Ståndpunkt mot korruption

Ståndpunkt mot korruption

Bakgrund och tillämpning Detta dokument beskriver Swedbank Roburs syn på vad som kännetecknar ett väl utvecklat arbete mot korruption. Vi utgår från denna ståndpunkt i vårt arbete med att påverka bolag. För våra hållbarhetsfonder, där hållbarhetsfrågorna är avgörande för urvalet av bolag, har ståndpunkten också inflytande på urvalet av bolag inom fondfamiljerna Ethica, Talenten och Förbundsfonden. Graden av inflytande varierar beroende på riskerna i respektive bransch och bolag. Swedbank Roburs ägarpolicy anger att miljö, sociala frågor, affärsetik och bolagsstyrning kan påverka fondavkastningen och att Swedbank Robur har ett ansvar att agera i dessa frågor i våra kunders intresse. Swedbank Robur har även undertecknat FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, PRI (Principles for Responsibles Investment).

Vår värdegrund och definition Vår ståndpunkt grundar sig i OECD:s riktlinjer för multinationella företag (sektion VII) samt FN:s konvention mot korruption. Det finns ingen enhetlig användning av korruptionsbegreppet, men vi använder oss av Transparency Internationals definition som lyder: ”korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egens eller annans vinning”. Korruption kan alltså röra sig både om tagande och givande av mutor, kickbacks och otillbörliga förmåner samt bildande av karteller och andra liknande konkurrenshämmande aktiviteter.

Våra utgångspunkter I Swedbank Roburs ägarpolicy framgår att vi anser att bolag ansvarsfullt ska hantera frågor om miljö och klimat, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor samt affärsetik. Affärsetiska frågor och motverkande av korruption är av vikt för samtliga bolag i samtliga länder, men det är extra viktigt för bolag med verksamhet i länder och/ eller branscher med hög förekomst av korruption. Korruption leder till att fördjupa fattigdomen i världen, undergräver demokrati och skydd av mänskliga rättigheter, samtidigt som den skadar handel och minskar förtroendet för samhällets institutioner. För det enskilda bolaget kan korruption undergräva effektiv styrning, leda till att beslut tas på felaktiga grunder och i slutändan försvåra för företaget att växa. Ofta har båda parter i en otillbörlig uppgörelse ett gemensamt intresse av att transaktionerna stannar i det fördolda och risken att upptäckas är därför liten. Under senare år har flera större förändringar gjorts i korruptionslagstiftning och andra regleringar, bland annat genom ny mutlagstiftning i Sverige, UK Bribery Act i Storbritannien och Foreign Corrupt Practices Act samt Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act i USA. Trenden mot kraftigare regleringar ställer allt högre krav på bolag. Brister i bolags korruptionsarbete kan medföra höga kostnader i form av böter och andra avgifter.

Vår syn på bolags arbete mot korruption Vi anser att bolag ska ha god insikt i de korruptionsrisker som föreligger på de marknader där de är verksamma och även ha rutiner för att hantera dessa i samtliga led av deras verksamhet. Bland annat bör bolag arbeta enligt följande: • Led från toppen. Tydligt och konsekvent budskap från styrelse och ledning om nolltolerans av korruption. Utveckla av en företagskultur som bygger på integritet och transparens samt ledningens goda föredöme. • Var konsekvent. Policy som beskriver bolagets syn på korruption och betonar vikten av nolltolerans i alla led och under alla omständigheter. Om bolaget en gång har öppnat upp för korrupt beteende så vet mot parter och kollegor att möjligheten finns. Vidare bör policyn adressera intressekonflikter och partipolitiska bidrag.

2013-04-20

• Kontrollera och följ upp. Organisations- och rapporteringsstruktur som möjliggör kontroll, gärna med rotation på särskilt utsatta positioner. Rutinmässiga internrevisioner av bolagets verksamhet och personal, inklusive ledningens och styrelsens agerande.

www.swedbankrobur.se

• Utvärdera riskerna. Regelbundna riskanalyser med hänsyn till land, bransch, företagsstruktur och olika yrkes­­gruppers utsatthet. • Prata om det. Upprepade utbildningsinsatser för de anställda, men även för partners och leverantörer, gärna kopplat till ersättningssystem. Även skräddarsydda utbildningsprogram för personer på särskilt utsatta positioner. • Utvärdera affärer och partners. Motverkande av korruption inkluderas som en parameter i beslutsunder­ laget vid upphandlingar samt vid due diligence-processer av förvärv, kunder och affärspartners. • Gör det enkelt att rapportera. Whistleblowing-system som är tillgängligt för både anställda och externa parter. Mekanismer för att hantera de anmälningar som kommer in, samt skydd åt whistleblowers som i god tro anmäler misstankar om korruption. • Kommunicera externt. Transparens och extern rapportering kring frågorna, exempelvis antal inrapporterade fall och vidtagna åtgärder, men även betalningar till regimer som har en historia av att intäkter har miss- brukats samt fullständig information om intressen i andra bolag. Vi utgår från detta ståndpunktsdokument i vårt arbete med att påverka bolag. Vi vill för alla våra fonder att de bolag som vi investerar i ska hantera sina korruptionsrisker. Det är ett långsiktigt och kontinuerligt arbete som måste anpassas utifrån bolagets specifika verksamhet, bransch och geografi. Vår uppfattning är att bolag som vi investerar i ska ha en strategi för arbetet och kunna visa hur de vidtagna åtgärderna står i proportion till bolagets risker. För våra hållbarhetsfonder, där hållbarhetsfrågor är avgörande för urvalet av bolag, ligger ståndpunktsdokumentet till grund för vårt urval av bolag. Vi tillämpar dokumentet på samtliga branscher och bolag, men våra förväntningar på bolagens korruptionsförebyggande arbete varierar beroende på branschens och det enskilda bolagets korruptionsrisker. Vi tillämpar därför inte en absolut kravnivå på alla bolag, utan analyserar varje bolag och bransch utifrån dess specifika förutsättningar. För bolag med verksamhet i en bransch eller geografi som är särskilt utsatt för korruption lägger vi, utöver ett grundläggande arbete mot korruption, stor vikt vid full transparens, riskanalyser med avseende på korruption och en tydlig handlingsplan med riktade insatser baserat på resultatet av riskanalysen. Vi anser att bolag genom sitt korruptionsförebyggande arbete med god marginal ska hantera de särskilda risker som föreligger. Bolag vars korruptionsarbete inte motsvarar våra förväntningar utifrån exempelvis bransch och geografi underkänns för investering i våra hållbarhetsfonder.

Mer information, riktlinjer och initiativ • Transparency International – listar i Corruption Perception Index hur korruptionsnivån uppfattas i länder och branscher. • Partnering Against Corruption Initiative (PACI) - har utvecklat anti-korruptionsprinciper, the PACI Principles for Countering Bribery. • Extractive Industries Transparency Initiative (EITI) - global standard för att kontrollera att betalningar mellan stater och råvaruutvinnande företag överensstämmer. • Institutet Mot Mutor (IMM) – har utarbetat ”Vägledande etiska regler för kontakt- och relationsfrämjande förmåner i affärsverksamhet” och en handledning för hur företag kan ta fram och följa upp en policy mot mutor. • Publish What You Pay - kampanjorganisation som syftar till att hjälpa människor i resursrika länder att få sina regeringar att ta ansvar för full redovisning av intäkter från olja, gas och mineralutvinning. • The Business Anti-Corruption Portal – en portal som bland andra Utrikesdepartementet står bakom, där man kan hitta landprofiler, uppförandekoder, e-learningmoduler och andra anti-korruptionsverktyg. • OECD-konventionen om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden – konvention som trädde i kraft 1999 och som har bidragit till att införa lagar som gör det straffbart för företag att muta sig till affärer i andra länder.