (Skolverket, 2011). Tillvägagångssättet förutsätter tre grundprinciper. Det första är att vi bygger vidare på det eleverna har med sig till skolan: språk, kultur, förståelse och erfarenheter. Det andra är att vi ger den typ av stöttning som eleverna behöver – ett stöd som gör det möjligt att lära sig i och genom samarbete med lärare och andra elever. Det tredje är viljan att låta eleverna få ”överta” ansvaret för och använda de nyförvärvade kunskaperna självständigt och för egna syften (Gibbons, 2006, Hajer, 2010, Wedin, 2011). Vi konkretiserar arbetet i följande ledord:

Förförståelse!

Uppmuntra!

I vår undervisning utgår vi från elevens erfarenheter och förförståelse.

Vi uppmuntrar eleven att pröva sitt språk utan krav på korrekthet.

Stöttning! Vi skapar förutsättning för eleven att lyckas genom att anpassa, ta fram lärverktyg och ger om möjligt tillgång till studiehandledning.

Kontext! Öppna frågor! I klassrummet ställer vi öppna frågor i form av hur och varför istället för slutna frågor som vad, vem och när. Vi ger även kognitivt utmanande uppgifter i syfte att eleven utvecklar språket och kunskapen.

Vi konkretiserar arbetet med hjälp av bilder, film, internet, musik, kroppsspråk, tecken som stöd, mm.

Samarbete! Vår utgångspunkt är samarbete. Tillsammans med en kamrat eller vuxen kan eleven nå nästa utvecklingsnivå. På vår skola ser vi elevens vårdnadshavare som en viktig tillgång.

6

Genrepedagogik – en strukturerad arbetsmodell Ämneslärare har ansvar för att, förutom ämnesinnehållet, även undervisa om ämnets begrepp, språkliga drag och typiska texter. På sikt ska eleverna muntligt och skriftligt behärska berättande, beskrivande, instruerande, förklarande och argumenterande uttryck. Enligt senare forskning lär man sig språket bäst om det sker samtidigt med annan inlärning. Syftet med genrepedagogiken är att få en strukturerad arbetsmodell där vi stöttar eleverna, även de med svenska som modersmål, att utveckla en språklig förståelse som krävs för att tillägna sig centrala ord och begrepp i de olika skolämnena samt kunna förstå och producera olika texter.

Genrepedagogiken är i detta sammanhang ett verktyg som vi på vår skola använder för att arbeta parallellt med både språkutveckling och ämnesundervisning för att få så stor kunskapsutveckling som möjligt hos våra elever. Genom genrepedagogiken kan vi på ett strukturerat sätt lära eleverna läsa och skriva olika ämnesspecifika texter i olika genrer. Vi lär eleverna att texterna har olika syften och visar hur ämnesspecifika begrepp hänger samman samt påvisar hur de ska använda dessa. Genrepedagogiken genomsyras av begreppet stöttning som lyfts fram både i läroplaner och av forskare såsom Gibbons (Gibbons 2006) som menar att lärare kan ge eleverna en 7

stödjande strukturer för att utveckla nya språkliga kunskaper och ämneskunskaper. De centrala teorierna bakom genrepedagogiken vilar på de tre benen där Vygotskys teorier utgör det första benet som anlägger det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv framhåller att eleverna lär i ett sammanhang med andra och kan stöttas att nå den proximala utvecklingszonen med ett medvetet stöd. Det andra benet vilar på Hallidays systematisk funktionella grammatiska teori om språk där han menar att språk lärs in i en social kontext. Slutligen vilar det tredje benet på Rotherys och Martins Cirkelmodell (The Teaching and Learning Cycle) Denna cirkelmodell är en modell för en styrd läs- och skrivutveckling som innefattar fyra steg. Fas 1: bygga upp kunskap om ett ämne, fas 2: titta på förebilder, fas 3: utföra gemensamt för att se hur vi faktiskt gör samt fas 4: tillämpa på egen hand.

8

Förslag på hur du som ämneslärare kan arbeta enligt cirkelmodellen i praktiken:

Källa: www.pedagogstockholm.se

Studiehandledning/ Modersmålsundervisning De flerspråkiga eleverna är ingen homogen grupp, utan lika heterogen som vilken annan elevgrupp som helst vad gäller bakgrund, erfarenheter, språk, förväntningar, värderingar, kultur och socioekonomisk status. De befinner sig på olika nivåer språkligt när de kommer till skolan och har hunnit olika långt i sin utveckling av vardagsspråket och skolspråket beroende på vilka möjligheter till språkutveckling de tidigare mött. Forskning så som Hajer och Messtringa (2010) visar att för att utveckla ett allsidigt språk måste eleverna i all undervisning få rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion. För de elever som har erfarenheter av skolgång i ursprungslandet är det viktigt att de som nyanlända får fortsätta kunskapsutvecklingen på modersmålet parallellt som de lär sig svenska. Det är därför viktigt att eleverna får tillgång till studiehandledning på modersmålet. Detta för att utvecklingen av det svenska språket ska bli så optimal som möjligt.

9

Formativ bedömning I en språk- och kunskapsutvecklande skola är formativ bedömning ett förhållningssätt och ytterligare ett verktyg att nå förståelse för språket för våra elever. Ett sätt att arbeta där HUR står i centrum och där allt är synliggjort – både dina planeringar och syftet med dem och ditt sätt att se på vad som händer i klassrummet och utanför när det gäller varje elevs utveckling. Det är att vara nyfiken på VEM eleven är och vart hon är på väg. Formativ bedömning sker på plats och har fokus på utveckling. Egentligen handlar det om att förstärka de goda pedagogiska insatser vi lärare alltid har arbetat med. Skillnaden är att det nu är bevisat att det är effektivt för elevers resultat tack vare forskning av bland andra Hattie, William och Price.

10

11

Eleverna Eleverna Läraren Läraren

Idé om ett arbetsområde

Omvärlden Omvärlden

Vilket central innehåll kan användas Vilket central innehåll kan användas i i Lpp för att träna och utveckla elev Lpp för att träna och utveckla elevens förmågor?

Läroplan Läroplan

Vilka förmågor ska utvecklas?

Ex. Genom undervisningen i historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda historiska begrepp för att analysera hur historisk Tydliggör krav och kunskapsmål kunskap ordnas, skapas och används. redan i Lpp, matris och i diskussion. Vilka behov finns i gruppen?

På vilka sätt ska eleverna få välja att redovisa sin kunskap?

Hur kan jag anpassa texter och redovisningssätt?

Vilka centrala ord och begrepp ska området ta upp? ☺Gör ord- och begreppslistor.

Hur jag använda genrepedagogiken?

☺Målplansch

Behövs inlästa texter?

☺Måldialog Kan jag göra uppgiften i olika nivåer?

Gör eleven till ägare av sin egen läroprocess! Tydliggör krav och kunskapsmål. Visa Lpp, matriser och elevexempel Lätt eleven sätta egna mål samt utvärdera dessa

Bedömning under lärprocessen

You Tube

IKT verktyg Fronter

Wiki

iMovie Kamratrespons Respons under arbetets gång! Formativ bedömning fortlöpande

Vilka förmågor har eleven visat?

Blogga

Ställ öppna frågor

Case

Filma genomgångar

Utställning

Flippa klassrummet Var befinner sig eleven i förhållande till målen? Vad är nästa steg för eleven

Film

Läraraktiviteter som synliggör lärandet

Utvärdera Reflektera

Vilket är nästa mål för eleven? Dokumentera

Projekt Google +

12

Källor: Hajer, Maakie & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad ämnesundervisning. En handbok. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Stockholm Johansson, Britt & Sandell ring, Anniqa (2010) Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Stockholm Lundberg, Ingvar (2006). Konsten att läsa faktatexter. Natur & Kultur. Stockholm Lgr 2011, Skolverket. Stockholm Skolverket (2011). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573 Stehagen, Hanna (2014). Flerspråkighet i fokus. Gothia fortbildning. Stockholm Vestlin, Lena (red) (2014). Se språket i ämnet, språk- och kunskapsutvecklande undervisning i högstadiet och gymnasiet. Lärarförlaget. Stockholm

13