Uppfödarutbildningen, Handledning Genetik/Avel, grundkurs

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11

Genetik/Avel GRUNDKURS

Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför det är viktigt att följa dessa. Hur nedärvs de genetiskt betingade defekterna som finns inom en ras, hur stort inflytande har miljön på en egenskap, vilka färger kan valparna få i den tilltänkta parningskombinationen? Det är en lång rad av frågeställningar som vi har lättare att förstå om vi har genetiska kunskaper. Man kan nog påstå att det inte finns några genvägar i avelsarbetet, att bedriva ett avelsarbete tar tid och vi vet att Rom inte byggdes på en dag. Kanske blir inte första generationen vad vi önskade, det kanske tar ytterligare några generationer tills vi nått vårt mål för vissa egenskaper medan det för andra egenskaper krävs endast en generation för en förändring. Vi har alla som mål att föda upp friska, sunda hundar med god hållbarhet och som dessutom fungerar för det användningsområde de är skapade för. Att minska risken för genetiskt betingade sjukdomar och defekter är givetvis något som vi alla strävar efter och därför är det viktigt att vi besitter så goda kunskaper som möjligt. Denna studiecirkel är grundläggande för att skapa de baskunskaper som varje uppfödare och hundägare bör ha. Genom att deltaga i Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning kommer flera av de frågor vi har, att kunna besvaras och vi blir kunnigare som uppfödare.

Lycka till med studierna!

2

Genetik/Avel GRUNDKURS

Delmålsbeskrivning Grundkurs hälsoprogram med förklarande genetik

Mål

Material

• att ge kunskaper om rasbildning och dess konsekvenser

Kursböckerna Avelsboken och Uppfödarboken, samt OH-bilder.

• att ge goda kunskaper om SKKs olika hälsoprogram och konsekvenserna av dessa • att ge insikt i sambandet mellan olika genetiska nedärvningsmodeller och respektive hälsoprogram med särskild tonvikt på frågor som uppstår vid val av avelsdjur

Tidsram för studiecirkeln Fem träffar på vardera 3 gånger 45 minuter alternativt ett veckoslut.

Efter kursen skall deltagaren • ha kunskaper om betydelsen av rasens ursprung och dess användningsområde

Studiecirkelns genomförande Detta är ett exempel på hur studiecirkeln kan genomföras. Studiecirkeln bör anpassas till deltagarnas erfarenhet och intresse. Cirkeldeltagarna bör ha tillgång till böckerna före starten av studiecirkeln. Tiden mellan träffarna bör vara sådan att inläsning av aktuella avsnitt är möjligt.

• ha förståelse för skillnaden mellan genotyp och fenotyp • ha goda kunskaper om SKKs olika hälsoprogram och förstå vikten av att följa programmen • kunna ge exempel på nedärvningsmodeller

Det kan eventuellt finnas behov av att föreläsare kommer till träff 2 och pratar om DNA och nedärvningsmodeller.

• kunna diskutera nedärvning av till exempel sjukdomar med hänsyn till hälsoprogrammen • ha kännedom om och kunna använda sig av aktuella databaser för information

3

Genetik/Avel GRUNDKURS

Förslag till cirkelupplägg

Inför träff 1

Träff 3

Cirkeldeltagarna bör ha fått kursböckerna, Avelsboken och Uppfödarboken, samt studiehandledningen i god tid innan träff 1.

Tredje träffen kan handla om: 1. Avel för kvalitet 2. Avelsplanering 3. Avelsurval

Träff 1 Första träffen kan handla om:

Träff 4

1. Tamhundens historia

Fjärde träffen kan handla om:

2. Rasbildning

1. Avel för exteriör

3. DNA

2. Avel för mentalitet

Träff 2

Träff 5

Andra träffen kan handla om:

Femte träffen kan handla om:

1. Genetiska nedärvningsmodeller

1. Avel för hälsa

2. Inavel - släktskap

2. Hälsoprogrammet 3. Nya metoder och möjligheter

4

Genetik/Avel GRUNDKURS

Råd och anvisningar Träff 1 Deltagarnas förberedelser inför studiecirkelns start

Anteckningar .........................................................................................

Läs Avelsboken kapitel 1 och 2 s. 9-22 samt kapitel 4 s. 42-53, OH-bild nummer 1-5

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Hundens historia och rasbildning

.........................................................................................

Starta kursen med att i gruppen diskutera:

.........................................................................................

- När domesticeringen av hunden påbörjades. - Vad menar vi med begreppet "hundras"?

.........................................................................................

- När och hur rasbildningen påbörjades.

.........................................................................................

Skynda långsamt och strategi är nyckelord som nämns när man talar om rasbildning. Diskutera dessa nyckelord och fundera över varför dessa ord är så viktiga i hundaveln, liksom rådet att vi ska lära oss av historien.

.........................................................................................

Innan vi nu går vidare så skulle det kanske vara på sin plats att vi funderar över vilket mål vi har med vår uppfödning. Ett avelsmål är en viljeyttring om ett mål jag vill uppnå. Vi vill givetvis föda upp sunda och friska hundar som ska kunna användas i det arbete de är tänkta för, men nu ska vi formulera fler mer specificerade mål.

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Diskutera i gruppen om de mål deltagarna formulerat. Lägg målformuleringarna åt sidan och spara dessa till slutet av kursen, vi kanske då har fått en annan syn på aveln och måste omformulera våra mål.

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

DNA

.........................................................................................

Innan vi kan gå vidare behöver vi kontrollera våra kunskaper i genetik. Att ha kunskaper i genetik är till hjälp vid val av avelsdjur, dessutom ger det oss en förståelse för att det inte alltid blir det resultat vi förväntat oss. Vi har givetvis också stor nytta av kunskaper i genetik när vi diskuterar SKKs hälsoprogram.

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Studera bilden på s. 43 cellen, s. 44 kromosomer och DNA.

......................................................................................... .........................................................................................

DNA, deoxiribonukleinsyra, den genetiska koden kanske vi också kan säga.

......................................................................................... .........................................................................................

Diskutera i gruppen:

.........................................................................................

- DNAs byggnad och vad som skiljer DNA och RNA. - Vad är en kromosom och hur många har hunden?

.........................................................................................

- Vad är en gen?

.........................................................................................

5

Genetik/Avel GRUNDKURS

- Vad är ett genpar och varifrån härstammar vardera gen i paret?

Anteckningar .........................................................................................

- Vad kodar en gen för?

.........................................................................................

- Är det någon skillnad på DNA i cellkärnan i de olika cellerna i kroppen?

.........................................................................................

- Vad är ett baspar?

.........................................................................................

Protein är uppbyggt av aminosyror, tre baser är koden för en aminosyra. De fyra tillgängliga baserna i DNA molekylen är adenin, cytosin, guanin och tymin. Beroende på ordningsföljden på baserna så får cellen instruktion om vilka aminosyror som ska kopplas samman, till exempel TGC = cystin, CCC = prolin, GCA = alanin o.s.v.

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Om vi säger att ett protein består av 300 aminosyror, så innebär det 3 gånger 300 baspar för att koda för detta protein. Därutöver behövs ytterligare baser för bland annat kontrollfunktioner. Läs noggrant på s. 48-49 om vad det innebär om till exempel en bokstav (bas) blir överhoppad eller vad man menar med en felkopiering.

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Diskutera i gruppen proteinernas medverkan i viktiga livsprocesser s. 46. Studera bilderna på s. 48-49 samt texten på s. 49-50 mitos och meios, diskutera vad som är skillnaden mellan mitos och meios.

.........................................................................................

På s. 50-51 kan vi läsa om äggcellen och spermien och konstaterar att vardera bidrar med hälften av arvsmassan. Om vi nu tittar noggrannare på äggcellen så kan vi konstatera att det även finns annat som följer med äggcellen. Vad är det? På s. 52-53 får ni viktig information som vi bland annat ska ta med oss när vi senare ska studera färgnedärvning hos hund.

.........................................................................................

Det är nu viktigt att vi repeterar kapitel 4 inför nästa träff där vi återigen kan ta upp de funderingar vi har för att sedan gå vidare.

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

6

Genetik/Avel GRUNDKURS

Råd och anvisningar Träff 2 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har.

Anteckningar

Avelsboken kapitel 6 s. 63-70, kapitel 7 s. 71-79 och kapitel 14 s. 146-153. OH-bilder nr. 6-8. Kapitel 3 s. 2341, OH-bilder nr. 9-16

.........................................................................................

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

Genetiska nedärvningsmodeller De nedävningsmodeller man talar om är:

.........................................................................................

- enkel recessiv arvsgång

.........................................................................................

- enkel dominant arvsgång

.........................................................................................

- polygen arvsgång

.........................................................................................

- könsbunden arvsgång

.........................................................................................

Innan vi börjar diskutera nedärvningsmodeller så är det nog på plats att vi förtydligar de olika begrepp vi kommer att använda.

......................................................................................... .........................................................................................

Först av allt bör vi ha klart för oss att den individ vi ser framför oss är ett resultat av både arvet och miljön den har varit utsatt för redan så tidigt som under fosterstadiet och fram till det att vi ser individen. Det vi då ser kallar vi fenotyp eller vi kan även säga företeelsetyp.

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Arv + miljö = fenotyp

.........................................................................................

vi kan också säga genotyp + miljö = fenotyp.

.........................................................................................

Om vi till exempel betraktar ett genpar och anger detta med bokstäver, kan vi använda oss av beteckningen som används för en av de nio gener som styr hundens färg.

......................................................................................... .........................................................................................

B (bruna serien).

.........................................................................................

Dominant gen: betecknas B och anger en gen som i både enkel och dubbel uppsättning ger upphov till egenskapen (den rådande).

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Recessiv gen: betecknas b och fodras i dubbel uppsättning för att ge upphov till en egenskap (vikande).

.........................................................................................

B- ger möjlighet till normalt svart pigment

.........................................................................................

b- ger brun pälsfärg

.........................................................................................

När vi nu studerar ett genpar så kan vi således få tre olika kombinationer:

.........................................................................................

B - B, B - b eller b - b.

.........................................................................................

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

7

Genetik/Avel GRUNDKURS

B - B och b - b kallas bägge för homozygoter (lika). Här kan vi för att skilja på dessa kalla B - B för en dominant homozygot och b - b för en recessiv homozygot.

Anteckningar ......................................................................................... .........................................................................................

B - b kallas för heterozygot (olika).

.........................................................................................

Enkel recessiv arvsgång

.........................................................................................

Diskutera i gruppen vad detta innebär. På s. 64-65 kan ni finna några exempel?

.........................................................................................

Vi kan ex titta på den B (bruna serien) s. 149.

.........................................................................................

Studera även s. 29 i Uppfödarboken.

.........................................................................................

Vi har en hanhund som är heterozygot (Bb) som parar en tik som även hon är heterozygot (Bb). De spermier som bildas innehåller således den dominanta B eller den recessiva b. Eftersom även tiken är heterozygot i detta genpar, kommer hennes äggceller att innehålla den dominanta B eller den recessiva b. Om vi nu gör ett korsningschema och placerar in de två gameterna från hanen vågrätt och de från tiken lodrätt och sedan kombinerar dessa får vi följande resultat.

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Vad kan vi nu konstatera om vi ser på ovanstående korsningsschema?

......................................................................................... .........................................................................................

Vi har 25 % dominant homozygota, vilka saknar den recessiva genen. 50 % är heterozygota och anlagsbärare för den recessiva genen b, bärare på anlaget för brun färg. 25 % är recessivt homozygota och det är de individer som i detta exempel är bruna till färgen. Det krävs att individen är homozygot för att en recessiv gen ska synas.

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Diskutera hur vi kan eliminera en egenskap med enkel recessiv arvsgång ur en population! Man talar i boken om att dessa egenskaper kan hålla sig gömda i flera generationer, hur kan detta vara möjligt?

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

I detta avsnitt talas också om mutationer, diskutera vad en mutation innebär!

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

8

Genetik/Avel GRUNDKURS

Enkel dominant arvsgång

Anteckningar

Läs s. 65-66

.........................................................................................

Vi har en hanhund som är dominant homozygot (BB). Vi parar honom med en tik som är recessivt homozygot (bb).

.........................................................................................

Vilka alternativ kan vi nu få i de spermier som bildas? Endast spermier med dominanta B bildas! Hos tiken kan endast någon av de recessiva b finnas i äggcellen.

.........................................................................................

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

Om vi nu gör ett korsningsschema och placerar de två könscellerna från hanen vågrätt och från tiken lodrätt och sedan kombinerar dessa så får vi följande resultat.

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Vi ser nu att samtliga avkommor är heterozygota i detta genpar.

......................................................................................... .........................................................................................

Vi ser att det endast krävs en dominant gen för att vi skall få effekt.

......................................................................................... .........................................................................................

Diskutera varför det till skillnad från enkel recessiv arvsgång här är lätt att eliminera egenskapen från populationen! Diskutera det ni finner i kursboken om stubbsvansanlag och ställ gärna upp ett korsningsschema.

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Polygen arvsgång

.........................................................................................

Läs s. 67-68

.........................................................................................

Lägg märke till betydelsen av prefixet "poly".

.........................................................................................

- Diskutera i gruppen vad denna arvsgång innebär.

.........................................................................................

- Diskutera exempel på egenskaper som vi anser vara viktiga för oss som har denna form av nedärvning.

.........................................................................................

Kapitel 5 s. 71-79

.........................................................................................

Läs igenom kapitlet som ger ett exempel på polygen nedärvning.

......................................................................................... .........................................................................................

Diskutera i gruppen:

.........................................................................................

- innebörden av begreppet tröskelvärde - vad är en normalfördelning?

.........................................................................................

Lägg speciellt märke till texten på s. 75 vänstra spalten (Man kan konstatera att o.s.v.).

......................................................................................... .........................................................................................

9

Genetik/Avel GRUNDKURS

Vi måste nu ha klart för oss att en förutsättning för att kunna bedriva avel på egenskaper med polygen arvsgång är att egenskapen är mätbar, vi kan nu även tala om kvantitativ nedärvning. Vi bör nu också ha klart för oss att dessa egenskaper även påverkas av miljöfaktorer, kön och ålder (läs s. 70 samt noggrant s. 76 avelsvärde).

Anteckningar ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Diskutera texten under rubriken avelsindex. Skulle det vara möjligt att i framtiden använda oss av avelsindex som ett instrument i avelsarbetet?

......................................................................................... .........................................................................................

Diskutera kring texten på s. 78-79.

.........................................................................................

Nu kan det vara lämpligt att man i gruppen diskuterar om möjligheterna att eliminera egenskaper med polygen arvsgång.

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

- Är det möjligt att eliminera sådana egenskaper? - Hur går vi till väga i vårt avelsarbete för att begränsa spridningen/eliminera dessa egenskaper?

.........................................................................................

Könsbunden nedärvning

.........................................................................................

Läs s. 68-70

.........................................................................................

Diskutera i gruppen vad det skulle kunna innebära om vi i avel använder en tik som är anlagsbärare för hemofili A och parar henne med en frisk hane.

.........................................................................................

- Är det några av avkommorna ni skulle kunna tänka er att använda i avel?

.........................................................................................

.........................................................................................

.........................................................................................

.........................................................................................

Om vi nu i avel använder en tik som ej är anlagsbärare och parar henne med en hane som är drabbad av blödarsjuka.

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

- Är det några av avkommorna ni skulle kunna tänka er att använda i avel?

.........................................................................................

Diskutera i gruppen hur vi kan eliminera egenskaper med könsbunden nedärvning.

......................................................................................... .........................................................................................

Inavel och släktskap

.........................................................................................

Läs s. 23-26, diskuteras i gruppen.

.........................................................................................

Läs s. 26- 41

.........................................................................................

Som vi kan se av texten i Avelsboken är inavel och nära släktskap resultatet av bland annat avel i små populationer.

......................................................................................... .........................................................................................

Vi kan nu konstatera att släktskapsgrad anger hur stor del av generna som två individer har gemensamt på grund av att de är släkt.

......................................................................................... .........................................................................................

10

Genetik/Avel GRUNDKURS

Det "normalt" sett närmaste släktskapet är 50 %, valpen får 50 % av sina gener från sin far och 50 % från sin mor. Vi inser då att släktskapet till vardera förälder är 50 %. Det finns ett undantag som vi måste ha klart för oss, släktskapet mellan enäggstvillingar är 100 %, dessa härstammar från en och samma befruktade äggcell.

Anteckningar ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Se tabellen på s. 32 släktskap i %.

.........................................................................................

Studera figur A på s. 30.

.........................................................................................

Lägg märke till att bilden beskriver nedärvningen i ett genpar!

......................................................................................... .........................................................................................

Följ generna från far och morföräldrarna och lägg märke till att fadern har fått en gen från vardera farfar och farmor. Av dessa gener har sedan en gått vidare från fadern till avkomman.

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Läs texten och studera bilden.

.........................................................................................

Gå nu vidare till figur B på s. 31. Där vi kan se vad som händer vid inavel.

.........................................................................................

Nu finner vi uttrycket inavelskoefficient:

.........................................................................................

Inavelsgraden/inavelskoefficient anger hur stor del av generna som dubblerats genom föräldrarnas släktskap. Inavelskoffecient uttrycks i decimaltal exempel 0,25 vilket motsvarar en inavelsgrad på 25 %.

.........................................................................................

Lägg märke till avkomman längst till vänster i figuren! Denna har fått båda sina gener i genparet från sin far som även är morfar. Den ena genen i paret kommer direkt från honom som far och den andra via modern. Om vi studerar detta genpar som vi kallar dubblerat (det är en och samma gen i dubbel uppsättning) och funderar över släktskapet mellan far och avkomma i detta fall, hur stort är då släktskapet?

.........................................................................................

Denna avkomma har erhållit en av faderns gener, men i dubbel uppsättning. Släktskapet blir således 50 % och vi har här inte ökat släktskapet, men vilken gen har vi fått i dubbel uppsättning? Är det en gen vi önskar? Kan det vara en oönskad gen som vi vill eliminera ur populationen?

.........................................................................................

Studera figuren noggrant och diskutera de olika alternativen i fråga om genparen hos avkommorna!

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

.........................................................................................

Läs s. 32-34, inavelsberäkning.

......................................................................................... .........................................................................................

11

Genetik/Avel GRUNDKURS

Som nämns i boken kan inavel beräknas med olika metoder och vi kan här nämna ytterligare en metod som är relativt enkel. Vi kan använda formeln ∑ 0,5

n1+n2+1

Anteckningar ......................................................................................... .........................................................................................

(1+FA)

.........................................................................................

n1= antalet generationsled från gemensam ana till fader, n2 = antalet generationsled från gemensam ana till moder samt FA står för inavelkoefficient som den gemensamma anan eventuellt har sedan tidigare.

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Om vi nu tar exemplet i boken med halvsyskonparning på s. 32. Den gemensamme anan är A1,A2 finner vi som förälder till P och Q. Detta innebär att n1 blir 1, antalet generationsled från A till P är 1 och n2 blir även det 1 eftersom antalet generationsled från A till Q är 1.

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Eftersom vi inte har information om A själv har någon inavelskoefficient så antar FA värdet 0.

......................................................................................... .........................................................................................

Det blir om vi sätter in siffrorna i formeln ∑ 0,5 1+1+1 (1+0) = 0, 125

.........................................................................................

dvs. 12,5 % av generna hos avkomman är dubblerade.

.........................................................................................

Vi kan också ta ett exempel på kusinparning.

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

A och B är kusiner, C och E är syskon.

.........................................................................................

Vi kan nu se att vi har två gemensamma anor, nämligen G och H. Vi får nu räkna för vardera gemensamma ana.

.........................................................................................

G = 0,5

2+2+1

H = 0,5

2+2+1

.........................................................................................

(1+0) = 0,55 = 0,03125

.........................................................................................

(1+0) = 0,55 = 0,03125

.........................................................................................

∑ = 0,06250

.........................................................................................

det vill säga vi får en inavelsgrad på 6,25%

.........................................................................................

12

Genetik/Avel GRUNDKURS

Diskutera i gruppen innebörden av begrepp/verkan av:

Anteckningar

- matadoravel

.........................................................................................

- effekter av inavel

.........................................................................................

- effekt av utavel

.........................................................................................

- genetisk variation

.........................................................................................

- förlust av genetisk variation

.........................................................................................

- effektiv populationsstorlek

.........................................................................................

Till nästa träff kan deltagarna fundera över hur vanligt det är med parningar mellan närbesläktade djur inom respektive ras.

......................................................................................... .........................................................................................

Vi kan också fundera över hur många tikar som används i avel och hur många handjur som används i respektive ras. Detta kan vara lämpligt att inleda kommande träff med.

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

13

Genetik/Avel GRUNDKURS

Råd och anvisningar Träff 3 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har.

Anteckningar

Avelsboken kapitel 8 s. 80-86, kapitel 9 s. 87-105 samt kapitel 10 s. 106-112.

.........................................................................................

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

Avel för kvalitet

.........................................................................................

s. 80-86. .........................................................................................

Diskutera i gruppen: .........................................................................................

- förändrar avel/avelsurval populationen? .........................................................................................

- hur kombinerar vi bevarandetanken om raserna och samtidigt talar om utveckling?

.........................................................................................

- vad menar vi med kvalitet?

.........................................................................................

- när och hur bedöms kvalitet?

.........................................................................................

- vilken hänsyn tar vi/bör ta till hundens ålder, utveckling, mognad samt kön vid bedömning av kvalitet?

......................................................................................... .........................................................................................

Avelsplanering s. 87-105.

.........................................................................................

Charles Darwin sa att de individer som är bäst lämpade för att klara en viss miljö fortplantar sig bäst. Det handlar om det naturliga urvalet. De förutsättningarna som gäller för att en egenskap ska förändras på grund av det naturliga urvalet är:

.........................................................................................

- individerna skiljer sig åt ifråga om egenskapen

.........................................................................................

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

- egenskapen är ärftlig

.........................................................................................

- egenskapen påverkar förmågan att överleva och fortplanta sig

.........................................................................................

Om inte dessa tre kriterier är uppfyllda, så finns det ingen anledning till att egenskapen ska förändras.

.........................................................................................

Diskutera i gruppen om hur vårt avelsurval har förändrat eller kan förändra en ras, då ovanstående kriterier för det naturliga urvalet icke gäller. Vilka kriterier har vi för urval?

.........................................................................................

Hur kan jag som uppfödare veta att mina mål för uppfödningen är riktiga? Var kan jag vända mig för att få hjälp? s. 89-105.

.........................................................................................

Diskutera i gruppen! De övergripande målen är att sträva efter god exteriör, funktion, mentalitet och hälsa.

.........................................................................................

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

14

Genetik/Avel GRUNDKURS

Hur ser vi på detta när vi har ökat våra kunskaper? Vi tar nu hänsyn till bland annat nedärvningsmodeller, kunskaper om släktskap, och vi vet även vilken information vi kan få. s. 101-105.

Anteckningar

Vi kan nu ta fram det avelsmål vi formulerade under träff 1 och diskutera vidare och se hur vår syn på avelsmålet har förändrats. Lägg målformuleringen åt sidan för att återigen ta fram den vid den sista träffen.

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Avelsurval

.........................................................................................

Kapitel 10 s. 106-112.

.........................................................................................

Diskutera texten på s. 106-109.

.........................................................................................

Det är nu viktigt att vi förstår vad begreppet arvbarhet innebär. Vi kan ytterligare förtydliga genom att nämna att arvbarhet anges i % och antar värden mellan 0 och 100 %. Vi kan också uttrycka det i heritabilitet (h2) vilket anges i decimaler mellan 0-1,0.

......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Vi kan säga att den mätbara delen av skillnaden mellan individerna som beror på arvet är arvbarheten och resten av skillnaden beror på miljön. Till miljön räknas alla mätfel (brister).

.........................................................................................

Vi tar som exempel:

.........................................................................................

När det vi ser/kan mäta av egenskapen helt beror på arvet är arvbarheten 100 %. Om vi nu tänker oss att olika miljöbetingade faktorer påverkar egenskapen, kan delar av arvet döljas. Egenskapen är fortfarande lika mycket genetiskt betingat, men vi kanske ser ett annat resultat på grund av miljöpåverkan. Det vi ser är påverkat av arv plus miljö. Den delen som beror på arvet och mäts av oss är arvbarheten.

.........................................................................................

Vi kan endast bedöma det vi ser och det är endast det som är ärftligt som kan överföras till kommande generation. Även om en egenskap är ärftligt betingad så kan vi bara ta hänsyn till det vi kan se.

.........................................................................................

När vi läst texten i boken och förstår vad arvbarheten står för kan vi också börja fundera över om vi på något sätt skulle kunna öka värdet på arvbarheten. Det skulle givetvis vara värdefullt om vi kunde se vilket budskap generna har. Tänk om vi kunde ta bort miljöpåverkan på enskilda egenskaper och enbart se vad generna säger.

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

15

Genetik/Avel GRUNDKURS

När vi talar om urval och avelsvärdering talar vi om:

Anteckningar

- Individvärdering

.........................................................................................

- Härstamningsvärdering

.........................................................................................

- Värdering av släktingar

.........................................................................................

- Avkommevärdering

.........................................................................................

Diskutera innebörden av ovanstående!

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

16

Genetik/Avel GRUNDKURS

Råd och anvisningar Träff 4 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har.

Anteckningar

Avelsboken kapitel 13 s. 141-145 och kapitel 12 s. 122140. OH-bilder nr. 17-18.

.........................................................................................

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

Avel för exteriör

.........................................................................................

Läs texten på s.141-145 och diskutera följande frågeställningar:

......................................................................................... .........................................................................................

- är det någon skillnad i grundprinciperna när man bedriver avel för exteriör eller mentalitet alternativt hälsa?

......................................................................................... .........................................................................................

- diskutera arvsgång för exteriöra egenskaper!

.........................................................................................

- diskutera varför inavel eller så kallad linjeavel har varit en mycket använd metod i hundavel för exteriör!

.........................................................................................

- kan kursdeltagarna se några faror i att inte koppla funktion till exteriör hos en hundras?

.........................................................................................

- i naturen råder det naturliga urvalet, hur har vi genom århundradena och hur kan vi i framtiden påverka detta med vår avel för exteriör?

.........................................................................................

.........................................................................................

.........................................................................................

- diskutera de negativa konsekvenser en avel mot det extrema kan ge!

.........................................................................................

- diskutera hur vi på bästa sätt kan avelsvärdera ett djurs exteriör!

.........................................................................................

Avel för mentalitet

.........................................................................................

Läs texten på s. 122-140 och diskutera följande frågeställningar:

.........................................................................................

.........................................................................................

.........................................................................................

- vad menar vi med mentalitet? - vad är god mentalitet?

.........................................................................................

- hur viktiga är de mentala egenskaperna?

.........................................................................................

- kan vi till exempel ställa exteriör mot mentalitet och vilket är viktigast?

......................................................................................... .........................................................................................

- kan de mentala egenskaperna ha någon påverkan på en hunds duglighet som exempelvis jakt-, utställningseller brukshund?

......................................................................................... .........................................................................................

- vilka mentala egenskaper är viktigast hos kursdeltagarnas raser?

.........................................................................................

- hur kan vi på bästa sätt mäta de mentala egenskaperna?

.........................................................................................

- kan kursdeltagarna se någon koppling mellan en ras ursprung, ursprungsanvändning och önskvärda mentala egenskaper för rasen?

......................................................................................... .........................................................................................

17

Genetik/Avel GRUNDKURS

Vi diskuterade tidigare kopplingen mellan funktion och exteriör, vilka metoder har vi för att mäta avelsvärdet för funktion? I Avelsboken på s.129 beskrivs två alternativ för hur man ska utforma prov eller beskriva egenskaper.

Anteckningar

- vad skiljer de två alternativen åt?

.........................................................................................

- kan kursdeltagarna se några risker med de två alternativen?

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

.........................................................................................

- diskutera vilken inverkan olika miljöaspekter som, till exempel vem som har tränat hunden, kan påverkat resultatet!

......................................................................................... .........................................................................................

Diskutera texten på s. 132 i Avelsboken, "Fördelar – nackdelar".

......................................................................................... .........................................................................................

I Avelsboken på s. 134 kan kursdeltagarna läsa om MH.

.........................................................................................

Studera även figur R och S samt s. 139 protokoll.

.........................................................................................

- vad innebär MH?

.........................................................................................

- hur bedöms MH? - diskutera skillnaderna mellan figur R och S!

.........................................................................................

- diskutera fördelar respektive nackdelar mellan dessa två avkommegrupper!

......................................................................................... .........................................................................................

- hur och av vem skapas idealprofil för en ras?

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

18

Genetik/Avel GRUNDKURS

Råd och anvisningar Träff 5 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har.

Anteckningar

Läs Avelsboken kapitel 11 s. 113-121 och kapitel 15 s. 154-159 samt kapitel 5 s. 54-62.

.........................................................................................

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

Avel för bättre hälsa

.........................................................................................

Givetvis vill varje uppfödare föda upp hundar som är friska och hållbara. Men verkligheten kanske blir en annan, det är kanske så att i en ras förekommer det någon sjukdom som många individer drabbas av och som ger lidande för hunden och medför stora kostnader för djurägaren.

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

Kan man ställa exteriör, mentalitet och hälsa mot varandra? Kan vi fundera över vilket som är viktigast?

......................................................................................... .........................................................................................

Läs s. 113-121 och diskutera följande frågeställningar:

.........................................................................................

- hur kan jag finna uppgifter på aktuella hälsostörningar hos min ras?

......................................................................................... .........................................................................................

- vilka metoder har vi för att dokumentera vilka individer som har genetiskt betingade hälsostörningar?

.........................................................................................

- har arvsgången för aktuell hälsostörning någon betydelse för vilken avelsstrategi vi tillämpar?

......................................................................................... .........................................................................................

- kan urval för hälsa förbättra hälsotillståndet i en ras?

.........................................................................................

Genetiska hälsoprogram På sid 154 i Avelsboken "Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram syftar till att minska förekomsten av fysiska och mentala störningar samt att förbättra eller vidmakthålla rashundens möjligheter till en långsiktig och hållbar utveckling i framtiden".

.........................................................................................

Läs s. 154-159 och diskutera följande frågeställningar:

.........................................................................................

- vad innebär SKKs genetiska hälsoprogram?

.........................................................................................

- vad står RAS för?

.........................................................................................

- vad är målet med RAS?

.........................................................................................

- vad menar man med rasvårdande åtgärder?

.........................................................................................

......................................................................................... .........................................................................................

- hur berörs kursdeltagarnas raser av hälsoprogrammet?

.........................................................................................

- vilka individer ska vi utesluta ur avel enligt hälsoprogrammet?

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

19

Genetik/Avel GRUNDKURS

Nya metoder och möjligheter

Anteckningar

Läs s. 54-62.

.........................................................................................

Diskutera i gruppen sådant som till exempel:

.........................................................................................

- etiska aspekter på forskningen!

.........................................................................................

- vad kan dessa kunskaper ge oss i vårt avelsarbete?

.........................................................................................

- vad ska vi använda dessa kunskaper till? .........................................................................................

- kan det finnas några risker?

.........................................................................................

Hur går vi vidare? (diskutera i gruppen) Nu kanske vi åter ska ta fram vårt avelsmål, hur såg mina mål ut?

.........................................................................................

Efter dessa träffar kanske jag måste revidera mina mål!

.........................................................................................

Vad var viktigast?

.........................................................................................

Vilken avelsstrategi bör finnas för min ras?

.........................................................................................

Ja, det är mycket som man bör ta hänsyn till i avelsarbetet och förhoppningsvis har vi nu större kunskaper om genetik och avel.

.........................................................................................

.........................................................................................

......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... ......................................................................................... .........................................................................................

20