Untitled - Lärarhögskolan

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Psykologi, Educational Psychology
Share Embed Donate


Short Description

Download Untitled - Lärarhögskolan...

Description

Ansökan 2011-02-28

Innehållsförteckning över inlämnade underlag Ansökans innehåll Högskoleverkets tidigare bedömning

2

Styrdokument

2

Undervisning, kurslitteratur och examination

3

Förteckning över ansökans bilagor Bilaga 1: Utbildningsplan Bilaga 2: Kursplaner Bilaga 3: Bedömningsmall för VFU

1

Ansökan 2011-02-28

Ansökan om examenstillstånd för ämneslärarexamen i tyska med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Högskoleverkets tidigare bedömning Aspekt

Tillfredsställande

Icke tillfredsställande

Samlad lärarresurs Utbildningsmiljö Styrdokument Undervisning, kurslitteratur och examination Säkring av examensmål Aspekterna samlad lärarresurs, utbildningsmiljö och säkring av examensmål har av Högskoleverket bedömts vara tillfredställande för ämneslärarutbildning i tyska med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. I denna ansökan redogör Umeå universitet enbart för aspekterna styrdokument samt undervisning, kurslitteratur och examination.

Styrdokument I Högskoleverkets avslag på Umeå universitets ansökan om examenstillstånd framgår att: •

samtliga kursplaner är formellt sett mycket bristfälliga och befinner sig på en översiktlig och schematisk nivå. Det saknas i regel genomarbetade och detaljerade angivelser av mål, innehåll och upplägg. Vad gäller ämnesdidaktiken återkommer samma centralt formulerade skrivningar. Endast den generella kursplanen för examensarbetet innehåller angivelser av förväntade studieresultat,



det redovisas endast en generell kursplan för examensarbetet och detta gör examensarbetets relation till ämnet och ämnesdidaktiken något otydlig.

Fullständiga kursplaner utarbetade i enlighet med mål och föreskrifter i högskolelagen och högskoleförordningen och med detaljerade angivelser av mål, innehåll och upplägg, medföljer denna ansökan som bilaga 2. I kursplanerna uttrycks mål/förväntade studieresultat på ett explicit sätt och är framskrivna i förhållande till examensordningens rubriceringar: ”Kunskap och förståelse”, ”Färdigheter och förmåga” samt ”Värderingsförmåga och förhållningssätt”. Ämnesdidaktiskt innehåll framgår i kursplanernas innehållsbeskrivningar, i förväntade studieresultat och i litteraturlistor. Utbildningsplan som dokumenterar utbildningens mål, innehåll och organisation medföljer denna ansökan som bilaga 1. Umeå universitets utbildningsplaner innehåller nationella och lokala examensmål, information om utbildningens innehåll och organisation samt behörighet, urval, examination, betygssättning och till2

Ansökan 2011-02-28

godoräknande. Den standardmall för kursplaner som används vid Umeå universitet reglerar nivå, antal högskolepoäng, krav på särskild behörighet/förkunskapskrav, innehåll, förväntade studieresultat (i betydelsen utbildningens mål), undervisningsformer, examinationsformer inklusive betygskriterier samt kurslitteratur. Umeå universitet har varit i kontakt med Högskoleverket angående vilka kursplaner i respektive ämne som ska bifogas ansökan om examensrätt för ämneslärare. Umeå universitet har fått besked om att i första hand enbart bifoga kursplaner för det ämne för vilken examensrätt söks. Om bedömargruppen önskar se fler kursplaner står Umeå universitet gärna till tjänst med detta. I ämneslärarutbildningen vid Umeå universitet skrivs examensarbetet inom utbildningens huvudämne (se nedan). Eftersom tyska inte kan läsas som ett huvudämne utan endast som ett andraämne bifogas ingen kursplan för examensarbetet.

Undervisning, kurslitteratur och examination I Högskoleverkets avslag på Umeå universitets ansökan om examenstillstånd framgår att: •

i tyska är underlaget allt för bristfälligt för en bedömning av huruvida innehåll och uppläggning säkrar forskningsanknytning och progression.

I detta avsnitt beskrivs först innehåll och uppläggning för ämneslärarutbildning i tyska och därefter hur undervisnings- och examinationsformer samt vald kurslitteratur säkrar forsknings- och professionsanknytning. En översikt över utbildningens struktur inklusive ingående kurser återfinns inledningsvis i den bilaga med kursplaner som bifogas denna ansökan. Utbildningens innehåll och uppläggning Här beskrivs den struktur som Umeå universitet har valt att tillämpa för att säkra progression avseende forsknings- och professionsanknytning i ämneslärarutbildningen. Därefter beskrivs mer specifikt ämneslärarutbildning i tyska med kommentarer om hur innehåll och uppläggning avses ge progression vad gäller forsknings- och professionsanknytning. Slutligen kommenteras progressionen specifikt och samlat. Utbildningens övergripande struktur Inledningsvis ges följande generella information om den övergripande strukturen för Umeå universitets ämneslärarutbildning med fokus på progression och integration mellan den utbildningsvetenskapliga kärnan, huvudämnet (det ämne i studiegången som omfattar 90 högskolepoäng) och den verksamhetsförlagda utbildningen. Alla lärarstudenter oavsett examensinriktning och verksamhetsområde inleder sina studier med utbildningsvetenskaplig kärna I och de fyra kurserna: • • • •

”Kunskap, undervisning och lärande I, 10 hp”, ”Demokrati, individ och samhälle, 10 hp”, ”Pedagogisk ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 hp”, ”Att vara lärare, 1,5 hp”, verksamhetsförlagd utbildning (VFU I).

3

Ansökan 2011-02-28

I kurserna behandlas grundläggande frågor om kunskap och vetenskap; vetenskapsteori, utbildningsvetenskaplig teori och metod (forskningsmetodik), vetenskapligt skrivande, läroplansteori och didaktik samt teorier om utveckling och lärande, utvecklingspsykologi och specialpedagogik. Här behandlas också; skolväsendets historia, organisation och villkor, förskolans och skolans värdegrund inklusive de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna samt läraruppdraget inbegripet sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Kurserna ger en gemensam grund för alla lärare inom dessa uppräknade områden oavsett examensinriktning och verksamhetsområde. Gruppövningar och seminarier genomförs dock till viss del separat inom ramen för vald examensinriktning och verksamhetsområde. Även delar av kurslitteraturen anpassas mot examensinriktning och verksamhetsområde. Den verksamhetsförlagda kursen ”Att vara lärare, 1,5 hp” består av auskultationer i det kommande verksamhetsområdet. Den generella inledningen följs av en alltmer omfattande specialisering och profilering. Progression inom de i utbildningsvetenskaplig kärna I introducerade områdena sker alltså i huvudsak med nära koppling till huvudämne och framtida verksamhetsområde. Till utbildningens huvudämne knyts hälften av den utbildningsvetenskapliga kärnan, huvuddelen av den verksamhetsförlagda utbildningen och examensarbetet. Följande kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna II och III knyts till huvudområdet och profileras mot vald verksamhetsinriktning i ämneslärarprogrammet: • • • • • •

”Kunskap, undervisning och lärande II”, ”Bedömning för lärande. 14 hp”, ”Att undervisa, 6 hp” (VFU II), ”Läraryrkets dimensioner, 22,5 hp”, (VFU III) examensarbetet, ”Profession och vetenskap, 7,5 hp” (utbildningsvetenskaplig kärna III).

I utbildningsvetenskaplig kärna II och III fördjupas de områden som introducerats i utbildningsvetenskaplig kärna I. Inom utbildningsvetenskaplig kärna II behandlas även bedömning och betygssättning och då utförligt i relation till huvudämnet och vald verksamhetsinriktning. Även modeller för uppföljning och analys av lärande och utveckling, modeller för utvärdering och utvecklingsarbete samt skoljuridik och skolutveckling behandlas i de senare delarna av utbildningsvetenskaplig kärna. Samtliga områden tar sin utgångspunkt i det huvudämne som studenten studerar, men präglas också i viss mån av studentens andraämne. Innehåll och upplägg för ämneslärarutbildning i tyska Tyska studeras som ett andraämne inom ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan. De två första kurserna, ”Tyska I” och ”Tyska II” kan även utgöra behörighetsgivande kurser för ämneslärarexamen i tyska med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9. Kurserna för ämneslärarutbildning i tyska för årskurs 7–9 och gymnasieskolan är gemensamma för kurserna tyska I-II. Under utbildningen ges dock de studerande uppgifter som tydligare fokuserar på respektive vald skolforms särskilda innehåll och förutsättningar. Studerande mot respektive verksamhetsinriktning, årskurs 7-9 eller gymnasieskolan, skiljs alltså åt i separata seminariegrupper samt vad gäller vissa övnings- och examinationsuppgifter. Verksamhetsförlagd utbildning genomförs alltid i den studerandes valda verksamhetsinriktning. Det innebär att de studerande ges möjligheter att rikta sina studier mot sina valda arbetsfält. 4

Ansökan 2011-02-28

I utbildningen fokuseras på det som är specifikt för just tysklärare, nämligen det tyska språket, tyskspråkiga texter och språkdidaktik inom ämnet tyska. Tysklärare är dock en delmängd i kategorin ”språklärare” som i sin tur är en delmängd av kategorin ”lärare”. Där så är lämpligt och möjligt anläggs ett vidare perspektiv. Inte minst den europeiska dimensionen är något som är gemensamt för de flesta lärare i moderna språk. Ämnets position i programmet innebär att studenterna redan har fem terminers studier bakom sig när de påbörjar studierna i tyska. Samtidigt som de alltså är erfarna studenter och kan förväntas uppvisa både självständighet och ansvarstagande när det gäller det egna lärandet samt ha förvärvat viss förmåga när det gäller vetenskapligt förhållningssätt, professionsanknytning och andra generiska kompetenser motsvarar deras förkunskaper i tyska en nybörjare på högskolans grundnivå. Dessa förutsättningar beaktas i utbildningsupplägg och i undervisningsplanering. Språk, realia/kultur/interkulturalitet, litteratur och didaktik varvas genom utbildningen. Flera moment löper parallellt genom kurserna, vilket är ett medvetet val. Språkanvändning handlar om förmåga att kunna förena flera moment till en helhet, och de olika momenten stöder därför varandra genom kursen. I det följande ges korta sammanfattningar av vilka delar av examensbeskrivningen som berörs i kurserna i tyska: Kunskap och förståelse Sådana ”ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen” är det huvudsakliga kunskapsområdet i ämneslärarutbildningen i tyska. Här ingår studier av det tyska språket och den tyskspråkiga litteraturen ur olika aspekter. Vidare förväntas de studerande förvärva kunskaper om de tyskspråkiga länderna och olika slag av kulturyttringar. I en individuell fördjupningsuppgift inom Tyska III förvärvar de studerande både ”fördjupade kunskaper inom vissa delar” av germanistiken och träning i att genomföra och rapportera en forskningsuppgift. Även målet om ”ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper” utgör en naturlig del av ämnesstudierna i tyska. Redan i den första kursen får studenterna stifta bekantskap med skolans styrdokument. Fokus är målen för undervisningen i dag men kursen anlägger även ett historiskt perspektiv. Didaktikkurserna går från ett fokus på inlärning och språkutveckling (även egen) till undervisning och bedömning av egen och andras språkutveckling. I den tredje kursen är kopplingen till aktuell forskning och teoribildning det mest framträdande. Färdigheter och förmåga Förutom de ovan nämnda kunskapsområdena är utveckling av kommunikativa färdigheter det andra huvudsakliga målet för studierna och det som är specifikt för kurser i tyska. För att vara behörig för högskolestudier i moderna språk måste studenten ha uppnått steg 3 i det aktuella språket. Denna kompetens ligger långt från det studenten behöver för att kunna använda språket på en nivå som förväntas av en lärare. I alla kurser ingår därför moment som i första hand fokuserar på språket, men eftersom tyska är det kommunikationsspråk som i huvudsak används i undervisningen bidrar alla utbildningens delar till detta. Digitala verktyg används genomgående i kurserna som ett verktyg för informationssökning och kommunikation. Erfarenheter från nätbaserade kurser inom tyska har lett till att institutionen använder olika lärplattformar och nätapplikationer även i campusförlagda kurser. I de didaktiska momenten 5

Ansökan 2011-02-28

finns dessutom speciella inslag där motsvarande applikationer och webbplatser avsedda för skolan granskas kritiskt utifrån ett didaktiskt perspektiv. Värderingsförmåga och förhållningssätt I kurserna erbjuds studenterna möjligheter att utveckla självkännedom och bedömningsförmåga och de förväntas i examination visa att de förvärvat sådana kompetenser. I de kurser där läsning, analys och diskussion av litterära texter ingår är det naturligt att anlägga värdegrundsaspekter. Progression i ämne och ämnesdidaktik Kurserna ”Tyska I”, ”Tyska II” och ”Tyska III” om vardera 30 hp grundar sig på en tydlig progression, där varje aspekt på en högre nivå inkluderar och vidareutvecklar motsvarande aspekt på en lägre nivå. Detta gäller såväl för alla fyra kunskapsområdena – språk, litteratur, realia/kultur/interkulturalitet och didaktik – som för de tre dimensionerna – kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. De studerande märker på detta sätt kontinuerligt att de har användning av de tidigare vunna kunskaperna och färdigheterna och motiveras till vidare studier. Samtidigt präglas utbildningen av en helhetssyn där de olika momenten systematiskt befruktar varandra: Ämnesstudierna knyts ihop med ämnesdidaktik. Kunskap integreras med färdighet, inte minst språkliga färdigheter, då all undervisning hålls på tyska, men även med värderingsförmåga. Varje kurs I till III präglas också av en tematisk röd tråd som sträcker sig igenom alla delmoment: I kurs I ”det moderna”, i kurs II ”det historiska” och i kurs III ”det vetenskapliga”. Sammanhanget blir på så sätt tydligt för de studerande och främjar deras lärande. För en utförlig redogörelse av hur innehåll och uppläggning i kombination med undervisnings- och examinationsformer främjar forskningsanknytning och professionsanknytning se även nedan under ”Undervisnings- och examinationsformer”. Digitala verktyg, informations- och kommunikationsteknik Examensmålen kräver att den studerande ska ”visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna”. Under den inledande kursen i utbildningsvetenskaplig kärna I, ”Kunskap, undervisning och lärande I, 10 hp”, introduceras källkritik och informationsvärdering samt det kompetensuppföljningssystem i form av en digital portfolio som ska följa studenterna genom utbildningen. Digitala verktyg, informations- och kommunikationsteknik som innehåll, presentationsredskap, socialoch lärandearena samt som uppföljnings och planeringsredskap i den pedagogiska verksamheten bearbetas därefter kontinuerligt och anpassas till vald verksamhetsinriktning såväl genom undervisningens upplägg som i olika examinationsformer under utbildningens gång. Även etiska aspekter av olika nätkulturer, sociala medier och digitala miljöer tas i beaktande med en första introduktion i kurserna ”Demokrati, individ och samhälle, 10 hp” och ”Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering (utbildningsvetenskaplig kärna I). Som framgår ovan används digitala verktyg genomgående i kurserna i tyska som ett verktyg för informationssökning, kommunikation och lärande. De digitala verktygen integreras i kursernas arbetsuppgifter där kravet på kompetens inom informations- och kommunikationsteknik som teknik och lärandearena successivt ökar.

6

Ansökan 2011-02-28

Verksamhetsförlagd utbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen inom ämneslärarprogrammet är uppdelad på tre perioder. Den första verksamhetsförlagda perioden ”Att vara lärare 1,5 hp” infaller under den första terminens studier, inom ramen för utbildningsvetenskaplig kärna I, och syftar till att ge studenterna en upplevelse av att agera som lärare under en kortare tid. Den andra verksamhetsförlagda perioden ”Att undervisa, 6 hp” är huvudämnesanknuten, dvs. kursen är knuten till studierna i studentens huvudämne, och infaller under utbildningens mitt. Denna period innefattar en större grad av självständig undervisning i huvudämnet men innefattar också auskultation i andra-/tredjeämnen. Den tredje och sista verksamhetsförlagda perioden, ”Läraryrkets dimensioner, 22,5 hp” är den mest omfattande och infaller mot slutet av utbildningen. Under denna period förväntas studenten under handledning genomföra lärarens alla arbetsuppgifter. VFU III innebär att studenten med ökande grad av självständighet planerar, genomför och utvärderar undervisning i alla sina ämnen För att stärka kopplingen mellan teori och praktik under de verksamhetsförlagda perioderna samt ge möjlighet till reflektion och feedback är några dagar högskoleförlagda. I de två längre verksamhetsförlagda kurserna ingår alltid ett handledningstillfälle med ämneskunnig handledare/examinator från universitetet. Examinator (universitetsanställd lärare) gör besök under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen där även ett trepartssamtal mellan student, examinator och lokal lärarutbildare ingår. Universitetslärares besök sker minst en gång per verksamhetsförlagd kurs. Ambitionen är dock att studenten under sin verksamhetsförlagda period ska få mer än ett besök, särskilt i de mer omfattande verksamhetsförlagda kurserna. Vid Umeå universitet används en bedömningsmall för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen. (se bilaga 3) Bedömningsmallen fylls i av den lokala lärarutbildaren efter varje genomförd verksamhetsförlagd period. Examinator (universitetsanställd lärare) väger samman bedömningsunderlaget med andra examinationsuppgifter inom den aktuella verksamhetsförlagda kursen till ett betyg. Mallen används också som diskussionsunderlag vid det trepartssamtal som förs mellan examinator, student och lokal lärarutbildare under examinators skolbesök samt kontinuerligt under den verksamhetsförlagda perioden vid samtal mellan studenten och den lokale lärarutbildaren kring studentens fortlöpande utveckling under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vid Umeå universitet ges även en handledarutbildning för lokala lärarutbildare. Det bedömningsunderlag som bifogas denna ansökan utgår från examensbeskrivningarna för lärarexamen (SFS 2007:129). Under våren 2011 arbetas nya bedömningsunderlag fram enligt examensbeskrivningarna för ämneslärarexamen (SFS 2010:541). Progression och kontinuitet Ovanstående har beskrivits hur Umeå universitet säkrar progression och kontinuitet avseende forsknings- och professionsanknytning dels genom den generella strukturen för ämneslärarprogrammet där utbildningsvetenskaplig kärna II och III knyts till huvudämnet och vald verksamhetsinriktning, dels genom innehåll och upplägg i ämnet tyska. Progressionen uttrycks också i kursplanerna i form av ökad svårighetsgrad från att beskriva, redovisa, reflektera till att problematisera, analysera och kritiskt granska. Då progression utvecklas i relation till helheten och olika delar är relaterade till varandra har lärare/lärarlag ett viktigt ansvar att tydliggöra progressionen mellan huvudämnets olika kurser/moment, verksamhetsförlagd utbildning och utbildningsvetenskapliga kurser. Även undervis-

7

Ansökan 2011-02-28

nings- och examinationsformer som redogörs för nedan är viktiga delar av detta, liksom det kompetensuppföljningssystem som därefter beskrivs. Undervisnings- och examinationsformer samt kurslitteratur Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, via handledning samt via individuella övningar. Genom seminarier och gruppövningar tränas studenterna i muntlig språkfärdighet, diskussion och analys, vetenskapligt skrivande och grunderna läggs för ett processorienterat arbetssätt. Bearbetning av såväl vetenskapliga som skönlitterära texter sker i seminarieform. I seminarierna ställs gradvis högre krav på de studerandes aktiviteter under seminariet vad gäller exempelvis förberedelser, egna bidrag till diskussionen, argumentation, förmåga att lyssna till andra och ompröva egna ställningstaganden men också förmågan att leda. Vid inlämning av paper före eller efter seminariet förväntas en progression i de studerandes egna texter med avseende på akademiskt skrivande och form. Examination sker genom seminarier med processorienterat arbetssätt, där studenttexter, elevtexter, skönlitteratur och vetenskaplig litteratur diskuteras, genom skriftliga salstentamina, genom hemtentamina och i form av andra skriftliga uppgifter där studenterna redovisar kunskaper och färdigheter i ämnet och förmåga till analys och förståelse för samband inom ämnet. Examinationsformerna är uppbyggda så att en successiv progression skapas vad gäller forsknings- och professionsanknytning. De skriftliga examinationsformerna är uppbyggda så att allt större självständighet krävs avseende analys av texter och kritiskt tänkande. Former för akademiskt skrivande övas kontinuerligt under utbildningen och successivt ställs allt högre krav på analytisk förmåga och analys i skriftliga inlämningsuppgifter. Även mindre vetenskapliga uppsatser skrivs i syfte att förbereda de studerande inför examensarbetet. För examination av verksamhetsförlagd utbildning se under rubriken ”Verksamhetsförlagd utbildning” ovan. Kurslitteraturen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Internationella perspektiv eftersträvas. Undervisningsformer, kurslitteratur och examinationsformer beskrivs detaljerat i bifogade kursplaner. Forskningsanknytning Åtminstone fyra sätt att förstå forskningsbasering är relevanta för kurserna i tyska: •

att undervisningen bedrivs i en forskande miljö,



kursinnehållets grund i aktuell forskning,



undervisningsmetodernas koppling till pedagogisk och didaktisk forskning,



studenternas träning i ett vetenskapligt förhållningssätt.

Kursernas forskningsbas tydliggörs i kursplanernas innehållsbeskrivning och i litteraturlistor. Den samlade vetenskapliga och didaktiska kompetensen hos utbildningens lärare utgör basen för undervisningens forskningsbasering, inklusive examinationens. Ovan poängteras vikten av att se examinationen i kontext av hela lärandeprocessen.

8

Ansökan 2011-02-28

Utveckling av det kritiska och det vetenskapliga tänkandet pågår i alla delmoment och visar en tydlig progression från enklare textanalys och -produktion till vetenskaplig granskning och vetenskapligt skrivande. De studerande invigs också systematiskt i vetenskaplig litteratur. Den vetenskapliga uppsats som genomförs av de studerande i kurs III förbereds således redan från början av kurs I. Former för akademiskt skrivande övas kontinuerligt under utbildningen och successivt ställs allt högre krav på analytisk förmåga och vetenskaplig analys i skriftliga inlämningsuppgifter. Professionsanknytning Ett specifikt didaktikmoment ges varje termin. Didaktiska perspektiv integreras dock även i övriga kurser. Särskilt i kurser som fokuserar de studerandes egen språkliga kompetens och kunskaperna om de tyskspråkiga länderna, liksom i den ständigt pågående systematiska reflektionerna kring det egna lärandet, finns en tydlig koppling till kursplaner för skolan, där de övergripande målen för främmande språk är allsidig kommunikativ förmåga, interkulturell förståelse och lära att lära. Varierande undervisnings- och examinationsformer tillämpas som kan fungera som modeller för de studerandes egen framtida yrkesutövning. Läraruppdraget fokuseras samtidigt som ämnesdidaktiska frågor elevers lärande i språk, undervisning, värdering, uppföljning och bedömning i ämnet tillgodoses. Studenterna övar sig i också att organisera och leda gruppdiskussioner och får på så sätt en träning i ledarskap i klassrummet. Internationella perspektiv Eftersom studenterna genomgående arbetar med det tyska språket och med texter från de tyskspråkiga områdena ges tillfälle till olika interkulturella erfarenheter och inblickar i kultur och samhällsförhållanden i de tysktalande länderna. Institutionen för språkstudier har goda och regelbundna kontakter med universitetet i Würzburg och även med kommunen (som är vänort till Umeå). Detta innebär att de blivande lärarna under termin två vistas där under två veckor och får möjlighet att besöka skolor och auskultera i undervisningen samt lära känna andra typer av sociala inrättningar. Inom ramen för institutionens Erasmus-avtal med Würzburg kommer varje år en lärare till oss och medverkar i kurserna. Därutöver tar institutionen varje termin emot ett antal tyskspråkiga utbytesstudenter, och de studerande på lärarutbildningen har goda möjligheter till en eller två terminers studier i Würzburg, Essen och Rostock. Sedan ett antal år tillbaka organiserar Institutionen för språkstudier även ett tandemprogram, där alla studerande får en personlig tysktalande tandempartner (en gäststudent från tyskspråkigt land), som de regelbundet träffar och därvid omväxlande fungerar som lärande resp. lärare. Detta ger erfarenhetsutbyte på fler plan än virtuella möten. Individuella utvecklingsplaner och kompetensuppföljning Ämneslärarutbildningen i tyska använder lärarutbildningens kompetensuppföljningssystem. Syftet med kompetensuppföljningsmodellen är att de studerande ska ges möjligheter att följa sin egen utveckling i relation till examensordningen men också i relation till mer individuella utbildningsmål. Systemet med kompetensuppföljning innehåller följande komponenter:

9

Ansökan 2011-02-28



• • •

beskrivning av de kompetenser, dels generella med utgångspunkt i examensmålen och dels specifika med utgångspunkt i förväntade studieresultat inom respektive kurs som de studerande ska utveckla under sin utbildning, individuell studieplanering innefattade en individuell utvecklingsplan för varje student, e-portfolio, examination.

Kompetensuppföljningen introduceras i lärarutbildningens första kurs ”Kunskap, undervisning och lärande I” och följer studenten under alla kurser i utbildningen. I portfolion samlar studenten rättade examinationsuppgifter, uppsatser, utvecklingsarbeten, lektionsplaneringar, egna utvecklade läromedel, dokumentationer och reflektioner kring den egna lärprocessen, VFU-bedömningar och annat som producerats under utbildningens gång. Den digitala portfolion kopplas till den studerandes individuella utvecklingsplan, där de studerande planerar och, utifrån kursmål och portfolions innehåll, reflekterar över sin lärprocess. Den digitala portfolion och den individuella utvecklingsplanen löper som en röd tråd genom hela utbildningen och speglar progressionen av lärprocessen hos de studerande. I ämneslärarutbildningens avslutande kurs ”Profession och vetenskap, 7,5hp” utvärderas och analyseras innehållet i portfolion i förhållande till examensordningens mål men också i relation till teorier om kunskap, undervisning och lärande. Kursen utgör således en syntetisering av utbildningens olika delar och ett avstamp för den nya lärarens professionsutveckling. Utvärderingen sammanställs till en digital presentationsportofolio i form av en begynnande pedagogisk meritportfölj för att visa upp för möjliga framtida arbetsgivare. Arbetet med kompetensuppföljning medför att det med större säkerhet än idag kan säkerställas att den studerande uppnått de krav som gäller för erhållande av examen. Via e-portfolion skapas också ett tydligt och följbart sammanhang för såväl studerande som undervisande lärare. Genom själva arbetssättet blir studenten inte bara uppmärksammad på examensordningens mål utan även på olika kompetenser (generiska, didaktiska, vetenskapliga mm) som utvecklas under utbildningen. Studenten ges härigenom förbättrade möjligheter att själv beskriva och presentera sin kompetens för framtida arbetsgivare. Den individuella studieplaneringen innebär också att de studerande blir bekanta med det arbetssätt som råder inom stora delar av skolan där varje barn/elev ska ha en individuell utvecklingsplan.

!

10

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF