Stjärnorna och deras utveckling
Short Description
Download Stjärnorna och deras utveckling...
Description
Stjärnorna och deras utveckling Nebulosor med stjärnfödsel (LH95, STSci)
Astronomiseminarium för lärare 20.4 2009 FD Thomas Hackman, Helsingfors universitets observatorium
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
1
Innehåll Vad är en stjärna? Hur uppkommer stjärnor? Stjärnors struktur: Solen som exempel Stjärnornas slutskeden Stjärnor och liv i universum M80 – klotformig stjärnhop Hubble ST (STScI)
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
2
1. Inledning Största delen av universums ljus kommer från stjärnorna Stjärnorna är samlade i galaxer: I Vintergatan finns mer än 100 miljarder stjärnor
Solens närmaste grannstjärna: Proxima Centauri: avstånd ca 4 1013 km Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
Jungfruns galax-hop med Vintergatans stjärnor i förgrunden (Wikipedia)
3
2. Vad är en stjärna Stjärnor består av het gas (plasma) Vid ”födseln”: Mest väte (H) och helium (He) Högst några % andra grundämnen
Stor massa och storlek hög temperatur i centrum Om en gas-kropp är tillräckligt stor och tät temperaturen i centrum tillräckligt hög för kärnreaktioner (fusion) kroppen blir en stjärna Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
4
2.1 Stjärnors energiproduktion Vanligen fusionsreaktioner Gravitationsenergi (i vissa utvecklingsfaser) Kärnreaktioner: Vanligen fusion av väte till helium Fusion av andra lätta grundämnen i slutet av stjärnans liv H -> He via pp-kedjan (Wikipedia)
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
5
2.2 Stjärnors jämvikt Stjärnor befinner sig normalt i hydrostatisk jämvikt: Gravitationen strävar att komprimera Gasens tryck strävar att utvidga Jämvikt
dP dr
GM r r 2 r Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
6
2.3 Stjärnors storlekar och temperaturer Massan: 0.08 – ca 100 solmassor Normal stjärna (i huvudserien): Större massa högre temperatur Yttemperaturen för stjärnor: 3000 – 40000 K Temperaturen i centrum: Miljoner K Stjärnors klassificering enligt temperatur: Spektralklasser: O, B, A, F, G, K, M enligt sjunkande yttemperatur (40000 K 3000 K)
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
7
2.3 För liten eller för stor Om massan < 0,08 solmassor pp-kedjan startar inte brun dvärg Om massan > ca 100 solmassor för intensiv energiproduktion, gravitationen förmår inte hålla ihop stjärnan stjärnornas massor 0.08M -- 100M Kuvat: Hubble ST (STScI) Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
8
3.1 Stjärnor uppkommer ur interstellär materia Gravitationell kollaps i ett gasoch stoftmoln: Materia faller mot centrum av ett molnfragment Kärnområdet blir optiskt tätt gravitationsenergin kan inte stråla ut temperaturen i kärnan stiger
”Protostjärna” ”PMSstjärna” (stjärnor före huvudseriefasen) Huvudserie-stjärna Huvudserien börjar när vätets fusionsreaktioner startar Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
9
3.2 Nyfödda stjärnors stoftskivor
Bilder: Hubble ST (STSci)
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
10
3.3 Huvudserie-fasen Under huvudserien strålar stjärnan jämt och är i jämvikt Energikällan: Fusion av H till He Huvudserien är den längsta fasen i stjärnans liv: Ca 100 miljarder år för små stjärnor Ca 10 miljarder år för solen Ca 5 miljoner år för de största stjärnorna
När H tar slut i kärnan upphör huvudseriefasen Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
11
4. Solen ”En lagom stor stjärna i sina bästa år”
Solen genom en vanlig kameralins (Wikipedia)
Solen 7.7.1992 (Big Bear Solar observatory/NJIT)
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
12
4.1 Solens position Solen är mellan två stora spiralarmar i Vintergatan Bild: NASA/JPLCaltech/R. Hurt
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
13
4.2 Solens struktur Radie ca 700 000 km Effektiv yttemperatur Teff~ 5800 K Central temperatur Tc ~ 14 000 000 K Luminositet L ~ 4 .1026 W Massa M ~ 2 .1030 kg Sammansättning (vid ytan): Väte (H) 73% Helium (He) 25% Andra grundämnen: Syre (O), kol (C), järn (Fe)… Solens ålder ~ 5 miljarder år
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
14
4.3 Solens inre struktur Kärnan = innersta delen Solens inre är radiativ: Energin transporteras med strålning Solens yttre skikt är konvektiva: Energin transporteras med strömningar
Solens struktur (Sakurambo, Wikipedia)
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
15
4.4 Solens rotation Solen roterar inte som en fast kropp utan differentiellt: Ekvatorn roterar snabbare än områdena kring polerna
Differentialrotationen beror på konvektion Solens inre rotation undersöks med hjälp av helioseismologi
Solens differentialrotation vid olika djup och latituder (R. Howe/NOAO)
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
16
4.5 Solens magnetiska aktivitet Konvektionen + differentialrotationen magnetisk dynamo Magnetisk aktivitet syns bl.a. som: Fläckar Flare, korona-utbrott Facklor, plager ... Solfläckar och flare-utbrott, Big Bear Solar Observatory (NJIT) http://sohowww.nascom.nasa.gov/bestofsoho/Movies/movies2.html#flares Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
17
4.5 Solens aktivitets-cykel Solfläckarna följer en ~ 11 års (kvasi)period Egentligen ~22 års magnetisk cykel Långtidsvariationer kan möjligen påverka jordens klimat
Bild: Wikipedia
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
18
5. Stjärnors slutskeden När vätet tar slut i centrum av stjärnan obalans Gravitationen klämmer ihop kärnan Stjärnans slutskeden beror på dess storlek: Liten stjärna vit dvärg Stjärnan av solens storlek röd jätte vit dvärg Största stjärnorna röd jätte supernova möjligen neutronstjärna eller svart hål
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
19
5.1 Planetära nebulosor Slutskedet av sol-liknande stjärnor: Gas strömmar ut i rymden med vit dvärg i mitten
planetär nebulosa
”Spirograf”, ”Kattögat” och ”Eskimo”-nebulosorna, (HST, STScI)
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
20
5.2 Slutskeden för de största stjärnorna (M > 15 M ) Mycket kraftig utvidgning som röd superjätte När vätet tagit slut fusioneras successivt tyngre grundämnen lökaktig struktur
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
Ori, STSci
21
5.3 Supernova (typ II) Ändpunkten för fusionsreaktionerna: Fe När Fe-kärnan växer tillräckligt kollaps explosionsartade fusionsreaktioner i de yttre skikten en stor del av stjärnan exploderar som supernova (typ II)
Kvar blir en kompakt stjärna: Neutronstjärna eller svart hål
Krabb-nebulosan: Resterna av supernovan anno 1054 (Hubble ST, STScI)
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
22
6.1 Materians kretslopp Interstellär materia Kompakta stjärnor
Gasmoln
Stjärna Bilder: HST & ESA Image Gallery
Stjärnrester
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
23
6.2 Stjärnor som källor för liv i universum Stjärnor är långvariga och stabila energikällor Nästan alla grundämnen tyngre än helium har uppkommit via stjärnors utveckling Solsystemet uppkom ur ”återanvänt stjärnstoft”
Nästan alla stjärnor har planeter Det finns > 100 miljarder galaxer, varje galax har ~ 100 miljarder stjärnor Planet som graviationslins Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
24
Material Universum nu –kursens hemsida: http://www.astro.helsinki.fi/opetus/kurssit/univnu/unu.hml
Karttunen et al.: Tähtitieteen perusteet Huovelin & Schultz: Tähtien rakenne ja kehitys (http://www.astro.helsinki.fi/opetus/kurssit/trak/pruju/trk_main.pdf)
Stjärnorna och deras utveckling, 20.4 2009
25
View more...
Comments