Språkhistoria del 2 – nutid inkl lånord mm

När blir ett ord svenskt då?  Fas 1: Inlåningsfasen  Få som använder ordet  Kontakt mellan människor sprider det  Fas 2. Spridningsfasen  Hög status på använderna sprider snabbare  Allt fler svenskar hör ordet och kanske ser det i skrift  Allt fler vet vad det betyder även om de inte använder ordet själva.  Fas 3: Etablerat  Många avänder ordet och nästan alla har hört det  Optimalt: införs i SAOL

Du kan påverka SAOL…  Du kan säkert en massa bra ord som inte står i SAOL…  Kolla på hemsidan, www.saol.se  Där finns länken ”Föreslå nya ord” och länk till SAOL på nätet.  Skriv ordet och minst ett exempel på hur ordet används

A. Skriv ner några bra, nya, ord tillsammans med en kompis B. Skriv exempelmeningar

Var kommer orden ifrån då?

 Använder du ord som inte är svenska?  Använder du olika ord beroende på vem du pratar med?  Hittar du och dina kompisar på egna ord ibland?  Varför tror du folk blir oroliga när ”ungdomar” använder ord från andra språk?

4

Alla lånar vi ord…  Alla språk lånar ord  Etymologisk ordbok = var orden kommer ifrån

A. Ta reda på vilka språk de understrukna orden är lånade från. B. Är det några ord som känns svenska? Vilka?

Alla lånar vi ord…  Talspråket liknar skriftspråket alltmer  Alltmer lika i olika delar av landet  Gustav Vasa = Gösta!  Vi lär oss tidigare att skriva och läser fler ord per dag  Skriftspråket är inte facit, det är talspråket!  Gemensamt skriftspråk, men varierande talspråk  Skilj på tal och skrift

Det var inte bättre förr

 Äldre har i alla tider klagat på yngre…  Språket är ett arbetsredskap = förändras  Varje tidsepok har det mest användbara språket för den tiden.  Av ca 5000 nya ord är 95 % nya svenska ordbildningar och endast 3-4 % engelska lånord.  Hotet ligger i att svenskan ersätts av engelska på vissa områden.

7

Varför lånar man ord?  För att vi behöver nya ord  För att vissa språk är på modet = hög prestige  Vi lånar från de vi umgås med, både individer och länder

A. Från vilket eller vilka språk lånar vi idag? B. Varför just de språken tror du? C. Påverkas ditt eget tal av något annat språk just nu? Vilket?

Låneord genom tiderna

Tyska  Störst inflytande  Fornsvensk tid och framåt  Hansan – norra Tyskland  Tyskar grundar flera städer  Många köpmän flyttade hit  Lånade ord för handel, kultur, religion och vetenskap  Nysvenska perioden – södra Tyskland  Krig på 1600-talet gav oss ord inom militären

Franska  Nysvensk period  Hovet och överklassen  Lång spridningstid  1700-1800-talet: franska = fint  Svenska Akademien bildades för att skydda svenskan  Jämför med engelskan idag

Engelska  Idag största språket för lånord  Hög status i hela världen  Näringsliv, ex copywriter, monitor  Nöje, ex art director, gym, såpopera  Sport, ex manager  Ny teknik, ex app, jumbojet  Direktlån kallas anglecism  Äldre lånord har ofta anpassat stavningen, dvs försvenskats  Idag vanligt med ursprungsstavning  Problem att böja i plural  Svårt för en del att förstå?

Fundera och skriv

A. Vilka nackdelar finns med att låna ord? B. Vilka fördelar finns med att låna ord? C. Kan det vara smart att försöka hålla fast vid de ord man redan har i ett språk och försöka utveckla dem? Eller borde man låna fler ord så att världens språk blir mer lika? D.Borde alla tala samma språk? Varför? Varför inte? E. Diskutera det du skrivit med en kompis.