Stagg – Nardus stricta

Stagg – Nardus stricta Familjen Gräs

Stagg växer ofta i kraftiga tuvor, där årets blad syns tillsammans med fjolårets.  Efter blomningen vissnar axet och skärmfjällen spärras ut så att axet antar sin arttypiska kamlika silhuett. 

Gräsen betraktas ofta som ganska kluriga att artbestämma, men stagg utgör här ett undantag. Småaxen (de delar som bär blommorna) är nämligen riktade åt samma håll, vilket syns särskilt tydligt efter blomningen, då skärmfjällen (de yttre, omslutande delarna av småaxet) viker sig utåt och ger det ogrenade axet en kamlik silhuett. Växten är lågvuxen, styv och uppfattas som vass (namnet stagg lär komma från ordet stinga). Innan axet vissnar har småaxen en violett färg. Blomningen sker i juni och juli, men de vissna, kamlika axen kan ses länge efter blomningen. Det finns ett ordspråk som säger: "stagg gör lien slö och ger magert hö". Ordspråket syftar dels på växtens allt annat än mjuka behandling av liebladet, men också på att stagg helst växer på sura, näringsfattiga ängar och naturbetesmarker, där den lärt sig hushålla med den lilla näring som finns att tillgå. I den Dalsländska sägnen om det vilsekomna barnet benämns staggen som villogräs och enligt sägnen gick man vilse om man trampade på staggen, som beskyddades av jättar och skogsrån. Stagg har på grund av sitt utmärkande yttre fått bära en rad olika namn innehållande orden skägg, hår eller borst, till exempel gubbaskägg och borstgräs.

Lästips

Här hittar du stagg

Den nya nordiska floran - s. 876 Hallands flora - s. 731 Smålands flora - s. 186-187 Flora Femsionensis - s. 51 Nyttans växter - s. 396-397

På Haggårdens tomt växer det en del stagg. Leta till exempel nära en rönn vid 6310697 N, 1348773 Ö. I de torraste backarna i närheten av fornlämningarna i Bökeberg finns det också tuvor av stagg.