trend - Delphi Fonder

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Arts & Humanities, Communications, Advertising
Share Embed Donate


Short Description

Download trend - Delphi Fonder...

Description

F

O

N

D

E

R

TRENDkommentar NR 2 - 2012

Medierevolution 2020 Med risk för att sparka in öppna dörrar. Under de två senaste decennierna är det särskilt en bransch som har genomgått en revolution – mediebranschen.

N

är vi söker efter goda investeringsmöjligheter märker vi ofta att en bransch som genomgår förändringar kan erbjuda spännande investeringstrender. Under ändringsfaser är regeln oftare att vinnare blir förlorare och att vinnarna ofta blir några andra än de man räknat med. Mediebranschen är i utgångsläget en stor och omfattande bransch, som täcker många olika typer av företag och produkter. Branschen består inte bara av tidningar och TV, utan även av bokförlag, tidskrifter, kabel-TV och rena internetmagasin. Dessutom finns det många företag som erbjuder stödtjänster till sektorn, exempelvis inom reklam. Omvandlingen inom med-

iesektorn är så djupgående att man tryggt kan säga att detta är den mest omfattande förändringen i branschen sedan tryckpressen uppfanns. Initierat av digitaliseringen Revolutionen initierades av digitaliseringen av medieprodukter. I motsats till många andra branscher är medieprodukter enkla att digitalisera. Trots det pågår digitaliseringen som inleddes i början av 1990-talet fortfarande. Vissa revolutioner tar längre tid än andra. Redan i slutet av 1990-talet, efter internets intåg, var det många som spådde de traditionella mediernas undergång i loppet av två till tre år. Det finns fortfarande överraskande många aktörer,

och paradoxalt nog är exempelvis många av tidningarna fortfarande lönsamma. I Norge sliter tidningarna dock med dramatiskt fallande lönsamhet, men många tidningsägare verkar fortfarande apatiska och förändringsviljan är låg. Minskande betalningsvilja Betalningsviljan för medieinnehåll har fallit dramatiskt, vilket är just de stora tidningsbolagens dilemma. Det medför en betydande intäktsförlust att röra sig bort från tidningens traditionella prenumerations- och reklamintäkter och över till nättidningarnas rena reklamintäkter. Många har försökt med prenumerationstjänster via internet,

2

Delphi Fonder Delphi Trendkommentar NR 2 - 2012

men så länge gratistidningarna är så lättillgängliga lyser betalningsviljan med sin frånvaro. Hur ska då ägarna och ledarna i de stora mediehusen lösa problemen? Vi tror att omfattande kostnadssänkningar, kombinerat med bredare nyhetsdistribution, är lösningen för de finansiellt starkaste mediehusen. De svagaste tror vi kommer att försvinna.

Hos Delphi tror vi att det är först nu som den vanliga mediekonsumenten märker revolutionen fullt ut. Ett bra exempel är hur många startar dagen. Medan man tidigare höll sig till tidningen vid frukostbordet använder allt fler nu surfplattan till denna aktivitet. Detta sker mer än femton år efter att vi fick de första internet-tidningarna och kan summeras i två tumregler: För det första tar det tid, mycket tid, att förändra sättet vi konsumerar varor och tjänster på. För det andra är utvecklingen av korrekt och användarvänlig teknik den utlösande faktorn för förändringar hos konsumenterna. Under analysarbetet av en bransch i förändring måste vi se båda faktorerna i sitt sammanhang. Snabbare och billigare distribution Nyckeln till ändringarna ligger i det

faktum att digitaliseringen har öppnat för en mycket enklare distribution av medier. Medan tidningsbranschen förut enbart distribuerade fysiskt via papper och tidningsbud, levereras nyheter idag huvudsakligen via internet. Innehållet, själva nyheten, är i stor grad densamma. Skillnaden är att den levereras snabbare och billigare. Även andra medier förändras. Istället för att köpa eller hyra en DVD i butiken, hyr nu allt fler film via nätet eller leverantören av kabel-TV, vilket är enklare för både konsumenter och leverantörer. Vi har hittills sett de tydligaste ändringarna inom tryckta medier, som tidningar och tidskrifter, men revolutionen har nu blommat ut helt inom konsumtion av TV och film. Denna omvandling har tagit tid. Det beror delvis på att distributionen har varit relativt effektiv, men inte minst på att internetanslutningarna inte har haft tillräcklig kapacitet för att hantera de datamängder som krävs för TV. Nu har dock denna utmaning lösts och TV håller på att bli internetbaserat. Detta öppnar för ett helt nytt sätt att konsumera TV-medier på och leder troligen till ökat TV-tittande. Det är dock inte säkert att detta är en positiv faktor för de befintliga TV-bolagen. TV-distribution via internet är mycket billigare och enklare, vilket i större utsträckning öppnar för alternativa leverantörer. TV-bolagens död Inom TV-underhållning kommer den vanligaste affärsmodellen, reklamfinansierad sändning, att försvinna med tiden. Tittarna kommer i allt större utsträckning bestämma själva vad de vill se, och inte minst, när de vill se

det. Allt färre kommer att prioritera att bänka sig framför TV:n till nyheterna kl. 21. Samtidigt blir tittarna mer kanaloberoende och mer intresserade av att få tillgång till ett visst innehåll snarare än en viss kanal. Kundernas relation till kanalerna är därför mycket lösare än tidigare. Dessutom kommer annonsörernas betalningsvilja för att möta massmarknaden att vara begränsad. Vi tror att dagens TV-kanaler i mycket större utsträckning måste producera eget innehåll och att man måste möta tittarna där de är, oavsett om det är på TV:n, mobilen eller datorn. Vill bestämma själv Med vår nya medievardag kan vi till exempel läsa nyheter via smarttelefonen på tåget på väg till jobbet eller så kan vi titta på Skavlan på lördag förmiddag eftersom vi var upptagna på fredag kväll. Innehållet blir personligt. I ökande grad ser vi också att intelligenta sökmotorer kan skräddarsy innehållet vi är mest intresserade av, baserat på vilket medieinnehåll och vilka teman vi tidigare har tittat på. Det är en klar skillnad från de traditionella medierna som vänder sig till större grupper och samlar olika ämnen för att nå många. Traditionella medier har dessutom en fast leveransstruktur i förhållande till post och sändningstid, medan digitala medier kan konsumeras när som helst och snart var som helst. Att digitala medier skräddarsyr medieinnehåll till varje enskild person betyder samtidigt att någon ”där ute” vet mycket om oss. Exempelvis vet Google troligen långt mer om vår medieanvändning än någon annan i hela världen. Det är priset vi måste betala för individualisering av medieinnehållet. Och vinnarna är ... Marknadsförarna blir troligen det verkligt stora vinnarna i denna utveckling. Inom reklam är individualisering en mycket viktig faktor, sett i förhållande till hur marknadsföringsmiljonerna ska användas. Kunskapen om detta, och inte minst data om de olika kundgrupperna, kommer sannolikt att vara det viktigaste som ett medieföretag kan ägna sig åt i framtiden. Google har

Delphi Fonder Delphi Trendkommentar NR 2 - 2012

som nämnts redan en mycket gynnsam position, eftersom de troligen har den största databasen som är kopplad till användning av digitala medier. Data från Google görs i viss utsträckning tillgängliga för marknadsförare, så att de kan skräddarsy sina reklamkampanjer. Massmedier är å andra sidan ett dyrt sätt att träffa potentiella kunder på och massmedierna har utnyttjat sin unika ställning för att öka priserna under många år. Det enkla faktum att den största delen av mediekonsumtionen inom några få år kommer att ske via nätet, gör att denna modell är på väg att bli inaktuell. I framtiden kommer annonsörerna att vilja kommunicera direkt med varje enskild potentiell kund och inte via massmedierna. För reklambyråerna innebär detta möjligheter. Kunskap om de kundgrupper som annonsörerna vill nå, och inte minst hur de ska nås, blir viktigare. Dessutom kommer med största sannolikhet mindre, lokala annonsörer, som i stor utsträckning inte har använt sig av massmedia, allt mer använda sig av den nya reklamen. Delphis strategi Hos Delphi har vi närmat sig mediesektorn på olika sätt under de senaste åren. Vi har bland annat ägt aktier i en rad rena onlineoperatörer som Rightmove Plc, Storbritanniens svar på blocket.se, samtidigt som vi har haft ägarandelar i traditionella medie­ företag som varit snabba med att flytta sin distribution till nätet – norska Schibsted är ett bra exempel på detta. Vi har även investerat i bolag som har levererat teknik och produkter som har möjliggjort de stora ändringarna. Det bästa exemplet här är faktiskt vår investering i Apple, bolaget som fick folk att gå man ur huse för att köpa surfplattor. I framtiden kommer vi i första hand att leta efter bolag som

bygger upp ledande positioner inom onlinesöktjänster, samt traditionella mediebolag som har accepterat nederlaget och aktivt anpassar sin verksamhetsmodell till den nya verkligheten. För att vi ska investera i ett bolag har vi som krav att bolaget ska ha goda utsikter till god och lönsam tillväxt under de kommande åren. Trenderna inom mediebranschen gör att delar av denna bransch kommer att ha stora möjligheter till värdeskapande. Vi letar efter aktier som trendar positivt både absolut och relativt. Det betyder samtidigt att våra ägarintressen i mediesektorn kommer att variera med tiden – oberoende av vår starka tro på de långsiktiga möjligheterna. För närvarande har vi störst exponering mot produktleverantörer genom Apple och ARM Holdings, men vi ser även positivt på Schibsted, som efter många års investeringar har över 50 procent av lönsamheten från sin snabbväxande onlineverksamhet. Revolutionen slutförs Vår hypotes är att revolutionen inom medierna kommer att vara mer eller mindre slutförd år 2020. Då tänker vi inte nödvändigtvis på innehållet, utan på sättet som olika medieprodukter konsumeras på. Till år 2020 tror vi också att de nya affärsmodellerna har etablerat sig och att vi återigen går in i en period med mer stabila och förutsägbara affärsförhållanden. Vinnarna blir dock inte de gamla storheterna, utan tvärt om bolag som har uppstått just på grund av ändringarna. Vi tror också att den potentiella lönsamheten i många av dessa bolag kommer att vara långt större än hos de gamla storheterna. Ändringarna inom mediesektorn är enligt vår uppfattning en megatrend och vi tror att kraften som finns i denna kommer att vara stor under många år framöver ...

Delphi-metoden

Delphis investeringsmetod skiljer sig från andra förvaltare. Merparten av våra konkurrenter förlitar sig endast på fundamentalanalys. Det är inte tillräckligt för oss. Vi anser att de bästa förutsättningarna för att göra rätt investeringar ges när de fundamentala faktorerna utvärderas tillsammans med trender. Genom att använda både fundamental analys och trendanalys kan vi identifiera bolag som levererat under en längre period. Trenderna fångar även upp ekonomiernas och finansmarknadernas dynamik samt bolagens intjäningsförmåga på ett mycket bra sätt – samtidigt som vi skiljer ut viktig information från bakgrundsbrus. Kombinationen av analyserna är vad vi brukar kalla Delphimetoden. Genom Delphi-metoden försöker vi identifiera trender, sektorer och enskilda aktier som har de bästa tillväxtutsikterna utifrån var vi befinner oss i konjunkturcykeln. Vi har en metodisk och dynamisk inställning till de finansiella marknaderna. Denna inställning kombinerar traditionell fundamentalanalys med trendanalys. Även om trendvärderingar och momentum inom sektorer och för enskilda bolag spelar en viktig roll i processen, är den fundamentala analysen avgörande när det gäller att bekräfta bolagens verkliga potential. Våra fonder är inte till för alla. Delphi­fonderna riktar sig till dig som tror på aktiv förvaltning, som anser att det är möjligt att slå marknaden över tid, som klarar av aktiemarknadens svängningar, och som sist men inte minst anser att kombinationen av trender och fundamental analys är rätt väg att gå. Du kan läsa mer om Delphi-metoden på www.delphifonder.se.

Espen K. Furnes

Portföljförvaltare Delphi Europa

Har du frågor om investeringar i Delphis fonder? Vänligen ta kontakt med din rådgivare eller besök www.delphifonder.se. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning beror bland annat på marknadsutvecklingen, förvaltarens skicklighet, fondens risk samt kostnader vid teckning, förvaltning och inlösen. Avkastningen kan bli negativ som en följd av kursfall. Publicerad: Juni 2012

3

87043 Omslagsfoto: colourbox.com

R E D N O F

www.delphifonder.se

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF