Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft
Anna Lindblom
Dagens program Systematiskt kvalitetsarbete och forskningsbaserat arbetssätt i praktiken, Sara Knöfel och Jonas Andersson, Skolverket 12.00-13.15 LUNCH
Nytt bedömningsmaterial, Barbro Hagberg-Persson och Birgitta Mark, Uppsala universitet 14.30-15.00 FIKA Modeller för skolutveckling (Läslyftet), Anna Lindblom, Skolverket 16.00 SLUT
Systematiskt kvalitetsarbete och forskningsbaserat arbetssätt i praktiken
• Systematiskt kvalitetsarbete • Arbete med ett fiktivt problemområde • Ett forskningsbaserat arbetssätt
Systematiskt kvalitetsarbete som plattform En utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver:
• ett systematiskt kvalitetsarbete
• ett vetenskapligt
förhållningssätt – hämta ny kunskap, kritiskt granska vad man gör och varför, dokumentera,
• en lärande organisation som bidrar till att kunskap skapas och delas
Kvalitetsarbetets roll för utveckling av utbildningen • Synliggöra vad undervisningen leder till - kvalitet och • • •
likvärdighet. Skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse, utvecklingsbehov och åtgärder. Bidra till ett kollegialt lärande och tillitsfullt klimat. Identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse.
När skolans kvalitetsarbete brister är det ytterst den enskilda eleven som blir lidande och inte får sina rättigheter tillgodosedda. (Skolinspektionen)
Kvalitetsarbete på huvudmannanivå • Strukturer för vad i verksamheten som ska följas upp och utvärderas i förhållande till nationella mål
• Rutiner för • hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå • hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara - vad behöver vi fråga efter och vad ska vi låta bli?
• Se till att det vidtas åtgärder för förändring och förbättring, när brister synliggörs
Styrning och ledning av kvalitetsarbetet Systematiskt och kontinuerligt
Huvudman, rektor och förskolechef ansvarar för • Att det finns rutiner och strukturer • Att alla har kunskap och kompetens • Stöd och resurser Med allas medverkan och delaktighet
Kvalitetsarbete på enhetsnivå Process för att få syn på om undervisningen leder till att verksamheten/eleverna når mål och krav.
• • • •
följa upp
analysera, planera, genomföra - åtgärda och dokumentera
Följa upp för att veta var vi är För att kunna bedriva ett utvecklingsarbete behövs kunskap om alla nivåer • Resultat och måluppfyllelse (individ) • Arbetsprocesser/undervisning (process) • Förutsättningar och organisering av undervisningen (system)
I relation till mål och krav i skollag och läroplaner Sammanställ till en nulägesbeskrivning
• Vilka underlag har vi? • Vad visar de? • Vad saknar vi information om?
Analysera ”bakåt” för att förstå Vad orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse?
• Hur har arbetssätt och arbetsformer lärandeklimat, och förväntningar påverkat elevers lärande och utveckling? (BRUK)
• Hur har organisering, resursfördelning, kompetens m.m. påverkat?
• Vilka variationer finns och varför? (likvärdighet)
Analysen måste ske i dialog. Fråga eleverna!
Systematiskt och kontinuerligt
BRUK
BRUK Med allas medverkan
BRUK • är ett verktyg för självskattning av kvaliteten som underlättar det systematiska kvalitetsarbetet
• utgår ifrån nationella styrdokument d.v.s. skollagen, läroplanerna och allmänna råd
• finns för samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer • kan användas av ett arbetslag, förskole- eller skolenhet, eller huvudman.
• synliggör och stödjer analyser av hur arbetssätt och arbetsformer påverkar resultat och måluppfyllelse
• stödjer ett kollegialt lärande
Strukturen i BRUK BRUK bygger på skollagen och läroplanernas första avsnitt: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
Vad omfattar BRUK? Område
Indikatorer
Sammanställning av skattning
Hur kan man använda BRUK Lärare/förskollärare/annan personal:
1. Skatta enskilt 2. Skatta tillsammans i arbetslag och gör nulägesbedömningen 3. Använd som en del i nulägesanalysen för att komma fram till och prioritera åtgärder Rektor/förskolechef: – skatta förutsättningar - initiera och använd skattningar som utgångspunkt för dialog med lärare om undervisningen På huvudmannanivå: – skatta förutsättningar - initiera och använd skattningar som utgångspunkt för dialog med rektorer
Analysera ”framåt” för att veta vart vi ska • Vad behöver utvecklas för att uppfylla de nationella målen?
• Utifrån analysen av vad som påverkat resultat och måluppfyllelse
• Utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet • Prioritera utvecklingsområden, konkretisera och formulera mål; vad vill vi ska hända
Analysen måste ske i dialog. Fråga eleverna!
Analysens olika former 1. 2. 3. 4.
Jämföra mellan grupper, över tid m.m.
Tolka för förståelse, hitta mönster och tendenser Förklara för att hitta orsaker och påverkansfaktorer Problematisera och kritiskt granska
- inhämta ny kunskap och vidga perspektiven Sammanställ till en nulägesbedömning
Hur gör vi? Utgår från analysen samt vetenskap och beprövad erfarenhet Planera
• Mål ”Vad vill vi ska hända?” • Hur och vad? Arbetssätt och arbetsformer
• Hur elever ska bli delaktiga Genomför
Hur blev det? Följ upp och analysera igen
• Elevers lärande • Undervisningspraktik • Organisation ”Hände det vi ville skulle hända?”
Hur blev det?
Dokumentation för delaktighet Alla faser behöver dokumenteras för att ett utvecklingsarbete ska bli långsiktigt!
• Nulägesbeskrivning av förutsättningar, processer resultat och måluppfyllelse
• Orsaker och samband - analys • Vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt Möjliggör delaktighet och spridning av kunskap och erfarenheter!
Vilket är vårt problemområde och hur vet vi det. (kopplat till resultat och måluppfyllelse och som man i verksamheten kan göra något åt!)
– Vad tror vi att det beror på? (Flera olika förklaringsmodeller, på flera olika nivåer; organisation, undervisning och barn/elev.)
1.
2. Antaganden
Det är för få av våra elever som når höga resultat
Organisation: Vi har inget gemensamt forum att diskutera gemensamma pedagogiska problem i
Undervisning: Vi för låga förväntningar på eleverna
Barn/elev: Låga krav på sig själva
3. Vad
hittar vi som stödjer våra antaganden? (Erfarenheter, forskning, media-bilden, allmänna skoldebatten, samtal med förskollärare/lärare och barn/elever, klagomål, utvecklingssamtal etc.)
4.
Återkoppling. Vad tar vi med oss från andras respons på vårt resonemang. (Återkoppling kan arrangeras på olika sätt. Dels inom skolan och dels mellan skolor.)
5. Olika
sätt att komma till rätta med problemet. (Hitta flera insatser på varje nivå som på olika sätt skulle bidra till lösningar på problemet.) Organisation
Undervisning
Workshop för att förstå processen Problemområde ”Pojkar som grupp presterar lägre resultat än de borde”
• Samtala om och formulera flera olika antaganden om orsaker på olika nivåer (organisation, undervisning, elev) 20 min
• Dela upp gruppen på två – ena halvan flyttar ett steg åt höger Grupp A beskriver sina antaganden 5 min Grupp B återkopplar, fördjupande och utmanande frågor 10 min Byt – 15 min Anteckna de nya perspektiv ni fått (4)
• Gå tillbaka till hemgruppen dela nya tankar och gör 5:an 20 min
Förslag på steg i processen… Lärandefasen
• Steg 1: Formulera ett problemområde och hur ni vet att just det är ert problemområde.
• Steg 2: Formulera flera olika antaganden på olika nivåer om varför problemområdet uppkommer.
• Steg 3: Hitta stöd för era antaganden. • Steg 4: Hitta sätt att få återkoppling på era tankar så här långt. Fördjupa och utveckla era tankar i steg 1-3.
Planeringsfasen
• Steg 5: Formulera flera olika sätt att komma tillrätta med det problemområde ni formulerat.
• Steg 6: Formulera vilka insatser ni väljer att göra och varför just dessa är viktigast att genomföra först och hur ni vill gå till väga.
• Genomför insatserna
Uppföljandefasen
• Steg 7: Formulera vad ni faktiskt gjorde. • Steg 8: Formulera hur det blev och vad ni noterade under arbetet.
• Steg 9: Formulera gemensamma lärdomar och hur ni kan sprida dessa.
• Steg 10: Hur vill ni gå vidare och hur kan lärdomarna användas i andra delar i er verksamhet.
Tre stora utmaningar i svensk skola idag
• Motivation – lust att lära • Likvärdighet • Professionsutveckling Forskningsbasera arbetet för att optimera lärandet för eleverna och skapa fokus i undervisningspraktiken.
Skollagen 1 kap. 5 §
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Med det menas både undervisning och utbildning!
Skolverkets hållning • Använda nya forskningsrön
• Arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt • Bygga kunskap • Verka för genomskinlighet
Använda nya forskningsrön Två exempel på systematiska översikter:
• John Hattie – Synligt lärande • Håkansson & Sundblad – Utmärkt undervisning OBS! Systematiska översikter ger inga färdiga svar men pekar ut en riktning, ger vägledning för hur man kan gå till väga.
Olika svar beroende på perspektiv.
Förfina frågeställningen
Öka förståelsen för en situation. - Vad blir det rätta i en specifik situation?
Vetenskapligt förhållningssätt • Självständigt urskilja, formulera och lösa problem
• Verka för att bygga kunskap och synlighet • Kritiskt granska resultat Professionell ansvarsskyldighet. Att fatta beslut ingår i den professionella autonomin.
Bygga kunskap Beprövad erfarenhet – Skolverkets hållning • Prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många.
• För att få benämna att en erfarenhet är beprövad så måste den användas av ett större flertal och den måste vara dokumenterad.
• Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte liktydigt med beprövad erfarenhet.
Evidens - Skolverkets hållning • Den mest tillförlitliga kunskap som för tillfället finns inom ett givet fält.
• Tas fram genom en sytematisk kritisk granskning utifrån en given uppsättning kriterier.
Skolverkets hållning • Använda nya forskningsrön
• Arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt • Bygga kunskap • Verka för genomskinlighet
Forskningsbaserat arbetssätt
Beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund
Forskningsbaserat arbetssätt Ett forskningsbaserat arbetssätt innebär att forskning, dvs vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet, är den grund på vilken arbetssätt vilar. - Inte att forskningen är något parallellt som knyts till arbetssättet.
Ett forskningsbaserat arbetssätt leder till en forskningsbaserad undervisning.
Samtal om texter
Lärare
Studerande Språkutveckling
Hur utveckla verksamheten? • Ha ett mål – ett syfte
• Använd SKA hjulet som metod/process att nå syftet • Fyll SKA arbetet med ny kunskap, baserad på vetenskap från akademin eller beprövad erfarenhet från professionen
• Bygg på – aggregera för att kunna utveckla • Dokumentera – synliggör – sprid
Viktiga påverkansfaktorer Evidens för påverkansfaktorer med möjlighet till stor positiv effekt på elevers resultat:
• Pedagogiskt ledarskap
• Tillitsfullt lärandeklimat • Kollegialt lärande • Inkludering • Formativ bedömning (bedömning för lärande)
Pedagogiskt ledarskap Transformativ
• Karismatisk ledare • Vill skapa energi och samling kring gemensamma mål • Fokuserad på förhållandet mellan ledarna och lärarna Enligt Hattie har denna ledarstil lägre effekt på elevers lärande.
Pedagogiskt ledarskap Instruktiv
•
Vad får genomslag på elevers lärande?
•
Så lite som möjligt får störa lärandet
•
Har höga förväntningar på sina lärare
•
Besöker klassrum
•
Är intresserade av att analysera vad och hur man lär sig på skolan
•
Bygger ett tillitsfullt klimat
Pedagogiskt ledarskap Annan forskning visar:
• Vara tydlig (skapa ett gemensamt pedagogiskt språk)
• Skapa delaktighet (samverkan, dialog, gränssättning)
• Ha fokus på elevers lärande och måluppfyllelse (ta reda på elevers upplevelser och vad de lärt)
• Vara långsiktig
Tillitsfullt klimat • … ett förhållningssätt • En kombination av fokus på lärande och omsorg • Att ha fel och göra misstag välkomnas av alla och ses som ett tillfälle för lärande
• Det handlar om förtroende
Kollegialt lärande • Olika former av professionsutveckling • Strukturerat och återkommande samarbete där återkoppling är ett centralt inslag.
• Bygga in system/rutiner i verksamheten för kollegiala samtal/kollegialt lärande.
Inkludering
Formativ bedömning • Sker under själva undervisningsprocessen • Kartlägger och synliggör var eleverna befinner sig i sitt lärande så att också undervisningen kan anpassas
• Är också en bedömning av undervisningen
Formativa nyckelstrategier • •
Klargöra, förstå och dela lärandemålen
• • •
Ge återkoppling som leder lärandet framåt
Skapa effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som ger bevis för lärande Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra Aktivera eleverna att bli ägare av sitt lärande
Effektiv återkoppling • Generaliserbar till andra uppgifter • Hjälper eleven att stärka sin förmåga att driva det egna arbetet framåt (s.k. självreglering)
Change mindset! Motivation, emotion och kognition hänger verkligen ihop.
Fokusera mer på kognitivt, metakognitivt och socioemotionellt lärande till en helhet. Balans mellan dessa komponenter.
• Hur vet du att de studerande lär sig? • Hur vet de studerande att de lär sig?
Forskningsbaserat arbetssätt Konkretisera ett forskningsbaserat arbetssätt och stöd på så sätt elevernas lärande
• Fokusera några mål/områden och nå djup. • Arbeta långsiktigt så det ni arbetar med får fäste.
• Bygg en gemensam kunskapsbas inom de områden som fokuseras.
• Arbeta strukturerat kollegialt.
Skolverkets stöd Allmänna råd
Kunskapsöversikter
Webbstöd för huvudmannens
Bevakade områden
Kvalitetsarbete ”I praktiken”
Teman
www.skolverket.se/kvalitetsarbete
Reportage Filmer www.skolverket.se/forskning
Skolverkets stöd Skolverkets internationella samarbete speciellt inriktat mot förskolan: En databas med kvalitetsgranskad skandinavisk forskning på förskoleområdet: http://nb-ecec.org
Tack!
• Sara Knöfel
[email protected]
• Jonas Andersson
[email protected]
