Sveriges ekonomiska förbindelser med Tysk

Enheten för inre marknaden

För kännedom: S-E Söder, N L-O Lindgren, UD-UrH Chefen, UD-EU Chefen, UD-EIM H Emsgård, UD-EU G Grén, UD-EIM G Lind, UD-EIM C Meimoun, UD-EU K Lindberg, UD-EU Ambassaden i Berlin Tysk-Svenska handelskammaren Exportrådet ISA

YTTRANDE 2004-02-13

Dnr 154-2886-03

Utrikesdepartementet EU-enheten

Sveriges ekonomiska förbindelser med Tyskland (bilagor) §

Tyskland är, jämte USA, Sveriges viktigaste handelspartner.

§

Telekommunikationsutrustning, transportmedel, maskiner och papper är de viktigaste varorna Sverige utför till Tyskland. De viktigaste införselvarorna från Tyskland är transportmedel, maskiner, kemiska produkter och konsumentvaror.

§

Bioteknik, miljöteknik, livsmedel och möbelindustrin nämns som branscher med investeringspotential på den tyska marknaden. Lågpriskedjor inom livsmedel och byggmateriel samt logistikföretag är exempel på branscher som har varit framgångsrika på den svenska marknaden.

§

Geografiska kärnområden för svenska affärsaktiviteter i Tyskland är regioner kring Düsseldorf, Frankfurt, Hamburg och (genom Vattenfalls förläggning av huvudsätet) numera även Berlin.

§

Att Sverige inte deltar i eurosamarbetet kan på sikt försvaga investeringsklimatet i Sverige.

§

Typiska handelshinder på den tyska ma rknaden på varuområdet är problem kring ömsesidigt erkännande och märkningskrav. På tjänsteområdet är det särskilt byggbranschen som upplever administrativa problem vilket enligt vår bedömning har lett till det sjunkande intresset att göra affärer i Tyskland.

§

Ett aktuellt problem som rör den svenska marknaden gäller krav från fackföreningar att arbetsgivaren ska betala en tilläggspe nsion för sina tillfälligt stationerade arbetstagare i Sverige.

B O X 6 8 0 3 , 113 8 6 ST O C K H O L M BE S Ö K S A D R E S S : D R O T T N I N G G A T A N 8 9 T E L E F O N : 0 8- 690 4 8 0 0 , F A X 0 8 -3 0 67 5 9 E - P O S T : R E G I S T R A T O R@ K O M M E R S E . SE W W W .K O M M E R S . SE

Yttrande 2004-02-13

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Uppdraget ............................................................................................... 3 2 Den ekonomiska situationen i Tyskland ................................................. 3 2.1 Den ekonomiska utvecklingen ........................................................ 3 2.2 Prognoser för 2004 .......................................................................... 4 3 Tysklands roll och vikt i världsekonomin .............................................. 4 3.1 Andel av världens BNP ................................................................... 4 3.2 Andel av världshandeln ................................................................... 5 3.3 Forskning och utveckling ................................................................ 8 3.4 Geografisk fördelning av viktiga branscher .................................... 9 4 Handel mellan Sverige och Tyskland ..................................................... 9 4.1 Varuutförsel................................................................................... 10 4.2 Varuinförsel................................................................................... 12 5 Svenska företagsetableringar i Tyskland .............................................. 13 5.1 Investeringar .................................................................................. 13 5.2 Företagsförvärv.............................................................................. 13 5.3 Geografisk fördelning av svenska dotterbolag i Tyskland ............ 14 6 Tyska företagsetableringar i Sverige .................................................... 15 6.1 Investeringar .................................................................................. 15 6.2 Företagsförvärv.............................................................................. 15 6.3 Utvecklingen av investeringsklimatet i Sverige ............................ 16 6.4 Erfarenhet av etablering i Sverige – några exempel...................... 16 7 Handelshinder mellan Sverige och Tyskland ....................................... 17 7.1 Handelshinder på den tyska marknaden........................................ 17 7.1.1 Varor/Tekniska handelshinder................................................ 17 7.1.2 Tjänster ................................................................................... 18 7.1.3 Skatter ..................................................................................... 20 7.1.4 Statsstöd.................................................................................. 20 7.2 Handelshinder på den svenska marknaden.................................... 21

2(21)

Yttrande 2004-02-13

1 Uppdraget Kommerskollegium har av Utrikesdepartement ombetts att belysa hur Sveriges ekonomiska förbindelser med Tyskland har utvecklats under senare år. I rapporten har vi särskilt tagit hänsyn till Tysklands roll och vikt i världsekonomin och inom EU, handeln mellan Sverige och Tyskland samt företagsetableringar av tyska företag i Sverige respektive svenska företag i Tyskland. Aktuella bedömningar om vilka branscher och geografiska områden som är viktigast för Sverige har bl.a. inhämtats av Tysk-Svenska handelskammaren, Exportrådet och ambassaden i Berlin, Invest in Sweden Agency (ISA) och Invest in Germany. Kollegiet har därutöver varit i direkt kontakt med enstaka företag och inhämtat aktuella bedömningar om investeringssituationen i respektive länder. Som kontaktpunkt för handelshinder på den inre marknaden (så kallat SOLVIT-center 1 ) har vi även analyserat vilka typer av handelshinder som förekommer på den tyska respektive svenska marknaden. Den bild vi på kollegiet har av rådande handelshinder med Tyskland bekräftas av utvecklingen som beskrivs i denna utredning.

2 Den ekonomiska situationen i Tyskland 2.1 Den ekonomiska utvecklingen2 Tyskland, det tidigare ekonomiska lokomotivet i Europa, har under längre tid haft en lägre tillväxt än jämförbara partnerländer. Den genomsnittliga tillväxten åren 1992-1999 var ca 1,5 procent. Efter en tillfällig uppgång år 2000 föll tillväxtsiffran och stannade vid 0,2 procent 2002. Sedan dess har Tyskland befunnit sig i en utdragen tillväxt- och förtroendekris hos både medborgarna och näringslivet. Genom en rad reformer försöker nu den tyska regeringen att återvinna förtroendet. Stagnationen i den tyska ekonomin kan hänföras till många olika faktorer och åsikterna om vad den svaga tillväxten beror på går isär. Enligt de sex ledande tyska ekonomiska instituten är den långvariga eftersläpningen i tysk ekonomi i huvudsak hemmagjord och hänger ihop med den tyska återföreningen. Enligt Europeiska kommissionens beräkningar är återföreningen orsak till en tredjedel av den tyska ekonomins låga tillväxt sedan 1990-talet. Tysklands återförening har inneburit överraskande stora kostnader. Kostnaderna för den ekonomiska och sociala integrationen av det forna Östtyskland motsvarar årligen cirka 5 procent av BNP. Arbetslösheten i östra Tyskland ligger i dag på omkring 20 procent (i hela Tysk-

1

SOLVIT är ett elektroniskt nätverk inom EU/EES (i Europeiska ko mmissionens regi) som har till uppgift att informellt försöka lösa konkreta problem som uppstår på EU:s inre marknad 2 Exportrådet – landrapporter Tyskland, rapportering från ambassaden i Berlin

3(21)

Yttrande 2004-02-13

land på 10,5 procent). Även kostnaderna inom sjukvårds- och pensionssystem har ökat kraftigt. Förutom återföreningens kostnader anges som orsak för den tyska stagnationen föråldrade administrativa strukturer, särskilt inom arbetsmarknaden och socialförsäkringssystemen. Den politiska splittring som råder i landet och den federalistiska strukturen som försvårade bl.a. samsynen kring reformarbetet (så kallade Agenda 2010), nämndes som ytterligare faktorer för Tysklands stagnation. Utåt är tysk ekonomi dock fortfarande slagkraftig med fortsatt stark internationell konkurrenskraft. Varuexporten är en av de få tillväxtkomponenterna i tysk ekonomi under senare år. Problemet är den inhemska efterfrågan både när det gäller privat konsumtion och investeringar. Ett grundläggande dilemma var att de stora finansiella underskotten i förening med stabilitetspaktens krav framtvingade en kontraproduktiv ekonomisk politik med skatteökningar och besparingar vilket i sin tur bidrog till att hålla den inhemska efterfrågan nere vilket försvårade ansträngningarna att minska arbetslösheten.

2.2 Prognoser för 2004 År 2004 inleddes med en rad reformer, t.ex. av socialsystemet och skattelättnader på 15,6 miljarder euro, för att åter få i gång den tyska ekonomin. Ekonomer ser positiv på den tyska utvecklingen som borde gynnas av konjunkturuppgången i USA, Asien och Östeuropa. Enligt tyska forskningsinstitut beräknas tillväxten för 2004 ligga mellan 1,4-1,8 procent. Östutvidgningen den 1 maj 2004 kommer ytterligare att gynna Tyskland som redan i dag är största handelspartner för nästan alla nya medlemsländer. Drygt 8 procent av den tyska varuexporten går till dessa länder, nästan lika mycket som exporten till USA på 10,3 procent. Tyska företag svarar dessutom för drygt 22 procent av de sammanlagda direktinvesteringarna i de nya medlemsländerna och har därigenom en stark ställning på marknaden. 3

3 Tysklands roll och vikt i världsekonomin 3.1 Andel av världens BNP Tyskland är världens tredje största industrination efter USA och Japan, med en BNP 2002 på 1975 miljarder dollar, vilket innebär 6,1 procent av världens samlade BNP. EU(15) ligger i storleksordningen på andra plats efter USA med 8 531 miljarder dollar i BNP vilket motsvarar 26,6 procent. Sveriges andel av den totala BNP var 2002 0,7 procent. 4 3 4

Svenska Dagbladet, 29 januari 2004 Main economic Indicators, 2003/2, OECD, bilaga 1

4(21)

Yttrande 2004-02-13

5(21)

Andel av världens BNP 2002 % 32,3 35 26,6

30

25

20

15

6,1

10

0,7

5

0 USA

EU(15)

Tyskland

Sverige

3.2 Andel av världshandeln Tyskland har under efterkrigstiden kännetecknats av ekonomisk styrka och en världsledande exportindustri. Den inhemska ekonomin är väl utvecklad i kraft av den stora inhemska marknaden och det stora skiktet av mellanstora företag, vilka i många hänseenden utgör ryggraden i den tyska ekonomin. Tyskland är efter USA världens näst största handelsnation och svarar för cirka 10 procent av världens totala export. Exporten uppgick år 2002 till 613 miljarder dollar medan importen motsvarade 494 miljarder dollar. 5 Frankrike, USA, Storbritannien och Italien är de största mottagarländerna av den tyska exporten. 6 Importen till Tyskland dominerades 2002 av Nederländerna, Frankrike och Belgien. 7 Till de viktigaste export- och importvarorna räknas fordon, maskiner, kemikalier, telekommunikationsutrustning samt järn och stål. 8 I samband med den ekonomiska krisen som drabbade många länder i slutet av 1998 tappade Tyskland cirka 40 procent av sin export till Sydostasien. Även varuutförseln till andra EU- länder påverkades negativt. En återhämtning skedde emellertid redan året därpå vilket anses bero på att euron, till vilken D- marken var knuten, var så lågt värderad att de tyska exportprodukterna blev konkurrenskraftigare. 5

Bilaga 2 Bilaga 3 7 Detta på grund av att importen från Nederländerna respektive Belgien i många fall egentligen utgörs av import från tredje land som förs in via Rotterdam och Antwerpen 8 Bilaga 4 6

Yttrande 2004-02-13

6(21)

Tysklands varuexport och -import 2002 Miljoner euro

Frankrike

Export 69 775

1

Nederländerna

Import 59 396

1

USA

66 596

Storbritannien

54 227

2

Frankrike

49 880

2

3

Belgien

38 048

Italien

3

47 442

4

Storbritannien

33 440

4

Nederländerna

39 539

5

Italien

33 357

5

Österrike

33 268

6

USA

32 776

6

Belgien

31 216

7

Österrike

21 997

7

Spanien

29 654

8

Schweiz

20 997

8

Schweiz

26 634

9

Kina

19 058

9

Polen

16 063 10

Tjeckien

16 196 10

Tjeckien

15 984 11

Japan

15 965 11

Kina

14 495 12

Spanien

15 215 12

Sverige Japan

13 470 13 12 171 14

Polen

14 028 13

Ryssland

12 891 14

Ryssland

11 352 15

Ungern

11 696 15

Ungern

11 157 16

Norge

10 810 16

Danmark

10 887 17

Danmark

9 437

17

Turkiet

7 393

18

Portugal

6 795

19

Sverige Turkiet

8 867 6 577

18 19

Finland

6 642

20

Irland

6 448

20

EU:s varuexport till Tyskland Värde miljarder euro

323,3

330,0 317,0

313,7

320,0

311,5

310,0 300,0

290,0 275,1 280,0 270,0

260,0 250,0 1999

2000

2001

2002

2003

Anm.: Statistik för år 2003 föreligger ännu inte för hela året. I diagrammet har 2003 års statistik därför uppskattats utifrån tillgänglig delårsstatistik. Se bilaga 5

Yttrande 2004-02-13

7(21)

EU:s varuimport från Tyskland Värde miljarder euro

400

355,5

350,8 334,6

350

338,4

288,8

300 250 200 150 100 50 0 1999

2000

2001

2002

2003

Anm.: Statistik för år 2003 föreligger ännu inte för hela året. I diagrammet har 2003 års statistik därför uppskattats utifrån tillgänglig delårsstatistik. Se bilaga 6

Tysklands utrikeshandel fördelat på delstater 20029 Miljoner euro Avsändar- resp. mottagardelstat Nordrhein -Westfalen Bayern Baden-Württemberg Hessen Niedersachsen Hamburg Rheinland-Pfalz Schleswig-Holstein Bremen Saarland Sachsen Berlin Brandenburg Sachsen-Anhalt Thüringen MecklenburgVorpommern Ej fördelat 10 Totalt

9

Import

Export

122 443 85 756 77 956 47 586 44 841 36 439 17 681 12 182 10 532 9 234 8 313 6 183 5 869 4 322 4 233

119 622 102 472 103 762 32 713 48 793 21 855 26 557 11 728 10 184 9 389 13 932 9 232 4 593 4 875 5 086

2 008

2 267

26 779 522 357

124 199 651 259

Tabellen avser varuhandel 23 % av den tyska exporten kan inte fördelas på någon individuell delstat

10

Yttrande 2004-02-13

8(21)

3.3 Forskning och utveckling För att stärka Tysklands innovationskraft gör tyska regeringen stora satsningar inom utbildning och forskning inom ramen för ett program som kallas ”partnerskap för innovation”. Regeringen höjde budgeten för utbildning och forskning mellan 1998 och 2004 om 34%. Prioriterade institutioner är skolor och högskolor. Särskilda ”Center för innovationskompetens” byggs upp, framförallt i östra Tyskland. Inom forskningen satsar staten famförallt på informations- och kommunikationsteknik (Tyskland nysatsar 3,6 miljarder euro under 2002-2006 på FoU inom IT/Telekom11 ). Optik, materialforskning och miljöteknik är ytterligare områden som prioriteras. Bioteknik och nanoteknik nämns som områden med stort tillväxtpotential. 12 Tyska företag står för 9,7 procent av de totala FoU- investeringarna i världen. De tyska företagen Daimler Chrysler och Sie mens satsar mest pengar på FoU av företagen i EU. På tredje plats kommer svenska Ericsson och som fyra ligger tyska Volkswagen. 13

Utgifter för forskning och utveckling i Tyskland Miljoner euro Statliga och privata institu tioner

Högskolor

Industri

Totalt

1991

5 457

6 145

26 246

37 848

1992

5 500

6 609

26 579

38 689

1993

5 875

6 817

25 933

38 624

1994

5 932

7 059

25 910

38 902

1995

6 266

7 378

26 817

40 460

1996

6 305

7 652

27 211

41 169

1997

6 272

7 677

28 910

42 859

1998

6 547

7 768

30 334

44 649

1999 2000 2001

6 632 6 873

7 937 8 146

33 623 35 600

48 191 50 619

7 146

8 524

36 332

52 002

År

Källa: Statistisches Bundesamt Deutschland

11

Vinnova, verket för innovationssystem Bundesministerium für Bildung und Forschung, Invest in Germany. Bilaga 7 13 Bilaga 8 12

Yttrande 2004-02-13

9(21)

Länder med flest patentgodkännande inom EU (2002) Tyskland 25%

USA 24%

Japan 17% Italien 3%

Övrigt 9% Sverige 2%

Frankrike 8%

Schweiz 4% Storbritannien 5% Nederländerna 3%

3.4 Geografisk fördelning av viktiga branscher Bilindustrin, som är Tysklands viktigaste bransch, 14 är spridd över hela landet med kärnområden i södra Tyskland: Volkswagen har sitt säte i Niedersachsen, Ford finns i Nordrhein-Westfalen medan BMW, Audi och MAN finns i Bayern och Porsche och Daimler Chrysler (MercedesBenz) i Baden-Württemberg. Den tunga industrin dvs. stål, papper och kemi finns också i hela landet (tidigare har den främst varit lokaliserad till Ruhr-området), dock med tyngd i Nordrhein-Westfalen, Hamburg, Hessen och Bayern. Hamburg är viktig för i första hand handel och media. Musikindustrin finns i Berlin. Bayern tillsammans med Baden-Württemberg är huvudområden för IT och medicinteknik. Bioteknik är stark i München, Heidelberg och Be rlin. I Dresden satsar man mycket inom forskning.

4 Handel mellan Sverige och Tyskland Tyskland är det ekonomiskt mest betydande av Sveriges grannländer. Det ekonomiska utbytet är traditionellt intensivt och utgör en väsentlig del i de tysk-svenska förbindelserna sedan Hansatiden. Tack vare Sveriges medlemskap i EU och deltagande i den inre marknaden har de ekonomiska förbindelserna ytterligare förstärkts.

14

Export av fordon utgör 19 procent av den tyska exporten, motsvarande 124 miljoner euro. Tyskland är den tredje största fordonstillverkaren i världen (efter USA och Japan) och störst inom EU där det står för 32 procent av fordonstillverkningen, jämfört med Sveriges 3 procent. Se bilaga 9

Yttrande 2004-02-13

Tyskland är, jämte USA, Sveriges viktigaste handelspartner när det gäller varor. 15 Under år 2002 gick 10,1 procent av Sveriges totala varuutförsel till Tyskland, medan införseln av tyska varor utgjorde 18,6 procent av Sveriges totala import. Sverige kommer år 2002 på trettonde plats som exportmarknad (efter Kina, som gick om Sverige) och på artonde plats som importmarknad för Tyskland (Sverige gick om Irland). 16

4.1 Varuutförsel Fyra branscher står tillsammans för mer än hälften av den svenska varuutförseln till Tyskland: §

Telekommunikationsutrustning

§

Transportmedel

§

Maskiner

§

Papper/papp

Den tyska andelen av den svenska varuutförseln uppgår idag till ca 10 procent. Ekonomer förväntar sig dock något stigande affärsaktiviteter i Tyskland och nivån kommer enligt Tysk-Svenska handelskammarens uppskattning att stabilisera sig de närmaste åren mellan 10 och 11 procent. Trots att Tyskland redan i dag är Sveriges största handelspartner har den svenska varuutförseln till la ndet stor ytterligare potential. Med sina 82 miljoner invånare är den tyska marknaden nästan tio gånger större än den svenska. Den tyska köpkraften per capita är i genomsnitt högre än den svenska. Under 2002 gick USA för första gången upp som Sveriges största exportmarknad, en position som Tyskland tidigare haft sedan 1964, med några få avbrott. Tyskland ligger dock kvar på andra plats (även under perioden januari till september 2003) och är fortfarande en mycket viktig exportmarknad för Sverige. 17 År 2002 uppgick den svenska utförseln till Tyskland till 79,8 miljarder kronor, 18 vilket motsvarar en minskning om ca 4 procent jämfört med år 2001. Varuutförseln uppgick under perioden januari till september 2002 15

För tjänster saknas statistik. En indikation på att Tyskland även på tjänstesidan är av mycket stor vikt är siffror från turistbranschen. Tyskland ligger på andra plats när det gäller övernattningar i Sverige, efter Norge. Sedan år 2000 har antal tyska gästnätter i Sverige ökat med ca 10 procent. Bilaga 10. 16 Det finns vissa brister i den statistiska redovisningen inom EU. Information om ursprungsland redovisas inte för den import som kommer till Sverige via annat EU -land. Detta medför att t.ex. Sveriges import från EU överskattas med ca 30-40 miljarder årligen efter 1994 (och importen från länder utanför EU underskattas i motsvarande mån). Import från tredje land via ett annat EU-land redovisas nämligen i importstatistiken med avsändarlandet i EU som svensk motpart 17 Exportrådet 18 Enligt Tysk-Svenska handelskammaren 8,6 miljarder Euro under 2002

10(21)

Yttrande 2004-02-13

11(21)

till 59,8 miljarder kronor. Motsvarande period för 2003 var 62,1 miljarder kronor, dvs. en ökning om 4 procent. Man kan därmed se en ökning under 2003 beträffande den svenska varuutförseln till Tyskland, efter 3 års nedgång.

Svensk varuutförsel till Tyskland Värde miljarder kr

87,4

90,0

83,2

77,5 80,0 70,0

79,8

82,8

76,9

72,9

70,0 66,4

62,8

60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Anm.: Statistik för år 2003 föreligger ännu inte för hela året. I diagrammet har 2003 års statistik därför uppskattats utifrån tillgänglig delårsstatistik. Se bilaga 11

Minskningen av varuutförseln till Tyskland de senaste åren beror enligt ekonomer på följande: §

Andra regioner, inte minst USA och Asien, har fått större betydelse för Sverige och andra EU-länder.

§

För att göra goda affärer i Tyskland är det ofta nödvändigt att etablera sig med ett eget dotterbolag i Tyskland. Detta förklarar också varför omsättningen för de svenska dotterbolagen i Tyskland oftast är större än den svenska utförseln. Det kan innebära mindre direktutförsel till Tyskland, men totalt sett högre koncernomsättning.

§

Sjunkande köpkraft hos privata hushåll i Tyskland har lett till en minskad efterfrågan på konsumentvaror och personbilar.

§

Intresset och strävan att etablera sig i Tyskland är svagt. Det finns enligt Tysk-Svenska handelskammaren fortfarande stora möjligheter för svenska företag att etablera sig i Tyskland.

§

Valutasvängningen har spelat en stor roll. Sedan i början av 1996 har valutasituationen mellan D- marken och kronan varit stabil. Med Sverige utanför Euroområdet återstår en stor osäkerhet. En viktig roll spelar även den vikande dollarkursen.

Yttrande 2004-02-13

12(21)

§

Enligt Exportrådet är telekomsektorn den bransch som drabbats mest och som lett till de sjunkande siffrorna tillsammans med pappersind ustrin, som sjönk på grund av den internationella prisnivån.

§

Varorna går ofta via andra transportvägar, t.ex. från svenska dotterbolag i andra medlemsländer, varför statistiken inte är helt pålitlig.

4.2 Varuinförsel Sverige importerar framförallt följande från Tyskland: §

Maskiner

§

Transportmedel

§

Kemiska produkter

§

Konsumentvaror

Tyskland är Sveriges största införselland före Danmark och Norge och även ett av de få länder där Sverige har en negativ handelsbalans, dvs. den svenska varuinförseln från Tyskland är större än Sveriges varuutförsel till Tyskland. Varuinförseln ifrån Tyskland stod under 2002 för 18,9 procent av Sveriges totala import. Införseln uppgick till 119,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 3 procent jämfört med 116,2 miljarder 2001. Varuinförseln uppgick under perioden januari till september 2002 till 88,5 miljarder kronor. Motsvarande period för 2003 var 91,7 miljarder kronor, dvs. en ökning med 4 procent. Därmed bygger Tyskland ut sin dominerande ställning som huvudimportkälla för Sverige.

Svensk varuinförsel från Tyskland Värde miljarder kr

140,0 118,0

116,2

119,7

124,7

120,0 104,4 100,0

102,5

92,5

90,5 84,2

80,0

73,6

60,0

40,0

20,0

0,0 1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

Anm.: Statistik för år 2003 föreligger ännu inte för hela året. I diagrammet har 2003 års statistik därför uppskattats utifrån tillgänglig delårsstatistik. Se bilaga 12

Yttrande 2004-02-13

5 Svenska företagsetableringar i Tyskland 5.1 Investeringar Den tyska marknaden attraherade 2002 särskilt investeringar från Nederländerna, Storbritannien, Belgien och Irland. Sverige låg 2002 på en sjunde plats. De svenska direktinvesteringstillgångarna i Tyskland låg på 80 miljarder kronor 2002 vilket innebär en minskning om 19 miljarder kronor jämfört med år 2001. Minskningen förklaras enligt Riksbanken delvis av koncernomstruktureringar. 19 Tysk-Svenska handelskammaren påpekar att några svenska branscher har stor potential på den tyska marknaden. Som exempel nämns möbelindustrin, miljöteknik och livsmedel. Bioteknik skulle kunna överraska i positiv bemärkelse. 20

5.2 Företagsförvärv StoraEnsos uppköp av Feldmühle och SCAs uppköp av tyska PWA Dekor innebär att dessa företag är störst inom papperstillverkning i Tyskland. Flera svenska företag har marknadsledande positioner inom sina respektive branscher, t.ex. Sandvik, Tetra Pak och Alfa Laval. Tyskland utgör den största marknaden för vissa svenska företag, t.ex. IKEA (med säte i Nederländerna) och H&M (som helt nyligen köpte tyska GAP). Stor omsättning har dessutom SKF, Ericsson och SEB (SEB har köpt tyska BfG-Bank). Som det mest betydelsefulla svenska engagemanget i Tyskland anses etableringen av energikoncernen Vattenfall i Berlin och uppköpet av ett antal tyska energiföretag. 21 Därmed ligger Vattenfall på tredje pla ts i tysk energiförsörjning och är numera det största svenska dotterbolaget.

19

Bilaga 13 Schwedische Handelskammer, Jahrbuch 2003 21 BEWAG, VEAG, LauBAG och HEW 20

13(21)

Yttrande 2004-02-13

14(21)

5.3 Geografisk fördelning av svenska dotterbolag i Tyskland Geografiska kärnområden för svenska affärsaktiviteter är regionerna kring Düsseldorf, Frankfurt, Hamburg och (genom Vattenfalls förläggning av huvudsätet) numera även Berlin. Svenska dotterbolag i Tyskland Postnr område

Företag

Anställda

Antal 2003

2002

0=Dresden

12

14

1,7

6 500

6 500

4,6

800

800

2,3

1=Berlin

65

64

9,3

27 700

14 900

19,8

7 000

4 700

20,0

2=Hamburg

153

153

21,9

23 300

21 000

16,6

6 250

6 050

17,8

3=Hannover

46

50

6,6

4 700

4 700

3,4

1 000

1 000

2,9

4=Düsseldorf

131

136

18,7

16 500

30 300

11,8

4 900

5 800

14,0

64

67

9,1

6100

6 200

4,4

2 500

2 700

7,1

6=Frankfurt

105

113

15,0

20 100

20 800

14,3

4 650

4 650

13,3

7=Stuttgart

53

62

7,6

7700

9 500

5,5

1 350

1 600

3,9

8=München

40

38

5,7

12 000

10 000

8,6

2 550

2 450

7,3

9=Nürnberg

31

29

4,4

15 400

14 100

11,0

4 000

3 750

11,4

700

726

100

140 000

138 000

100

35 000

33 500

100

5=Köln

Summa

% Antal 2003 2003

Omsättning 2002

% Miljoner euro 2003 2002 2001

Källa: Tysk-Svenska Handelskammaren och Kommerskollegium. Färgnyanserna i kartan till höger är bara till för ökad synlighet

% 2002

Yttrande 2004-02-13

6 Tyska företagsetableringar i Sverige 6.1 Investeringar Den svenska marknaden har varit särskilt framgångsrik i att attrahera investeringar från USA, Finland och Storbritannien. Tyska direktinvesteringstillgångar i Sverige uppgick år 2002 till 63 miljarder kronor. 22 Detta innebär en minskning om 7 miljarder kronor jämfört med år 2001.23 Tyska företag investerade 2002 framförallt i länder som Storbritannien, Frankrike och de nya medlemsländerna. Sverige kommer först på tionde plats. Viktigaste investeringsregioner är Stockholm, Göteborg och Malmö. Ekonomer bedömer att det finns en oexploaterad potential av direktinvesteringar från Tyskland, t.ex. inom högteknologibranschen. En rapport från OECD visar att Sverige tog emot 15 procent av de utländska direktinvesteringarna i högteknologiska branscher bland OECD- länderna me llan 1995-2002. Resultatet tyder på att högteknologisk kompetens har spelat särskilt stor roll för Sveriges attraktionskraft som investeringsland under perioden. 24

6.2 Företagsförvärv Det finns cirka 800 tyska dotterbolag i Sverige men formellt registreras endast cirka 700. Flera mindre företag har dragit sig tillbaka, likaså IT/Telekombolag, som dock under 2003 börjat återvända. 25 Uppköp av svenska företag genom tyska företag sker framförallt i de traditionella branscherna. Som exe mpel kan nämnas svenska AGA som köptes av Linde, delar av Scania som ägs av Volkswagen och EON som äger delar av Sydkraft. Vidare betydelsefulla investeringar har gjorts av Bosch, Villeroy (köpte Gustavsberg AB) samt tyska staten som genom Deutsche Bahn köpte upp det svenska logistikföretaget BTL via Sche nker och Deutsche Post som via DHL köpte upp svenska ASG. Det svenska Scancem köptes år 2000 upp av det stora tyska företaget Heidelberg Zement.

22

Riksbanken. Bilaga 14 Totalt sett uppgick de utländska direkt investeringstillgångarna 2002 till 1040 miljarder kronor 24 ISA 25 Svenska Handelskammaren 23

15(21)

Yttrande 2004-02-13

16(21)

Utlandsägda företag i Sverige 2002 Antal anställda, tusental 120 108

100

80 60 54

60

48

47 40

40

39

40

32

20

10

0 USA

Stor britannien

Finland

Nederländerna

Danmark

Tyskland

Frankrike

Norge

Schweiz

Belgien/ Luxemburg

6.3 Utvecklingen av investeringsklimatet i Sverige Sverige deltar inte i eurosamarbetet. Efter folkomröstningen den 14 september 2003 står det klart att Sverige tills vidare inte kommer övergå till den gemensamma valutan, euron. Sveriges ställning som investeringsland kan på sikt försvagas av beslutet menar vissa ekonomer. Det är viktigt för den svenska utvecklingen att Sverige genom den ekonomiska politiken och åtgärder för att förbättra företags- och investeringsklimatet, skapar förtroende hos utländska investerare. 26 Konkurrensen om utländska investeringar hårdnar. Sveriges grannlä nder erbjuder konkurrenskraftiga alternativ för utländska investerare. Länderna i Central- och Östeuropa erbjuder hög kompetens och ofta till låga kostnader. Kompetensdrivna investeringar går i allt högre utsträckning till länder som Polen, Ungern och Tjeckien. Samtidigt flyttas enklare produktion till de mindre utvecklade östeuropeiska länderna eller till Asien.

6.4 Erfarenhet av etablering i Sverige – några exempel Flera branscher som kollegiet varit i kontakt med upplever Sverige som en attraktiv marknad för tyska företag. Den tyska lågprislivsmedelskedjan Lidl etablerade sig i Sverige 2003, kedjans låga priser har inneburit ökad konkurrens i branschen. Lidl möttes av stor uppmärksamhet från massmedia. 26

ISA; se också kommentar från Daimler Chrysler i nästa avsnitt

Yttrande 2004-02-13

VD för Lidl Sverige KB anser att Sverige är en mycket bra marknad för företaget. Det var inte helt okomplicerat för Lidl att etablera sig i Sverige. Lidl uppfattar int e att problemen berodde på att Lidl är ett tyskt företag, utan på att svenska plan- och bygglagen är komplicerad. Lidl upplever inte heller att de blivit diskriminerade. Alla företag, svenska som utländska som vill etablera sig och bygga lokaler i Sverige möts av samma problem. Det tyska lågprisbyggmaterielföretaget Hornbach har nyligen öppnat ett varuhus i Göteborg, och ska inom en snar framtid öppna i Malmö och Norrköping. VD för Hornbach Sverige anser att Sverige är ett mycket bra land att etablera Hornbach i. Samarbetet med svenska myndigheter har fungerat mycket bra. Daimler Chrysler-Mercedes Benz etablerade sig i Sverige för ca tio år sedan. De upplever Sveriges medlemskap i EU som mycket positivt. Handeln med t. ex. Norge, som inte är medlemmar, innebär alltid merarbete. Daimler Chrysler beklagar däremot att Sverige inte röstade ja till euron. Hanteringen av dubbla valutor försvårar både redovisning och interndebitering inom företagen. Den svenska kronans instabilitet gentemot euron försvårar dessutom företagens planering.

7 Handelshinder mellan Sverige och Tyskland 7.1 Handelshinder på den tyska marknaden27 7.1.1 Varor/Tekniska handelshinder Varor står för den största delen av de handelshinder som inrapporteras till Kommerskollegium. Typiska handelshinder på varuområdet är problem kring ömsesidigt erkännande (t.ex. på fordonsområdet), märkning och förpackningar. Exempel: §

27

Ett system för utomhyttsstyrning av lastbilar, så kallat ReCoDrive, uppfunnet av en svensk konstruktör, kunde inte säljas på den tyska marknaden trots att det var godkänt för användning i Sverige (princ ipen om ömsesidigt erkännande tillämpades alltså inte). Tyska myndigheter krävde att systemet skulle provas av ett provningsorgan enligt tyska krav. Ärendet anmäldes till kollegiet 1999. Efter ett antal försök att hitta en lösning, bl.a. med inblandning av Europeiska kommissionen, avslutades ärendet sommaren 2003 utan att ett ömsesidigt erkännande kunde uppnås. Systemet godkändes först efter tysk provning. Bilaga 15

17(21)

Yttrande 2004-02-13

§

Ett företag hade utvecklat en ny teknologi för sedelhantering för insättnings- och uttagsautomater. Deutsche Bundesbank ville enbart testa produkten genom medverkan av en tysk bank som installerar produkten i Tyskland. Problemet var dock att tyska banker inte vill installera denna nya teknologi innan Deutsche Bundesbank givit sitt godkännande. Efter att ha varit i kontakt med ECB och Deutsche Bundesbank lyckades vi att få till stånd ett möte där företaget och Deutsche Bank kunde enas om testproceduren.

§

Ett aktuellt handelshinder är det tyska pantsystemet för dryckesförpackningar som infördes den 1 oktober 2003. Systemet, som innebär att engångsdryckesförpackningar beläggs med en straffpant, har slagit hårt mot förpackningsindustrin och svenska dryckesproducenter. Förslaget, som anmäldes av Tyskland inom den s.k. 98/34-proceduren, kritiserades av en rad medlemsstater, bland annat Sverige. Europeiska kommissionen har nyligen initierat ett överträdelseförfarande mot Tyskland.

7.1.2 Tjänster Tjänster står för nästan en tredjedel av registrerade handelshinderärenden. För närvarande har det svenska SOLVIT-centret dock inget aktuellt ärende med Tyskland. De hinder som förekommit tidigare rör framförallt bygg- och transportsektorn. Motivet för de tyska reglerna på detta område är oftast att stävja illegal verksamhet och skatteflykt. Det är ett problem att åstadkomma lösningar på federal nivå. Den federala strukturen i Tyskland gör att lösningarna tillämpas på olika sätt i delstaterna. Exempel: §

28

Plikten för tjänstetillhandahållare inom byggsektorn att anmäla verksamheten hos de regionala tillsynsmyndigheterna.28 De tyska reglerna och kontrollen genom tyska polisen innebär en betydande administrativ och ekonomisk belastning för svenska byggföretag. Reglerna är i det närmaste omöjliga att efterleva vid efterleveranser och reklamationer. Kollegiet har lyckats få undantag i ett fall, nämligen för byggföretag som säljer och monterar trähus i Sachsen. Problemet verkar däremot finnas kvar i andra delstater, men kollegiet har för närvarande inga aktuella klagomål registrerade. Detta kan enligt Exportrådet bero på att intresset av svenska byggföretag för den tyska marknaden har minskat.

Landesarbeitsämter. Se för en närmare hinderbeskrivning dnr 155-676-2002

18(21)

Yttrande 2004-02-13

§

Ett annat exempel gäller den tyska lagstiftningen om anställning av chaufförer från tredje land i yrkesmässig godstrafik. La gstiftningen är avsedd att bekämpa olagligt arbete vilket ledde till att svenska åkerier inte längre fick anlita tredjelandsförare som inte hade arbets- eller uppehållstillstånd i Sverige.Vid överläggningar mellan Nederländerna och Tyskland diskuterades ett undantag för ren transittrafik. Men inte heller här kunde det garanteras att undantaget skulle tillämpas lika i alla delstaterna eftersom poliskontrollerna ligger inom delstaternas kompetens, vilket leder till att den federala regeringen inte har möjlighet att ingripa. 29

Ett annat problem tjänstetillhandahållare upplever är att tyska myndigheter ofta uppställer etableringskrav, något som strider mot den principiella tanken med den fria rörligheten för tjänster. Problemet kommer förhoppningsvis att försvinna när Europeiska kommissionens förslag om ett ramdirektiv träder i kraft. Medlemsstaterna kommer att bli skyldiga att gå igenom sin lagstiftning på alla nivåer för att undersöka om den innehåller åtgärder som enligt en ”svart lista” är förbjudna. Andra nationella krav måste motiveras inför kommissionen för att kunna behållas. Exempel: §

Enligt en lag som infördes den 1 januari 2002 har tjänstetillhandahå llare i Tyskland en skyldighet att deponera motsvarande 15 procent av den ersättning de erhåller från sin avtalspart till ett skattekontor. Denna skyldighet föreligger dock inte om tjänstetillhandahållaren får ett undantag från denna skyldighet, så kallat Freistellungsbescheinigung. Det har visat sig att möjligheten att erhålla intyget fordrar omfattande administrativt arbete genom ifyllande av långa detaljerade formulär på kanslityska, bevis på utländsk registrering och skatteplikt från lokala skattemyndigheten i hemlandet med stämpel och underskrift. Även om kravet gäller både för utländska och inhemska företag, är särskilt kravet på att det ska finnas en kontaktperson i landet, så kallat Empfangsbevollmächtigter, särskilt betungande för utländska företag och strider mot tanken med fri rörlighet. Kollegiet har med hjälp av det tyska SOLVIT-centret åstadkommit att kravet på Empfangsbevollmächtigten inte finns kvar.

§

Ett annat problem som gällde samma lagstiftning 30 är att en del av ersättningen för utförda arbeten till utländska byggföretag hålls inne till förmån för den tyska semesterkassan (Urlaubskasse). Denna fråga behandlades av EG-domstolen i målet Finalarte. 31 Den hänskjutande domstolen fann senare att de tyska kraven var oproportionerliga. Handelshindret är numera löst i hela Tyskland.

29

Se kollegiets yttrande dnr 313-2358-2001 Gesetz zur Eindämmung illegaler Betätigung im Baugewerbe 31 Se förenade målen C-49, 50, 52, 54, 68/98 30

19(21)

Yttrande 2004-02-13

20(21)

Ett handelshinder inom transportsektorn som är under uppsegling är införandet av ett elektroniskt vägavgiftssystem för lastbilar på tyska motorvägar. Införandet har dock kraftigt försenats eftersom tekniken inte fungerat. Tyska staten har nu stämt företaget som fick i uppdrag att utveckla systemet. Förseningen har lett till staten gick miste inkomster på nästan tre miljarder euro. Hur svenska åkerier kommer att drabbas av det nya systemet - som vi i dagsläget inte vet när det kommer att införas - återstår att se. 7.1.3 Skatter Förutom problemet med skattedeposition för byggföretag, som nämndes ovan, anmäler företag hinder på skatteområdet där det ofta är långa handläggningstider hos tyska skattemyndigheter, bristfälliga språkkunskaper och svåråtkomlig information på myndigheternas hems idor. 7.1.4 Statsstöd Tyskt statsstöd, som försämrar konkurrensläget för svenska företag på den tyska marknaden, är ett problem som kollegiet har uppmärksammat vid olika tillfällen. Tyskland är det EU-land som ger mest stöd till nä ringslivet, cirka 35 miljarder euro per år. Stenkolsindustrin i Ruhrområdet t.ex., som idag sysselsätter ca 35 000 personer, får cirka 7 miljarder euro i stöd. Ett förslag som har tagits upp av tyska politiker är att stödåtgärderna borde minskas de kommande fem åren. Detta debatteras för närvarande över partigränserna.

Handelshinder med Tyskland 1997-2003

varumärken 2%

Tekniska handelshinder 50%

övrigt 4%

tjänster 23%

statsstöd 4%

skatter 11%

miljöregler 4% offentlig upphandling 2%

Yttrande 2004-02-13

7.2 Handelshinder på den svenska marknaden Handelshinder på den svenska marknaden som kollegiet har fått vetskap om gäller framförallt skattefrågor, säkerhetskrav på produkter där ytterligare tester krävs och införsel av fordon. Exempel: §

En medicinteknisk apparat godkändes inte av Socialstyrelsen trots att den var CE- märkt. Detta på grund av att man ifrågasatte de terapeutiska effekterna av apparaten.

§

Ett problem som Tysk-Svenska handelskammaren anmälde, men som verkar ha tappat betydelse, gäller en straffränta på momsinbetalningar som tyska leverantörer måste betala till skattemyndigheten.

§

Vid införsel av motorfordon från Tyskland (som är ändrade eller ombyggda i förhållande till originalutförande) godtas ofta inte intyg utfärdade av tyska provningsorgan. Detsamma gäller för vissa typer av stylingtillbehör som typgodkänts av de tyska organen. Ett ytterligare problem på fordonsområdet gällde ett företag som hade tagit fram en lastbil som enligt företagets undersökningar efterfrågades i Europa. Sverige var det enda landet där lastbilen inte godkändes. Motiveringen var enligt företaget att modellen inte uppfyllde de svenska kraven på krockstabilitet.

§

Ett aktuellt problem som Tysk-Svenska handelskammaren avser att anmäla till det tyska SOLVIT-centret, gäller krav från fackföreningar att arbetsgivaren ska betala en tilläggspension för sina arbetstagare i Sverige. Denna tilläggspension ska även betalas då arbetstagaren arbetar tillfälligt i Sverige. I svenska kollektivavtal finns en skyldighet att betala denna tilläggspension även för tyska företag, även för det fall att de tyska arbetstagarna aldrig skulle kunna utnyttja detta.

Ärendet har avgjorts av kommerserådet Håkan Jonsson i närvaro av stf. enhetschefen Nils Eric Persson och avdelningsdirektören Anna Öfele, den sistnämnda föredragande. I ärendets handläggning har även deltagit jur.stud. Emelie Alvin. Enligt Kommerskollegiums beslut

Anna Öfele

21(21)