BESLUT
1(2)
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Avdelning
Utvärderingsavdelningen
Till rektor
Handläggare
Margareta Stark 08-563 086 02
[email protected]
Uppföljning av kandidatexamen i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Göteborgs universitet att utfärda kandidatexamen i teoretisk filosofi.
Ärendets hantering UKÄ beslutade den 11 februari 2014 (reg.nr 411-00362-13) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda kandidatexamen i teoretisk filosofi. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 11 februari 2015 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: docent Eline Busck Gundersen, Oslo universitet, och professor Dan Egonsson, Lunds universitet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas.
Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till kandidatexamen i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd.
POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm
BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm
TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50
ORGANISATIONSNR 202100-6495
KONTAKT
[email protected] www.uka.se
BESLUT
2(2)
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Margareta Stark i närvaro av strategi- och planeringsansvarige Per Westman och tillförordade avdelningschefen Karin Järplid Linde.
Harriet Wallberg Margareta Stark
Kopia till: Bedömargruppen
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Göteborgs universitet Lärosäte
Huvudområde/examen
ID-nr
Göteborgs universitet
Teoretisk filosofi - kandidat
A-2014-083644
Bedömning av utvalda examensmål Mål: För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av filosofi (se Universitetskanslersämbetets beslut 11 februari 2014, reg.nr 411-00362-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: ”Urvalet av självständiga arbeten visar på brister avseende kunskap om huvudområdets vetenskapliga grund. I några arbeten ger dock studenterna en i huvudsak rättvisande beskrivning och bedömning av behandlade filosofiska ståndpunkter. Urvalet visar också på brister avseende kunskap om filosofisk metod. Vidare framgår att studenterna med ett par undantag når en fördjupad kunskap inom någon del av huvudområdet. I de självständiga arbetena visas vidare en bristande orientering om aktuella forskningsfrågor genom att flertalet arbeten bedömts som svaga i detta avseende. Aktuell forskningslitteratur exempelvis nämns endast i förbigående eller så speglar inte arbetena det aktuella forskningsläget. Självvärderingen gör det troligt att hög måluppfyllelse föreligger avseende studenternas kunskap om huvudområdets vetenskapliga grund och metoder genom att grundutbildningen innehåller kurser inom huvudområdets viktigaste delområden. På ett par av delkurserna behandlas även den kontinentala filosofin. Institutionen menar att de säkerställer att studenterna har kunskap om aktuella forskningsfrågor genom att kurslitteraturen kontinuerligt uppdateras. Vidare uppger man att grundutbildningen för närvarande genomgår en genomgripande omarbetning där de olika inriktningsspåren kommer att avskaffas och ersättas med en obligatorisk studiegång. Intervjuerna bekräftar ovanstående bedömning och gav vid handen att man arbetar strukturerat och medvetet med att höja kvaliteten på utbildningen. En genomgripande reformering av utbildningen har nyligen genomförts. Bedömargruppen ser positivt på detta utvecklingsarbete, som dock ännu inte fått genomslag i de självständiga arbeten som bedömts. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.”
I sin analys av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen påpekar lärosätet att de uppvisade bristerna hänger samman med den tidigare utbildningens avsaknad av fokus, tydlig progression och explicita metodmoment. Den tidigare utbildningen var präglad av alltför stor valfrihet och av kurser där studerande på olika nivåer undervisades tillsammans. För de enskilda delarna av examensmålet identifierar lärosätet följande orsaker: •
Val av uppsatsämne har tidigare varit mycket fritt och har inte alltid varit i samklang med studenternas förkunskaper eller tillgänglig handledningskapacitet.
1(7)
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE
•
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Det tidigare upplägget av utbildningen innehöll inga moment med metod som huvudfokus. Dessutom bidrog den stora valfriheten till en bristande samordning av utbildningens färdighetstränande moment.
•
•
När det gäller orientering om aktuella forskningsfrågor hänvisar lärosätet till de alltför fria ämnesvalen och till att det inte tidigare varit ett uttalat krav på kandidatuppsatsen att den skulle uppfylla denna del av examensmålet. Även om endast enstaka självständiga arbeten uppvisade brister i fördjupad kunskap inom någon del av huvudområdet, ser lärosätet allvarligt på detta och förklarar det dels med de alltför fria ämnesvalen, dels med att den tidigare utbildningens struktur med många valfria kurser innebar en risk att enskilda studenter uppnådde kandidatnivån utan tillräcklig fördjupning.
Analysen framstår som genomtänkt och relevant. Följande åtgärder uppges ha vidtagits för att avhjälpa bristerna i kunskap om huvudområdets vetenskapliga grund: •
Den nya samordnade utbildningen uppges garantera en tydlig progression inom huvudområdets centrala delar, med fokus på de deldiscipliner som är forskningsmässigt starka på institutionen.
•
Det beskrivs hur den vetenskapliga grunden för (analytisk) teoretisk filosofi täcks in av grundkursen (utbildningens första termin), och hur momenten på fortsättningskursen ger studenterna kunskap om de olika teoretiska grundförutsättningarna inom deldisciplinerna logik, metafysik, språkfilosofi och medvetandefilosofi.
•
Lärosätet beskriver hur det kunskapsteoretiska moment som nu avslutar grundkursen både utgör en första fördjupning inom teoretisk filosofi och har relevans för förståelsen av bakgrundsantaganden och grundförutsättningar för diskussionen inom hela ämnet teoretisk filosofi.
•
Den tydligare styrningen av kandidatuppsatskursen säkerställer, enligt lärosätet, att ämnesvalet faller inom ett område där det finns tillräckliga förkunskaper hos både student och handledare.
Institutionen har utarbetat kursguider som innehåller en detaljerad planering för undervisningen med information om problemställningar och litteratur inför varje undervisningstillfälle. Detta material ger intryck av att åtgärderna blivit implementerade på ett mycket gediget och betryggande sätt. Följande åtgärder uppges ha vidtagits för att avhjälpa bristerna i kunskap om filosofisk metod: • Ett obligatoriskt metodmoment har införts som löper med övriga moment genom hela grundkursen och är samordnat med kursens ämnesorienterade moment. I kursguiden preciseras vilka aspekter som ingår i metodmomentet och när i utbildningen de kommer in, samt förklaras hur momentet är integrerat med den övriga undervisningen. Även ovan nämnda kunskapsteoretiska moment är relevant. •
Även fortsättningskursen tar upp metodologiska aspekter inom de olika underdisciplinerna. Kursguiden preciserar vilka aspekter som tematiseras i varje kursdel.
•
Uppsatsseminarierna och den inledande handledningen i samband med kandidatuppsatsen hjälper studenterna att uppnå kunskap om, och att arbeta utifrån en adekvat filosofisk metod. Att döma av kursguiden får studenterna god hjälp med kandidatuppsatsen, inklusive dess metodologiska aspekter.
Sammantaget ger materialet intryck av att den metodologiska dimensionen är väl tillvaratagen och att den tematiseras i tillräcklig utsträckning i alla utbildningens delar.
2(7)
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Följande åtgärder uppges ha vidtagits för att avhjälpa bristerna i orientering om aktuella forskningsfrågor: •
Fortsättningskursens nya struktur innebär att alla studenter nu följer kurser med tydlig anknytning till pågående forskning inom institutionens forskningsmässigt starka områden.
•
Fördjupningskursen har ett seminariemoment som består av undervisning (med examination) av ämnets forskare i deras egen pågående forskning.
• Styrningen av ämnesval för kandidatuppsatsen säkrar forskningsanknytning. Ovanstående punkter bekräftas av den mer detaljerade information som ges i de olika kursguiderna. Dessutom ger valet av undervisningsämnen på alla utbildningsnivåerna intryck av att utbildningen planläggs med hänsyn tagen till aktuella forskningsfrågor (såväl som till adekvat bredd, kunskap om centrala diskussioner, etc.). Följande åtgärder uppges ha vidtagits för att avhjälpa bristerna i fördjupad kunskap inom någon del av huvudområdet: •
Fortsättningskursen består nu av fyra moment som var och en fokuserar på någon av deldisciplinerna.
• •
Ämnesvalet för kandidatuppsatsen begränsas till ämnen som studenten har förkunskaper i. Fördjupningskursen innehåller moment (utbildningens enda valfria kurs) där studenterna
•
fördjupar sig i ett avgränsat delområde. Tilläggas kan (som tidigare nämnts) att kunskapsmomentet sist på grundkursen ger möjlighet till
(begränsad) fördjupning redan under första terminen. Det föreliggande materialet gör det troligt att målet om fördjupad kunskap nås, samtidigt som den nya utbildningen i långt högre grad än den gamla säkrar bredden i studenternas kunskap om den teoretiska filosofin, eftersom utbildningen genomgående är strukturerad på ett stramt sätt och är enhetlig för alla studerande. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att lärosätets analys och de åtgärder som vidtagits väl svarar mot de tidigare konstaterade bristerna. Det har skett en genomgripande förnyelse av utbildningen, och det föreliggande materialet ger en god grund för att tro att den nuvarande utbildningen håller hög kvalitet och ger studenterna bra förutsättningar att uppnå hög måluppfyllelse vad gäller aktuellt examensmål. Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problem-ställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av filosofi (se Universitetskanslersämbetets beslut 11 februari 2014, reg.nr 411-00362-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: ”Urvalet av självständiga arbeten visar på brister avseende förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning. Detta visar sig bland annat i att ett antal arbeten bedömts som svaga i detta avseende, eftersom till exempel kritisk tolkning eller undersökning saknas. Några av arbetena är dock av god eller mycket god kvalitet. Studenterna uppvisar i dessa en god analytisk förmåga. Av urvalet framgår att studenterna når en hög måluppfyllelse när det gäller att kritiskt diskutera
3(7)
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
företeelser, frågeställningar och situationer genom att med hjälp av teori och metod analysera och diskutera sitt material och resultat i det självständiga arbetet. Enligt självvärderingen tränas de studerande genom obligatoriska gruppövningar och seminarier till kritisk diskussion tidigt i utbildningen. Intervjuerna bekräftar ovanstående bedömning och gav vid handen att man i sitt utvecklingsarbete strävat efter att säkerställa måluppfyllelsen, bland annat genom att studenten tidigt i arbetet med att skriva sin kandidatuppsats tränas i att välja en väl avgränsad problemställning som passar för den nivå studenten befinner sig på. Bedömargruppen ser positivt på detta utvecklingsarbete, som dock ännu inte fått genomslag i de självständiga arbeten som bedömts. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande.”
I sin analys av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen framhåller lärosätet följande: •
•
Den tidigare utbildningen kunde inte erbjuda tillräcklig träning i kritisk informationshantering och gav på det hela taget inte en tillräcklig färdighetsträning i den hantverksmässiga sidan av filosofiskt skrivande och uppsatsskrivande. Bristen på tydlig progression i utbildningen kan ha gjort att vissa studenter aldrig förmådde höja sig från en inledande refererande och förklarande nivå till en fördjupad nivå med kritiskt granskande och värderande.
Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar följande: •
•
Kritisk informationshantering och explicit färdighetstränande moment, med tydlig progression, har fått en större plats i utbildningen. Bland annat beskrivs den direkta metodundervisningen på grundkursen. Lärosätet lyfter fram att examinationen på flera moment nu är utformad för att träna studenterna i att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning, exempelvis genom en kreativ examinationsform på kursen i medvetandefilosofi, som går ut på att studenten
•
författar en koncis och argumenterande artikel i det format som är typisk for tidsskriften Analysis. Stor vikt läggs vid specifik och explicit återkoppling mellan lärare och student med avseende på om studenten uppfyller de olika delarna av det aktuella examensmålet. Detta gäller både vid den muntliga gruppexamen i metodmomentet och vid den muntliga och skriftliga framställningen på övriga tre moment på grundkursen. Återkoppling av dessa aspekter av det filosofiska arbetet ges också vid uppsatsseminarierna i samband med kandidatuppsatsen.
Sammantaget ger materialet tillsammans med kursguiderna anledning att tro att utbildningen nu ger studenterna goda förutsättningar för att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att lärosätets analys och de åtgärder som vidtagits väl svarar mot de tidigare konstaterade bristerna. Det har skett en genomgripande förnyelse av utbildningen, och det föreliggande materialet ger en god grund för att tro att den nuvarande utbildningen håller hög kvalitet och ger studenterna bra förutsättningar att uppnå hög måluppfyllelse vad gäller aktuellt examensmål.
4(7)
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av filosofi (se Universitetskanslersämbetets beslut 11 februari 2014, reg. nr 411-00362-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: ”Urvalet av självständiga arbeten visar på brister avseende förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar. En majoritet av uppsatserna blev bedömda som bristande. Den språkliga framställningen är i några arbeten fragmentarisk och det förekommer även brister vad gäller referenshantering och litteraturlistor. Enstaka arbeten innehåller dock en mycket klar skriftlig redogörelse och diskussion. Självvärderingen ger vid handen att måluppfyllelse avseende studenternas skriftliga förmåga att kommunicera med olika grupper är hög genom att skriftliga arbetsuppgifter av relevant slag ingår i snart sagt alla kursmoment på utbildningen. Av självvärderingen framgår att studenterna får förutsättningar att uppnå hög måluppfyllelse avseende förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar, genom att gruppövningar och seminarier introduceras tidigt i utbildningen och uppges vara obligatoriska. Även arbetsseminarierna är obligatoriska. Beträffande dialogen med olika grupper menar institutionen i självvärderingen att studenterna under utbildningen tillägnar sig generiska förmågor som kan tillämpas i dialoger med i princip vilka vetenskapliga eller utomvetenskapliga grupper som helst. Mer konkreta exempel på hur kommunikationen med utomakademiska grupper tränas anges inte. Vid intervjuerna framkom att handledaren i normalfallet inte tar ansvar för det rent språkliga i uppsatserna. Det finns däremot en språkverkstad där studenten kan lämna sina uppsatsutkast och få hjälp. Det har också förts en diskussion bland lärarna om språkfrågan, vilken resulterat i att man nu rekommenderar studenterna att skriva kandidatuppsatsen på det språk de behärskar bäst, det vill säga normalt svenska. Med hänsyn tagen till de självständiga arbetenas större tyngd bedöms måluppfyllelsen sammantaget vara bristande.”
I sin analys av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen uppger lärosätet följande: • När det gäller förmågan att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar hänvisar lärosätet till samma orsaker som under föregående examensmål, nämligen att den tidigare utbildningen inte i tillräcklig utsträckning och på ett tillräckligt systematiskt sätt tränade studenterna i kritisk informationshantering och relaterade färdigheter, och heller inte i att framställa resultaten av en sådan kritisk informationshantering muntligt eller skriftligt. •
Utbildningen saknade obligatoriska färdighetstränande moment. Vad beträffar dialog med olika grupper medger lärosätet att den tidigare utbildningen inte gav studenterna möjlighet att träna sina kommunikationsfärdigheter med personer utanför gruppen av personer på den egna kursen.
Analysen framstår som genomtänkt och relevant. När det gäller förmågan att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar är de åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna stort sett de samma som nämnts under föregående examensmål.
5(7)
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE
•
Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
Studenterna tränas från början i att redogöra för information, problem och lösningar, och läraren ger feedback på deras texter som text. Ett stort antal skriftliga uppgifter finns, exempelvis de längre essäerna på fortsättningskursen, artikeln som skrivs i kursen om medvetandefilosofi, samt
•
essäerna på fördjupningskursens seminariedel (med högre krav än på fortsättningskursen). Kandidatuppsatsmomentet har anpassats så att studenterna stöttas i hela processen från ämnesval över problemställning och synopsis till gruppdiskussioner av utkast, feedback från seminarieledaren och individuell handledning.
Föreliggande material ger bedömarna intryck av att man nu arbetar målinriktat med att träna studenterna i att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar. När det gäller dialog med olika grupper har följande åtgärder vidtagits: •
•
På fortsättningskursen arrangeras möten med lingvistikstudenter, där bägge grupper får möjlighet att på ett konstruktivt sätt lära sig diskutera problemställningar i det egna ämnet med personer från ett annat ämne och med ett annat vetenskapligt språk och andra förutsättningar. I kandidatuppsatsmomentet har tillkommit ett kort populärvetenskapligt föredrag, som ska ge träning i kommunikation med grupper utanför den akademiska miljön.
Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att lärosätets analys och de åtgärder som vidtagits väl svarar mot de tidigare konstaterade bristerna. Det har skett en genomgripande förnyelse av utbildningen, och det föreliggande materialet ger en god grund för att tro att den nuvarande utbildningen håller hög kvalitet och ger studenterna bra förutsättningar att uppnå hög måluppfyllelse vad gäller aktuellt examensmål. Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av filosofi (se Universitetskanslersämbetets beslut 11 februari 2014, reg. nr 411-00362-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: ”Urvalet av självständiga arbeten visar på brister i måluppfyllelse när det gäller förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Enstaka självständiga arbeten är mycket starka, men majoriteten har svagheter i detta avseende. Exempelvis framgår inte alltid vad som är studentens resonemang, och ibland har skribentens förmåga att skilja sitt eget och andra författares resonemang åt visat sig så bristande att en korrekt hantering av andras bidrag inte kan anses vara uppfyllt. Självvärderingen argumenterar för att den allmänkompetens som studenten tillägnar sig till exempel genom träning i argumentationsanalys kan användas också i diskussionen av etiska frågor och samhällsfrågor. Man nämner även att viss litteratur tar upp samhällsrelevanta och etiska frågor i samband med resultat och teorier från neurovetenskaperna, psykiatri och psykologi. Självvärderingen visar samtidigt att man är medveten om de kvalitetsbrister som kommer till uttryck i de självständiga arbetena. Vid intervjuerna framkom att studenterna numera informeras om vad som gäller för plagiat, källhänvisningar med mera redan i samband med den första hemuppgiften. Sammantaget bedöms dock måluppfyllelsen vara bristande.”
6(7)
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE Datum
Reg.nr
2015-04-21
411-00318-14
I sin analys av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet följande brister: •
Genom att den tidigare utbildningen till skillnad från den nya inte hade fokus på färdighetsträning, fick de forskningsetiska aspekterna för liten uppmärksamhet.
•
Studenterna fick inte regelbunden återkoppling vad gäller forskningsetiska aspekter, inte ens vid handledning och examination av kandidatuppsatserna.
Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inbegriper: •
En praktiskt orienterad föreläsning om citat- och referatteknik, plagiat m.m. har införts på grundkursen.
•
Studenterna tränas nu systematiskt i ett filosofiskt-vetenskapligt förhållningssätt genom att övning i kritisk informationshantering och metodlära nu genomsyrar grundkursen.
•
Artikeln som utgör examensuppgiften på fortsättningskursens sista moment ger studenten träning i att uppfylla allmänna formkrav.
•
I kandidatuppsatsmomentet läser studenterna en handbok i uppsatsskrivande. Där läser och diskuterar de också exempel på kandidatuppsatser, bland annat med uppmärksamheten riktad
•
på formalia. Måluppfyllelsen för examensmålet examineras såväl i kandidatuppsatsen som i uppsatsen på fortsättningskursen. Det framgår av institutionens ”Bedömningskriterier för självständigt arbete” att, och på vilket sätt, de forskningsetiska aspekterna ingår i bedömningen.
Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att lärosätets analys och de åtgärder som vidtagits väl svarar mot de tidigare konstaterade bristerna. Det har skett en genomgripande förnyelse av utbildningen, och det föreliggande materialet ger en god grund för att tro att den nuvarande utbildningen håller hög kvalitet och ger studenterna bra förutsättningar att uppnå hög måluppfyllelse vad gäller aktuellt examensmål.
7(7)
