Till nätet Presentation Växjö Pia Nordgren.pptx

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Arts & Humanities, Filosofi
Share Embed Donate


Short Description

Download Till nätet Presentation Växjö Pia Nordgren.pptx...

Description

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Ljud kan utveckla tal hos barn med autism Pia Nordgren, fil. dr. i allmän språkvetenskap, Göteborgs universitet Rikskonferens för specialpedagogik, 15-16 augusti, Växjö konserthus

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Avhandlingens engelska titel: From sounds to speech and gestures Case studies of linguistic interaction in children with ASC Baserad på följande tre fallstudier:

1.  Nordgren, P.M. (2014), Phonological Development in a Child with Autism Spectrum Condition: Case Study of an Intervention, Journal of Interactional Research in Communication Disorders, 5:3, 2013, 291-317, ISSN 2040-5111 (PRINT), ISSN 2040-512 X (ONLINE). 2.  Nordgren, P.M. (2015), F0, F0 range and duration of utterances Longitudinal single-subject studies of prosody in two Swedish children with ASC, Clinical Linguistics & Phonetics, ISSN: 0269-9206 (PRINT) ISSN:1464-5076 (ONLINE). 3 

Nordgren, P.M. (2015) Precursors of speech and language in ASC: A longitudinal case study of gestures, submitted.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Varför fokusera på fonologi, prosodi och gester? FONOLOGI •  Fonologisk förmåga lärs in tidigt under barndomen och vi har god anledning att tro att en god fonologisk förmåga lägger grunden för annan språklig utveckling (Kuhl mfl, 2005). •  Fonologisk förmåga är väldigt lite beforskat hos barn med autismspektrumtillstånd (Nordgren, 2015; Wolf mfl 2016). En anledning till detta kan vara svårigheter med datainsamling. •  Hjärnan: Det finns också mycket som visar på ett samband mellan auditiv perception och talproduktion. T ex aktiveras muskler i tunga och läppar när vi lyssnar på tal (Pickering och Garrod, 2007). •  Det kan vara viktigt för alla människor (även de som har AKK) att få lov att uttrycka sig med tal och lyssna till sin egen röst.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

PROSODI •  En förståelse för andras prosodi kan innebära att man förstår betydelsefulla språkliga skillnader, samt att man förstår emotioner. •  En förbättrad prosodi kan innebära att man uppfattas på ett annat sätt av omgivningen. •  Det kan ge sociala signaler som är av betydelse för utveckling av kommunikativa initiativ från omgivningen. •  Trots att barn med autism ibland är högljudda och har en förhöjd tonhöjd, samt felaktig betoning så är prosodi väldigt lite beforskat (Shriberg, 2001).

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

GESTER •  ’bristande förståelse för och bruk av gester, till total frånvaro av ansiktsuttryck och icke-verbal kommunikation’ (DSM-5). •  Gester är en integrerad del av kommunikation och interaktion. •  Vi använder bl a deiktiska gester eller pekgester när vi vill ha ett föremål eller när vi vill etablera gemensam uppmärksamhet på någon händelse eller ett föremål.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Samband mellan talproduktion och gester

Brocas area

Wernickes area

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Vad kan lingvistiska studier av barn med AST tillföra forskningsfältet? •  Genom att göra noggranna observationer av barnet talutveckling med hjälp av fonetisk transkription ger nya infallsvinklar. •  Inom lingvistik studeras prosodi och gester – två områden som är av betydelse vid autism. •  Nya områden som behöver studeras kan upptäckas genom lingvistisk forskning •  Inom lingvistik finns tillgång till akustiska analysmetoder som kan göra noggranna studier av prosodisk utveckling •  Nya lingvistiska studier behövs med anledning av utveckling inom neurovetenskapen. •  Lingvistiska studier kan peka på särskilt betydelsefulla områden för träning.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Varför är det viktigt med fallstudier? •  I fallstudier finns möjlighet till mer noggrann analys av individer •  När flera/många personer undersöks, för man samman resultat för många individer. Detta kan leda till ett vilseledande resultat med tanke på de stora skillnader som finns mellan olika personer med AST. •  Slutsatsen av fallstudier kan vara att personer som liknar de som beskrivs i studierna, kan förväntas utvecklas på ett likartat sätt med samma intervention.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

”Single-subject design” – vad är det? •  Genom att använda en lite mer experimentell metod, en s k ”single-subject-design” så får man lite mer valida data. •  Varje persons resultat presenteras separat. •  Man etablerar en baslinje, för en förmåga, ett beteende etc. genom upprepade mätningar under en period. Sedan sätter man in en intervention och fortsätter att mäta. Vidare mätningar pågår under nästa baslinje osv.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Exempel på ’single-subject design’ (vidare info. Hegde, 1994) 10   9   8   7  

Baslinje

Behandling

6  

Fp1     5  

Fp2  

Baslinje

4   3   2   1   0   Dag  1  

Dag  2  

Dag  3  

Dag  4  

Dag  5  

Dag  6  

Dag  7  

Dag  8  

Dag  9  

Fp3  

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Varför kan det vara viktigt för barn med autismspektrumtillstånd att lyssna på språkljud och träna språklig medvetenhet? •  Lyssnande leder till att barnet uppmärksammar språkljuden •  Minimala par innehåller en liten detaljskillnad som är intressant för barn med AST •  Lyssnande föregår produktion •  Lyssnande – språkljud – förekommer tidigt under utvecklingen •  Intensiv riktad stimulans av nätverk i hjärnan som är involverade i lyssnande kan även stimulera andra funktioner som talproduktion, gestproduktion, rytm och melodi i talet samt förståelse av andra människors perspektiv

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Syftet med avhandlingen •  En idé är alltså att lyssnande leder till uppmärksamhet – gemensam uppmärksamhet i en triad. I interventionen har omgivningen kännedom om de aktuella ord (namn på dockor) som används. •  Tanken bakom avhandlingen är att barn med autism skulle kunna vara intresserade av att lyssna på små nyanser mellan olika språkljud, t ex Poppo – Bobbo – Kocko (olika artikulationssätt och artikulationsställen). •  Avhandlingen är baserad på teorier om att talperception och talproduktion hänger samman. Vi blir stimulerade att tala när vi lyssnar på ljud. •  Språk hänger också ihop med andra kognitiva förmågor som att förstå hur andra människor tänker. •  Tal, melodi och gester påverkar varandra.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Kritisk period •  Kan beskrivas som ett begränsat tidsfönster inom vilket effekten av erfarenhet är speciellt stark (avseende hjärnfunktioner). •  Att få erfarenhet vid ”rätt” tidpunkt, alltså när man är liten är en fördel. Hjärnan är då påverkbar i större utsträckning. •  Lyssnande, t ex påverkar hjärnans funktion och lägger en grund för språkutvecklingen. •  Den kritiska perioden behöver dock inte vara ”absolut” och olika aspekter av inlärning kan ha olika tidsfönster. •  Forskare (LeBlanc and Fagiolini, 2011) har menat att sensoriska areor i hjärnan har en avvikande funktion vid autism.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Övergripande forskningsfrågor •  Kan barn med AST uppmärksamma ljud och bli stimulerade att tala vid en senare ålder än vad som typiskt sker? •  Har auditiv (via hörsel) och visuell (via synen) perception betydelse för språkutvecklingen vid autism? •  Hur hänger tal, prosodi (rytm och melodi) och gester samman och vad kan de ha för betydelse?

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

De tre olika studierna 1.  Första studien: 5 – årig pojke med autismspektrumtillstånd som ges en intervention med minimala par följs under ett års tid. Pojkens språkutveckling studeras avseende antal yttranden, stavelsekonstruktioner och fonologiska särdrag. Föräldrar och logoped intervjuas. 2.  Andra studien: Två 5 – åriga pojkar med autismspektrumtillstånd följs under ett års tid (en pojke ingår också i studie 1) avseende prosodisk utveckling. Samma intervention som i studie 1. Akustiska mätningar jämförs med stavelsekonstruktioner, fraslängd och accent 2 (jfr anden-anden, tomten-tomten, PoppoPoppo). 3.  Tredje studien: Samma pojke som i studie 1 följs avseende utveckling av gester. Samma intervention som i studie 1 och 2.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Studie 1 - forskningsfrågor •  Kan pojken i den aktuella studien tillägna sig fonologiska kontraster, mer avancerade stavelsekonstruktioner och användning av nya ord, som en följd av interventionen? •  Kan en avvikande fonologisk utveckling med närvaro av atypisk talproduktion ses hos det här barnet med AST?

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Period 1 (vårterminen) 1 Baseline 2 Baseline 3 Baseline 4 p– t 5 p– k 6 t– k 7 b– d 8 b– g 9 d– g 10 p– b 11 t– d 12 k– g 13 m– p 14 m– b 15 n– t 16 n– d 17 Baseline 18 Baseline

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Period 2 (höstterminen) 1-4

Baseline

5-7

m-p-b

8-10

n-t-d

11-13

k-g

14-16

Baseline

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Karlstadmodellen, IAKM (Irene Johansson, 1988)

Kocko (vänster) och Bobbo (höger)

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Triader: Lärare/logoped + docka + barn

Lärare/ logoped

Ted/Ben

Kocko

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Exempel på lekar •  Dockornas lekar: Hoppa, dansa, ramla, kramas (Logopeden) Trolleri (Logopeden) Kasta docka på golvet och plocka upp och trösta (Ted) Visa dockan för videokameran och säga namnet (Ted)

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Fraser (lärare/logoped) som förekommer i videoinspelningarna Vill du titta på….? Här kommer…..! Du vill se en annan…… Du vill se mera – du ska få göra det…….. Tycker du att vi ska…? Titti vill vara här……. Diddi behöver något att sitta på……

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Interbedömarreliabilitet

•  Två individer transkriberade materialet och interbedömarreliabilitet beräknades mellan T1 och T2. Bara ljud som nedtecknats av båda användes i beräkningarna. 70% hade beskrivits som ett yttrande av båda personerna. Ljud 81% överensstämmelse, K = 0.77; Stavelser 59% överensstämmelse, K = 0.44. •  Eftersom vi inte nådde 100% ”agreement” så försökte vi nå konsensus med en tredje person och då blev överensstämmelsen nästan 100%.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

p < 0.0001 = signifikant värde som innebär att vi kan avfärda slumpen (Nordgren, 2015).

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

p < 0.597 (= ej signifikant) mellan P1 och P2 (Nordgren, 2015).

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

p < 0.003 (Nordgren, 2015).

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

p < 0.03 (Nordgren, 2015).

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

p < 0.002 (Nordgren, 2015).

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

p < 0.003 (Nordgren, 2015).

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

p < 0.000 (Nordgren, 2015) artikulationsställe, artikulationssätt, tonande – tonlös, stavelse, korrekt vokal k-t t-n p-b 1-2-3 a- i - o 85%

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Hellquist’s fonemtest (Hellquist, 1995) •  1 mån efter studien: benämner 21 av 42 bilder •  4 månader efter studien: benämner 35 av 45 bilder

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Vad säger föräldrarna? Researcher: ‘What progress have you noted’? Mother: ‘He understands more, he produces more, he looks more firmly at our mouths, he imitates.’‘He started imitating at 6 years of age.’‘Our son now understands that fun things may happen if he stays and listens to what we say.’ ‘He understands that there is a connection between us calling for him and him being able to get some information.’ Researcher: ‘Have the number of communicative initiatives increased’? Mother: ‘Yes, without doubts. He is more present, more communicative and more social. He looks directly at my eyes if I talk or if he talks to me.’

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Begränsad talproduktion före studien Pojkens stavelseproduktion före studien: [pɛ] (äpple) [tɔ:] (tåg) [ɡʊ] (kaka) [bi:] (bil) Pojkens stavelseproduktion i slutet på interventionen (1 år): [pʊpʊ], (Poppo), [kaka] (Kacka), [naləә] (nalle), [mama] (mamma), [papa] (pappa), [bi:l] (bil) [tɔtɔ] (Totto)

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Studie 1 •  Studie 1 visar att lyssnande på CVCV stavelser i en docklek hade en positiv påverkan på talproduktionen hos en 5-årig pojke med autismspektrumstörning. •  En kvantitativ och kvalitativ utveckling sågs, gällande andelen talat språk, artikulationsställe och stavelsetyper. •  Intervjuer med föräldrar och lärare bekräftade resultaten. •  Den avvikande talutvecklingen som noterades både avseende segment och stavelser är i linje med de studier som beskriver en avvikande talutveckling vid autism.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Studie 2 •  Forskningsfrågor: •  Kan vi se någon förändring avseende melodin i talet (prosodin), trots att detta inte tränades? •  Vi undersökte detta genom att titta på medelvärdet avseende grundtonsfrekvens på alla yttranden under sessionerna. •  Vi tittade också på omfånget – ökade det eller minskade? •  Yttrandelängden – duration •  Vi jämförde sedan mätningarna med utveckling av stavelsekonstruktioner, fraslängd och accent 2.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

TED Min F0 = inte signifikant Max F0 = signifikant p < 0.024 (här kan vi avfärda slumpen) Mean F0 = inte signifikant (Nordgren, 2016) F0  levels  Ted   600   Period  1  

Period  2  

500  

400  

Hz  

Mean  minimum  F0   300  

Mean    maximum  F0   Mean    F0  

200  

100   BL  1   0  

1  

2  

3  

TM  1   4  

5  

6  

7  

8  

BL  2  

BL  3  

TM  2  

BL  4  

9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22   23   24   25   26   27   28   29   30   31   32   33   34  

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

BEN Min F0 = signifikant, p < 0.002 (vi kan avfärda slumpen) Mean F0 = signifikant, p 0.024 (vi kan avfärda slumpen) Max F0 = signifikant, p < 0.005 (vi kan avfärda slumpen) (Nordgren, 2016) F0  levels  Ben   600   Period  1  

Period  2  

500  

400  

Hz  

Mean  minimum  F0   300  

Mean    maximum  F0   Mean  F0  

200  

100   BL  1   0  

0  

1  

2  

3  

4  

TM  1   5  

6  

7  

8  

BL  2  

BL  3  

TM  2  

BL  4  

9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22   23   24   25   26   27   28   29   30   31   32   33   34  

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

TED 0-100 Hz = inte signifikant 100-300 Hz = signifikant, p < 0.038 300- Hz = nära signifikans, p < 0.052 (Nordgren, 2016) Ted,  threshold  analysis,  0-­‐100,  100-­‐300  and  above  300  Hz   80   75   70   65   60   55   50   %  

45  

0-­‐100  

40  

100-­‐300  

35  

300-­‐  

30   25   20   15   10   5   0   BL  1  

TM  1  

BL  2  

BL  3  

TM  2  

BL  4  

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

BEN 100 Hz = inte signifikant 100-300 Hz = inte signifikant 300- Hz = inte signifikant dock visade PEM värden på en skillnad, median period 1 jfr med alla värden period 2. (Nordgren, 2016) Ben, threshold analysis, 0-100, 100-300 and above 300 Hz 80 75 70 65

Period 1

Period 2

60 55 50 %

45

0-100

40

100-300

35

300-

30 25 20 15 10 5 0 BL 1

TM 1

BL 2

BL 3

TM 2

BL 4

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Studie 2 •  Studie 2 visar att de förhöjda F0 nivåerna sjönk med ungefär 60 Hz för båda pojkarna, vilket är betydande eftersom en typisk sänkning brukar vara ca 5 Hz. •  F0 nivåerna blev mer typiska i enlighet vad som är beskrivet i litteraturen, för den här åldern (ca 5-6 år). •  Teds stavelsekonstruktioner utvecklades under den här tiden och Bens fraslängd utvecklades. •  I enlighet med PEM värden hade Ben en utveckling som uppvisade fler yttranden med accent 2. Ted uppvisade exempel på accent 2.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Studie 3 Forskningsfrågor: 1.  Hur var deiktiska (pekgester) och generellt ackompanjerade gester distribuerade under året? 2.  Var imperativa gester mer frekventa än deklarativa? 3.  Fanns det ett tidsmässigt samband mellan utvecklingen av deiktiska gester och förstaordstillägnande? 4.  Fanns något tidsmässigt samband mellan talproduktion och gester?

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Definitioner •  Deiktisk gest: Målinriktad pekning i syfte att begära ett föremål eller att dela uppmärksamhet. •  Deiktiska gester kan delas upp i: •  1. Imperativa gester – t e x begäran om föremål •  2. Deklarativa gester – t ex när man försöker få någon annans uppmärksamhet och interagerar på ett intersubjektivt sätt. •  Ackompanjerande gest: motorisk aktivitet med finger/hand/arm som produceras medan en individ talar.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Studie 3 •  Studie 3 visar att antalet deiktiska (pekgester) och antalet ackompanjerande gester ökade, trots att dessa inte tränades. •  Vi noterade färre deklarativa gester än vad som ses vid typisk utveckling, men deklarativa gester var ändå vanligare än imperativa. Dessutom ökade deklarativa gester. •  Vi noterade en relation mellan tal och gester (tidsmässigt samband fanns). Förstaordstillägnande skedde under tiden för studien. •  Ackompanjerande gester användes som ett stöd för produktion av stavelser.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Allmänna slutsatser •  Tidigare har man inte tänkt tillräckligt mycket på att det är viktigt att utveckla tal och språk vid autism •  Förutom att språket stimulerar andra funktioner i hjärnan, så kan det vara positivt för det enskilda barnet att få uppleva sin röst och att skapa olika språkljud •  Det innebär en viss frihetskänsla att kunna peka och samtidigt säga en del ljud, utan AKK.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Avhandlingens slutsatser •  Avhandlingen pekar på att auditiv och visuell perception är viktigt för språkutveckling vid autism. •  Fonologi, prosodi och gester hänger samman •  Det förefaller finnas en kortikal (= i hjärnan) mekanism som överbryggar mellan perception och produktion.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Viktigt! •  Alla barn är olika, men speciellt gäller detta för barn med autismspektrumtillstånd! •  Individualisera behandlingsinsatserna! Vad är viktigt för just detta barn? •  En god idé kan vara att fokusera på typiska drag hos barn med autism; ökad input från olika sinnen – syn, hörsel, skillnader i toner etc. •  Barn med autism behöver träna på att koppla ihop det auditiva intrycket med det visuella.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Referenser •  DSM-5 (2013). Diagnosticand statistical manual of mental disorders, fifth version, Arlington, VA: American Psychiatric Press. •  Hegde, M.N. (1994). Clinical research in communicative disorders, Principles and strategies, second edition, Pro-Ed Inc., Austin, Texas. •  Koegel,R.L., O’Dell,M., Dunlap, G. (1988). Producing speech use in nonverbal autistic children by reinforcing attempts. Journal of autism and developmental disorders, 18:4, 525-538. •  Kuhl, P., Conboy, B.T., Padden, D., Nelson, T. And Pruitt, J. (2005). Early speech perception and later language development: implications for the ”critical period”. Language learning and development, 1, 3: 237-264. •  LeBlanc, J.J., Fagioloni , M. (2011). Autism: A ”Critical period disorder?” Neural plasticity, 921680. •  Nordgren, P. (2015). Phonological development in a child with autism spectrum disorder: Case study of an intervention, Journal of interactional research in communication disorders, 6: 1. •  Pickering, M.J., Garrod, S. (2007). Do people use language production to make predictions during comprehension? Trends in cognitive sciences, 11, 3: 105-110. •  Shriberg, L.D., Paul, R., Mcsweeney, J.L., Klin, A., Cohen, D., Volkmar, F.R. (2001). Speech and prosody characteristics of adolescents and adults with high-functioning autism and Asperger syndrome. Journal of speech and hearing research, 44, 1097-1115. • 

Wolk,L., Edwards, M.L., Brennan, C. (2016). Phonological difficulties in children with autism: An overview. Speech, language and hearing, online 2016.

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Tack! Frågor?

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF