Towards a cognitive working life Kognitiv reservmodell

Kognitiva utmaningar i ett kognitivt utmanande arbetsliv Bo Melin, professor Inst. klinisk neurovetenskap Sek. för psykologi Karolinska Inst

Descartes Misstag (Antonio Damasios, bok 1994)

Modern kunskap om hjärnan visar att Descartes misstag var när han en gång i tiden skilde på kropp och psyke (själ).

Frånvaro av arbete Såväl semester som arbetslöshet är frånvaro av arbete, - men tycks leda till helt olika konsekvenser när det gäller hälsa.

Närvaro av arbete Att få ett arbete efter längre tids arbetslöshet - tycks leda till förbättrad hälsa! Melin, Belagh and Nylén (2006).

Industrisamhälle

Post-industrisamhälle

Yttre förändringar Arbetet skiljs i tid och rum från andra aktiviteter

Lokal-Global förankring Arbetet lösgörs tids- och rumsmässigt

Arbetsdelning Yrkesdifferentiering

Allmänkunskap, generella kompetenskrav, social kompetens

Stora vertikala organisationer Masstillverkning

Mindre, mer horisontella organisationer Mindre, specialanpassade tillverkningsserier

Industriprodukter

Kunskaps- och tjänsteproduktion, från linjeorg till matris org, - projekt org

I ett arbetsliv som allt mer kommit att handla om nätverkande, kommunikation, arbete i projektform och eget ansvar har de psykosociala utmaningarna förändrats. Framför allt sedan projektstyrt arbete (matrisorganiserat snarare än linjestyrt) på alla nivåer blev allt vanligare, vilket var på 1990-talet. Kräver prospektivitet, framförhållning!

Funktionell nivå

Funktionell nivå

Motormontering (”traditionell”) Provning

Motormontering (”dynamisk”)

Provning

Team rum

Mental assembly lines?

Guess their work!!

Freelance journalist

Real estate Internet psychagent ologist

Salesmen Truck of soaps coordinator, and so on

How to make the invisible visble?

Till det yttre sker en standardisering av våra arbetsplatser, d.v.s. våra olika arbetsplatser kommer allt mer att likna varandra. Det blir svårt att till det yttre skilja journalistens, mäklarens, forskarens, call-centeroperatörens, administratörens, processövervakarens, programerarens etc. arbete från varandra. De avgörande skillnaderna mellan arbetena är dess kognitiva innehåll.

Computerwork: comparisons between tasks in 30 young and naiv users in the early 1990s Boring task Stimulating task

Systolic bp Diastolic bp

Heart rate

Adrenaline

Noradrenaline

During work

Unwinding Simplified slide from Lundberg, Melin.. Ergonomics, 1993

Mycket experiementellt framtagen kunskap finns idag om hjärnan och kognitiv funktion. Förvånansvärt lite av den kunskapen har beaktats i ett arbetslivsperspektiv.

Den hjärnvänliga arbetsplatsen: en kunskapssammanställning om kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö.

Thomas Karlsson, Elisabet Classon och Jerker Rönnberg Linköpings universitet Kunskapsöversikt, Arbetsmiljöverket 2014

Vi kommer inte att kunna beskriva arbetsmiljön utifrån trubbiga fysiska och psykosociala faktorer. Vi kommer att behöva ett annat vokabulär som beskriver arbetet utifrån t.ex. deklarativa, procedurala, exekutiva, minneslagringskapaciteter, implicita/explicita etc. funktioner med relation till hjärnans funktion.

Melin 2005

Procedurminne

Arbetsminne

Vi vet att antalet nervceller minskar kontinuerligt i den vuxna hjärnan utan att detta behöver leda till märkbare kognitiva funktionsnedsättningar. Vi tycks ha reserver! Som skiljer sig mellan individer!

Age and Memory Performance Semantic memory (memory of facts) Perceptuellt memory or short term memory (telnr.) Episodic memory (what did I do recently?)

20

30

40 50 Age

60

70

Fictive slide from The Betula project,. L-G Nilsson mfl. Psykologtidn.

Genetik Livsstil (kost fysisk aktiv) Arbetsliv stim. Sociala förh. Intellektuell stim

T.ex. arbetets utforming. Vilka prestationer krävs?

Kognitiv reservmodell

Towards a cognitive working life Transition of ill health

School

A cognitively demanding working life

We know to little about this transition today!

Towards a cognitive working life Disturbed cognitive functions accentuates by

a cognitively demanding working life

ADHD/ADD Autisms spectrum (Asbergers) Dyslexia (dyscalcalia) Low cognitive capabilities Mood/affective problems Other psychiatric problems

ADHD/ADD Autims spectrum (Asbergers) Dyslexia (dyscalcalia) Low cognitive capabilities Mood/affective problems Other psychiatric problems

Kognitiv reservmodell

Små kognitiva avvikelser blir tydliga i kognitiva miljöer Genom globalisering sammanflätad i IT-utvecklingen sker en internationalisering inte bara på organisationsnivå utan även direkt på individnivå. Troligen kommer denna utveckling att vara positiv men också leda till att hälsoproblemen i arbetslivet får just den karaktär som är svårast att hantera (stressrelaterade besvär emanerade utifrån kognitiva krav). Politiker, arbetsgivare, sjukvård, forskarna, fack och människan själv har svårt att hantera ”diffusa besvär”. Inte bara besvären är diffusa, även ”exponeringarna” är otydliga.

Bo Melin, 2003

Tack för er kognitiva uppmärksamhet!

Intresset för kognitiv funktion liksom kognitiva faktorers roll arbetslivssammanhang har ökat dramatiskt i och med införandet av informationsteknik på våra arbetsplatser. Vi lär av våra erfarenheter och eftersom dessa är olika mellan individer minns vi naturligtvis olika. Då ingen människa har lärt sig något på exakt samma sätt och ingen individ har neuronerna i hjärnan kopplade på samma sätt måste all förmedling av kunskap och kommunikation ske med visst mått av abstraktion och (inte helt perfekta) symboler och igenkännande kontexts som de flesta begriper eller kan lära sig förstå. En systemutvecklares tankar kan inte vara desamma som användarens. Det skulle i så fall förutsätta helt identiska hjärnor och inte minst identiska erfarenheter och identiska minnen av dessa. Individers neurokognitiva kartor har stora likheter, men genetik och livets erfarenheter har ritat in viktiga skillnader som delvis kan balanseras av symboler/proxyn. Vad de systemen i bästa fall kan åstadkomma är en plafond av identifierbara likheter som såväl systemkonstruktören som användare av systemet kan orientera sig i. Om diskrepansen mellan systemerarens sätt att tänka och konstruera och användarens sätt att tänka och utföra är stor har man ett ineffektivt system där kraven på effektivitet endast beror på användarens förmåga till anpassning. Vi kan m.a.o. försöka optimera gränssnittet mellan informationsteknologi och individens förmåga men knappast åstadkomma fullständiga gränssnitt då de individuella skillnaderna är stora. Dessa individuella förutsättningar är ibland en följd av en neuropsykiatrisk problematik (t.ex. ADHD, autismspektrumstörning, etc), ibland en följd förvärvade skador i hjärnan och ibland en följd av att den normala variationen i individers kognitiva förmågor t.ex. i intelligens. Det är inom denna spännvidd av individuella skillnader i kognitiv funktion som arbetslivets utmaningar står att finna för att man ska kunna skapa ett ”en god kognitiv arbetsmiljö åt alla” som denna rapports rubrik anger.