Utbynässkolans arbetsplan mot mobbning 2011

Utbynässkolans arbetsplan mot mobbning 2011

Arbetsplan mot mobbning. Enligt Svenska Akademiens ordlista betyder mobbning ”gruppvåld mot individ, kamratförtryck.” Det kan också definieras: ”Mobbning handlar om att en eller flera personer regelbundet och under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Handlingarna förtar systematiskt en persons självkänsla, handlingsmöjligheter eller möjligheter till eget försvar. Detta kan leda till såväl psykiska som sociala handikapp.” (Dan Olweus) Arbetet mot kränkningar och mobbning ska bedrivas utifrån skolans egna förutsättningar, med kartläggningar, utvärderingar och medveten systematik samt med hela skolans personal och elever delaktiga. För att nå framgång är det nödvändigt, oberoende av vilka insatser som väljs, att arbetet präglas av systematik, hela skolan-ansats, gott skolklimat och att elever görs delaktiga. Skolverket samarbetar kontinuerligt med Barn- och elevombudet, Skolinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket för att utveckla information och stöd till skolors arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. (Skolverkets sammanfattning) Alla har rätt att känna sig trygga i skolan. Ingen ska behöva vara utsatt för mobbning.

Skolans förhållningssätt. Ledning och all personal skall:
Ta del av antimobbningsplanen.
Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor - också utanför den närmaste gruppen.
Aktivt motverka kränkning/trakasserier och förtryck av individer eller grupper.
Självklart ingripa vid dåligt beteende.
Ha gemensamt ansvar för att antimobbningsplanen följs. Skolans mål är i första hand att förebygga mobbning; därefter upptäcka, behandla och lösa mobbningsfall. Arbetsplanen innehåller både förebyggande åtgärder, en metod att få aktuella mobbningsfall att omedelbart upphöra samt uppföljningsarbete.

Förebyggande åtgärder.
Varje läsår inleds med att arbetslagen ges tid för utvärdering av föregående läsårsarbete och planering av kommande utifrån antimobbningsplanen, samt ev. revidering av densamma.
All personal får fortbildning i form av bl.a. föreläsningar om mobbning.
Tid avsätts för årskursanpassade aktiviteter för eleverna t.ex. Livskunskap, Kompissamtal och samarbetsövningar. Livskunskap skall schemaläggas med en timma per vecka.
Regelbundna fungerande klassråd och elevråd med tydliga riktlinjer och möjlighet för eleverna att påverka. Detta för att utveckla elevdemokratin på skolan.


Eleverna skall få undervisning om innehållet i lagen: ” Barn- och elevskyddslagen” (lagen mot all kränkande behandling). Detta ansvarar klassläraren för.
Årlig kartläggning av elevernas psykiska och fysiska välmående genom enkäter och sociogram (skall göras en gång per termin). Kan göras flera gånger vid behov.
Observanta rastvärdar.
Rastvärdsbok där rastvärden antecknar incidenter och observationer man gjort under rasten. ( Datum, lärare, inblandade, händelse, tid.) Denna bok ska finnas på bestämd plats i personalrummet.
”Vad – händer – låda” som är en låsbar postlåda utanför personalrummet där elever anonymt kan tipsa om missförhållanden.

Antimobbningsteamet På skolan finns en grupp ur personalen som har ett särskilt ansvar för att hålla antimobbningsarbetet levande. Antimobbningsteamet – AMT, har till uppgift att:
Tömma ” Vad – händer – lådan” och meddela berörd klasslärare.
Läsa rastvärdsbok och meddela berörd klasslärare.
Träffa och informera Elevvårdsteamet – EVT som består av rektor, kurator, skolsyster och spec. lärare.
Uppdatera antimobbningsmaterial.

Föräldrarna Föräldrarna är mycket viktiga. Att vara mobbare eller ha varit utsatt för mobbning påverkar en person långt upp i vuxen ålder. Det är av största vikt att skolan och föräldrar hjälps åt för att förhindra mobbning. Att föräldrar stöder skolans självklara regel: Mobbning är inte tillåten. Att prata med sitt barn är nödvändigt för att få höra hur de haft det under skoldagen. Kontakta klassföreståndaren.

Metod För att stoppa pågående mobbning använder vi på Utbynässkolan en metod som grundar sig både på forskning och erfarenhet. I första hand löser AMT inträffad mobbning. Om mobbningen trots behandling och uppföljning inte upphör, kopplas Elevvårdsteamet in. Antimobbningsteamet = AMT Elevvårdsteamet = EVT
AMT får information om händelser från klasslärare, ” Vad – händer – lådan”, rastvakts bok eller på annat sätt.
AMT/klassläraren beslutar i samråd om det är mobbning och om ärendet ska gå vidare. AMT ger löpande information till EVT. Klassläraren kontaktar berörda föräldrar efter samtal med berörda elever. Vi arbetar utifrån 5 steg, ”Att stoppa akut mobbning 5 steg”. (se. Bil.)
Om problemet trots detta kvarstår lämnas ärendet över till EVT. De gör en bedömning av varje enskilt fall och handlar därefter. Efter vidtagna åtgärder informeras berörda föräldrar av EVT åter igen.
Om EVT genom samtal med den utsatta eleven, föräldrar och personal konstaterar att mobbning finns erbjuds samtal med professionell personal
Om ingen bättring sker, gör skolan en polisanmälan.

Uppföljning Varje år inleds med att all personal ges tid för arbete utifrån antimobbningsplanen. Då säkerställs att alla tagit del av den, även nyanställd personal. Det som ska hinnas med är:
En utvärdering av föregående läsårs arbete kring förebyggande åtgärder samt lösande av ev. konflikter och mobbningsfall.
Planering av kommande läsårs arbete utifrån skolans förhållningssätt att vi ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen samt att aktivt motverka kränkning/trakasserier och förtryck av individer eller grupper.
Vid behov, Förslag till en revidering av Utbynässkolans antimobbningsplan så att den ständigt är ett levande dokument! Varje läsår inleds med kompisdagar då vanlig undervisning läggs åt sidan och fokus ligger på individ- och gruppstärkande övningar. Detta budgeteras varje år.

Bilaga 1 Att få reda på om mobbning pågår kan ibland vara den svåraste biten. Det kan ske genom lägesenkäter och lite detektivarbete i klassen. Enskilda trivselsamtal med eleverna är ett annat sätt att få information om läget i klassen. Vid andra tillfällen kanske någon förälder hör av sig. Innan du börjar med enskilda samtal, frågar du andra vuxna på skolan om de uppmärksammat någon mobbning. Vidare måste du ha en plats där samtalen kan äga rum ostört. Det bör vara samma rum vid varje samtalstillfälle.

Steg 1 Har mobbningen pågått under en längre tid är offret mycket misstroget. Han tror då att vuxenvärlden har vetat vad som pågått, men har struntat i att ingripa. Är så fallet gäller det att i första hand skapa trygghet och förtroende. Samtala med offret i en trivsam miljö, gärna med någon svag bakgrundsmusik. Ställ frågor kring elevens fritidsaktiviteter, familj, syskon, framtidsplaner, intressen osv. i avsikt att få eleven att slappna av. Försök att se världen genom elevens ögon. Tag sedan reda på:
Vad har hänt?
Hur blir offret plågat?
Vem plågar?
Vem är ledaren?
Var sker mobbningen?
När sker mobbningen?

Försök att få fram detaljer i stil med ”han kallar mig bög”, ”han säger att jag pissar i sängen”, han spolade ner mina handskar på toaletten”, ”han sa att de ska vända ryggen till när jag kommer”, osv. Tala om för offret att du verkligen tänker gå till botten med det här. Säg också att du förväntar dig att den utsatta inte tänker ge igen eller provocera mobbarna. Bestäm tid för ett nytt möte några dagar senare.

Steg 2 Nu ska du samtala med mobbledaren. Även här gäller det att skapa trygghet. Ledaren vet vad han gjort och är orolig och ängslig. Undvik att lägga några moraliska aspekter på det som har hänt. Det leder lätt till ett aggressivt försvarsbeteende. Tala om för ledaren vad du fått reda på. Använd samma språk: ” Jag har fått reda på att du kallar Ola för bög, att du säger att han pissar i sängen” osv. Stämmer detta? Börjar ledaren slingra sig och skylla på andra, så avbryt och påpeka att här handlar det om honom och ingen annan. Han får ta ansvar för sina handlingar. När ledaren har erkänt, talar du om för honom i klarspråk, utan att moralisera, vad du tycker om mobbning och förtryck av andra. Lägg nu åter ansvaret på honom genom att fråga:
Vad tänker du göra för att få slut på det här?
När tänker du börja? Avsluta samtalet med att tala om att du aldrig kommer att acceptera mobbning och att du kommer att övervaka honom och hans medhjälpare så att de verkligen upphör med mobbningen. Säg att du tror att han kommer att lyckas. Alla inblandade föräldrar informeras om vad som skett och vilka åtgärder som satts in. Avtala om en ny samtalstid några dagar senare. Mobbledaren känner sig naturligtvis osäker på hur han ska agera när han efter samtalet träffar sina medhjälpare. Därför är det bra att låta honom mentalt förbereda sig. Detta gör man genom att fråga:
Vad ska du nu säga till dina kompisar när du träffar dem? Viktigt är att det är samma personer som samtalar med både eleven som blir mobbad och mobbaren/mobbarna. Samtalen med de berörda parterna bör ske i direkt följd av varandra. Viktigt är också att det är två personer ur AMT som har samtalen med eleverna. En som för anteckningar och en som sköter samtalet.

Steg 3 Nu ska du samtala med medhjälparna. Använd samma teknik som i steg 2. Några dagar senare är det dags för nästa steg.

Steg 4 A Nya enskilda samtal med

1. Offret 2. Ledaren 3. Medhjälparna

Frågor som ska besvaras:
Har mobbningen upphört?
Var det svårt att sluta?
Hur upplever offret sin situation nu?
Vad kan bli bättre? B När mobbningen får ledaren och medhjälparna tillsammans en uppgift. Du säger: ”Ni har medverkat till att Ola står utanför klassgemenskapen. Därför är det ert ansvar att få in honom i gemenskapen igen. Hur kan ni göra för att han skall komma med i klassens aktiviteter och känna att han är accepterad?” Mobbarna får också komma med ett annat förslag. De ska också tala om när de tänker genomföra dem. Tala om att du är glad för att de inser sitt ansvar och tala om att du kommer att fortsätta med din övervakning. C När du känner att situationen har förändrats i den riktning du har tänkt dig och offret känner att en förändring har skett, för du samman alla de inblandade och tar upp samma frågeställningar som ovan.

Steg 5 Offret, mobbarna och ett antal neutrala elever som förväntas ta avstånd från mobbning, deltar tillsammans i ett gruppsamtal. Huvudfrågorna är:
Upplever ni alla i klassen att mobbningen har upphört?
Hur är stämningen i klassen?
Vad kan bli bättre?
Hur ska detta ske?
Hur ska mobbning kunna undvikas i framtiden? De här stegen 1 – 5 får anpassas efter hur lång tid mobbningen pågått och hur allvarlig den har varit. Anatol Pikas rekommenderar en annan ordningsföljd för de tre första stegen. Han menar att man startar med steg 2, därefter steg 3 och sist steg 1. Prova vilken metod som känns bäst för dig!